Kyrkslätts kommun Protokoll 2/2016 1

Transkript

1 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Tid kl. 18:00-19:45 Plats Kyrkslätts kommunhus, Ervastvägen 2, mötesrum Ervast 1 våningen Närvarande Aintila Anna ordförande Saloranta-Eriksson Outi viceordförande Silfverberg Johan medlem Valtonen Martin medlem Lagerström Solveig ersättare för Moberg Övriga närvarande Beck Gun-Maj kommunstyrelsens representant Kujala Hannele föredragande Flemmich Mikael protokollförare Frånvarande Björk Tony medlem Kettunen Stig medlem Kuittinen Heidi Sinikka medlem Moberg Michael medlem Toro Katja medlem Underskrifter Anna Aintila ordförande Mikael Flemmich protokollförare Justering Protokollet är justerat och godkänt dat Johan Silfverberg protokolljusterare Martin Valtonen protokolljusterare Offentlig framläggning Bildningstjänsterna, Ervastvägen 2, 3:e våningen, under tjänstetid Mikael Flemmich protokollförare

2 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Ärenden Rubrik Sid 11 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 3 12 Val av protokolljusterare 4 13 Förverkligandet av förändringar i författningar gällande småbarnspedagogiken 5 fr.o.m Anvisning av plats inom svenska småbarnspedagogiken och 11 förskoleundervisningen 15 Kriterier för antagandet av elever till den gymnasieförberedande 14 påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätts kommuns svenskspråkiga utbildningsväsende 16 Ibruktagandet av läroplanen för den grundläggande utbildningen 2016 samt 18 timfördelningen under övergångsskedet 17 Bildningsnämnden i Sjundeå kommun: Principer för antagande av elever i 21 förskole- och grundläggande utbildning samt justerande av principen om anvisande av närskola för svenskspråkiga elever i årskurserna Svensk klasslärarutbildning vid Helsingfors universitet och skapandet av ett 23 system med partnerskolor i huvudstadsregionen 19 Deltagande i försök angående utvecklingen av gymnasieutbildningen Avgörande i elevärende (SFUN) Utlåtande om utkastet till delgeneralplan för Kommuncentrum, etapp 2 30

3 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Förslag Ordförande: beslutar konstatera, att mötet är lagligt och beslutfört. Beslut Svenska föreskoleverksamhets- och : Konstaterades. Besvärsanvisning Besvärsförbud (kommunallagen 91 )

4 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Val av protokolljusterare Förslag Ordförande: utbild ningsnämnden beslutar välja två protokolljusterare för att justera mötets protokoll. Beslut Svenska föreskoleverksamhets- och : Till protokolljusterare valdes Johan Silfverberg och Martin Valtonen. Besvärsanvisning Besvärsförbud (kommunallagen 91 )

5 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Förverkligandet av förändringar i författningar gällande småbarnspedagogiken fr.o.m / / Förändringar i författningar 1. Enligt ändring i lagen om småbarnspedagogik vilken träder i kraft har varje barn rätt till småbarnspedagogik 20 timmar i veckan (11a 1 mom.) Småbarnspedagogik skall ordnas som heldagsvård om barnets vårdnadshavare antingen arbetar, studerar, är sysselsatta som företagare eller i eget arbete på heltid. (11a, 2 mom.) I motsvarande situationer skall småbarspedagogik på deltid ordnas för ett barn i förskoleundervisning (11b ). Ett barn har rätt till mer omfattande småbarnspedagogik än 20 timmar, i den omfattning det behövs på grund av att vårdnadshavare är deltids- eller tillfälligt anställda, deltar i sysselsättande service, rehabilitering eller på grund av något annat motsvarande skäl. Småbarnspedagogik skall ordnas i nuvarande omfattning om det behövs med tanke på barnets utveckling, behov av stöd eller av familjeskäl eller i övrigt är i enlighet med barnets bästa. (11a, 3 4 mom.) Lagen ålägger kommunen att erbjuda vårdnadshavare till barn som omfattas av rätten till 20 timmar småbarnspedagogik i veckan minst två alternativa sätt, som småbarnspedagogiken ordnas på (11a, 9 mom.). Förutom detta får inte vårdplatsen ändras utan vårdnadshavarens samtycke om vårdnadshavarens behov och situation förändras (11a, 8 mom.). När villkoren för den subjektiva rätten om 20 timmar förändras skall dessutom enligt lagen om småbarnspedagogik beaktas en två månader lång karenstid och den föreskrivna rätten till samma dagvårdsplats (11a, 8mom.) Lagen omfattar både den kommunala och privata småbarnspedagogiken. 2. Ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn träder i kraft Vårdpenningen enligt stödet för privat vård av barn är 63,93 euro (indexjusterad) per kalendermånad för varje barn i familjen som är berättigat till den småbarnspedagogik som avses i 11 a 1 mom. i lagen om småbarnspedagogik eller till den småbarnspedagogik som avses i 11 b 2 mom. i den lagen. Vårdpenningen enligt stödet för privat vård av barn är dock 173,74 euro (indexjusterad) per kalendermånad för varje sådant barn i familjen vars föräldrar eller andra vårdnadshavare arbetar på heltid på det sätt som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) eller som studerar,

