Nordhemsskolans grundsärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Nordhemsskolans grundsärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundsärskola samt grundsärskolans LSS-verksamhet Läsår 2015/2016 1/13

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundsärskola samt grundsärskolans LSS-verksamhet a för planen Det är rektors ansvar att det varje år upprättas en ny plan och att den tidigare utvärderas. De som utför arbetet med utvärdering och upprättandet av en ny plan ingår i en arbetsgrupp på skolan som heter Trygghetsteamet. Vår vision Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga i arbetet med planen genom att grundsärskolans samtliga elever deltar i utformningen av planen. Eleverna utvärderar sin skolsituation och resultatet av detta ligger sedan till grund för upprättandet av nästa års plan. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har tillgång till planen via vår gemensamma plattform på internet. Vårdnadshavarna kommer att ges möjlighet att delta i samtal där planen diskuteras och därigenom påverka planens utformning. Exempel på forum där sådana samtal genomförs är utvecklingssamtal och föräldramöten. Personalens delaktighet Personalen har möjlighet att påverka planen årligen genom utvärderingar. Planen presenteras på en arbetsplatsträff och då finns det möjlighet att påverka den. Planen finns på plattformen på internet samt papperkopior i varje arbetslagsrum. Förankring av planen Planen görs känd genom att alla lärare pratar med eleverna om den. Planen ska under läsåret ingå som ett naturligt inslag i undervisningen. Personal, elever och vårdnadshavare kan hämta planen via Hjärntorget, vår pedagogiska plattform på internet. 2/13

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Tidigare läsår har inte grundsärskolan haft en egen plan mot kränkningar och diskriminerande behandling utan använt samma plan som grundskolan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Se ovan. Grundsärskolans personal och elever har däremot varit delaktiga i att utvärdera grundskolans plan där även grundsärskolan ingått. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utvärdering av förebyggande åtgärder: Vuxenansvar: Utvärdering Skolans byggnad och personalens schemaläggning gör att vuxna inte alltid finns att tillgå. När lärare går till lektion måste läraren i vissa lägen välja mellan att ingripa i situationer där det finns möjlig kränkande behandling eller att gå till lektion. Lärare får göra en bedömning om situationen är akut eller inte. Slutsats: Samtliga vuxna måste vara mer uppmärksamma och markera mot skojbråk. Det gäller även städpersonal och bespisningspersonal. Trygghetsteam: Utvärdering Trygghetsteamet har varit framgångsrikt med att arbeta med de fall av kränkningar som kommit till personalens kännedom. Av de ärenden som kom till personalens kännedom under läsåret 2014/2015 har samtliga ärenden hanterats framgångsrikt och kränkningarna har upphört. Slutsats: Trygghetsteamet har varit framgångsrikt i sitt arbete under läsåret. Rastvakter: Utvärdering Det finns ett fungerande rastvaktschema på skolan. Systemet med rastvakter fungerar väl när all personal är på plats men om flera ur personalen är frånvarande uppstår luckor i schemat som kan orsaka problem för eleverna. Slutsats: Vi behöver bli bättre på att informera vikarier om när/var/hur de ska rastvakta. Ökad kännedom om planen mot kränkande behandling och för likabehandling: Utvärdering Enbart hälften av de elever som svarade på trivselenkäten visade att de känner till trygghetsteamet och deras arbete. Enbart hälften av eleverna som svarade på trivselenkäten svarade att de skulle vända sig till någon vuxen på skolan om de blev utsatta för en kränkning. Slutsats: Det återstår mycket arbete innan alla elever känner till Trygghetsteamets arbete och skolans plan mot kränkande behandling och för likabehandling. Ökad kännedom om Trygghetsteamet: Utvärdering Enbart hälften av skolans elever svarade på trivselenkäten att de känner till Trygghetsteamets arbete. Slutsats: Det återstår mycket arbete innan alla elever känner till Trygghetsteamets arbete. Utvärdering av främjande åtgärder: Främja likabehandling oavsett funktionsförmåga Utvärdering Vi planerar idrottsaktiviteter utifrån allas förmågor men vi brister i informationen. Det är inte säkert att vi vet om vi fångar upp de här eleverna. Kanske måste man ha en genomgång av alla elever som har nedsatt funktionsförmåga. Detta gäller inte bara idrottsdagar utan alla aktiviteter så som besök på museer (där trappor kan bli ett problem). Slutsats: Vi behöver utveckla vårt arbetssätt om hur vi informerar varandra om våra elever. Klasskonferenser bör införas för att alla lärare ska vara uppdaterade om alla elever. Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet och /eller könsuttryck Arbetet med att främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet och/eller könsuttryck pågår kontinuerligt i såväl klassrumen som på rasterna. Frågan om hur vi bemöter våra elever och bedömer deras kunskaper beroende på kön, könsidentitet och/eller könsuttryck har diskuterats under året och ökat medvetenheten i personalgruppen om frågan. Slutsats: Arbetet måste pågå kontinuerligt under skolåret. 3/13

