Delårsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus augusti 2017

Transkript

1 1 (33) Rapport Datum Diarienummer Klinik/Enhet/Stab Handläggare: Olof Johansson Telefon: E-post: Delårsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus augusti 2017 Innehåll 1. Sammanfattning Verksamhet Viktigaste händelserna under året Hälso- och sjukvårdens produktion... 4 Brutet tak... 4 Sammanvägda prestationer... 5 Slutenvård... 5 Öppenvård... 6 Akutmottagningar... 7 Inkomna remisser... 7 Operationer... 8 Produktivitet... 9 Tillgänglighet Verksamhetens miljöarbete Inköp Mål och fokusområden Klimatutsläppen från fossilbränsle i VGR samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Uppfylla vårdgarantin Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Förbättra akutvårdkedjan Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 SÄS Borås, vx SÄS Skene, vx sas@vgregion.se

2 Delårsrapport augusti, (33) Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Satsa på ledarskap Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Personal Chefsförutsättningar Sjukfrånvaro Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt resultat Åtgärder vid ekonomisk obalans Investeringar Fördjupad rapportering till egen nämnd... 33

3 Delårsrapport augusti, (33) 1. Sammanfattning Förvaltningens produktion är 1 procent högre än 2016 och 3 procent över den beställda nivån i VÖK Remissinflödet, justerat för utökade uppdrag och förändringar i registrering, är 6 procent. Koncernkontoret har fått i uppdrag att se på varför ökningen är större än befolkningstillväxten. Därmed ökar väntetiderna trots ökad produktion. SÄS deltar aktivt i VGRs gemensamma system med upphandlade tjänster hos privata vårdgivare för att korta ner köerna. De av Regionstyrelsen högprioriterade områdena: Tillgänglighet. Måluppfyllelsen för första besök 90 dagar är 65 procent vilket är 7 procentenheter lägre än föregående år. För behandling är måluppfyllelsen 72 procent vilket är 3 procentenheter högre än föregående år. Akutmottagning. Utfallet för RF- indikatorn, andel patienter där TVT är mindre än 4 timmar vid besök på akutmottagning (inkl. barnakuten) är ackumulerat till och med augusti 58,9 procent. Motsvarande förra året var 58,6 procent. Ökad produktivitet. Produktiviteten i form av vad en sammanvägd prestation kostar i utförd tid är ackumulerat 87,8 timmar i år och 87,2 förra året, ungefär samma nivå. Det ekonomiska resultatet är minus 38,5 mnkr och avviker negativt från budget med 52 mnkr och 7 mnkr sämre än föregående år. Förvaltningen har tagit fram ett åtgärdsprogram för att balansera ekonomin innan 2017 års utgång. Förvaltningen vill också påpeka att det finns ett fördyrade avtal för reagenser vid laboratorieverksamheten som inte är finansierat. En framställan ska göras när den fördyrade kostnaden är fastslagen d.v.s. vid årets slut, cirka 3 mnkr. I resultatet för perioden finns dessutom inte finansiering för övertagande av neuropsykiatri från Habilitering och hälsa ca 6-7 mnkr. SÄS produktion är mitt i en omställning där vårdformerna förändras och effektiviseras, men ersättningssystemet inte följer med. Det innebär att SÄS utför vården till patienterna på ett bättre sätt, men ersättningen till sjukhuset blir väsentligt lägre än när vården utfördes på traditionellt vis. SÄS ämnar att be HSN om kompensation för dessa uteblivna intäkter. Hantering av negativ eget kapital: Snabbfakta Återställandet av det negativa egna kapitalet fördelas på år 2018 med en tredjedel och två tredjedelar Den under förra hösten uppkomna fuktskadan ingår i det negativa egna kapitalet med cirka 6 mnkr. Ekonomi Beläggning TVT Vårdgaranti Cancer 14 dar Kvartalen Sjukfrånvaro Personalomsättning

4 Delårsrapport augusti, (33) 2. Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under året SÄS har haft fortsatta utmaningar under 2017 med att upprätthålla den planerade kapaciteten inom vårdplatser, vissa mottagningar och operationer. För att komma till rätta med situationen både på kort och lång sikt, så har många genomgripande åtgärder startats upp eller genomförts. RAK rätt använd kompetens: genomlysning av vårdavdelningarna i syfte att alla yrkeskategorier arbetar med rätt saker. Gemensamma lönesatsningar på vårdpersonal (VGR). Karriärutvecklingsmodell som inleds för sjuksköterskor och fortsätter med andra kategorier. Stort fokus på produktionsplanering och produktivitet för ökad tillgänglighet. Fortsatt arbete med akutflödet. Vidare har de stora byggprojekten kring Psykiatrins kvarter och Infektion startat i augusti månad med tillhörande fysiska förändringar. Några smärre störningar har rapporterats och förvaltningen rustar för att klara omställningen så smärtfritt som möjligt för patienterna. SÄS har infört nya vårdformer i ökande skala under året. Mobilt närsjukvårdsteam har en ökande patientgrupp som vårdas i hemmen enligt regional modell. En minskning ses av vårdkonsumtion på akuten samt slutenvård för dessa patienter. Telefonbesök som ersätter besök inom framförallt psykiatrin leder till snabbare återkopplingar för patienterna och effektivare arbetssätt. Sammanhållen strokevårdkedja inrättades i slutet av 2016 och det har lett kortare vårdtider samt en förbättrad kvalitet för patienterna. Digitala besök som ersätter läkarbesök eller sjuksköterskebesök är under uppbyggnad och har startat i liten skala. Flera pilotprojekt startas upp under Snabb återkoppling och ökad inflytande över sin egen vårdsituation för patienterna. 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion Brutet tak I produktionen har SÄS inte budgeterat volymerna för brutet tak men det har däremot gjorts i ekonomin, vilket innebär att produktion över budget ger intäkter för brutet tak. Budgeterad intäkt för brutet tak är 30 mnkr för helåret och ackumulerat tom augusti är utfallet 11,8 mnkr vilket ger en avvikelse på 8,7 mnkr.

5 D elårsrapport augusti, ( 33 ) Sammanvägda prestationer Det sjukhusövergripande måttet sammanvägda prestationer (väger ihop somatik med psykiatri och öppen - med slutenvård) är ackumulerat 1,0 procent högre än föregående år samt 3,1 procent över budget. Ö ppenvården ökar för både psykiatrin och somatiken medan slutenvården generellt inte når upp till förra årets volymer. Slutenvård Antalet öppna vårdplatser har varit färre än föregående år och det beror främst på att antalet fastställda vårdplatser har sjunkit som en följda av ändrade vårdformer från slutenvård till öppen vård. Dessutom har medicinkliniken, kirurg - och öronkliniken samt ortopedkliniken inte kunnat ha öpp et sina vårdplatser enligt plan. För somatiken har antal vårdtillfällen och vårddagar minskar med drygt 3 procent. Medelvårdtiden inom somatiken ligger i linje med förra året på 4,9 dagar. Neuro - och rehabiliteringsklinikens medelvårdtid fortsätter att minska som en följd av att strokevårde nu är sam lad på ett ställe, medan kirurg - och öro nkliniken ökat sin medelvårdtid då flera patientgrupper numera har flyttats till SÄS hotell och därmed är de patienter kvar som har ett vårdbehov som kräver längre medelvård tid. Inom psykiatrin har vårdtillfällena mi nskat med knappt 10 procent men minskningen av antal vårddagar är bara 2 procent. Detta gör att medelvårdtiden ökat med 9 procent till 10,1 dagar. Barn - och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) har minskat medelvårdtiden med 3,3 dagar medan vuxenpsykiatriska kliniken (VUP) ökat den med 1,3 dagar vilket beror på att kliniken haft några patienter med långa vårdtider som nu skrivits ut.

