Mosjö skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Mosjö skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola F-6 samt skolbarnsomsorg Läsår:

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola F-6 samt skolbarnsomsorg Ansvariga för planen Ulrika Johansson, rektor och Anette Larsson, biträdande rektor Vår vision På vår skola känner alla sig trygga och visar respekt för varandra och människors olikheter. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Elevernas delaktighet Trygghet finns med som en stående punkt på klassråd och elevråd. Gemensamma diskussioner förs regelbundet om innehållet i planen. Rektor ansvarar. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen finns på skolans hemsida. Information ges vid höstens föräldramöten och föräldraråd. Personalens delaktighet Trygghetsgruppen informerar all personal om planens innehåll och fortsatta utveckling. Detta sker vid skolans första arbetsplatsträff hösten 2015 samt fortlöpande under läsåret. Förankring av planen Planen blir känd och förankrad hos elever, föräldrar och personal genom den implementering som sker i början av varje läsår. Planen finns på skolans hemsida.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vid vårterminens första arbetsplatsträff (APT) utvärderades planen i personalgruppen. Det reflekterande samtalet har utgått från frågeställningarna; Hur välkänd är planen? Följs den? Vad behöver förändras? Eleverna är delaktiga i utvärderingen av främjande insatser och förebyggande åtgärder. Det sker vid första utvecklingssamtalet på hösten, utifrån frågeställningarna: Finns det platser och/ eller aktiviteter inom skolområdet där de känner otrygghet? Var? Vilken är anledningen till otryggheten? Trygghetsgruppen tillsammans med rektor sammanställer utvärderingen av föregående års plan inför upprättande av ny. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal, elever, trygghetsgruppen samt rektor. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har kvar hela skolans timme. Den ligger schemalagd på samma tid för alla klasser. Behov finns av utökat samarbete mellan pedagoger i innehåll och genomförande. Vid akuta situationer sker nu en snabbare återkoppling till vårdnadshavare. Vår upplevelse är att det lett till ökad trygghet hos elever och vårdnadshavare. Vi behöver se över rutiner för utredning och åtgärder vid kränkande behandling så att de överensstämmer med Örebro kommuns riktlinjer. Vi kommer att omarbeta Främjande insatser så att de stämmer överens med skolans värdegrundsarbete. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen utvärderas vid arbetsplatsträff, elevråd och klassråd samt i Forum för samråd. Ansvarig för att årets plan utvärderas Ulrika Johansson rektor, Anette Larsson, biträdande rektor

4 Främjande insatser Namn Främja likabehandling oavsett religion, kön, etnisk tillhörighet sexuell läggning och eller funktionsnedsättning, genom att skapa en vi-känsla på skolan. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Den som upplever att han eller hon har blivit kränkt, ledsen eller sårad måste alltid tas på allvar. Gemensamt för alla trakasserier är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar och trakasserier är ett uttryck för makt och förtryck och kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. På vår skola gäller följande främjande insatser. Religion eller annan trosuppfattning Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. I undervisningen belysa hur olika religioner bidragit till västerländsk kultur och vetenskap. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om olika religiösa grupper. Kön Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Satsa på att ge flickor och pojkar lika stort inflytande och utrymme. Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera vilka fördomar och stereotypa föreställningar om kön som kan förekomma. Stärka elevernas förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra elever och att stärka deras självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap. Etnisk tillhörighet Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Belysa rasismens effekter på det svenska samhället. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om olika etniska grupper.