4 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Vi anser att vi behandlar alla lika, fast samtidigt finns det en viss osäkerhet. Kan det vara så att vi behandlar eleverna olika omedvetet? Vi är överens om att vi ser på barnen som elever och att aktiviteter organiseras så att alla kan vara med, men det finns säkert fall som kan hanteras på ett mer tillfredställande sätt. Dels ser vi att det bör finnas en bättre kontakt med studiehandledare, projektanställda, lärare och de nyanlända barnen för att vi ska kunna främja likabehandling på skolan och framför allt på individnivå, men det bör även finnas en plan/kartläggning, vilka är kontaktpersonerna kring en elev osv. Ett förslag som dök upp var att en lärare som hade en nyanländ elev i sin klass skulle få nedsättning i sin tjänst för att få tid att sätta sig in i det nyanlända barnets bakgrund för att kunna hjälpa denne på bästa sätt. I slutändan handlar denna fråga om förhållningssätt och vi anser att på Nordhemskolan är alla lika mycket värda oavsett etnisk tillhörighet, men för att vi ska kunna arbeta med detta måste det finnas tid att ta hand om eleverna! Slutsats: Arbetet med nyanlända elever måste förbättras. Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Nordhemsskolan har en heterogen elevsammansättning med många olika religioner och trosuppfattningar representerade. Denna mångfald underlättar vårt arbete med att skapa en förståelse för människors olika religioner och trosuppfattningar. Slutsats: Det finns inga kända ärenden på skolan där elever behandlas annorlunda på grund av sin religionstillhörighet eller annan trosuppfattning. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Under 2014 har inte arbetet med detta prioriterats utanför den ordinarie undervisningen. Orsaken till detta är att det inte har förekommit några fall där elever kränkts utifrån sin sexuella läggning. Slutsats: Vi behåller den här främjande åtgärden inför 2015 och planerar att prioritera arbetet under 2015 med att främja likabehandling oavsett sexuell läggning. Främja likabehandling oavsett ålder Under läsåret har en F-6 skola använt våra lokaler pga att deras egen skola har renoverats(annedalsskolan). Det har lett till att skolgården har haft en hög beläggning under skoldagen. Konflikter mellan yngre och äldre elever från de båda skolorna har inträffat Den fysiska miljön är viktig och fungerar inte idag. De äldre barnen har ingenstans att vara eller ens att sitta. Annedals elever tar väldigt stor plats på skolgården och många äldre elever har uttryckt att de inte får chans att spela fotboll eftersom planen alltid är upptagen. Slutsats: Rastvaktsschemat behöver ses över tillsammans med Annedalsskolans personal för att samordna rastvaktandet på skolgården. Främja lika rättigheter och möjligheter Ja, vi arbetar med detta hela tiden i både klass och på AL-möten. Alla tar ansvar! Avsnittet i planen är korrekt. Värderingsövningar sker ej längre lika frekvent som tidigare då det var EQ/livskunska på på schemat. Nu får eleverna det genom röda tråden och vid uppstarten för år 6/7 på Styrsö. Slutsats: Arbetet med att främja elevers lika rättigheter och möjligheter fungerar väl på skolan. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärderingen kommer att ske genom att information inhämtas från eleverna genom elevenkäter, lärarna och övrig personal. Trygghetsteamet kommer att sammanställa all information, analysera och dra slutsatser. Trygghetsteamet ska även undersöka alla händelserapporter av diskriminering och kränkande behandling för att upptäcka eventuella mönster. Utifrån all data ska arbetsgruppen ta fram förslag på nya mål för skolan tillsammans med rektor. Lärarna har ska svara på en enkät om trygghet på skolan med efterföljande diskussion. Vårdnadshavare får möjlighet att fylla i en enkät via vår plattform Hjärntorget. för att årets plan utvärderas Jonas Fransson 4/13

