Delårsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus mars 2018

Transkript

1 1 (29) Rapport Datum Diarienummer SÄS Klinik/Enhet/Stab Handläggare: Olof Johansson Telefon: E-post: Delårsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus mars 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 Snabbfakta... 3 Uppföljningstabell Verksamhet... 4 Viktigaste händelserna under perioden... 4 Hälso- och sjukvårdens produktion... 5 Förändrade vårdformer... 5 Brutet tak... 5 Sammanvägda prestationer... 5 Slutenvård... 6 Öppenvård... 7 Akutmottagningar... 7 Inkomna remisser... 8 Operationer... 9 Tillgänglighet Mål och fokusområden Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Vuxenpsykiatrisk klinik (VUP) Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik (BUP) Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Personal Lönestruktur Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 SÄS Borås, vx SÄS Skene, vx sas@vgregion.se

2 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 2 (29) Chefsförutsättningar Normtal direktunderställda medarbetare Ledningsstruktur roller och beslutsmandat SÄS organisering av samverkan/förhandling enligt MBL Hälsa och arbetsmiljö Personalvolym, personalstruktur och personalkostnader Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt resultat Ekonomisk analys i bildform Resultaträkning Intäktsutveckling Kostnadsutveckling Åtgärder vid ekonomisk obalans Investeringar Övrig rapportering X-matris tabell för uppföljning... 29

3 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 3 (29) 1. Sammanfattning Antalet nettoårsarbetare minskar för andra månaden i rad, jämfört med februari med 17 stycken. Det totala antalet behöver dock minska med ytterligare ca 130 för en ekonomi i balans. Sammantaget har första kvartalet uppvisat bra utfall för indikatorerna inom patientsäkerhet och utvalda medicinska indikatorer. När det gäller patientsäkerhet första kvartalet har nationell punktprevalensmätning för trycksår gjorts. Förekomsten på SÄS var 3,9 procent och uppkomna på SÄS var 2,7 procent, vilket är det lägsta värdet sedan mätningarna startade Förändrade vårdformer genererar att slutenvården minskar både för vårdtillfällen och vårddagar, 3,7 respektive 5,4 procent. Dagkirurgiska behandlingar ökar 12 procent. Läkarbesök minskar med 1,2 procent och sjukvårdande behandling ökar med 2,4 procent. Besök som inte genererar ersättning ökar. Antalet individer som får vård är identiskt med Måluppfyllelsen för vårdgarantin till första besök är 78 procent vilket är högre än tidigare år. Hud och ögonverksamheten har högre måluppfyllnad än föregående månad. För behandling är måluppfyllelsen 78 procent. Ortopedi och ögon ökar måluppfyllelsen och kvinnosjukvård minskar. SÄS sjukfrånvaro har på grund av influensan varit högre än på flera år, vilket i kombination med svårt influensasjuka patienter bland annat fått till följd att vårdplatssituationen har varit utmanande och därmed även att måluppfyllelsen för TVT har sjunkit till 55 procent i mars. Beläggningsgraden har också ökat. Det ekonomiska resultatet ackumulerat är -44,8 mnkr vilket är 59,3 mnkr sämre än budget och 36,8 mnkr sämre än föregående år. Budgetavvikelsen består av lägre intäkter till följd av förändrade vårdformer, högre personalkostnader i form av för hög bemanning samt köpt högspecialiserad vård. Snabbfakta Ekonomi Beläggning Soma/Psyk TVT Vårdgaranti Cancer 14 dar Kvartalen Sjukfrånvaro Personalomsättning

4 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 4 (29) Uppföljningstabell UTFALL SV - vtf avvikelse ÖV - läkare avvikelse ÖV - sjv beh avvikelse Vårdgaranti besök % Vårdgaranti behandl % Budgetavvikelse (tkr) 2010 Medicinklinik Klinik för hud-std infekt Kirurg- och öronklinik Ortopedklinik Barn- och ungdomsklini Kvinnoklinik Anestesiklinik Barn- och Ungdomspsyk Vuxenpsykiatrisk klinik* Neuro- och rehabiliterin Akutklinik Vårdadministrativ service Klinik bild- o laboratoriemed Medicinsk informatik o teknik Sjukhusledning, gemensamt Ekonomistab HR-stab Utvecklingsstab Kommunikationsstab Kansli- och försörjningsstab Övriga kostnadsställen Finansiering** SÄS Totalt *BUP vårdgaranti är 30 dagar och måluppfyllelse för VUP vårdgaranti besök exkl Lundström är 98,7 % **Bl.a. till klinik ej fördelat underskott 2. Verksamhet Viktigaste händelserna under perioden SÄS har haft fortsatta utmaningar under 2018 med att upprätthålla den planerade kapaciteten inom vårdplatser, vissa mottagningar och operationer. Det har varit en ovanligt lång vinter med ovanligt omfattande influensa. För att komma till rätta med situationen både på kort och lång sikt, så har många genomgripande åtgärder startats upp eller genomförts. Ledarskap & Medarbetarskap: träning för chefer och medarbetare att få bättre förutsättningar att klara sina uppdrag RAK rätt använd kompetens: genomlysning av vårdavdelningarna i syfte att alla yrkeskategorier arbetar med rätt saker. Gemensamma lönesatsningar på vårdpersonal (VGR). Karriärutvecklingsmodell som är klar för sjuksköterskor och fortsätter med andra kategorier. Stort fokus på produktionsplanering och produktivitet för ökad tillgänglighet. Fortsatt arbete med akutflödet.