5 Uppmärksamma elevers flerspråkighet på ett positivt sätt. Funktionshinder Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt till olika funktionshinder. Anpassa de gemensamma aktiviteterna och hur de utformas så att alla elever kan delta. Analysera och diskutera med eleverna fördomar och stereotypa föreställningar om människor med olika funktionsnedsättningar när sådana dyker upp. Sexuell läggning Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt till olika sexuell läggning. I undervisningen belysa olika reformer för homo- och bisexuellas rättigheter. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om människor med olika sexuell läggning. Kränkande behandling Träna elevernas förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett exempelvis utseende, ekonomisk status, kroppsstorlek och personlig stil. Använda värderingsövningar för att belysa olika värdegrundsfrågor. Se till att alla elevers trivsel är en fråga som rör all personal. Insats Skolan kommer att föra återkommande samtal med elever och vårdnadshavare om hur eleverna trivs på skolan, för att snabbt kunna upptäcka mobbing, diskriminering eller kränkande behandling. Vi vågar vara tydliga vuxna som säger ifrån vid behov. Vuxna finns ute bland eleverna varje rast och alla barn är alla pedagogers ansvar. All personal på skolan är skyldig att ingripa om ett barn kränks. Skolan arbetar aktivt för att skapa vi-känsla genom att ha: Gemensamma frukostkonserter en gång i månaden där eleverna framför olika uppträdanden, Aktivitetsdagar där eleverna möts i åldersblandade grupper Planerade rastaktiviteter, veckans lek Hela skolans timme en timme per vecka är öronmärkt till värdegrundsarbete. Hög närvaro av vuxna vid raster. Ansvarig All personal är skyldiga att ingripa om ett barn kränks, och för att genomföra ovannämnda insatser. Datum när det ska vara klart

6 Arbete pågår under hela läsåret med ovan nämnda aktiviteter.

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Problem fångas främst upp i det elevnära arbetet på raster, i klassrum och på fritids. Trygghet är en stående punkt på klass- och elevråd. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med elever i förskoleklass, åk 2 och åk 4, där trygghet är en viktig del av samtalet. Trygghetsgruppen sammanträder en gång varannan vecka, och gör en nulägesbeskrivning och uppföljning av hur eleverna mår. En del av kartläggningen består av regelbundna planerade samtal med elevråd, elevhälsoteam och klasskonferenser. Utvecklingssamtal genomförs med elever och föräldrar varje termin, där eleven ger sin bild av eventuellt otrygga platser och aktiviteter. Uppföljning av elevernas situation sker kontinuerligt i arbetslagen. Vid behov genomförs individuella samtal med alla elever i en barngrupp. Klassläraren är ansvarig. Örebro kommun genomför en brukarundersökning där en del handlar om normer och värden. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Se kartläggningsmetoder. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen blir delaktig genom att trygghetsgruppen fortlöpande för diskussioner och analyserar läget på arbetsplatsträffar och övriga formella möten. Elevernas mående är en stående punkt vid alla personalmöten. Resultat av kartläggningen Antalet enkätsvar våren 2015 ger oss inte tillräckligt underlag för att vara ett redskap i skolans trygghetsarbete. Platser som av elever och pedagoger kan upplevas otrygga är: Vid Gaga-ball rinken Vid King-rutorna På fotbollsplanen I omklädningsrum till idrotten I dungen, då den är igenväxt

8 Under aktivitetsdagar, om inte tillräcklig information om innehåll och upplägg getts. På skolgården där sparkcyklar framförs I kapprum Analys av kartläggningen I flera regelstyrda aktiviteter, och i idrottens omklädningsrum ger vuxennärvaro ökad trygghet. Om utemiljön är lätt att överblicka ges en ökad känsla av trygghet. Om tydligare information ges gällande upplägg och innehåll under de åldersblandade aktivitetsdagarna skapas större trygghet. Om skolgårdens utformning förbättras där olika aktiviteter, utifrån sin karaktär, ges tydligare områden, skapas goda förutsättningar för ökad trygghet.

9 Förebyggande åtgärder Namn Att motverka förekomsten av kränkande behandling och olika former av trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning All personal på skolan arbetar medvetet för att skapa en trygga miljöer på skolan Åtgärd Vi utvecklar vårt rastvärdsskap på halvtiorasten, där pedagogerna ges olika ansvarsområden. Vid omnämnda platser där känsla av otrygghet påtalats ska pedagog finnas med. I idrottens omklädningsrum finns också pedagoger närvarande. Växter som förhindrar insyn och överblick i dungen tas bort. De pedagoger som ansvarar för aktiviteterna vid samarbetsgruppsdagar, delger i god tid klasslärarna information om innehållet vilken sedan ges till eleverna. Skolgården delas in i olika zoner, där de olika aktiviteterna, tex sparkcykel, ges sin bestämda zon. Utifrån de aktuella situationer som kan uppstå, förs samtal på individ och eller gruppnivå. Vi ska fortsätta att vara synliga och tydliga vuxna, som aktivt agerar om kränkningar sker. Motivera åtgärd Våra åtgärder främjar en trygg skolmiljö. Ansvarig All personal på skolan är ansvariga att arbeta enligt ovanstående, samt är skyldiga att ingripa om ett barn kränks. Datum när det ska vara klart