5 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett funktionsförmåga Funktionsnedsättning Alla gemensamma aktiviteter utformas så att alla elever kan delta utifrån sina egna förutsättningar. Aktiviteterna på skolan planeras så att alla elever kan hänga med. Lärarna i idrott- och hälsa ska planera och genomföra idrottsdagar så att alla elever har möjlighet att vara med. På så sätt visar skolan genom handling att alla elever är lika mycket värda. Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera vilka fördomar och stereotypa föreställningar om kön som kan förekomma i media eller läromedel. Stärka elevernas förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra elever och att stärka deras självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap. Prata om transfrågor och normer kring kön i klassrummet. Lärare Arbetet pågår under året. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska grupper. Belysa rasismens idéhistoria och vilka effekter den haft på det svenska samhället. Det gäller inte minst i behandlingen av de nationella minoriteterna i Sverige, både historiskt och i nutid. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om olika etniska grupper som kan förekomma i media eller läromedel. Förbättra samarbetet mellan nyanländagruppen och de reguljära klasserna. Systematiskt arbeta för att övergången mellan nyanländagruppen och den reguljära klassundervisningen blir smidig och framgångsrik för eleverna. 5/13

6 Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika religiösa grupper. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om olika religiösa grupper som kan förekomma i media eller läromedel. I undervisningen belysa hur religioner såsom judendomen och islam bidragit till västerländsk kultur och vetenskap. I syfte att skapa religiös och kulturell samexistens tillämpa en undervisningsmetod som betonar det gemensamma inom till exempel judendom, kristendom, islam, buddism, sikhism och hinduism. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Sexuell läggning Ta upp homo- och bisexualitet ämnesintegrerat i till exempel samhällskunskap, svenska, historia, matematik och engelska. Lärarna belyser olika reformer för homo- och bisexuellas rättigheter, diskuterar sexualitet inom ramen för undervisning i sex och samlevnad samt att använda samkönade par i räkneexempel om ränta på husköp och liknande. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om människor baserat på sexuell läggning som kan förekomma i media eller läromedel. Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på sexuell läggning. Detta är även angeläget vid studie- och yrkesvägledning inför val av kurser och praktikplatser samt fortsatt utbildning och framtida yrkesval. Främja likabehandling oavsett ålder Ålder Alla elever ska känna sig respekterade oavsett sin ålder. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera om det i skolan finns normer kring ålder som är extra påfallande, exempelvis att äldre i verksamheten får förmåner som de yngre inte får, och som kan skapa hierarkier. 6/13

7 Främja lika rättigheter och möjligheter Kränkande behandling Alla ska känna att de är lika mycket värda, vara trygga i skolan och bli respekterade. Träna elevernas förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett exempelvis utseende, ekonomisk status, kroppsstorlek och personlig stil. Använda metoder såsom värderingsövningar för att belysa olika värdegrundsfrågor. Se till att elevernas väl och trivsel är en fråga som rör all personal. 7/13

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder - Elevenkäter - Incidentrapporter - Genomgång av rutiner och regler-samtal med elever Områden som berörs i kartläggningen Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har fått svara på frågor om trivsel, om de vet hur de ska göra om det händer något, om de är oroliga för någon på skolan och vem de kan vända sig till om de blir utsatta för kränkningar. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personal har arbetat i arbetslaget med att kartlägga den nuvarande situationen på grundsärskolan. Resultat och analys Grundsärskolans elever har genom enkät och samtal berättat hur de upplever sin skolsituation ur ett trygghetsperspektiv. En sammanställning av elevernas svar visar följande: 5 elever uppger att de aldrig är rädda för at bli retade på skolan. 1 elev uppger att denne ibland är rädd för att bli retad på skolan.1 elev uppger att denne ofta är rädd för att bli retad på skolan.1 elev uppger att denne alltid är rädd för att bli retad på skolan. 3 elever uppger att de aldrig är rädda för att vara ensamma på skolan. 1 elev uppger att denne ibland är rädd för att vara ensam på skolan. 2 elever uppger att de ibland är rädda för att vara ensamma på skolan. 2 elever uppger att de alltid är rädda för att vara ensamma på skolan. 6 elever uppger att de alltid är glada på skolan. 2 elever uppger att de ofta är glada på skolan. I samtal har eleverna fått berätta hur de trivs i skolan. Alla elever uppger att de tycker om att gå till skolan och att vara här. Personalen samtalade om vad man kan bli retad för och vad kränkande behandling är (alla områden berördes). Alla elever har koll på vad de ska göra om de blir retade. - berätta för en kompis, - gå till en vuxen, - berätta för mamma och pappa. En elev föreslog att personalen ska sysselsätta eleverna på rasterna så att det inte blir bråk och slagsmål. En del elever upplever att det är jobbigt ibland när vissa andra elever svär. Skolans personal delar elevernas bild av grundsärskolans verksamhet. grundsärskolans verksamhet präglas av hög vuxentäthet och det är alltid vuxen personal närvarande i de elevutrymmen där eleverna vistas på lektioner och raster. De åtgärder som är listade under såväl främjande som förebyggande svarar väl mot de behov som framkommit i kartläggningen. 8/13