5 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 5 (29) Vidare har de stora byggprojekten kring Psykiatrins kvarter och infektion går enligt plan i princip. Några smärre störningar har rapporterats och förvaltningen rustar för att klara omställningen så smärtfritt som möjligt för patienterna. SÄS har infört nya vårdformer i ökande skala under året. Mobilt närsjukvårdsteam har en ökande patientgrupp som vårdas i hemmen enligt regional modell. En minskning ses av vårdkonsumtion på akuten samt slutenvård för dessa patienter. Telefonbesök som ersätter besök inom framförallt psykiatrin leder till snabbare återkopplingar för patienterna och effektivare arbetssätt. Digitala besök som ersätter läkarbesök eller sjuksköterskebesök är under uppbyggnad och har startat i ökande skala, framför allt som stöd för kroniskt sjuka patienter. Hälso- och sjukvårdens produktion Förändrade vårdformer SÄS har under en längre period ökat tempot i att införa effektiverare och mer öppna vårdformer. Detta har återspeglats till viss del i VÖK Dock har takten i övergången mellan sluten vård och öppen vård varit högre än förväntat. Behandling och åtgärder har utförts som tidigare, i princip enda skillnaden är att patienten inte vårdas över natten på vårdavdelning, utan på antingen SÄS Hotell eller går hem. Den allra största delen av kostnaderna återstår, men vårdplats frigörs. Då genomsnittet för DRG för dagkirurgi (CMI) endast är 11 procent av genomsnittet för DRG inom slutenvård, så genereras inte intäkterna i planerad omfattning. Vården utförs alltså, men på ett annat sätt. Ett par exempel på detta är bröstcancerkirurgi och Urologi. Det pågår även förändringar i vårdformer från öppen vård till bland annat digitala former och telefon. Den ekonomiska effekten av ovanstående blir att SÄS inte erhåller den intäkten som planerats, i nuläget 13 mnkr, men utför vården för patienterna. Brutet tak Budgeterad intäkt för brutet tak för 2018 är 30 mnkr. Fakturering för denna nivå har ej uppnåtts se ovanstående punkt. Sammanvägda prestationer Det sjukhusövergripande måttet sammanvägda prestationer (väger ihop somatik med psykiatri och öppen- med slutenvård) är 3,8 procent lägre än föregående år och 4,9 procent under budget. Inom både somatik och psykiatri är det slutenvården som har lägre antal vårdtillfällen och vårddygn än volymerna i vårdöverenskommelsen inklusive brutet tak. Se stycket om förändrade vårdformer.

6 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 6 (29) Slutenvård För somatiken har antal vårdtillfällen och vårddagar minskat med 3,8 procent respektive 4,6 procent i jämförelse med föregående år, dock minskar inte antal unika individer i samma takt. Medicinkliniken ökar antalet vårdtillfällen medan neuro- och rehabiliteringskliniken minskar, vilket är en effekt av att vård av medicinskt färdigbehandlade patienter flyttats mellan klinikerna. Även kirurgoch öronkliniken har ett lägre antal vårdtillfällen i jämförelse med föregående år vilket är ett resultat av färre vårdplatser öppna och inställt elektivt program till fördel för akuta operationer främst hos ortopedkliniken. Medelvårdtiden inom somatiken ligger på en lägre nivå än föregående år, vilket kan vara en effekt av färre öppna vårdplatser. Inom vuxenpsykiatrin minskar vårdtillfällena med 3,3 procent medan vårddagarna minskar med 11 procent, vilket betyder att medelvårdtiden minskar. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) ökar i antal vårdtillfällen men minskar medelvårdtiden med 25 procent. Totalt inom psykiatrin minskar antalet vårddygn med 537 dagar.

7 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 7 (29) Ett minskat antal disponibla vårdplatser har en effekt på beläggningsgraden då det akuta flödet av patienter är säsongsberoende och svårt att planera i det korta perspektivet. Beläggningen i mars för psykiatrin är 98 procent, med en neddragning av 8 disponibla platser sedan oktober Beläggningen i mars för somatiken är 103 procent i jämförelse med 95 procent föregående år. Öppenvård Öppenvården ökar marginellt på hela sjukhuset och ligger 0,8 procent över föregående års nivå (se stycket om förändrade vårdformer). Det är fortsatt främst psykiatrin som ökar men även inom somatiken ökar sjukvårdande behandlingar medan läkarbesöken minskar. Kvinnokliniken visar en markant ökning, vilket är ett resultat av att man tagit över gynmottagningarna i Skene och Ulricehamn, medan kliniken för hud-std infektion vårdhygien och ögonsjukdomar (HIVÖ) samt neuro- och rehabiliteringskliniken minskar. För HIVÖ handlar det om att kliniken köper mer vård inom ögon och hud än föregående år. Ökningen inom psykiatrin ligger i linje med VGR:s fortsatta satsningar inom området. Akutmottagningar Antalet besök på akutmottagningen och barnakuten är 2,0 procent fler än samma period föregående år. Inskrivningsbesöken minskar med 1,8 procent medan besök som leder till hemgång ökat med 3,4 procent. I snitt under mars månad har akutmottagningen och barnakuten hanterat 184 besök per dag, vilket är 12 fler per dag jämfört med föregående år. Diagrammet visar fördelningen av besök som leder till hemgång respektive inskrivning samt totala antalet besök föregående år.

8 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 8 (29) På den psykiatriska akutmottagningen (ingår inte i diagrammet) fortsätter antalet besök minska, 15 procent lägre jämfört med föregående år. Det är både besök som leder till hemgång och inskrivningsbesök som minskar. Inkomna remisser Inflödet till SÄS av registrerade externa remisser ligger i nivå med föregående år. HIVÖ har en minskning då kliniken köper vård inom både ögon och hud vilket medför att remissen vidarebefordras. Det är främst ortopedkliniken och kvinnokliniken som ökar, vilket förklaras av att ortopeden under 2018 i princip inte kommer att köpa vård externt samt att kvinnokliniken tagit över gynmottagningarna i Skene och Ulricehamn sedan årsskiftet.