6 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ arbetar i eget företag eller är sysselsatta i eget arbete på heltid. Efter att den situation som nämns ovan är över är barnet fortfarande berättigat till stöd för privat vård enligt detta moment i två månader, med undantag av då barnets förälder eller en annan vårdnadshavare stannar hemma för att vårda ett annat barn i familjen eller går i pension. Rätten till en vårdpenning enligt stödet för privat vård av barn som uppgår till 173,74 euro gäller även under den tid då barnet har rätt till småbarnspedagogik omfattande över 20 timmar per vecka på grund av att barnets förälder eller en annan vårdnadshavare arbetar på deltid eller tillfälligt, deltar i sysselsättningsfrämjande service, rehabilitering eller motsvarande, eller om barnet enligt ett beslut av kommunen har konstaterats ha rätt till småbarnspedagogik på heltid enligt 11 a 4 mom. i lagen om småbarnspedagogik. (Lag om ändring av stöd för hemvård och privat stöd av barn, 4) Det beslut enligt 11a i lagen om småbarnspedagogik som gäller barnets rätt till småbarnspedagogik på heltid, som avses i 4 i denna lag, fattas av kommunen. Kommuntillägget för stöd för den privata vårdens del för 20h/vecka fr.o.m bör definieras. Förslag om detta görs till bildningsnämnden. 3. Ändring fr.o.m i förordningen om barndagvård Enligt förordningen om barndagvård (239/1973) 6 skall i vård- och uppfostringsuppgifter i ett daghem finnas minst en person med stadgad yrkesmässig behörighet, som avses i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården, för varje grupp om högst åtta barn som har fyllt tre år och är i heldagsvård (förordningens tidigare formulering: för varje grupp om högst sju barn som har fyllt tre år). För varje grupp om högst fyra barn under tre år skall finnas minst en person med ovan stadgad yrkesmässig behörighet. Förordningen gäller både kommunal och privat småbarnspedagogik. Kommunfullmäktiges kläm Kommunfullmäktige har beslutspunkt 3.2 konstaterat, att ökningen av gruppstorleken inom småbarnspedagogiken inte tas i bruk till fullo som en ny norm för gruppstorleken, utan enligt övervägande från fall till fall. Ovannämnda kläm är i linje med kommunfullmäktiges beslut , 68: En barnvänlig kommun. Kommunfullmäktiges kläm stöder barnets bästa och förvekligandet av målsättningarna i 2 i lagen om småbarnspedagogik samt förebygger riskerna med stora grupper. Stora barngrupper, i vilken det sker många förändringar försvagar barnets utveckling av språkliga färdigheter, växelverkan mellan barn och vuxna och barnets egen aktivitet/delaktighet samt barnets stress tilltar. Att öka barnantalet i grupper för barn över 3 år från det nuvarande 21 till 24