9 Förebyggande åtgärder Vuxenansvar Vuxna ska tydligt ta ansvar för att alla elever ska känna sig trygga på skolan. Detta följs upp i elevenkäten. Genom att vuxna vistas i miljöer där eleverna befinner sig skapas trygghet. Personal ingriper vid möjlig kränkande behandling och stöttar eventuella utsatta. Ingen ska känna sig utsatt eller att det finns risk för att bli utsatt. Samtlig personal Trygghetsteam En grupp av lärare och personal som fungerar som sambandscentral och som har uppgift att ta tag i situationer där mentorerna behöver stöd. Trygghetsteamet kopplas in vid upprepade kränkningar eller mobbning. Trygghetsteamet har regelbundna möten och tar fler kontakter när det finns behov. Gruppens medlemmar kan hjälpa till vid samtal med de inblandade, fungera som ett bollplank för mentorerna. Vid behov tar gruppen ärendet vidare till elevhälsoteamet och skolledningen. Skollagen ålägger skolan att motverka kränkande behandling. Personalen har skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Rastvakter Eleverna ska känna sig trygga på skolan. Det ska finnas vuxna på skolgården och andra miljöer där elever vistas under rasterna. Många elever känner sig otrygga i korridorer, matsal och på skolgården. Vuxna måste röra sig på dessa platser och ingripa när något händer. Samtlig personal 9/13

10 Ökad kännedom om planen mot kränkande behandling och för likabehandling Alla elever ska känna till planen mot kränkande behandling och för likabehandling. Alla vårdnadshavare ska ha fått information om planen och ha möjlighet att läsa den. Mentorerna går regelbundet igenom planen med eleverna. Förankra planen hos eleverna genom att inkludera den i undervisningen. Planen ska finnas lättillgängligt på skolans pedagogiska plattform och hos lärarna. Gå igenom planen på föräldramöten och på föräldranätverkets möten. Eleverna behöver ha kunskap om vad skolan arbetar med och hur skolan arbetar för att det inte ska finnas kränkande behandling och trakasserier. Vidare är det viktigt om man känner sig utsatt för att kunna få den hjälp man behöver Ökad kännedom om Trygghetsteamet Samtliga elever ska ha kännedom om Trygghetsteamet. Eleverna ska veta vad det är, vilka som ingår och vad de gör. Trygghetsteamet ska synliggöra sig för samtliga elever och genom olika metoder se till att eleverna får kännedom om arbetsgruppen. Informera om Trygghetsteamet på föräldramöten. Trygghetsteamet ska besöka alla klasser minst en gång per termin för att göra eleverna uppmärksamma på vilka som ingår i Trygghetsteamet och informera eleverna om Trygghetsteamets arbete. Eleverna ska veta vilka de kan vända sig till och att det finns en arbetsgrupp som arbetar specifikt för att förebygga kränkande behandling och trakasserier samt för att främja allas trygghet. Trygghetsteamet Byta lås på toaletterna Kränkande behandling Göra så att en låst toalett inte kan öppnas utifrån. Undersöka möjligheten att byta ut den låsdelen som gör att man kan öppna toaletterna från utsidan. För att ingen ska öppna dörren när någon är på toaletten.? 10/13

11 Smidig omorganisation En smidig övergång och sammanslagning av Fjällskolans och Nordhemsskolans högstadium. Personal utarbetar tillsammans med elever gemensamma aktiviteter för att Fjällskolans elever ska känna sig välkomna. Integrationen måste fungera smidigt. Vårdnadshavare till Fjällskolans elever bjuds in till extra dialogmöte för att skapa delaktighet och förståelse för processen där de båda skolornas högstadium slås ihop till ett högstadium på Nordhemsskolan. Under året kommer Nordhemsskolan få ett väldigt stort tillskott i elevantal när Fjällskolans högstadium ska integreras i skolan. Det ska bli en smidig övergång för alla elever och personal. Elevers uppehälle under raster Eleverna ska ha ställen att vara och umgås under rasterna där det finns vuxna. Rasterna ska inte upplevas som otrygga. Ett tydligt uppehållsrum Sittplatser i korridorerna Rasterna ska vara trygga där det finns vuxna i närheten. Skolstart läsåret 2015/ /13