9 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 9 (29) Operationer Antal operationer utförda på SÄS är 6,4 procent lägre jämfört med planerat. Orsakerna bakom nedgången är flera, kraftigt ökat akut inflöde i samband med vinterns omfattande halka, lägre läkarbemanning på några av klinikerna, vårdplatsbrist som omöjliggjort behovsstyrd operationsplanering och inte minst sjukfrånvaro på operationsavdelningarna vilket ihop med vakanser renderat ett antal strykningar. Det akuta flödet har tagit en större del av slutenvården då dessa medicinskt prioriteras framför de elektiva och därmed ställs elektiva operationer in. Effektiviteten sjunker då det akuta flödet inte kan planeras i lika hög grad som det elektiva, samt att det är de operationerna med lägst medicinsk prioritet som blir strukna. Dessa är i huvudsak korta operationer i stora volymer. Det akuta flödet är 12,2 procent högre än föregående år. Av de operationer som utförts har 56 procent utförts i öppenvård, d.v.s. patienten har kunnat gå hem samma dag. Fördelningen av operationer på kliniknivå visas i diagrammet nedan. Det är operationer registrerade i operationsplaneringssystemet som tagits med, de så kallade mottagningsoperationerna ingår inte. Kvinnokliniken har under året utökat

10 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 10 (29) antalet patientgrupper som opereras på mottagningen i stället för i en operationssal. Senare under 2018 kommer data för denna förändring att redovisas. Tillgänglighet Måluppfyllelsen för vårdgarantin enligt regionalt urval för besök är 78 procent och för behandling 78 procent. Måluppfyllelsen för ortopedkliniken är 17 procentenheter högre än föregående år. Förändrade arbetssätt och ökad andel köpt vård har gett resultat. Köp av vård kan minskas och ersättas med egen produktion under Inom området neurologi har måluppfyllelsen förbättrats med 38 procentenheter genom en översyn av väntelistor och köp av vård. Inom hud- och ögonspecialiteterna har måluppfyllelsen ökat i år och ligger nästan i nivå med föregående år. De har tidigare haft ett ökat remissinflöde (exklusive vidarebefordrade) men som i år minskat. Hudverksamheten köper mer vård, använder stafettläkare och rekryterar läkare. Ögon köper mer vård och förbättringsarbete pågår med att sjuksköterska ska göra egna bedömningar.

11 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 11 (29) Kirurg- och öronkliniken har ökat måluppfyllelsen och är i nivå med föregående år. Urologin har förbättrat sig jämfört med föregående år. Ortopedkliniken har förbättrat tillgängligheten för behandling jämfört med föregående år. Ögonverksamheten har ökat måluppfyllelsen genom mer köpt vård. Den egna produktionen på katarakt har ej varit tillräcklig på grund av för låg kapacitet. Måluppfyllelsen har minskat för öronverksamheten men åtgärdsplan tas fram och produktiviteten förväntas öka under året. Kvinnokliniken har lägre måluppfyllelse då akuta operationer har prioriterats och åtgärder vidtas för att klara årsuppdraget. Måluppfyllelsen för TVT (inklusive barnakuten) är 55 procent i mars vilket är lägre än tidigare i vinter. Det beror på färre öppna vårdplatser än planerat och högt inflöde av svårt sjuka patienter som också haft större behov av vård och behandling i det akuta skedet. Under mars behandlades patienter och motsvarande månad förra året var

12 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 12 (29) Måluppfyllelse för garanti för besök vid välgrundad misstanke om cancersjukdom exklusive patientvald väntan (pvv) är i mars 78,2 procent. 3. Mål och fokusområden Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Antal bokade flygresor mellan Göteborg och Stockholm har minskat från 33 stycken till 13 stycken under januari februari jämfört med samma period föregående år vilket är en minskning på 61 procent. Resandet med privat bil i tjänsten visar ingen minskning jämfört med samma period Prognosen är att resandet fortsätter gå ner under 2018 men att takten minskar jämfört med Direkt påverkan handlar för SÄS del om utsläpp av kemikalier och där fortgår arbetet med att identifiera produkter som släpps ut i yttre miljö. Patologlaboratoriet har sedan februari 2018 börjat att samla upp kemikalier som används för infärgning av vävnadsprover istället för att hälla ut dem i avloppet. Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Vuxenpsykiatrisk klinik (VUP) Målsättningen knyts nära samman med måluppfyllelse av regional utvecklingsplan och aktiviteter kopplat till denna. De kommande åren läggs stort fokus på kompetensförsörjning och förändrade arbetssätt utifrån utvecklingsplanen. Anpassning av arbetssätt har påbörjats inför nybyggnationen psykiatrins kvarter avseende såväl vårdutbud, patientens delaktighet och administrativa arbetsplatser.

13 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 13 (29) För att erbjuda en jämlik vård med fokus på god kvalitet och patientsäkerhet har standardiserade utredningsinsatser i form av basutredningspaket införts. Samtliga mottagningar på VUP har påbörjat detta arbete. Tre omgångar av utbildningen psykiatrisk omvårdnad för personal i heldygnsvården är genomförd. Totalt har cirka 60 medarbetare inom VUP och barn- och ungdomspsykiatrisk klinik (BUP) utbildats. Instruktörer har utbildats i hot och våld enligt Bergenmodellen; Trygga möten. Samtlig personal inom heldygnsvården är utbildad. Utbildning av öppenvården pågår. Antalet incidenter har kraftigt reducerats. Peer support är ett projekt där patienter är anställda på avdelningen och ska fungera som ett stöd och kontakt för inneliggande patienter. Brukarstyrd inläggning vid en av avdelningarna är startad. För att säkra god tillgänglighet och sammanhållen vårdkedja har nya arbetssätt införts som exempelvis tid i handen, vårdkontakt sju dagar efter utskrivning och utskrivningsmeddelande till alla patienter vid hemgång. Resultatet för vårdkontakt inom 7 dagar är 59 procent och resultatet för utskrivningsmeddelande är 57 procent. För att öka patienternas delaktighet i sin vård medverkar de i framtagandet av sin vårdplan. Totalt har 62 procent av patienterna en aktuell vårdplan, som har uppdaterats senaste året. För att säkra nyckelkompetenser deltar VUP bl.a. i ett regionalt projekt för karriärmodeller och arbetar med att ta fram kombinationstjänstgöring för sjuksköterskor med placering i både sluten och öppen vård. Inom heldygnsvården pågår ett pilotprojekt där sjuksköterskor får förkortad arbetstid till 34 timmar per vecka med syfte att öka attraktionskraften att arbeta inom heldygnsvård. För att säkra kompetens har två av fyra avdelningar genomgått ett projekt för RAK där förbättringsområden har identifierats. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik (BUP) Inom ramen för psykiatrisatsningen har BUP fortsatt att utveckla gruppbehandling för ADHD-och autismpatienter. För patienter med autismspektrumdiagnoser och deras närstående, finns ett utvecklat omhändertagande genom nya gruppverksamheter. Likaså erbjuds gruppbehandling Hantera livet till patienter som har depressionsdiagnos. Sedan starten av mellanvård har 20 grupper påbörjats. Syftet med verksamheten är att förhindra eller förkorta vårdtid inom heldygnsvård, erbjuda funktionshöjande gruppbehandling samt erbjuda både individ och familj fördjupad behandling. Målet är att tonåringar ska öka sin psykiska hälsa och därmed kunna hantera känslor och relationer bättre. Utifrån BUP:s konsultationsuppdrag har det arrangerats en utbildning till primärvården och skolverksamheten gällande suicidprevention och depression. BUP har planerat fyra stycken utbildningar till under 2018 för både primärvård och skola inom områdena: ätstörningar, kris och trauma, ångest och självskadebeteende samt neuropsykiatri (ADHD och Autism).