7 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ barn (enligt relationstalet 8/1) är inte möjligt i största delen av de nuvarande daghemmen. De rådande byggnadsloven möjliggör inte att barnantalet ökar enligt relationstalet 8/1. Dimensioneringen av utrymmen, användningsändamålet enligt utrymmets byggnadslov, daghemmens utrustning eller inomhusluftens kvalitet tillåter inte att barnantalet ökar enligt relationstalet 8/1. Förordningen som träder i kraft möjliggör dock att relationstalet tillfälligt kunde ökas under t.ex. följande situationer: behövlig flexibilitet i utbudet av småbarnspedagogik i situationer när efterfrågan på småbarnspedagogik oförutsägbart stiger över prognosen för barnantalet under budgetåret under verksamhetsåret kan relationstalet 8/1 tillämpas, om ett barn flyttas till heldagsvård från att ha varit i deltidsvård ifall vårdnadshavaren får arbete eller börjar studera (t.ex. då två barn har delat en deltidsplats och t.ex. barn övergår till heldagsvård). I sådana fall måste dagvårdsplatsen ordnas omedelbart i grupper för barn över tre år kan barnantalet i typdaghem ökas inom ramen för de rådande byggnadsloven (Hommas daghem, grupperna i Evitskogs daghem i Vuorenmäki inlärningscentrum), i vilka alla grupputrymmen är planerade för 21 barn, dock inte så att barnantalet i daghemmet överstiger det dimensionerade barnantalet (105 vårdplatser) för utrymmen. Detta förutsätter också att grupperna för barn över tre år ombildas och att användningen av gruppernas utrymmen planeras på nytt tillfälligt kan relationstalet ökas till 8/1 när familjedagvårdens reservdagvård sker i de för ändamålet utsedda daghemmen. Gruppstorleken i grupper med barn över tre år kan tillfälligt ökas enligt relationstalet 8/1. För att reservdagvården skall kunna ske i en daghemsgrupp förutsätter det att gottgörelse i avgiften förverkligas fortsättningsvis när vårdnadshavaren själv ordnar dagvården under den period som familjedagvårdaren är ledig. Detta kräver också att familjedagvårdarnas utjämningsledigheter och semestrar planeras så att inte flera familjedagvårdares barn samtidigt är i reservdagvård. Verkställande: lagen om småbarnspedagogik 11a I det följande framställs följande förslag för verkställandet av lagen om småbarnspedagogik 11a Alternativ 1: Lagen om småbarnspedagogik verkställs från och med på så sätt som lagen har stadgats. Kommunen är skyldig att erbjuda vårdnadshavare alternativ för förvekligandet av småbarnspedagogik omfattande 20 timmar (20h/vecka). Alternativen skall vara minst två enligt lagen. Kommunen får bestämma om förverkligandet av småbarnspedagogik deldag eller -vecka antingen som halvdagsvård varje dag eller två eller flera dagar i veckan heldagsvård.

8 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Förutom detta får inte vårdplatsen ändras utan vårdnadshavarens samtycke om vårdnadshavarens behov och situation förändras. Begränsningen av den s.k. subjektiva rätten till dagvård från och med förutsätter linjedragningar för verkställandet på kommunal nivå. Vid verkställandet av lagen har myndigheterna givits en omfattande prövningsrätt för att bedöma barnets subjektiva rätt när vårdnadshavarna inte arbetar, studerar, är sysselsatta som företagare eller i eget arbete på heltid. Bedömningen av den subjektiva rätten (över 20 h) sker tillsammans med barnets vårdnadshavare under servicehandledningen. Jfr Kommunstrategin, kundorienterade tjänster. Verkställandet förutsätter en intensiv familjespecifik servicedesign, i vilken barnets och familjens situation tas i beaktande när barnets vårdnadshavare inte arbetar eller studerar på heltid eller är sysselsatta på heltid som företagare eller i eget arbete. Vid bedömningen av behovet av mera omfattande småbarnspedagogik, behov av småbarnspedagogik över 20 h, bör följande tas i beaktande: vårdnadshavarens rehabilitering eller någon annan motsvarande anledning deltagande i sysselsättningsbefrämjande service barnets utveckling, behov av stöd eller på grund av familjens omständigheter mera omfattande småbarnspedagogik i övrigt är i enlighet med barnets bästa som grund kan dessutom vara vårdnadshavarens problem med det fysiska eller psykiska hälsotillståndet, missbruk om det i familjen föds flera barn på samma gång, ett barn som prematur, ett barn med funktionsnedsättning eller ett sjukt barn om vårdnadshavaren eller ett annat barn i familjen har en långvarig sjukdom eller en funktionsnedsättning invandring skolmognadsutveckling eller ett behov att träna färdigheter att fungera i grupp Vid bedömningen av behovet av småbarnspedagogik går man tillväga utgående från principerna för fostringsgemenskapen, då barnets bästa är det som bestämmer behovet av mera omfattande småbarnspedagogik. Myndigheterna har alltid av grundad skäl rätt att be vårdnadshavarna lämna in en utredning (intyg) om förutsättningar för mera omfattande småbarnspedagogik. (11a, 5 mom.). Alternativ 2: Förändringen i lagen om småbarnspedagogik (11 a ) verkställs inte utan lagen verkställs i dess nuvarande form ( , 11 a ), det vill säga att rätten till småbarnspedagogik inte begränsas till 20 h/vecka.