6 D elårsrapport augusti, ( 33 ) Det finns indikationer på att ett minskat antal disponibla vårdplats er har en effekt på beläggningsgraden. Det sambandet kan utläsas för somatiken i augusti, med en b eläggningsgrad på 101,6 procent. B eläggningen i psykiatrin är 92,3 procent vilket är 6,2 procente nheter högre än föregående år. Öppenvård Antal besök ligger över budget och har ökat med 2 procent jämfört med föregåe nde år. Det är fortsatt sjukvårdande behandlingar som ökar medan läkarbesöken sjunker. Förändringen är delvis styrd då flera mottagningar lägger om vårdformen från läkarbesök till sjukvårdande behandling ( ssk- besök ). BUP, VUP, klinik för hud - STD infektio n vårdhygien och ögonsjukvård (HIVÖ) samt m edicinkliniken är de som har ökat mest. Ökningen på HIVÖ härleds till det utökade huduppdraget efter att en privat vårdgivare (Telegrafen) stängts under Ökningen inom psykiatrin ligger i linje med regionens fortsatta satsningar inom området. Ortopedkliniken och kirurg - och öronkliniken minskar jämfört med föregående år, vilket främst beror på lägre läkar bemanning än planerat.

7 D elårsrapport augusti, ( 33 ) Akutmottagningar Antalet besök på akutmottagningen och barnakuten ligger i nivå me d föregående år. Inskrivningarna har minskat med 3 procent medan besök som leder till hemgång ökat marginellt. I snitt under augusti månad har akutmottagningen och barnakuten hanterat 158 besök per dag, vilket är 4 fler än föregående månad. Diagrammet visar fördelningen av besök som leder till hemgång respektive inskrivning samt totala antalet besök föregående år. På den psykiatriska akutmottagning en, ingår inte i diagrammet, har antalet besök minskat med 18 procent jämfört med föregående år. Det är besöken som leder till hemgång som minskat mest men även inskrivningsbesöken minskar signifikant. Inkomna remisser Inflödet till SÄS av registrerad externa remisser har ökat med 11,6 procent jämfört m ed föregående år och två tredjedelar kommer från primärvården. Det är främst HIVÖ och k vinnokliniken (KK) som ökar, vilket förklaras av ett utökat uppdrag inom hud samt en ändring i registreringen för STD - mottagningen på HIVÖ och a ntenatalmottagningen på KK. Exkluderas de mottagningar är förändringen 6,1 procent. Anestesikliniken har en ökning inom endoskopin vilket ses som en naturlig utveckling av vården. Minskningen in om ortopedin förklaras både av att kliniken köper vård hos externa vårdgivare på grund av läkare samt att patienterna till följd av väntetiderna utnyttjar det fria vårdvalet.

8 D elårsrapport augusti, ( 33 ) Operationer Antal operationer utförda på SÄS är 9,5 procent lägre jämfört med samma period föregående år. Förklaringen är att sjukhuset haft en lägre läkarbemanning inom ortopedi, urologi och ögonsjukvård. D e akuta operationerna ökar i antal då de medicinskt prioriteras framför de elektiva. Av de operationer som utförts har 60 procent utförts i öppenvård, d.v.s. patienten har kunnat gå hem samma dag.

9 D elårsrapport augusti, ( 33 ) Fördelningen av operationer på kliniknivå visas i diagrammet nedan. Det är operationeregistrerade i operationsplaneringssystemet som tagits med, de så kallade mottagningsoperati onerna ingår inte. Produktivitet Nedan visar diagrammet hur många timmar utförd tid det tar att producera en sammanvägd prestation. Det är ett mått på SÄS - nivå där sjukhusets totala utförda tid ingår. A ckumulerat kostar en prestation 87,8 timmar i år och 87,2 förra året, ungefär i samma nivå.

10 D elårsrapport augusti, ( 33 ) För operationsenheterna följs andelen knivtid i förhållande till total utförd tid för anestesisjuksköterskor. I diagrammet nedan visas antalet timmar utförd tid i relation till antalet besök på akutmottagningen. Ett mått som visar hur många personaltimmar det går på ett besök.

11 D elårsrapport augusti, ( 33 ) Inom psykiatrin har verksamheten sedan tidigare följt antal besök per behandlare och dag. Nedan är en sammanställning för BUP och VUP. Klinikernas mål ligger på 2 besök per behandlare och dag.

12 Delårsrapport augusti, (33) Tillgänglighet Förvaltningen arbetar tätt med Koncernkontorets funktion kring produktionsstyrning för att hela tiden anmäla behov och kapacitet för att klara kraven på tillgänglighet. Det är framförallt när det sker oplanerade förändringar i kapaciteten som det uppstår ett behov. SÄS fokuserar även på att öka den egna kapaciteten med den givna resurs man har, vilket över tid kommer att bidra till ökad produktion inom alla områden, även de s.k. PK-områdena. Det vill säga en ökad produktivitet. Utmaningarna är flera, bland annat det högre remissinflödet inom flera specialiteter och där har Koncernkontoret fått i uppdrag att analysera varför remissinflödet ökar. Tillgängligheten som inte mäts, det vill säga utanför PK-områdena och gällande efterföljande besök, har på flera ställen förbättrats avsevärt. Det gäller bland annat Reumatologi och Ögonsjukvård för barn. Ortopedi Orsaken till det ökade antalet väntande är färre antal läkare i produktion och rekrytering pågår. Under tiden pågår ett regelbundet arbete med att köpa vård samtidigt pågår arbete med att etablera en organisation som ska effektivisera arbetet. Nytt schema startar vecka 36 med utgångsläge i produktionsbehovet. Även en genomlysning av återbesök pågår. Hittills har 732 första besök köpts främst inom område arm/axel och fot, men även höft/knä och hand, samt 11 direktoperationer för ledproteser. Hud Verksamheten har ett utökat huduppdrag och ändå minskar kön med väntande på hudmottagningen. Stafettläkare används regelbundet och kommer att utökas. Rekrytering efter specialister är ständigt pågående. Melanoma Monday anordnas i Skene. Omvänd bokning på första besök tillämpas, lördagsöppet hålls samt utökade öppettider på behandling tillhandahålls. En Teledermatoskopipilot görs under hösten där bildöverföring kommer ske från primärvården till SÄS. SÄS köper även första besök enligt VGR-rutinen. Kliniken har köpt 699 besök. Ögon Måluppfyllelsen för första besök på ögon har minskat något då enheten har färre läkarresurser. Ögon har utökat avtal att skicka kataraktoperationer och övriga operationer. Extra insatser görs på några lördagar. Verksamheten har arbetat med optimering av retinaflöde (näthinna), vilket innebär ett teambesök och resulterar i färre besök för patienten. Trots det så är det fler i kön över 90 dagar vilket är en marginell minskning i måluppfyllelse på första besök. 434 kataraktbesök är skickade och 200 ögon övrigt. Kirurgi/Öron Verksamheten ser över hur mottagningen ska kunna öka antal första besök genom förändrade arbetssätt. Även hur operationer planeras och genomförs, ses över. 135 besök är skickade och 16 direktoperationer, huvudsakligen inom urologi.