14 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 14 (29) Akutavdelningens arbete har gett resultat genom att antalet tvångsåtgärder minskat avsevärt. Jämfört med perioden januari februari föregående år har tvångsåtgärderna minskat med 72 procent. Sedan ett år tillbaka har kliniken en separat handlingsplan för att på sikt (181231) kunna uppfylla vårdgarantin på 30 dagar till utredning och behandling. Den handlingsplanen följer BUP och ligger i fas enligt planering. Som ett led i att minska den psykiska ohälsan deltar BUP tillsammans med Borås stad i ett arbete, som syftar till att minska frånvaron i skolan och tidigt fånga upp personer med psykisk ohälsa. Det arbetet består av projekten Tidiga insatser för ökad skolnärvaro och Tidiga insatser för ökad integration och ökad skolnärvaro. Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras Arbetet med att skapa värde för patienten värde sker bl.a. genom RFs fokusområden. Arbetet enligt Akutmodell VGR fortsätter och stabilisering av interna arbetssätt pågår. Streamteam som diagnostiserar och behandlar de patienter som har förväntad snabb genomloppstid och inte ska läggas in, skapar mer kapacitet åt de mer svårt sjuka patienterna. Detta team omhändertar cirka 20 patienter per dygn. Tidig sköterskebedömning gör att patienter som inte har behov av specialistakutsjukvård hänvisas till primärvård. Akutmottagningen har förbokade tider hos Närhälsan som kan erbjudas patienter som omgående hänvisas till primärvård. Införande av planstyrt arbete är påbörjat och utvecklas kontinuerligt. För att skapa smidigare flöde för patienter som ska läggas in för fortsatt vård är vårdplatskoordinatorer numera placerade på vårdenhet istället för som tidigare på akutmottagningen. Pull istället för Push har gjort att antalet utlokaliserade patienter minskar och viss förbättring uppnås i upp till vårdavdelning inom 30 minuter. Ett samarbete har påbörjats mellan medicindagvårdsavdelning och akutmottagning kring kända hjärtpatienter för att undvika besök på akutmottagning eller inläggning. Översyn av vårdplatser som matchar behovet är påbörjat för att säkerställa att akuta vårdplatser finns att tillgå. En aktivitet för att säkerställa vårdplatstillgång är tidig utskrivning. Målet är att 50 procent av patienterna som ska gå hem skrivs ut innan klockan 12. Vårdplatstillgång är även viktig för att förbättra TVT (total vistelsetid) vilket inte har uppnåtts i önskat grad. Andra aktiviteter inom området är fortsatt poliklinisering av operationer, ökad dagsjukvård inom medicinområdet och utökad närsjukvård. För att nå den tillgängligheten som mäts i de regionala måltalen kring första besök och behandling, krävs att verksamheterna arbetar med hela produktionen, även

15 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 15 (29) med patientflöden som inte mäts. Det handlar om att skapa en kultur för att hela tiden hålla takten för en köfri vård. Handlingsplanerna för att uppnå detta är bl.a. Utifrån överenskommet uppdrag (VÖK) genomförs produktionsplanering på alla enheter med tillhörande prognoser vilket skapar snabbare reaktioner vid avvikelser. Under vintern har bland andra magtarmmottagningen arbetat med införande av produktionsplanering. Utökade volymer köpt vård via det VGR-gemensamma samarbetet. Utbildningsinsatser för en bättre kunskap och kompetens kring patienternas rättigheter angående vårdgaranti och valfrihet. Ny schemaläggning som en följd av produktionsuppdraget. Tät uppföljning på dag/vecka/månad beroende på nivå i organisationen. Nedkortade mottagningstider från t ex 60 min till 45 min. RAK bidrar till att fler vårdplatser kommer att kunna hållas öppna och därmed få den elektiva vården att flyta bättre. Tidigare start på operation ger fler operationer per dag. Öka nyttjandegraden av operationskapaciteten i Skene. Skapa standarder för olika typer av operationsingrepp och minska variation i utförande och tid. Ändrade vårdformer såsom fler mobila närsjukvårdsteam. Korta ner planeringstiden för att öka sannolikheten för att besöket sker inom 90 dagar. Sjuksköterskemottagningar i stället för läkarbesök. Telefonkontakt och digitala mottagningar i stället för fysiska besök. Omvända bokningar skapar färre uteblivna besök. Bättre remissrutiner och snabbare arbetsfördelning mellan läkare. Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras När det gäller patientsäkerhet första kvartalet har nationell punktprevalensmätning för trycksår gjorts. Förekomsten på SÄS var 3,9 procent och uppkomna på SÄS var 2,7 procent, vilket är det lägsta värdet sedan mätningarna startade 2007.

16 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 16 (29) För vårdrelaterade infektioner har det inte skett någon säker förändring under första kvartalet. När det gäller utfall rörande medicinsk kvalitet är det alltid svårt att värdera första kvartalets utfall, då de flesta data kommer från kvalitetsregister där det inte finns tillgängliga data. Då SÄS har en fungerande processorganisation så finns inom dessa områden tillgängliga data. Det områden som uppvisar avsevärt förbättrade resultat är höftfrakturprocessen där 83 procent av patienterna får operation inom 24 timmar vilket är bland det bästa utfallet i VGR.