9 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Verkställande: Ändring i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn Eftersom lagen om småbarnspedagogik och förordningen om barndagvård också gäller den privata småbarnspedagogiken, rekommenderas att de privata serviceproducenterna följer kommunens uppgjorda linjedragningar. På så sätt säkras en så jämlik småbarnspedagogik som möjligt i kommunen. Bildningsnämnden beslutar om storleken på kommuntillägget för privat vård för 20 h/vecka. Verkställande: Förordningen om barndagvård När det gäller verkställandet av ändringen i förordningen om barndagvård föreslås att Kyrkslätts kommun enligt kommunfullmäktiges kläm inte tar förordningen helt i bruk. Daghemsutrymmen gör det inte möjligt att förstora barngrupperna (se texten ovanför) och effektivitet uppnås bl.a. genom att tillfälligt placera barn enligt relationstalet 8/1 i typdaghem, ifall att efterfrågan kräver det. I så fall anställs inte mera personal. Tillfälligt kan relationstalet ökas till 8/1 när familjedagvårdens reservdagvård sker i de för ändamålet utsedda daghemmen. Gruppstorleken i grupper med barn över tre år kan tillfälligt ökas enligt relationstalet 8/1. För att reservdagvården skall kunna ske i en daghemsgrupp förutsätter det att gottgörelse i avgiften förverkligas fortsättningsvis när vårdnadshavaren själv ordnar dagvården under den period som familjedagvårdaren är ledig. Detta kräver också att familjedagvårdarnas utjämningsledigheter och semestrar planeras så att inte flera familjedagvårdares barn samtidigt är i reservdagvård. Beredning: direktör för småbarnsfostran Raili Santavuori, tfn , planerare Tarja Kotamäki, tfn , dagvårdschef Margot Flinck, tfn fornamn.efternamn(at)kyrkslatt.fi Förslag Direktören för bildningsväsendet: beslutar att 1 lagen om småbarnspedagogik följs fr.o.m såsom den är stadgad, med andra ord varje barn har rätt till 20 timmar småbarnspedagogik i veckan 2 6 i förordningen om barndagvård tillämpas i huvudsak så att i grupper med barn över tre år genomförs fortfarande det nuvarande relationstalet 7/1 mellan barn och personal 3

10 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ för att kunna säkra en så jämlik småbarnspedagogik som möjligt i kommunen rekommenderas att de privata daghemmen följer beslutspunkt 2 BEHANDLING: Ledamot Outi Saloranta-Eriksson föreslog ett tillägg till förslagspunkt ett: "Förutom att ett barn i förskoleundervisningen har rätt till mer omfattande småbarnspedagogik ifall familjen behöver det p.g.a. att vårdnadshavarna antingen arbetar, studerar, är sysselsatta som företagare eller i eget arbete på heltid." Saloranta-Erikssons förslag understöddes inte och förföll därmed. Ordförande Anna Aintila föreslog att man i Kyrkslätt inte begränsar den subjektiva rätten till småbarnspedagogik till 20 timmar i veckan. Martin Valtonen understödde Aintilas förslag. Vid omröstning vann Aintilas förslag med rösterna 4-1. För Aintilas förslag röstade Aintila, Silfverberg, Valtonen och Lagerström. För beredningen röstade Saloranta-Eriksson. Beslut : 1 att inte begränsa den subjektiva rätten till småbarnspedagogik till 20 timmar i veckan 2 6 i förordningen om barndagvård tillämpas i huvudsak så att i grupper med barn över tre år genomförs fortfarande det nuvarande relationstalet 7/1 mellan barn och personal 3 för att kunna säkra en så jämlik småbarnspedagogik som möjligt i kommunen rekommenderas att de privata daghemmen följer beslutspunkt 2 För kännedom Kommunala och privata daghem Besvärsanvisning Rättelseyrkande enligt kommunallagen till svenska förskoleverksamhets- och

11 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Anvisning av plats inom svenska småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen 84/ / Enligt lagen om småbarnspedagogik 2 kan de barn komma i åtnjutande av barndagvård, vilka ännu icke nått läropliktsåldern, samt, om särskilda omständigheter det påkallar, även äldre barn, för vilka vård icke ordnats på annat sätt. Barndagvården skall så vitt möjligt ordnas så att den erbjuder en för barnets vård och fostran lämplig vårdplats och fortgående vård under den tid av dygnet då sådan vård behövs. Ett barn har rätt till småbarnspedagogik efter att vårdnadshavarens föräldraledighet tagit slut och tills läroplikten börjar enligt lagen om grundläggande utbildning (lagen om småbarnspedagogik 11 a). Enligt ändring i lagen om småbarnspedagogik ( 11 a), vilken träder i kraft , har barnet rätt till 20 timmar småbarnspedagogik i veckan. Ett barn har rätt till mer omfattande småbarnspedagogik om barnets vårdnadshavare antingen arbetar eller studerar, är sysselsatta på heltid som företagare eller i eget arbete, är deltidsanställda eller tillfälligt anställda, deltar i sysselsättningsfrämjande service, rehabilitering eller av någon annan motsvarande anledning. Småbarnspedagogik skall ordnas som heldagsvård för barnet om det behövs med tanke på barnets utveckling eller behov av stöd eller på grund av familjens omständigheter eller om det i övrigt är i enlighet med barnets bästa. (Lagen om småbarnspedagogik 11 a, 2 4 mom.) I motsvarande fall skall småbarnspedagogik ordnas på deltid om barnet har rätt till mer omfattande småbarnspedagogik än vad 11 a mom. 1 föreskriver. Svenska förskole- och beslutar närmare om förverkligandet av lagen om småbarnspedagogik Barnets bästa, efterfrågan på dagvårdsplatser och att grupperna inom småbarnspedagogiken bildas så att de syften som föreskrivs för småbarnspedagogiken kan uppnås är utgångspunkterna för hur beslut fattas om barns dagvårdsplatser. Dessutom bör dagvårdsplatserna användas på ett ändamålsenligt sätt. Förutom det ovannämnda tas följande kriterier i beaktande vid placeringen av barn i dagvård: Vårdplatsen och vårdformen som prioriteras i vårdnadshavarens ansökan. Barn i behov av stöd. Syskon. Man strävar efter att placera syskon på samma vårdplats. Elevupptagningsområde. Man strävar efter att redan före förskoleåldern placera barnen inom sitt eget elevupptagningsområde så att barnets enhetliga lärstig från förskoleundervisningen till slutet av den grundläggande utbildningen tryggas.