13 D elårsrapport augusti, ( 33 ) Måluppfyllelsen för första besök 90 dagar är 65 procent vilket är 7 procentenheter lägre än föregående år. För behand ling är måluppfyllelsen 72 procent vilket är 3 procentenheter högre än föregående år. 2.3 Verksamhetens miljöarbete SÄS arbetar med att höja komp etensen hos medarbetare om miljöarbete t och det är nu stycken som har genomfört den grundläggande miljöutb ildning en. Under hösten ingår SÄS i ett pilotprojekt gällande energifrågor där möjligheter inventeras till minskad energianvändning. Information om utsortering av återvinningsbart avf all och att minska användning av onödigt engångsmaterial har getts i verksamheten. När det gäller hantering av kemikalier så har en genomgång av samtliga verksamheters faroklassade kemikalier gjorts och riskbedömningar genomförts.

14 Delårsrapport augusti, (33) 2.4 Inköp Troheten till regionens avtal med externa leverantörer är 93 procent enligt regional uppföljning. Detta är tre procentenheter bättre än för Justering behöver göras för vissa brister i statistiken. Ett antal leverantörer är felklassade d.v.s. är avtalade eller är anvisade av Koncerninköp. Några bemanningsläkare anlitas på grund av att upphandlade leverantörer inte kan leverera. Dessa handläggs hos Koncerninköp. Korrigeras troheten för kända exempel ovan nämnda så ökar den något. Troheten står sig väl i en regional jämförelse. 3. Mål och fokusområden 3.1 Klimatutsläppen från fossilbränsle i VGR samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Förväntat resultat under 2017 är ett minskat resande med privat bil i tjänsten och en minskning ses under första halvåret med 13 procent jämfört med Flygresor till Stockholm har minskat med 41 procent. Statistiken över resandet följs noga och information ges till verksamheterna om hur resandet ser ut. SÄS leasingbilar består nu till största delen av gasbilar och två elbilar. Det innebär att andelen miljöbilar nu är 83 procent. För att styra över arbetspendlingen (resor till och från arbetet) till mer klimatsmarta resor så arbetar SÄS med att vara en cykelvänlig arbetsplats. Vid SÄS Skene har en fast cykelpump köpts in som installerats vid huvudingången. För både Borås och Skene har cykelparkeringskartor tagits fram som publicerats på webben. Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar SÄS har under våren gått in i den regionala delningssajten TaGe där man kan få eller ge bort möbler som inte hittat nytt användningsområde i den egna verksamheten. Då minskar även kasserade möbler i den avfallsfraktionen, men det finns inte tillräcklig avfallsstatistik ännu för att göra en prognos av avfallsmängderna för Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Utifrån Barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) konsultationsuppdrag har kliniken under våren arrangerat en utbildning till primärvården gällande suicidriskbedömning och självskadebeteende. BUP har även bjudit in övriga samverkanspartners till regelbundna internutbildningar. Första tillfället handlade

15 Delårsrapport augusti, (33) om ätstörningar, andra tillfället berörde kris och trauma. Inbjudan kommer ske till ytterligare två utbildningstillfällen under resten av året. Sedan årsskiftet deltar akutavdelningen i det nationella projektet Bättre vård mindre tvång. Detta visar goda resultat genom att antal tvångsåtgärder har minskat avsevärt. Jämfört med samma period föregående år har tvångsåtgärderna minskat med 79 procent. Under perioden april - juli i år har inga tvångsåtgärder vidtagits. Som ett led i att minska den psykiska ohälsan deltar BUP i ett arbete, tillsammans med Borås stad, som syftar till att minska frånvaron i skolan och tidigt fånga upp personer med psykisk ohälsa. Den regionala planen för barn- och ungdomspsykiatrin antogs under våren. I höst påbörjas en planering för hur de regionala medicinska riktlinjerna, som ligger till grund för planen, ska implementeras och vilka utbildningsinsatser som ska anordnas. Inom Vuxenpsykiatriska kliniken är arbetet beskrivet i fokusområdet nedan. För RF-indikatorn andel garantipatienter som väntat i högst 30 dagar (exkl vuxna och patientvald väntan) är måluppfyllelsen 60 procent. Förra året var måluppfyllelsen 96 procent. Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Start av ett kökortningsteam, hösten -17, under en tvåårsperiod. PÅGÅR. Förkortad total utredningstid genom förbättrade flöden inom mottagningarna. PÅGÅR. Utökade gruppbehandlingsmetoder för patienter med ADHD-diagnos. För patienter med autismspektrumdiagnoser och deras närstående har det påbörjats ett utvecklat omhändertagande genom nya gruppverksamheter. Målet är att fortsätta utveckla detta vårdutbud. PÅGÅR. Mellanvårdsverksamhet som riktar sig till tonåringar, i syfte att förhindra eller förkorta vårdtid inom heldygnsvård och därmed minska risken för hospitalisering. Också erbjuda funktionshöjande gruppbehandling samt erbjuda både individ och familj fördjupad behandling. Målet är att tonåringar ska öka sin psykiska hälsa och därmed kunna hantera känslor och relationer bättre. PÅGÅR och PLANERAS. Minskad administrativ tid för vårdpersonal genom förbättrade bokningsrutiner och återföra administrativa uppgifter till sekreterare. Redan befintliga rutiner har effektiviserats. Långsiktigt arbete. PÅGÅR. Sammanfattningsvis har verksamheten ett mycket aktivt och fokuserat utvecklingsarbete som följer plan. Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Vuxenpsykiatriska kliniken (VUP) kommer lägga stort fokus på kompetensförsörjning de kommande åren där nyckelkompetenser ska säkras. VUP deltar i regionalt projekt där man tittar på en karriärmodell