12 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling För att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på Nordhemsskolan arbetar vi med följande: - enkäter till elever, personal och vårdnadshavare, rastvakter, - utvecklingssamtal där mentor, elev och vårdnadshavare kan diskutera situationen i skolan, - skolan har alltid närvarande personal som rör sig bland eleverna och genom deltagande observationer kan kränkningar identifieras och åtgärdas - samtal mellan elev och lärare. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Mentor Kurator: Gunilla Persson Skolsköterska: Christina Hammenfors Trygghetsteamet: Madeleine Christensen, Niklas Frisk : Jonas Fransson , Biträdande rektor: Mikael Hallberg , Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är kränkande eller oönskad. Skolan är skyldig att öppna en utredning så snart det kommit till personalens kännedom att en elev upplever sig kränkt. För att skolan skall kunna göra något måste skolan ha fått vetskap om att en elev känner sig kränkt, trakasserad eller diskriminerad. Polisanmälan och/eller anmälan till socialtjänsten kan göras i vilket skede som helst. Anmälan görs i så fall av rektor. Arbetsgång - Mentor eller berörd vuxen anmäler händelsen till rektor. - anmäler till huvudman. - beslutar om att inleda en utredning samt fördelar arbetsuppgifterna för utredningens genomförande - Mentor eller berörd vuxen på skolan har samtal med den kränkte så snart som möjligt. - Mentor eller berörd vuxen på skolan har samtal med eleven som har kränkt så snart som möjligt. - Samtalen dokumenteras och kopia lämnas till mentor och trygghetsteamet. - Kontakt tas med vårdnadshavare och samtalet dokumenteras. -Uppföljningssamtal genomförs med alla berörda personer. - Dokumentation om ärendet lämnas till rektor. Om kränkningarna upphör avslutas ärendet. Om kränkningarna inte upphör beslutar rektor om de åtgärder som krävs för att säkerställa elevers rättighet till en skolmiljö utan kränkningar eller diskriminerande behandling med stöd av skollagen 2010:800 kapitel 5. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är kränkande eller oönskad. Skolan är skyldig att öppna en utredning så snart det kommit till personalens kännedom att en elev upplever sig kränkt. För att skolan skall kunna göra något måste skolan ha fått vetskap om att en elev känner sig kränkt, trakasserad eller diskriminerad. Polisanmälan och/eller anmälan till socialtjänsten kan göras i vilket skede som helst. Anmälan görs i så fall av rektor. Arbetsgång: - talar med berörd elev. - gör en anmälan till huvudmannen. - informerar vårdnadshavare. - talar med berörd personal. - utreder situationen. - - kontaktar personalavdelningen för konsultation. - dokumenterar händelsen. Om det framkommer att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har förekommit skall rektor agera på följande vis: - kontaktar personalavdelningen som deltar i utredningen av berörd personals agerande tillsammans med skyddsombudet. - dokumenterar. - Uppföljning och åtgärd i samråd med personalavdelningen. Rutiner för uppföljning Uppföljning av ärendet sker inom rimlig tid av mentor eller den vuxne som arbetar med ärendet. Uppföljningen dokumenteras och läggs till handlingarna. Om kränkningarna upphör avslutas ärendet. Om kränkningarna inte upphör beslutar rektor om de åtgärder som krävs för att säkerställa elevers rättighet till en skolmiljö utan kränkningar eller diskriminerande behandling med stöd av skollagen 2010:800 kapitel 5. Ärendet kan när som helst polisanmälas och/eller anmälas till socialtjänsten om rektor bedömer att det är lämpligt. Exempel på åtgärder som skolan kan vidta om kränkningarna eller trakasserierna inte upphör är: Återkommande samtal med kurator 12/13

13 Skriftlig varning Avstängning Tillfällig omplacering inom skolan Avstängning Skolbyte Rutiner för dokumentation Alla åtgärder ska dokumenteras i de incidentrapporter som är gemensamma för stadsdelen. Där beskrivs ärendet, åtgärder och vem som är ansvarig för ärendet. ska få kännedom om incidenten och dokumenterar ärendet i de blanketter som finns gemensamt för stadsdelen. Ansvarsförhållande Vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling på skolan har rektor ansvar för att ärendet behandlas, följs upp och utreds. Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är kränkande eller oönskad. Skolan är skyldig att öppna en utredning. För att skolan skall kunna göra något måste skolan ha fått vetskap om att en elev känner sig kränkt, trakasserad eller diskriminerad. Polisanmälan och/eller anmälan till socialtjänsten kan göras i vilket skede som helst. Anmälan görs i så fall av rektor. 13/13