12 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ I familjedagvården placeras barn, vilka i huvudsak behöver heldagsvård. Enligt lagen om grundläggande utbildning 6 skall kommunen anvisa en lämplig plats för förskoleundervisningen för ett barn som skall inleda förskoleundervisningen. När förskoleundervisning ordnas skall dessutom beaktas att de barn som deltar i undervisningen har möjlighet att utnyttja dagvårdsservice. När beslutet om dagvårdsplats fattas tas dessutom svenska förskoleverksamhets- och s beslut angående verkställigheten av lagen om småbarnspedagogik i beaktande. Ett skriftligt beslut om dagvårdsplats skickas till vårdnadshavarna i regel två månader innan dagvården inleds. När ett barn avisas plats i förskoleundervisningen beaktas följande kriterier i följande ordning: 1. Barn i behov av intensifierat och särskilt stöd anvisas plats till först. Med barn i behov av intensifierat och särskilt stöd menas sådana stödformer, som har styrkts med expertutlåtande. 2. Elevupptagningsområde. Man strävar efter att redan före förskoleåldern placera barnen inom sitt eget elevupptagningsområde så att barnets enhetliga lärstig från förskoleundervisningen till slutet av den grundläggande utbildningen tryggas. 3. Plats i förskoleundervisningen anvisas i mån av möjlighet i barnets nuvarande daghems förskoleundervisningsgrupp. 4. Syskon. Man strävar efter att placera syskon på samma vårdplats. 5. Resorna till förskoleundervisningen tas i beaktande så att de är så trygga och korta som möjligt. Resornas säkerhet utvärderas från den utgångspunkten att vårdnadshavarna följer sitt barn till förskoleundervisningen. Beredning: dagvårdschef Margot Flinck, tfn , fornamn.efternamn@kyrkslatt.fi Förslag Direktören för bildningsväsendet: beslutar att ovannämnda principer vid placering av barn i dagvård och för anvisning av plats i förskoleundervisningen beaktas fr.o.m Beslut : Beslut enligt förslaget.

13 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ För kännedom Besvärsanvisning Kommunala och privata daghemsföreståndare, servicesekreterare. Rättelseyrkan enligt kommunallagen till svenska förskoleverksamhets- och