16 Delårsrapport augusti, (33) för psykologer. VUP har också deltagit i en rekryteringsmässa i Holland i syfte att attrahera personal. Internt inom VUP finns en grupp som arbetar med att ta fram möjlighet för sjuksköterskor att ha en kombinationstjänst där placering i både sluten- och öppenvård ingår, formen för anställningen är framtagen och ska lyftas i LSG. Tanken är att anställningsformen ska öka attraktionen där kompetens kommer att värderas lönemässigt. PÅGÅR För att implementera standardiserade utredningsinsatser arbetar VUP med basutredningspaket vid alla nybesök vilket görs av kvalitets- och patientsäkerhetsskäl. Tre mottagningar på VUP har påbörjat detta arbete. PÅGÅR För att utveckla heldygnsvården har en av avdelningarna förstärkts med arbetsterapeut som ett led i ett pilotprojekt som bedrivs inom regionen att tillföra nya yrkesgrupper. I detta projekt ingår också att kompetens i form av specialpedagog anställts, dock endast 20 procent. VUP är just nu i planeringsstadiet att införa brukarstyrd inläggning vilket riktar sig initialt mot patienter med personlighetsstörningsdiagnos. Omgång tre av utbildningen psykiatrisk omvårdnad för personal i heldygnsvården startar i september. Instruktörer som utbildats i Bergenmodellen (hot och våld) utbildar nu all personal inom heldygnsvården och rutin för återkommande utbildningar och repetitionsutbildningar är framtagen. Även öppenvården har påbörjat utbildning. På två avdelningar har personalen genomgått bemötandeutbildning. För att säkra god tillgänglighet och sammanhållen vårdkedja implementeras nya arbetssätt som exempelvis tid i handen, vårdkontakt 7 dagar efter utskrivning och utskrivningsmeddelande till alla patienter vid hemgång. PÅGÅR Förstärkning görs av nuvarande utbudspunkter avseende äldrepsykiatri och bipolärsjukdom. Utökat uppdrag kring könsdysfori innebär att även barn ska tas emot och en ökad remisstillströmning gör att vårdgarantin där inte nås. I övrigt har kliniken god tillgänglighet. PÅGÅR Sammanfattningsvis har verksamheten ett mycket aktivt och fokuserat utvecklingsarbete som följer plan. 3.3 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Ett antal åtgärder pågår för att på ett systematiskt sätt fånga patienternas röst och behov och låta det påverka utformningen av den framtida vården. Cafédialogmöten har genomförs för att samla åsikter inför vidareutveckling av SÄS enkla patientenkät. Syfte var att fråga patienterna vad de tycker SÄS bör fråga i enkäten. För IBD-patienter (kronisk inflammatorisk tarmsjukdom) införs nu digitala verktyg för att möjliggöra större delaktighet runt vård och behandling. Genom detta innovativa arbete med stöd från regionens digitaliseringsstyrgrupp tar SÄS första steget i VGR för att möjliggöra patientdriven egen vård i hemmet istället för att besöka SÄS.

17 D elårsrapport augusti, ( 33 ) SÄS har tillsammans med Närhälsan startat en verksamhet som går under namnet Hälsocoach online. Konceptet bygger på att patienter från S ÄS eller Närhälsan får beteende coachning runt fyra aspekter av ohälsosamma levnadsvanor: tobak, mat, motion och alkohol. Coachningen sker via video eller fysiska möten och personer får råd och stöd runt att lägga om sin livsstil. Projektet är ett innovationsprojekt finansierat med innovationsfondens medel. Förutom ovanstående aktiviteter har alla enheter med direkt patientkontakt ett ständigt pågående arbete med månadsvisa patientenkäter där förbättringsförslag fångas och införs. Utfallet för RF - indikatorn, andel patienter där TVT är mindre än 4 timmar vid besök på akutmottagning (inkl barnakuten) är ackumuleratill och med augusti 58,9 procent. Motsvarande förra året var 58,6 procent. För månadsvärden se diagram nedan. Akutmottagningen arbetar för att patientens vårdbehov tillgodose s på rätt vårdnivå; inom primärvården och på specialistmottagning. A ndel nya vårdsökande i upptagningsområde t har inte heller ökat som föregående år. Sedan i vår as finns nu även egna servicemedarbetare och patienttransportörer som medför att vårdpersonal kan fokusera på patientarbetet. Avgörande för fortsatt förkortade ledtider är att patienten kan lämna akuten snabbare vid inskrivn ing i slutenvård än i dagsläget och att arbetssätten på akuten ändras planenligt i höst. Uppfylla vårdgarantin För att nå den tillgängligheten som mäts i de regionala måltalen kring första besök och behandling krävs även att verksamheternarbetar med hela produktionen, även med patientflöden som inte mäts. Det handlar om att skapa en kultur för att hela tiden hålla takten för en köfri vård. Handlingsplanerna för att uppnå detta är bl. a.:

18 Delårsrapport augusti, (33) Genomföra produktionsplanering på alla enheter med tillhörande prognoser vilket skapar en mer snabbfotad organisation vid avvikelser. PÅGÅR Ny schemaläggning som en följd av produktionsuppdraget. PLANERAD. Tät uppföljning på dag/vecka/månad beroende på nivå i organisationen. PLANERAD Nedkortade mottagningstider från t ex 60 min till 45 min. PLANERAD Rätt använd kompetens bidrar till att fler vårdplatser kommer att kunna hållas öppna och därmed få den elektiva vården att flyta bättre. PÅGÅR Tidigare start på operation ger fler operationer per dag. PLANERAD Ändrade vårdformer såsom fler mobila närsjukvårdsteam. PÅGÅR Sjuksköterskemottagningar i ställt för läkare. PÅGÅR Telefon och digitala mottagningar i stället för fysiska besök. PÅGÅR Omvända bokningar skapar färre uteblivna besök. PÅGÅR Bättre remissrutiner och snabbare arbetsfördelning mellan läkare. PÅGÅR Ovanstående är exempel på aktiviteter som ska ge den nödvändiga strukturella basen för ökad produktivitet. Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Utbildningsprogrammet i den tvärprofessionella utbildningsgruppen är; KLAR Utveckling av det personcentrerade arbetssättet på strokeavdelningen; PÅGÅR Projektplan och handlingsplan för 2017; KLAR Revidering av p.m. gällande individuell vårdplanering på strokeavdelningen; KLART Informationsmaterial En dag på strokeavdelningen och välkommen till strokeavdelningen med pedagogiska bilder till texten; KLAR Informationsmaterial om olika undersökningar i samband med stroke/tia insjuknande; PÅGÅR Uppföljning och utvärdering av ett personcentrerat arbetssätt; PÅGÅR Baslinjemätning; KLAR Förvaltningen har ännu inte utnyttjat de 20 timmar som är till förfogande från GPCC; PLANERAD Arbetet går bra men måste ske långsiktigt.

19 Delårsrapport augusti, (33) Förbättra akutvårdkedjan Smidigare flöde för patienter som läggs in för fortsatt vård. PÅGÅR - pull istället för push (ändrad organisation av vårdplatssamordnare från och med 4 september vilket innebär att klinikerna tar ansvar för att patienterna har en tillgänglig vårdplats vid inläggning från akuten). - när patienten är inläggningsklar ska hen flyttas till rätt vårdavdelning inom 30 minuter. Åtgärder för att öppethålla vårdplatser eftervårdsenhet för patienter klara för kommunplacering, rätt använd kompetens samt möjlighet till karriärvägar. PÅGÅR Arbetssätt på akutmottagningen uthålligt arbete för att minska variation, delta i regionalt utvecklingsarbete med tillgång till verksamhetskonsulter samt bättre tillgång till röntgen nattetid. PÅGÅR Rätt besök på akutmottagningen (jouråterbesök och subakuta besök på specialistmottagningar ska inte ske på akutmottagning) och minskad administration för läkare inom ortopedin. PÅGÅR Närmare samarbete med Närhälsan ny möjlighet att boka akuttider till vårdcentraler och jourcentralen. PÅGÅR 3.4 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Arbetssätt för medicinsk kvalitet kommenteras under berörda fokusområden nedan. RF-indikatorn Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med VRI minskar under jan-maj 2017 jämfört med 2016 med 8,3 procent. Data för juni och juli är svåra att jämföra på grund av ovanligt låg incidens Bra evidens finns för arbetet mot vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Komplexa samband för de flesta andra områden innebär utmaningar. Brister i statistiken kräver fortsatt arbete för att få säkra data. Översyn görs under hösten av arbetssätt och förbättringsarbetet. Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner God patientsäkerhetskultur är avgörande. Det huvudsakliga arbetssättet är Gröna korset med dagliga, tvärprofessionella möten med medarbetare där risker för vårdskador och misstänkta eller inträffade vårdskador diskuteras. Ny uppföljning och patientsäkerhetskulturmätning är i september. Negativa händelser och vårdskador som identifieras bland annat genom Gröna korset omhändertas via dagligt förbättringsarbete, en PDSAbaserad metod som engagerar alla medarbetare. Uppföljning i september.