17 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 17 (29) Ett stort förbättringsarbete inom sepsisprocessen har gett goda resultat, dock finns inga data tillgängliga för de senaste månaderna.. Med anledning av neddragna vårdplatser inom somatiken har SÄS uppvisat en mycket hög beläggningsgrad.

18 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 18 (29) Sammantaget har första kvartalet uppvisat bra utfall för indikatorerna inom patientsäkerhet och utvalda medicinska indikatorer. Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras SÄS har kommit långt med det lokala införandet av karriärutvecklingsmodeller och bidrar aktivt i det regiongemensamma arbetet för olika yrkeskategorier inom hälso- och sjukvård. SÄS har startat arbetet med införande av karriärutvecklingsmodellen för sjuksköterskor för att behålla sjuksköterskor med hög kompetens och ge dem möjlighet att utvecklas inom sitt yrke i den patientnära vården. Även arbetet med medicinska sekreterare har startat. Arbete med karriärutvecklingsmodellen för undersköterskor kommer att starta under våren. Kliniskt basår som är en förstärkt yrkesintroduktion för nyutexaminerade sjuksköterskor fortlöper med två introduktioner per år. SÄS deltar aktivt i det regionala planeringsarbetet med kliniskt basår för röntgensjuksköterskor, vilken prognostiseras starta 2018 på SÄS. Förstärkt yrkesintroduktion för undersköterskor planeras starta hösten SÄS har för 2018 beviljats medel för utbildningsbefattningar till specialistutbildning för sjuksköterskor och barnmorskor motsvarande 11 platser på halvfart och 2 platser på helfart (barnmorskor). SÄS har beslutat att bekosta ytterligare 11 platser på halvfart och 1 plats på helfart (barnmorskor), för att matcha kompetensgapen som identifierats. VGR fortsätter att satsa på kompetensutveckling för undersköterskor, barnskötare och skötare genom YH-utbildning (yrkeshögskola). Satsningen är relativt ny och medlen beviljas årsvis, vilket gör den osäker att prognostisera. Dessa utbildningar har betydelse för SÄS långsiktiga kompetensutvecklingsplanering.

19 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 19 (29) Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Arbetet med förbättrad arbetsmiljö pågår enligt plan. En viktig del i detta arbete är att öka kunskapen om arbetsmiljö och hälsa i verksamheterna. En kartläggning visar att chefer och skyddsombud behöver mer utbildning i arbetsmiljö, främst via befintliga arbetsmiljöutbildningar. Bra ledarskap för en bättre arbetsplats är målet med 2018 års satsning på ledarskapsutveckling; Ledarskap och Samtliga chefer går under våren en tredagars utbildning som syftar till att träna sitt ledarskap i praktiken genom övningar och rollspel. Ett årshjul för arbetet med SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) är under uppbyggnad och bedöms kunna tas i bruk senast 2019; detta förväntas tydliggöra vilka åtgärder som ska utföras och underlätta samt säkra möjligheter att verksamheterna får bra stöd i arbetet. När det gäller minskad sjukfrånvaro har SÄS de senaste åren succesivt minskat sjukfrånvaron och prognosen är att detta fortsätter även Kompetensen hos chefer att uppmärksamma tidiga signaler på ohälsa behöver stärkas, så de i ett tidigare skede vidtar åtgärder som kan motverka eller förkorta sjukskrivningar. Arbete pågår med att stärka chefers kompetens i frågor kring rehabilitering och förebyggande hälsa. 4. Personal Lönestruktur Styrtalet för SÄS var 96,8 procent i mars 2017 och 98,4 procent i mars 2018, vilket är en ökning. Styrtalet är ett mått på måluppfyllelse gentemot regionens målbild för medellöner inom respektive BAS-grupp. Lönekartläggning genomförs enligt VGR:s struktur. Med utgångspunkt från genomförda arbetsvärderingar har en kartläggning av löneskillnader mellan kvinnor och män avseende arbete som betraktas som lika eller likvärdiga genomförts. Vid analys och bedömning av genomförd kartläggning har inte några osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor avseende lika arbeten kunnat påvisas. Det förekommer dock skillnader mellan män och kvinnor avseende likvärdiga arbeten. SÄS arbetar långsiktigt och systematiskt med att komma tillrätta med osakliga skillnader. Löneutvecklingen för de prioriterade yrkesgrupperna uppgår till 3,8 procent vilket motsvarar 1206 kronor. Löneutvecklingen för de icke prioriterade grupperna uppgår till 2,6 procent vilket motsvarar 1014 kronor. Resultatet visar således att löneutvecklingen för de prioriterade yrkesgrupperna har varit 1,3 procent högre än för övriga yrkesgrupper. Siffrorna är beräknade för månadsanställda. SÄS har valt att inte prioritera några yrkesgrupper utöver de regiongemensamma prioriterade yrkesgrupperna.

20 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 20 (29) Lönespännvidden, lönespridningen, har sedan 2016 minskat för yrkesgrupperna läkare, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och biomedicinska analytiker. Detta kan förklaras med pensionsavgångar och personalrörlighet, både inom och utom SÄS. Chefsförutsättningar Normtal direktunderställda medarbetare På SÄS är det 91 procent av cheferna som har direktunderställda medarbetare. Det innebär att det endast är ett fåtal chefer som i dagsläget har fler än 35 direktunderställda medarbetare. SÄS följer ramverket för hur verksamheterna ska organiseras för att nå normtalet, det vill säga: Organisera i mindre alternativt större enheter/vårdenheter. Ett ytterligare chefsled (ett fjärde chefsled i form av vårdgruppschef eller sektionschef) Samledarskap På två av enheterna med fler än 35 direktunderställda medarbetare ska tillsättning av tjänster för delat ledarskap göras. I övrigt arbetar SÄS vidare med att hitta effektivare arbetssätt som innebär en lättnad för chefen och därmed ger förutsättningar för att kunna arbeta med helhetsansvaret i chefsrollen för de chefer som avviker från normtalet. Ledningsstruktur roller och beslutsmandat Högsta tjänsteman på SÄS är sjukhusdirektören som har ansvar för ekonomi, verksamhet och personal (E-V-P). Från och med 1 april 2018 finns en biträdande sjukhusdirektör (E-V-P) som är direkt chef för verksamhetscheferna (E-V-P). Direkt underställda sjukhusdirektören finns stabschefer för HR, ekonomi, utveckling, kommunikation och kansli- och försörjning (E-V-P). Några av stabscheferna har direkt underställda enhetschefer (E-V-P). Sjukhusledningen består av sjukhusdirektör, biträdande sjukhusdirektör, stabschefer, verksamhetschefer samt chefläkare och framöver även en chefsjuksköterska. Chefläkare och chefsjuksköterska har ledningsansvar (L). I verksamheterna med E-V-P ansvar finns följande befattningar: Läkarchef Sektionschef Vårdenhetschef Enhetschef Vårdgruppschef Gruppchef I verksamheter med L-ansvar finns följande befattningar: Vårdenhetsöverläkare Läkare som fullgör bakjour Studierektor