14 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Kriterier för antagandet av elever till den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätts kommuns svenskspråkiga utbildningsväsende 54/ / beslutade ta i bruk en nedre medeltalsgräns vid antagningen till Kyrkslätts gymnasium fr.o.m Gränsen fastställdes till 7,00. Vidare beslutade nämnden att en grupp för förberedande gymnasiestudier i samarbete med Winellska skolan inrättas fr.o.m. höstterminen 2016 samt att kriterierna för antagandet av elever till gruppen besluts på nämndens sammanträde i mars. Enligt gymnasielagen (L 629/1998) 20 kan som studerande till gymnasieutbildning antas den som har genomgått den grundläggande utbildningens lärokurs eller inhämtat motsvarande tidigare lärokurs. Sådana elever som inte når medeltalsgränsen 7,00 vid den allmänna antagningen till gymnasiestudier kan komma i fråga till den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen. Läroplanen, som utarbetas för den gymnasieföreredande påbyggnadsutbildningen, uppgörs så att den uttryckligen har som mål att ge eleverna sådana kunskaper och färdigheter som behövs för att inleda gymnasiestudier om ett år och att uppnå ett medeltal på minst 7,00 efter det förberedande året. Tanken med den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen är att skapa en lärstig för sådana elever, som har en vilja att avlägga gymnasiestudier, men vars förutsättningar vid slutet av den grundläggande utbildningen är sådana, att de förutspår svårigheter i studierna och eventuellt ett avbrott. Studier i den gymnasieförberedande gruppen kan med andra ord ses som ett komplement till påbyggnadsundervisningen (tionde klassen) inom den grundläggande utbildningen, dock så att den förberedande påbyggnadsundervisningens främsta syfte är att eleverna siktar på gymnasiestudier efter det förberedande året. Studiehandledningens roll samt samarbetet med Winellska skolan då elevernas individuella studiestigar görs upp är ytterst viktig. Resurseringen för de gymnasieförberedande studierna tas från gymnasiets resurser, vilka delvis bygger på antalet studerande i gymnasiet. Därför är det av största vikt att det totala antalet studerande, inklusive eleverna i den förberedande påbyggnadsutbildningen, inte överstiger totalt 72 studerande årligen. I grunderna för påbyggnadsundervisningen sägs att i påbyggnadsundervisningen får eleverna undervisning och handledning under minst timmar (Förordning om grundläggande utbildning, F 852/1998) 3 mom 2) samt att påbyggnadsundervisningen också kan genomföras i

15 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ någon annan skola än den egna grundskolan, i detta fall i samarbete med Kyrkslätts gymnasium. Vidare sägs i läroplansgrunderna (2004) att påbyggnadsundervisning kan ordnas i samband med den övriga undervisningen, i en särskild påbyggnadsgrupp och vid andra läroanstalter och som handledda studier i arbetslivet eller i en organisation. De studerande kan fullgöra studier som hör till påbyggnadsundervisningen vid andra läroanstalter än den egna i enlighet med vad utbildningsanordnaren beslutar. Den studerande skall ha möjlighet att bekanta sig med olika yrken och med arbetslivet. Om målen för studier på en arbetsplats och om studiernas innehåll och om arbetsfördelningen mellan skolan och arbetslivet avtalas mellan utbildningsanordnaren och representanterna för arbetslivet. Påbyggnadsundervisningen ordnas så att den studerande får positiva inlärningserfarenheter i olika lärandemiljöer. I undervisningen skall mångsidiga metoder och arbetssätt användas för att väcka och upprätthålla studiemotivationen. Till påbyggnadsundervisning kan antas en ung elev som har fått avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen samma eller föregående år. (Förordningen om grundläggande utbildning 3 mom 2) I lagen om grundläggande utbildning (L 628/1998) 26 sägs också att kommunen kan bestämma att till undervisning som kommunen ordnar antas i första hand barn som är bosatta i kommunen. Antagning till den förberedande studielinjen sker via studieinfo (ansökningstiden år 2016: ). De sökande kallas till intervju tillsammans med sin vårdnadshavare. Målet med intervjun är att fastställa den sökandes målsättning med den förberedande gymnasieutbildningen samt den sökandes motivation samt vid behov en skriftlig redogörelse som bifogas ansökan. Eleverna som antas till utbildningen väljs i samråd mellan rektorerna för Winellska skolan och Kyrkslätts gymnasium, efter en intervju som ordnas under juni, och vid behov i augusti månad. Max 16 elever väljs till linjen per år. Dock bör det finnas minst fem (5) studerande från Kyrkslätts kommun för att utbildningen ordnas. Antalet elever som antas till den förberedande gymnasieutbildningen samt antalet nybörjarplatser vid Kyrkslätts gymnasium får sammanlagt inte överskrida 72. Elever från andra kommuner kan ansöka, men kommunens egna elever prioriteras vid val av sökande. Kyrkslätts kommun ansvarar inte för resekostnader för elever från andra kommuner. Beredning: chef för svensk dagvård och utbildning, Mikael Flemmich, tfn och rektor för Kyrkslätts gymnasium Maria Ekman-Ekebom, tfn fornamn.efternamn(at)kyrkslatt.fi Förslag