20 Delårsrapport augusti, (33) Vårdrelaterade infektioner (VRI) motarbetas genom lokala handlingsprogram på alla verksamheter. Sjukhusövergripande satsas det på att minska vårdrelaterade urinvägsinfektioner som utgör en stor andel. Vårdhygien stöttar och är pådrivande i arbetet mot VRI och i att upprätthålla en god vårdhygienisk standard. De följer upp verksamheterna med vårdhygieniska ronder och kritisk uppföljning av verksamheternas egenkontroll av vårdhygienisk standard. Möte med ansvariga för översyn av arbetssätt sker under hösten. Alla verksamheter gör egenkontroll av basala hygien- och klädrutiner som månadsvis rapporteras till ett öppet lokalt register. Totalt görs ca 500 observationer per månad. Fortsatt god efterlevnad till rutiner. Lokala STRAMA i samverkan med infektionsläkare och Vårdhygien liksom processägare för pneumoniprocessen arbetar systematiskt sedan många år för en klok antibiotikaanvändning. Felaktig användning av bredspektrumantibiotika minskar Alla patienter ska vid utskrivning få en aktuell läkemedelslista och utskrivningsmeddelande med läkemedelsberättelse. Detta fungerar mycket bra i vissa verksamheter och har förbättrats i andra. Styrgrupp läkemedel kommer att vara drivande i det fortsatta arbetet med att säkerställa också en säker läkemedelsordination och dokumentation. SÄS var först i regionen med dosdispencering av läkemedel via läkemedelsautomat till inneliggande patienter, vilket fungerat mycket väl i flera år och har ökat patientsäkerheten. Övriga sjukhus går succesivt över till detta. Sjukhusapoteket har god kontroll över läkemedelshanteringen och nära samarbete med vårdenheter. SÄS har nollvision för trycksår. Kontinuerliga data om trycksår tas direkt från journalen. Incidensen har fortsatt minska och är ca 1,3 procent under första halvåret, varav de flesta är grad 1 eller 2. Vid punktprevalensmätningen vecka 10 var prevalensen sår uppkomna på SÄS 4,4 procent. I satsningen Utmärkt omvårdnad görs den logiska kopplingen mellan olika omvårdnadsåtgärder: trycksårsförebyggande, god nutrition, aktiverande förhållningssätt och hälsofrämjande åtgärder. Alla samverkar och minskar risk för många olika vårdskador inklusive fall och VRI, samt kan korta vårdtiderna. Satsning görs på utbildning av chefer och ny personal samt riktade insatser mot vårdenheter. Specialister som dietister, fysioterapeuter, vårdhygiensjuksköterska, hälsokoordinator och sårsjuksköterska samverkar. En översyn och koppling till ledningssystemet sker under hösten. Patientjournalen har uppdaterats för dokumentation av fallskador och data kan nu hämtas kontinuerligt som för trycksår. Arbete har påbörjats för att implementera rutiner som ska minska risken för fallskador under vårdtiden.

21 Delårsrapport augusti, (33) Projektet Optimal textjournal startades för cirka två år sedan och har gått in i en intensiv genomförandefas under året. Förbättringar av omvårdnadsdokumentationen underlättar för medarbetare, frigör tid för patientnära arbete och ökar patientsäkerheten. Ett kontinuerligt arbete pågår för att finna eller etablera bättre arbetssätt för att optimera flödet av patienter. Dagliga vårdplats och koordineringsmöten har skapats. HR arbetar aktivt med personalförsörjning och har samarbete med högskola och regionen. Samtliga aktiviteter har status Pågår och de flesta är av den naturen att de inte har någon slutstatus eller slutpunkt, utan ingår i ett kontinuerligt förbättringsarbete. Effekt ses inom alla områden enligt beskrivning ovan förutom den sista punkten där läget varit oförändrat under året och även tidigare. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Utifrån de satta kvalitetsmålen i kvartalen och SÄS X-matris (verksamhetsplan) har varje klinik med dessa i sina uppföljningar och de tas upp i dialogmöten med klinikerna. Med den satta strukturen med processledningsorganisation så kommer flertalet av indikatorerna även följas och förbättras via processernas arbete. PÅGÅR Det som vid den regionala controllingen i maj identifierats som röda områden är kända av SÄS och inom dessa områden finns handlingsplaner för att uppnå målen. De röda områdena visas nedan. (PÅGÅR) - Diabetes, där målen inte uppnåtts för mål rörande blodtryck och blodfetter. - Hjärtinfarkt, andel kranskärlsröntgade inom 72 timmar vid icke ST-höjningsinfarkt. Det finns en plan för kliniken och under juni månad nåddes detta mål. - Strokevård, andel direktinlagda på strokeavdelning. SÄS har etablerat en vårdavdelning som tar hand om strokepatienterna som ska göra att målet kan nås. Prognosen är att SÄS under innevarande år kommer nå de satta kvalitetsmålen. Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Ett Närsjukvårdsteam är bildat med hjälp av regionala projektmedel. SÄS deltar aktivt i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg där ett av fokusområdena är äldre med mångsjuklighet. Målgruppen är äldre med multisjuklighet som befinner sig i ett instabilt skede. Teamet arbetar mobilt och är knutet till SÄS. KLAR Teamet har rekryterat ny personal och består inför hösten 2017 av två läkare och fyra sjuksköterskor. De arbetar mot Borås, Ulricehamn, Svenljunga, Tranemo, Mark, Bollebygd, Herrljunga och Vårgårda kommun i nära samverkan med den kommunala hemsjukvården. PÅGÅR