10 Rutiner för akuta situationer Policy På vår skola råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Personal, elever och vårdnadshavare är väl förtrogna med planen. Personalen har en samsyn kring vad som är trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Så snart vi får kännedom om att trakasserier eller kränkande behandling har skett, anmäls detta till rektor. Rastverksamheten är väl organiserad, för att förebygga men även upptäcka förekomst av trakasserier och kränkningar. Samtal förs kontinuerligt i arbetslag, trygghetsgruppen, elevhälsoteamet, klasskonferenser, utvecklingssamtal samt informella föräldrakontakter på skolan, för att förebygga och upptäcka eventuella trakasserier och kränkningar. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till -lärare, fritidspedagog eller förskollärare -Rektor eller biträdande rektor -Skolsköterska -Specialpedagog -Medlem i trygghetsgruppen eller annan skolpersonal Kontaktuppgifter Trygghetsgruppen Maria Engmark, förskollärare Ann-Sofie Fredriksson, grundskollärare Iréne Henricson, specialpedagog Anette Larsson, Biträdande rektor Carina Eriksson, skolsköterska Ulrika Johansson, rektor Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Så snart skolan får kännedom om att trakasserier eller kränkande behandling skett: Anmälan sker till rektor. Alla pedagoger ansvarar för detta. Rektor anmäler till Grundskoleförvaltningen Trygghetsgruppen utreder genom att: 1. Samtal äger rum med den utsatte för att få en bild av vad som hänt. 2. Samtal med den/de utpekade förövaren/ -arna. 3. Utredningen dokumenteras. Om trygghetsgruppen finner att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit sätts åtgärder in för den utsatte och förövare.

11 1. Samtalsledaren uppmanar förövaren att omedelbart upphöra med kränkningarna och denne ombeds att berätta för sina föräldrar. 2. De inblandade elevernas vårdnadshavare informeras snarast. 3. Åtgärder följs upp efter två veckor. 4. Om de vidtagna åtgärderna visar sig otillräckliga och kränkningen inte upphör ansvarar rektor tillsammans med trygghetsgruppen för vilka fortsatta åtgärder som bör vidtas. 5. I de fall där skolan inte kommer till rätta med problemet, ansvarar rektor tillsammans med elevhälsoteamet, för fortsatta åtgärder. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om en elev kränks av personal är rektor ansvarig att vidta åtgärder. Trygghetsgruppen informerar rektor om vad som inträffat. Rektor för samtal med berörda och vidtar åtgärder. Om en elev kränks av rektor, lämnas ärendet vidare till huvudman. Rutiner för uppföljning Uppföljning av trygghetssamtalen sker med berörda parter inom loppet av två veckor från given situation. Uppföljningen genomförs av medlemmar ur trygghetsgruppen eller biträdande rektor /rektor beroende på ärendets karaktär. Rutiner för dokumentation Varje misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska anmälas, utredas, dokumenteras och följas upp. Dokumentation ska göras både för den som blir utsatt och för den/de som utsätter. Den som leder utredningen upprättar ett ärende där alla handlingar arkiveras. Koppling till samtliga inblandade elever görs i respektive elevakt med hjälp av det gemensamma W3D3-diarienummer som fås vid anmälan av ärendet. När kränkningarna upphört och ärendet anses avslutat, anmäler rektor detta till registrator på grundskoleförvaltningen. Ansvarsförhållande De medlemmar i trygghetsgruppen som handlagt ett ärende, ansvarar för dokumentation. Rektor ansvarar för dokumentation till nämnden.