16 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Direktören för bildningsväsendet: beslutar att följande principer används vid antagningen av elever till den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen vid Kyrkslätts kommuns svenskspråkiga utbildningsväsen: 1. Elever med en stark studiemotivation som vid den gemensamma elevantagningen (GEA) till andra stadiets utbildning blivit utan studieplats kan antas till utbildningen. 2. Som grund för antagningen är att eleven har en stark vilja och motivation för att studera vid ett gymnasium samt att han har realistiska förutsättningar för att nå medeltalgränsen på 7,00 under sitt år i den förberedande undervisningen. 3. Eleverna som antas till utbildningen väljs i samråd mellan rektorerna för Winellska skolan och Kyrkslätts gymnasium, efter en intervju som ordnas under juni, och vid behov augusti månad innan läsåret börjar, och som vid behov kompletteras med en skriftlig redogörelse för varför eleven borde få en studieplats i den förberedande påbyggnadsutbildningen. 4. Elever som har fått sitt avgångsbetyg från grundskolan samma eller föregående år (Förordning om grundläggande utbildning F 852 / 1998: 3 mom 2) kan ansöka till utbildningen. 5. Elever som är bosatta i kommunen (Lag om grundläggande utbildning L 628 / 1998: 28 mom 2) har förtur till utbildningen. 6. Till den förberedande undervisningen antas max 16 elever. 7. Gymnasieförberedande påbyggnadsutbildning ordnas om minst fem (5) elever från Kyrkslätts kommun antas. 8. Antalet nybörjare i gymnasiet och antalet elever i den förberedande påbyggnadsutbildningen får sammanlagt inte överskrida Kyrkslätts kommun svarar inte för resekostnader för elever från andra kommuner. Vidare beslutar svenska förskoleverksamhets- och att rektorerna för Winellska skolan och Kyrkslätts gymnasium i samarbete uppgör en läroplan för den förberedande utbildningen.

17 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Beslut : Beslut enligt förslaget. För kännedom Besvärsanvisning Winellska skolan, rektor Kristiina Koli Kyrkslätts gymnasium, rektor Maria Ekman-Ekebom Rättelseyrkande

18 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Ibruktagandet av läroplanen för den grundläggande utbildningen 2016 samt timfördelningen under övergångsskedet 337/ / Statsrådet utfärdade en förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (Statsrådets förordning 422/2012). I förordningen fastställs målen för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, påbyggnadsundervisningen samt den förberedande undervisningen. I förordningen ingår också timfördelningen för den grundläggande utbildningen samt olika bestämmelser angående bl.a. språkprogram och elever i behov av stöd. Utbildningsstyrelsen har fastställt grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen för läropliktiga samt för påbyggnadsundervisningen. De lokala läroplanerna som görs upp utgående från de nya grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen ska fastställas så att de kan tas i bruk i undervisningen från början av det läsår som inleds den 1 augusti Läroplanerna ska tas i bruk i årskurserna 1 6 från och med , i årskurs 7 från och med , i årskurs 8 från och med och i årskurs 9 från och med Några undantag och tillägg finns dock: Årskurs 6 som inleder sitt läsår undervisas i biologi och geografi samt fysik och kemi istället för i omgivningslära, i enlighet med nuvarande bestämmelser och läroplaner. En lokal läroplan som bygger på grunderna för den grundläggande utbildningens läroplan, kapitel 1 12, kan tas i bruk för hela den grundläggande utbildningen (årskurserna 1 9) fr.o.m med undantag av de föreskrifter gällande slutbedömningen och betyg (kapitel 6) och de förskrifter gällande valfrihet i den grundläggande utbildningen (kapitel 12). Dessa delar av läroplanen tas i bruk enligt det som nämndes ovan har beslutat anteckna för kännedom läroplansprocessen för förskoleundervisningens och den grundläggande utbildningens del samt fastställt timfördelningen för den grundläggande utbildningen Några förändringar i timfördelningen borde göras ur funktionalitetens syn, bl.a. i fråga om undervisning i sammansatt klass: - Omgivningslära: Årskurs 5: 2 årsveckotimmar i stället för fastslagna 3 Årskurs 6: 3 årsveckotimmar i stället för fastslagna 2 - Musik: Årskurs 2: 2 årsveckotimmar istället för fastslagna 1