22 Delårsrapport augusti, (33) Cirka 20 patienter är inskrivna i teamet och därmed erbjudas kontinuitet i vårdkontakterna och så långt som möjligt vård i hemmet. Inför hösten planeras patientantalet öka till ca patienter. PLANERAD Arbetet fortskrider tillfredsställande. 3.5 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras SÄS har startat med införande av sjuksköterskornas karriärutvecklingsmodell för att sjukhuset ska behålla sjuksköterskor med hög kompetens och ge dem möjlighet att utvecklas inom sitt yrke i den patientnära vården. Ytterligare karriärmodeller för BMA, röntgensjuksköterskor och medicinska sekreterare har påbörjats. Arbetet med karriärutvecklingsmodellen för undersköterskor är viktigt att genomföra som nästa steg, då den är starkt kopplad till kompetensutveckling/utbildning (YH) och framtida arbetsuppgifter för denna grupp. Arbetet bedrivs i projektform med en projektledare på halvtid under ett år. SÄS kommer också att vara pilot för regionens implementering av karriärutvecklingsmodeller. Arbetet kopplas samman med Rätt Använd Kompetens (RAK), som är ett högprioriterat område. Genomlysningen per verksamhet kommer att forma innehållet i modellerna i form av kompetensutvecklingssteg och lyfta fram behovet av karriärplaner för fler yrkeskategorier. För att kunna bedöma kompetens skall en kompetensmatris utvecklas för kvalitetssäkring. Denna matris kommer inkludera kliniska kompetenser och övriga kompetenser som är av värde för verksamheten. Prognosen för 2017 är att samtliga medarbetare på SÄS ska ha kännedom om att det finns karriärutvecklingsmodeller. Karriärutvecklingsmodeller för sjuksköterskor, BMA, medicinska sekreterare och röntgensköterskor arbetas med under SÄS har beviljats medel för utbildningsbefattningar för sjuksköterskor och barnmorskor och SÄS bekostar ytterligare platser för att matcha kompetensgapen som identifierats. Sedan februari i år finns en projektledare för kliniskt basår och förstärkt yrkesintroduktion för undersköterskor, skötare och barnsköterskor. Kliniskt basår som är en förstärkt yrkesintroduktion för nyutexaminerade sjuksköterskor startar i september 2017, denna introduktion sker två gånger om året. Förstärkt yrkesintroduktion för undersköterskor är under planering och implementering. Satsa på ledarskap Omorganisation och rekrytering av nya chefer för att nå normtal. PÅGÅR Ledarskapsprogram för chefer på SÄS. PLANERAD Ledarskapsprogram för vårdenhetschefer och vårdenhetsöverläkare i syfte att öka samarbete och styrning på enheterna. KLAR Utveckling av mentorskap och skuggningsprogram. PÅGÅR

23 Delårsrapport augusti, (33) Uppstart av nya grupper för chefshandledning (seniora chefer samt nya chefer). KLAR Ständiga förbättringar och utveckling av det lokala introduktionsprogrammet: Chefkörkortet för nya chefer. KLAR Utveckla nätverkande Alla chefers möte fyra gånger per år, nätverk för samtliga chefsled. KLAR Utveckling och uppstart av konceptet nätverksträffar för första linjens chefer. KLAR Identifiering av potentiella nya chefer som skickas på assessment och chefkandidatutbildning. PÅGÅR Information, dialog och nominering till de olika ledarskapsprogram och utvecklingsinitiativ som hålls regionalt. KLAR Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt En strategisk aktivitet i enlighet med SÄS fokusområde En bättre arbetsplats är att stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt. En metod har under våren tagits fram (RAK) där chefer får hjälp att analysera sin verksamhet utifrån perspektivet om kompetens används rätt, i synnerhet sjuksköterskekompetens. I grupp arbetas avdelningens uppdrag och bemanning igenom, vilken yrkesroll som ska göra vad samt hur samarbete över professionsgränser ska ske. Översyn görs hur Regionservice och vårdadministration kan avlasta vårdpersonal samt vilka eventuella slöserier som finns. Metoden innebär genomförande av tre halvdagsworkshops per enhet och efter det beslutas förändringar som genomförs av chefer tillsammans med personalen. Uppföljning av resultat och nya arbetssätt görs i ordinarie verksamhetsuppföljning av ledningen. Under maj och juni genomfördes workshops på tre pilotenheter; ortopedavdelningen, BB och förlossningen. Slutsatserna och erfarenheterna är goda av workshopen och nu pågår själva förändringsarbetet lokalt där lösningar söks och de prioriteras och därefter införs nya arbetssätt och rollstrukturer. Parallellt med slutförandet av de tre piloterna fortsätter fler avdelningar att starta sina RAK-workshops där två psykiatriavdelningar och en kirurgavdelning redan startat. Ambitionen med RAK-arbetet är att samtliga SÄS avdelningar där det finns en permanent chef på plats skall genomgå RAK-övningen under hösten. Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Införande av karriärutvecklingsmodell sjuksköterskor, BMA, röntgensjuksköterskor samt medicinska sekreterare. PÅGÅR Identifiering av lönekriterier kopplat till karriärutveckling. PÅGÅR Karriärutvecklingsmodell för psykolog, arbetsterapeut och fysioterapeut. PLANERAD

24 Delårsrapport augusti, (33) Kliniskt basår för sjuksköterskor. KLAR Regional satsning på YH-utbildning för undersköterskor. PÅGÅR Ta fram och analysera lönestrukturen på samtliga yrkeskategorier på SÄS, för att tydliggöra möjlig löneutveckling utifrån regionens målbild. Modellen revideras årligen i samband med löneöversyn. PÅGÅR Aktiviteterna inom området pågår enligt plan och effekt förväntas under hösten/vintern. 3.6 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska SÄS arbetar aktivt med att förbättra arbetsmiljön och samtidigt minska sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron har succesivt förbättrats sedan 2014 och SÄS arbetar för att denna trend fortsätter. Prognosen är dock att SÄS inte fullt ut kommer att nå regionens mål på 6 procent under SÄS arbetar med fokus på en bättre arbetsplats och samarbetar med externa parter, såsom företagshälsovården och försäkringskassan. Detta är ett långsiktigt arbete som innefattar både insatser för att stärka ledarskapet samt aktiviteter för en förändrad livsstil hos medarbetarna. Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Systematisk arbetsmiljöuppföljning på kliniknivå med chefer och skyddsombud. Genomförs varje höst (hösten 2017 genomförs den av HR partner i klinikledning). PÅGÅR Arbetsmiljöutbildning (regionens 3-dagars) för alla chefer och skyddsombud. PÅGÅR Ett arbetsmiljöutskott under SÄS Centrala Samverkansgrupp (CSG) har startats. KLAR Regiongemensamt framtaget verktyg Verksamhetsanalys ska under hösten 2017 användas på de enheter som har anmält sig till RAK. Arbetet kommer att fortsätta under PLANERAD. Införandet av sänkt heltidsmått vid nattjänstgöring enligt kollektivavtal (HÖK16). PÅGÅR Kartläggning av läkares förläggning av arbetstider (vardagar) och följsamhet till sexpunktsprogrammet (regional riktlinje för översyn av jourorganisation och arbetstidsförläggning för läkare) är klar, beslut för genomförande är inte taget. PÅGÅR Projekt kompetensförsörjning akutplan startar på medicinkliniken. Det innebär att sjuksköterskor och undersköterskor får 20 procent av