21 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 21 (29) SÄS organisering av samverkan/förhandling enligt MBL SÄS har sedan 2013 ett samverkansavtal och samverkansnivåerna är lokal samverkansgrupp och central samverkansgrupp. I lokal samverkansgrupp sker samverkan på kliniknivå där verksamhetschef har mandat och befogenhet. Central samverkansgrupp är sjukhusövergripande samverkansnivå där sjukhusdirektör har mandat och befogenheter. Hälsa och arbetsmiljö Sjukfrånvaron har ökat efter en vinter då medarbetarna i hög grad påverkats av influensan. Det är framförallt korttidssjukfrånvaron (dag 1-14) som har ökat men även sjukfrånvaro i intervallet dagar. Gruppen undersköterskor har den högsta sjukfrånvaron, men den har minskat något jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron har ökat mest bland biomedicinska analytiker, läkare och administratör vård. De kliniker som har störst ökning av sjukfrånvaron jämfört med föregående år är HIVÖ, vuxenpsykiatrisk klinik, bild- och laboratoriemedicin samt kirurg- och öronkliniken. Arbetet med ohälsotalen görs i nära samarbete med både VGR, företagshälsovård och Försäkringskassan. Samverkan med Försäkringskassan kommer att fördjupas. SÄS fortsätter arbetet med tidiga rehabiliteringsinsatser vid sjukskrivning. SÄS arbetar med att öka kompetensen hos chefer med att upptäcka tidiga signaler på ohälsa och vidta förebyggande insatser för att minska risken för sjukskrivning. SÄS avser att stärka detta område bland annat genom den interna arbetsmiljöutbildningen. Temat Hälsa och förebyggande hälsa som drivs i dialogform på APT mellan medarbetare och chef beräknas vara påbörjat i slutet av Syftet är att gemensamt utveckla kompetens i ämnet samt skapa en högre medvetenhet om ett hälsofrämjande förhållningssätt och hur ohälsa kan förebyggas.

22 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 22 (29) Utbildning via web i att göra hälsosamma scheman finns tillgängligt som stöd till chef och schemaläggare. Detta kan bidra till högre medvetenhet om hur schemaläggningen påverkar hälsan. Hälsosamma scheman ger större möjligheter till återhämtning genom omställning av schema med arbetspass på olika tider av dygnet. SÄS verksamheter har möjlighet att ta del av ett EU-projekt som genom förebyggande åtgärder bidrar till ökad psykisk hälsa och minskar risken för sjukskrivning. Även de som redan är sjukskrivna kan ta del av dessa åtgärder. En del av projektet är Positiv rörelse där fokus är på att främja hälsa och förebygga ohälsa på arbetsplatser i Sjuhärad. En annan del av projektet är Uppåt framåt, som bidrar med praktiska verktyg och insikter för att skapa möjligheter till ett mer hållbart arbetsliv. Projektet planeras pågå fram till Projektet har påbörjats på medicinkliniken i syfte att förebygga ohälsa och på sikt minska sjukfrånvaro, övertid och personalomsättning. Personalvolym, personalstruktur och personalkostnader Antalet nettoårsarbetare har ökat något jämfört med föregående år, men minskat under 2018.

23 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 23 (29) Netto årsarbetare Förändring antal Sjuksköterskor Barnmorskor Undersköterskor m.fl Läkare Tandläkare Administratör, vård Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Ledningsarbete Handläggar och administratörsarbete Summa Ökningen i gruppen undersköterskor har främst skett under hösten 2017 och sedan januari har antalet minskat något. Ökningen beror till stor del på uppstart av eftervårdsenhet inom medicinkliniken (cirka 20 stycken). Ett flertal enheter har också anställt undersköterskor i samband med Rätt Använd Kompetens. Ökningen i gruppen läkare beror på att antalet frånvarande (framförallt föräldralediga) har minskat. Antalet anställda är något färre. Ökningen av gruppen administratör vård syns i kategorierna assistent vårdadministration och medicinska sekreterare. SÄS har fått utökade uppdrag inom barnpsykiatri och vuxenpsykiatri motsvarande två tjänster. Ökningen i gruppen rehabilitering och förebyggande syns främst bland psykologer och kuratorer. Ökningen av antalet anställda beror till stor del på VGR:s satsningar. Antalet chefer (ledningspersonal) har ökat jämfört med föregående år. Orsaken är att SÄS anställt nya chefer som en följd av regionens beslut om normtal för antal medarbetare per chef. Ökningen av handläggar- och administratörsarbete består främst av assistenter, koordinatorer och projektledare. SÄS har fått utökade uppdrag som beskrivs i bilaga. (Nettoårsarbetare volymförändring jämfört med motsvarande månad föregående år) Personalomsättningen rullande 12 för extern avgång (exklusive ålderspension) ligger på 6 procent. De kategorier som ligger högst är psykologer, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, kuratorer och läkare. Antalet avgångar från SÄS har hittills i år varit fler jämfört med motsvarande period föregående år och det är främst gruppen sjuksköterskor som ökat. Antalet rekryteringar är hittills i år något färre jämfört med föregående år.