25 Delårsrapport augusti, (33) arbetstiden schemalagt till personlig utveckling eller kompetensutveckling. PÅGÅR Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Förebyggande stresshanteringskurs för medarbetare i riskzonen, erbjuds av Hälsan och arbetslivet. PÅGÅR Rökavvänjningsstöd till alla anställda. PÅGÅR SÄS har tillsammans företagshälsovården tagit fram en rutin som resulterar i att läkarna inte alltid sjukskriver på heltid längre, utan gör bedömningar på ett mer nyanserat sätt utifrån arbetskapacitet. SÄS/enheterna provar att under begränsad tid sätta personen på andra arbetsuppgifter eventuellt i kombination med deltidssjukskrivning. PÅGÅR Försäkringskassan kommer under hösten att ha ett utbildningstillfällen för chefer i rehabilitering, hur ett bra rehab och uppföljningsmöte går till och vad som händer med ett sjukfall när Försäkringskassan tar över. Detta är ett sätt att öka samarbetet samt att chefer får möjlighet att ställa frågor till handläggare. PLANERAD 4. Personal 4.1 Chefsförutsättningar Sedan förra året har ett övergripande arbete med SÄS ramverk för chefsstruktur pågått. Arbetet har innefattat analyser, workshops och simuleringar av befintliga samt framtida organisationsstrukturer. Under året har risk och konsekvensanalyser genomförts på övergripande nivå vilket har resulterat i ett ramverk för SÄS chefsstruktur. Det innebär förändrad organisationsstruktur på flertalet kliniker i syfte att nå normtal medarbetare per chef samt förbättra chefers organisatoriska förutsättningar att vara närvarande som chefer. Arbetet omfattar Ökat stöd i administration och organisatoriska förändringar gällande vissa yrkeskategorier för att stötta chefers förutsättningar. Införande av ett ytterligare chefsled. Samledarskap på samtliga chefsnivåer utifrån normtal. Dela befintliga grupperingar utifrån vård & verksamhet (fler chefer på första linjen). Fortsatt arbete med utbildningsinsatser för en ökad förståelse av chefsrollen (Ekonomi-Verksamhet-Personalansvar).

26 D elårsrapport augusti, ( 33 ) Ett fåtal chefer (<10 stycken ) har i dagsläget mer än 35 u nderställda medarbetare. Normtalet beräknas var vara nått under 2017 på merparten av SÄS kliniker. I de grupperingar där normtalet inte uppnås fullt ut på grund av enhetens organisation och arbetssätt, är planen att genomföra vissa administrativa förändrin gar som innebär en lättnad för chef och ger förutsättningar att kunna arbeta med helhetsansvaret i chefsrollen. 4.2 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron på 6,3 procent är något lägre än motsvarande period föregående år. Sjukfrånvaron är högst i gruppen undersköter skor. En liten ökning syns i kategorigrupperna biomedicinsk analytiker och ledningsarbete medan övriga grupper är oförändrade eller minskar. Gruppen administratör vård har den största minskningen jämfört med föregående år. Det är framförallt den långa sjuk frånvaron, mer än 60 dagar som har minskat medan frånvaro dag 1-14 ökat något under sommaren. För att minska korttidsfrånvaron använder SÄS den sjukskrivningsrutin som infördes våren Chef har kontakt med sjukskriven medarbetare dag 1 för att planera sjukfrånvaro och återgång till arbete. En aktiv sjukskrivningsprocess med tidiga insatser och rehabiliteringsplaner har bidragit till att långtidssjukfrånvaron minskat.

27 D elårsrapport augusti, ( 33 ) 4.3 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Volymen av antalet ans tällda, nettoårsarbetare, har ökat jämfört med föregående år. Ökningen har varit större under sommaren till följd av att en större andel arbetat heltid samt fler timavlönade i juni månad. I tabellen nedan visas översiktligt finansierade tjänster. Psykiatri - regionala satsningar (PLG mfl) 26 Nationella medel kvinnosjukvård, SSK/USK 6 Samrehab, (Rehab&förebyggande) 9 Utökat huduppdrag, Dr/SSK/USK 4 Single responder (SSK) 3 Närsjukvårdsteam (DR/SSK) 3 Summa 51 Ökningen i gruppen Undersköterskor syns främst bland visstidsanställda (37 stycken) och beror till stor del på uppstart av eftervårdsenhe t inom medicinkliniken (22 stycken). För att upprätthålla en bra arbetsmiljö har flera enheter anställt fler undersköte rskor för att kompensera bristen av sjuksköterskor. Antalet undersköterskor ökar också som en följd av arbetet med RAK.

28 Delårsrapport augusti, (33) Ökningen av gruppen administratör vård syns främst i kategorin assistent vårdadministration. Antalet anställda har ökat något beroende på att satsningar görs för att avlasta vårdpersonal och chefer med administrativa uppgifter. Dessutom har långtidssjukfrånvaron minskat vilket ökar antalet nettoårsarbetare. Ökningen i gruppen Rehabilitering och förebyggande syns främst bland fysioterapeuter, arbetsterapeuter, psykologer och kuratorer. Antalet anställda har ökat samtidigt som långtidsfrånvaron minskat. Ökningen av antalet anställda beror till stor del på de regionala satsningarna inom psykiatrin och Samrehab. Ökningen i gruppen Läkare beror på att antalet anställda ökat något och hel- och deltidsfrånvaro minskat, främst sjuk- och föräldraledighet. Ökningen i gruppen sjuksköterskor och barnmorskor beror på ett ökat antal anställda samt att en större andel arbetar heltid. Ökningen av barnmorskor beror på en satsning att anställa sjuksköterskor och erbjuda finansierad barnmorskeutbildning. Övertid Övertidstimmarna under 2017 har ökat jämfört med motsvarande period föregående år. Det är den kvalificerade övertiden och mertiden som ökat. De kategorigrupper som har ökat är undersköterskor, sjuksköterskor och biomedicinsk analytiker. Övertidstimmarna under juni-augusti har varit fler i år jämfört med 2016 och detta till följd av fler arbetade extrapass. Personalomsättningen har minskat jämfört med föregående år och värdet för rullande 12 för extern avgång egen begäran, ligger på 5,1 procent. Antalet rekryteringar har varit fler i år jämfört med motsvarande period Personalkostnader Kostnaden för sommarersättningar Extra arbetspass har t.o.m augusti varit 1, 7 mnkr högre inklusive sociala avgifter än motsvarande period föregående år. Ersättningen har höjts 2017 men även antalet timmar är fler. En sammanställning av den totala kostnaden för sommarersättningarna kommer att göras efter septemberlönen. Jourkostnader för läkare har minskat jämfört med föregående år. Antalet utförda timmar för jour och beredskap är något färre i år samtidigt som uttaget av jourkompledighet har ökat. Övertidskostnader har ökat jämfört med föregående år. Antalet arbetade övertidstimmar är fler och det är den kvalificerade övertiden som ökat mest. Kostnaden för OB-tillägg har ökat. En förklaring till detta är att ersättningen höjdes En extra nödvändig lönesatsning för sjuksköterskor 24/7 är gjord med en extra kostnad på cirka 10 mnkr. Semesterkostnader har ökat sedan föregående år. Kostnaden för intjänad semester har ökat, delvis beroende på ett ökat antal anställda, dock har uttaget av semesterledighet ökat jämfört med föregående år.

29 Delårsrapport augusti, (33) 5. Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat Resultaträkning Periodens utfall Utfall Budget Utfall Avvikelse Prognos t.o.m. t.o.m. t.o.m. Budget per mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Såld vård internt 2 219, , ,3-8, ,7 Såld vård externt 19,5 20,0 21,6-0,5 29,0 Patientavgifter 33,4 37,5 36,2-4,2 51,0 Övriga erhållna bidrag 126,6 126,7 113,1-0,1 193,0 Försäljning av tjänster 63,8 65,8 64,7-2,0 96,0 Hyresintäkter 0,6 0,9 0,9-0,3 1,5 Försäljning av material och varor 2,2 2,8 2,8-0,6 3,3 Övriga intäkter 65,6 62,6 57,6 3,0 115,0 Verksamhetens intäkter 2 531, , ,2-12, ,5 Personalkostnader, exkl inhyrd personal , , ,4 35, ,0 Bemanningsföretag -36,3-6,5-37,6-29,8-58,0 Köpt vård -40,4-34,9-49,4-5,5-62,5 Läkemedel -279,6-282,9-269,2 3,3-427,7 Verksamhetsanknutna tjänster -107,9-95,8-97,8-12,1-162,7 Övriga tjänster, inkl konsultkostnader -68,6-66,9-63,3-1,7-102,0 Material och varor, inkl förbrukningsmtrl -171,3-157,9-178,1-13,4-256,0 Lokal- och energikostnader -191,1-179,6-177,2-11,5-286,0 Lämnade bidrag -0,4-0,4-0,4 0,1-0,7 Avskrivningar -44,1-45,3-44,9 1,2-67,0 Övriga kostnader -74,4-69,5-50,6-5,0-107,5 Verksamhetens kostnader , , ,0-39, ,1 Finansiella intäkter/kostnader -3,1-3,1-2,7 0,0-4,7 Resultat -38,5 13,4-31,5-52,0-59,3 Resultatet ackumulerat augusti är -38,5 mnkr, vilket är i 7 mnkr sämre än samma period föregående år och 52 mnkr sämre än budget. Intäkterna ackumulerat är 12,8 mnkr lägre än budgeterat. Detta beror bland annat på att SÄS överproduktion (brutet tak) är 8,7 mnkr lägre än budgeterat.

30 Delårsrapport augusti, (33) Avvikelsen beror även på lägre intäkter för finansierade åtgärder för Hepatit C där sjukhuset erhåller ersättning i takt med genererade kostnader. SÄS har inte erhållit ersättning för utökad verksamhet för neuropsykiatri, vilket motsvarar cirka 6 mnkr ackumulerat. Det fördyrade reagensavtalet, cirka 3 mnkr är inte heller finansierat. I augusti har återbetalning från Hjälpmedelscentralen erhållits för överlämnade hjälpmedel erhållits till ett värde av 8,8 mnkr. Personalkostnaderna inklusive bemanningsföretag är 5,6 mnkr lägre än budgeterat. Detta beror på psykiatrisatsning som endast till mindre del har påbörjats under året. I resultatet finns även kostnader för regional lönesatsning på sjuksköterskor, 10 mnkr inklusive sociala avgifter. Ökningen av kostnaderna jämfört med föregående år är främst en följd av lönerevision, löneglidning, sociala avgifter samt ökad personalvolym. Kostnaderna för bemanningsföretag är 36,3 mnkr ackumulerat augusti, vilket är 29,8 mnkr högre än budgeterat (budget finns till viss del i personalkostnader) men 1,3 mnkr lägre än samma period föregående år. Kostnaderna för köpt vård är 5,5 mnkr högre än budget men 9 mnkr lägre än föregående år. Budgetavvikelsen beror i sin helhet på ökade kostnader för tillgänglighet i form av köpt ortopedivård. Avvikelsen mot föregående år beror på att SÄS hade högre kostnader för brännskador, ECMO, vårdgaranti och valfrihet Kostnaderna för läkemedel är 3,3 mnkr lägre än budgeterat, vilket främst förklaras av lägre antal behandlingar mot Hepatit C som sjukhuset erhåller finansiering för. Det beror även på att sjukhuset har erhållet återbäring från vissa läkemedel på 4,2 mnkr. När resultat och budget har exkluderats från de läkemedel som sjukhuset erhåller finansiering för är läkemedelskostnaderna 1,2 mnkr högre än budget. Kostnaderna är lägre än samma period förra året vilket beror på lägre antal behandlingar mot hepatit C. Kostnaderna för verksamhetsanknutna tjänster överstiger budget med 12,1 mnkr, vilket beror på köp av granskningstjänster inom röntgen samt röntgentjänster främst bestående av PET-CT. Kostnaderna för material och varor överstiger budget med 13,4 mnkr och förra årets resultat med 13,5 mnkr. Detta beror på ökade kostnader för reagenser i och med att avtalet löpt ut vilket uppskattas till 3 mnkr på helår. Ökningen beror även på ökade kostnader för behandlingshjälpmedel i form av insulinpumpar och olika andningshjälpmedel, samt medicinteknisk utrustning. Avvikelsen gentemot budget för lokalkostnader beror på hyrestillägg som inte var kända vid budgetläggning. Ökningen mot föregående år beror på höjda kostnader för ny städriktlinje, hyreshöjningar, övrig utökning av lokaler samt allmänna reparationer och underhåll. Utfallet för övriga kostnader överstiger budget med 5,3 mnkr på grund av oattesterade fakturor som hör till andra kostnadsrader samt ökade kostnader för hyra av MR-utrustning.

31 Delårsrapport augusti, (33) 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Uppföljning av effektiviseringsplan 2017 Inför 2017 togs en effektiviseringsplan på 49 mnkr fram vars effekter redovisas nedan. Arbete med ytterligare effektiviseringar Den ekonomiska utvecklingen har trots effektiviseringsplanen inte haft en tillfredsställande utveckling och därför pågår arbete med ytterligare aktiviteter. Ytterligare effektiviseringar Principer för framtagandet av de aktiviteter som redovisas nedan är att de inte ska påverka produktionen eller tillgängligheten negativt. Ytterligare aktiviteter för att nå ekonomi i balans pågår men där är effekter svåra att nå under innevarande år. Arbetet med att vara generellt hyrpersonaloberoende intensifieras redan från och med i höst. SÄS arbetar med att främja större flexibilitet inom vården beträffande bemanning och vårdformer vilket förväntas ge effekter kommande år. Ökade intäkter Full produktion enligt brutet tak och/eller intäkter för ändrade vårdformer (8,7) mnkr. Ansträngningar för att utföra full produktion i alla verksamheter pågår för att intäktsnivån enligt brutet tak uppnås. Samtidigt förs dialog med HSN om att ändrade och därmed utvecklade vårdformer (från slutenvård till öppenvård/dagvård) inte ska påverka den ekonomiska ersättningen. Enligt pågående dialog med HSS finns möjlighet att erhålla ytterligare intäkter för VUP/BUP i den regionala psykiatrisatsningen (5 Mnkr). Ökad produktion inom de regionala produktions och kapacitetsområdena (PKområdena) som kan ge ökade intäkter: (1 mnkr)