24 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 24 (29) (Mars månad 2018 är preliminär och kommer att öka p.g.a. efterregistrering). Övertidstimmarna i januari månad är färre jämfört med motsvarande period 2017, men därefter syns en ökande trend. Detta beror till stor del på att det har varit en högre sjukfrånvaro samt att flera enheter har vakanser. Det är enkel övertid och mertid som har ökat. Grupperna administratör vård, läkare samt chefer har ökat; bland klinikerna är det ortopedkliniken, vårdadministrativ service och medicinkliniken som ökat mest. Personalkostnader Budget 2018 Utfall 2018 Avvikelse mot budget Utfall 2017 Förändring jfr f.g år Mån- tim- & sjuklön OB övr ers ,3% varav OB-tillägg ,9% Semesterkostnader ,5% Jourkostnader ,2% Övertid ,3% Sociala avgifter ,4% Övriga personalkostnader ,0% Bemanningsföretag ,7% Personalkostnader ,3% Kostnaden för bemanningsföretag har ökat jämfört med föregående år både när det gäller läkare och sjuksköterskor. Kostnadsökningen för Ob-tillägg beror till stor del på att ersättningen för nattarbete höjdes med 100 procent från 1 september 2017.

25 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 25 (29) 5. Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt resultat Ekonomisk analys i bildform. Resultaträkning Resultaträkning Periodens utfall Helårsutfall Utfall Budget Utfall Avvikelse Prognos Budget Utfall Avvikelse t.o.m. t.o.m. t.o.m. utfall/ per t.o.m. t.o.m. prognos/ Utfall samt budget budget helårsbedömning mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Såld vård internt 884,7 897,9 854,1-13, , , ,8-2,7 Såld vård externt 5,1 7,5 7,9-2,4 28,0 30,0 28,1-2,0 Patientavgifter 14,0 14,0 13,3 0,0 54,0 55,9 50,7-1,9 Övriga erhållna bidrag 64,9 63,4 45,7 1,5 254,6 249,9 213,7 4,7 Försäljning av tjänster 25,7 26,4 25,8-0,7 100,4 100,4 100,9 0,0 Hyresintäkter 0,3 0,3 0,2 0,0 1,6 1,6 1,6 0,0 Försäljning av material och varor 1,0 0,8 0,8 0,1 3,3 3,3 3,5 0,0 Övriga intäkter 15,5 15,6 19,9-0,1 74,1 62,3 107,5 11,8 Verksamhetens intäkter 1 011, ,9 967,6-14, , , ,8 10,0 Personalkostnader, exkl inhyrd personal -641,4-635,1-600,3-6, , , ,9-10,9 Bemanningsföretag -18,4-1,3-11,3-17,1-62,7-5,3-61,4-57,4 Köpt vård -22,1-12,9-11,7-9,2-85,0-73,6-81,6-11,4 Läkemedel -115,5-110,7-101,5-4,8-437,0-434,0-430,6-3,0 Verksamhetsanknutna tjänster -43,4-40,7-39,9-2,7-173,0-162,9-170,5-10,1 Övriga tjänster, inkl konsultkostnader -26,5-24,7-25,8-1,9-104,0-98,6-99,5-5,4 Material och varor, inkl förbrukningsmtrl -65,8-65,8-68,2 0,1-264,0-263,4-268,8-0,6 Lokal- och energikostnader -74,8-74,1-71,1-0,8-296,0-296,2-289,3 0,2 Lämnade bidrag -0,1-0,2-0,1 0,1-0,9-0,9-0,9 0,0 Avskrivningar -15,7-17,0-16,6 1,3-65,0-68,1-66,2 3,1 Övriga kostnader -31,0-28,1-27,9-2,9-117,0-137,5-108,1 20,5 Verksamhetens kostnader , ,2-974,4-44, , , ,8-75,0 Finansiella intäkter/kostnader -1,2-1,3-1,2 0,1-5,0-5,0-4,6 0,0 Resultat -44,8 14,5-8,0-59,3-65,0 0,0-71,6-65,0

26 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 26 (29) Resultatet till och med mars är -44,8 mnkr vilket är 36,8 mnkr sämre än föregående år och ger en budgetavvikelse på -59,3 mnkr. Intäkterna avviker negativt med 14,8 mnkr vilket främst beror på ej uppnådd fakturering för brutet tak. Personalkostnaderna inklusive bemanningsföretag är 23,4 mnkr högre än budgeterat vilket beror på att bemanningen överstiger planeringstalen. Kostnaderna för bemanningsföretag ökar jämfört med föregående år både för läkartjänster med 2,8 mnkr samt för sjukskötersketjänster med 4,1 mnkr. De största kostnaderna för sjukskötersketjänsterna återfinns inom vuxenpsykiatrisk klinik, medicinkliniken och akutkliniken. Den största ökningen av läkartjänsterna återfinns inom neuro- och rehabiliteringsklinik. Kostnaderna för köpt vård avviker negativt från budget med 9,2 mnkr och har ökat med 10,4 mnkr jämfört med föregående år. Budgetavvikelsen fördelar sig på externa köp för tillgänglighet (2,6 mnkr), vårdgaranti (3,9 mnkr), och vård enligt specialistremiss (2 mnkr). Ökningen gentemot föregående år beror främst på ökade kostnader för högspecialiserad vård och vårdgaranti. Läkemedelskostnaderna överstiger budget med 4,8 mnkr. När utfallet för de läkemedelskostnader som SÄS erhåller finansiering tas bort är kostnaderna 1,3 mnkr högre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på kostnader för läkemedel mot cancer och ögonsjukvård. Kostnaderna för verksamhetsanknutna tjänster avviker negativt från budget med 2,7 mnkr samt har ökat med 3,5 mnkr jämfört med samma period förra året. Ökningen beror främst på ökade kostnader för röntgentjänster och PET-CT undersökningar. Utfallet för övriga kostnader har en negativ budgetavvikelse på 2,9 mnkr. Avvikelsen består av oattesterade fakturor som hör till andra kostnadsrader samt ökade kostnader för resor. Intäktsutveckling Intäkterna har ökat med 43,6 mnkr, vilket innebär en ökning med 4,5 procent jämfört med samma period förra året. Ökningen beror framför allt på såld vård internt som är en följd av uppräkning i vårdöverenskommelsen, ersättning för ökad produktion och tillgänglighet. Även övriga bidrag ökar med 18,8 mnkr som är en följd av ökad ersättning för läkemedel mot Hepatit C samt ökad ersättning för psykiatrisatsningar. Kostnadsutveckling Kostnaderna har ökat med 80,4 mnkr, vilket innebär en bruttokostnadsökning på 8,2 procent jämfört med samma period förra året. Över hälften av ökningen härleds från personalkostnaderna som har ökat med 7,9 procent. Ökningen inom personalkostnaderna beror på ökat antal nettoårsarbetare, lönerevision, höjda sociala avgifter, ökade ob-tillägg samt bemanningsföretag. Bruttokostnadsökningen beror även på ökade kostnader för köpt vård i form av högspecialistvård samt läkemedel mot hepatit c och nya dyra som sjukhuset erhåller finansiering för.

27 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 27 (29) Åtgärder vid ekonomisk obalans Effektiviseringsprogrammet för 2018 är beräknat till 118 mnkr och fördelat i verksamheten. Utgångspunkten är att varje verksamhets budget ska vara rimlig och det har föranlett att vissa justeringar har gjorts. En värdering är gjord utifrån sannolikheten att respektive åtgärd kommer att kunna utföras. Skalan är Grönt/Gul/Röd. Grönt står för att införande är gjord eller är planerad att införas. Gult står för att en planering finns för hur aktiviteten skall kunna införas d.v.s. det finns en tydlig plan men datum är inte fastställt för när aktiviteten skall påbörjas. Rött står för att en tydlig plan saknas eller att det har identifierats faktorer som kan medföra ökade kostnader inom annan organisation eller att patientsäkerheten kommer att hotas vid ett införande. Programmets status redovisas i diagrammet nedan. Styrelsen tog beslut 29 mars om en handlingsplan för ekonomi i balans för ytterligare åtgärder på 38 mnkr, se bilaga. Dessa ska fördelas till respektive verksamhet. Investeringar Årets investeringsram för SÄS är 97 mnkr inklusive ramöverföring från 2017 och medel till övervakningsutrustning, då den inte bedömdes som strategisk utrustningsinvestering. Sammanlagt blir det 128 mnkr tillsammans med fastighetsramen. Beslut för planerade investeringar för 2018 har tagits för 84 mnkr (varav 20,5 för övervakningsutrustning). De 10 största investeringar (41,4 mnkr) tillsammans med övervakningsutrustningen fördelar sig enligt följande: Enhet Objekt Beslut BLM, Enhet 1 CT 10 mnkr MIT, Sterilcentral Diskmaskiner, 4 st. till STC 8 mnkr BLM, Enhet 1 Skelett lunglab (B05) 4,5 mnkr Akutklinik Övervakningsutrustning 4,5 mnkr Medicin, Lungenhet Hematoligi 3 mnkr

28 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 28 (29) BLM, Mikrobiologi Blododlingssystem 2,5 mnkr Anestesi, Endoskopienhet Ultraljudssystem, bildgivande 2,3 mnkr VUP, ÖVM Mark Utrustning pga. flytt till nya lokaler 2,1 mnkr KK, Förlossningsenhet Ultraljudssystem, bildgivande univ., 3 st. 1,8 mnkr BLM, Mikrobiologi Extrationsrobot 1,5 mnkr Övervakningsutrustning 20,5 mnkr: Anestesiklinik: Barn- och ungdomsklinik: Medicinklinik: Neuro- och rehabiliteringsklinik: 12,9 mnkr 2,1 mnkr 4,9 mnkr 0,6 mnkr Utöver årets investeringar finns det ett antal beviljade investeringar från tidigare år bl.a. utrustning till laboratorieverksamhet. Medel för utrustning kopplad till strategiska fastighetsinvesteringar har beviljats för framtida laboratoriemedicin med beräknat utrustningsbehov på 14,5 mnkr. Möjligen kommer etapp 1 (provtagning) bli klar i slutet av Strategiska utrustningsinvesteringar beviljade under tidigare år som utförs i år är R-TMS-apparat på 0,5 mnkr efter regiongemensamt äskande samt trygghetscentralsinförande (6 mnkr på totalt för VGR). Under första kvartalet har investeringar gjorts för 6,1 mnkr varav 5,3 mnkr har aktiverats. En del av årets investeringar, som kräver en längre planering samt delar av övervakningsutrustningen, kommer inte att kunna genomföras under Prognos för 2018 är 70 mnkr.

29 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 29 (29) 6. Övrig rapportering X-matris tabell för uppföljning Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Produktivitetsökning Komplett utbud i /40 47/44 54,9/49 /53 /58 /63 /67 /72 /76 /81 /85 /90 Studentnöjdhet med SÄS som utbildningssjukhus Vårdskador ska minska för fall Vårdskador ska minska för VRI Vårdskador ska minska för trycksår Förbättra medicinska resultat Resultat enkel patientenkät Resultat enkel medarbetarenkät Återbesök senast 30 dagar efter måldatum Tillgänglighet vårdgaranti 60 dagar 55/49 54/48 54/48 /47 /46 /45 /44 /43 /43 /42 /41 /40 4,9/5,4 5,4/5,3 5/5,2 /5,1 /5,0 /5,0 /4,9 /4,8 /4,7 /4,6 /4,5 /4,4 23/22 20/21 /21 /21 /20 /20 /19 /19 /19 /18 /18 /18 60/31 40/38 44/44 /50 /56 /63 /69 /75 /81 /88 /94 /100 81/80 79/80 76/80 /80 /80 /80 /80 /80 /80 /80 /80 /80 1/1 /3 /4 /5 /6 /7 /8 /8 /9 /10 75,9/80 74,2/80 72,6/80 /80 /80 /80 /80 /80 /80 /80 /80 /80 56,6/62 59,3/63 64,6/65 /67 /68 /70 /72 /73 /75 /77 /78 /80 Utskrivning före /32 29/33 32/35 /37 /38 /40 /42 /43 /45 /47 /48 /50 Tillgänglighet total vistelsetid (TVT) < 3 h 47,2/48 42/51 40,4/54 /57 /60 /63 /65 /68 /71 /74 /77 /80 Ekonomi i balans -29/0,3-34/3,2-44,8/14,5 /-3,5 /-1,3 /-6,5 /8,4 /9 /4,4 /7 /8 /0