19 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Årskurs 5: 2 årsveckotimmar istället för fastslagna 1 Årskurs 6: 2 årsveckotimmar istället för fastslagna 1 - Bildkonst: Årskurs 1: 2 årsveckotimmar istället för fastslagna 1 Årskurs 5: 2 årsveckotimmar istället för fastslagna 1 Årskurs 6: 2 årsveckotimmar istället för fastslagna 1 - Gymnastik: Årskurs 5: 3 årsveckotimmar istället för fastslagna 2 Årskurs 6: 2 årsveckotimmar istället för fastslagna 3 - Valfria konst- och färdighetsämnen: Årskurs 1: 0 årsveckotimmar istället för fastslagna 1 (går till bildkonst) Årskurs 2: 0 årsveckotimmar istället för fastslagna 1 (går till musik) Årskurs 5: 0 årsveckotimmar istället för fastslagna 2 (går till musik och bildkonst) Årskurs 6: 0 årsveckotimmar istället för fastslagna 2 (går till musik och bildkonst) - Hälsokunskap: Årskurs 7: 0,5 årsveckotimmar istället för fastslagna 1 Årskurs 8: 1,5 årsveckotimmar istället för fastslagna 1 - Elevhandledning: Årskurs 7: 0,5 årsveckotimmar istället för fastslagna 0 Årskurs 8: 0,5 årsveckotimmar istället för fastslagna 1 Justeringarna av timfördelningen ändrar inte på det totala antalet timmar, varken per årskurs eller totalt. Som bilaga finns den justerade timfördelningen för den grundläggande utbildningen, vilken träder i kraft för årskurserna 1-6 och sedan successivt, år för år, för årskurserna 7-9. Bilagor - Timfördelningen för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen fr.o.m (årskursena 1-6) justerad, förslag till SFUN Tilläggsmaterial: - Timfördelningen för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen, godkänd av SFUN Beredning: chef för svensk dagvård och utbildning, Mikael Flemmich, tfn , fornamn.efternamn(at)kyrkslatt.fi Förslag Direktören för bildningsväsendet: beslutar 1 ta i bruk den nya läroplanen 2016 fr.o.m i årskurserna 1 6 förutom då det gäller ämnet omgivningslära

20 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ ta i bruk den nya läroplanen 2016 fr.o.m i årskurs 7, i årskurs 8 och i årskurs 9 3 ta i bruk läroplanens kapitel 1 12 för samtliga årskurser i den grundläggande utbildningen (årskurserna 1 9) fr.o.m med undantag av det som gäller slutbedömningen och betyg samt valfrihet 4 godkänna den i bilagan justerade timfördelningen för den grundläggande utbildningen. Beslut : Beslut enligt förslaget. Bilaga 1: - SFUN 1/ Timfördelningen för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen fr.o.m (årskursena 1-6) justerad, godkänd av SFUN För kännedom Besvärsanvisning Grundskolorna Planerare Christina Broman Rättelseyrkande till svenska förskoleverksamhets- och

21 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Bildningsnämnden i Sjundeå kommun: Principer för antagande av elever i förskole- och grundläggande utbildning samt justerande av principen om anvisande av närskola för svenskspråkiga elever i årskurserna / / Kyrkslätts kommun har ett avtal med Sjundeå kommun (Kommunstyrelsen i Sjundeå ) om ordnandet av svenskspråkig grundläggande utbildning för årskurserna 7 9. Hittills har sjundeåeleverna kunnat välja att fortsätta sina studier inom den grundläggande utbildningen fr.o.m. årskurs 7 antingen i Lojo i Källhagens skola eller i Kyrkslätt i Winellska skolan. Efter att eleverna och vårdnadshavarna valt vilken skola eleverna fortsätter i, har Sjundeå kommun anvisat respektive skola som närskola för eleven. Bildningsnämnden i Sjundeå kommun har på sitt sammanträde beslutat om principerna för antagande av elever i förskole- och grundläggande utbildning. I samband med detta har nämnden också justerat principerna för hur närskola anvisas för de svenskspråkiga eleverna fr.o.m. årskurs 7. De nya principerna för anvisandet av närskola bygger på elevens hemadress, så att valfriheten att välja närskola inskränks i förhållande till tidigare praxis. De nya elevupptagningsområdena för sjundeåeleverna fr.o.m. årskurs 7 finns på bifogade karta. Tilläggsmaterial: - Avtal mellan Kyrkslätts kommun och Sjundeå kommun om ordnande av svenskspråkig grundläggande utbildning för årskurserna Sjundeå kommun: Bildningsnämnden, , protokollsutdrag - Karta över elevupptagningsområde för de svenskspråkiga sjundeåeleverna fr.o.m. årskurs 7: Källhagens skola i Lojo och Winellska skolan i Kyrkslätt Beredning: chef för svensk dagvård och utbildning, Mikael Flemmich, tfn fornamn.efternamn(at)kyrkslatt.fi Förslag Direktören för bildningsväsendet: Svenska föreskoleverksamhets- och 1 antecknar Bildningsnämndens i Sjundeå kommun beslut om justerande av elevupptagningsområdena för de svenskspråkiga elevernas del fr.o.m. årskurs 7, Winellska skolan 2

22 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ konstaterar att avtalet i övrigt följs oförändrat. Beslut : Beslut enligt förslaget. Besvärsanvisning För kännedom Besvärsförbud (kommunallagen 91 ) Winellska skolan, rektor Kristiina Koli

23 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Svensk klasslärarutbildning vid Helsingfors universitet och skapandet av ett system med partnerskolor i huvudstadsregionen 189/ / Huvudstadsregionens kommuners svenska utbildningsväsenden (Esbo, Grankulla, Helsingfors, Kyrkslätt och Vanda) har redan många år samarbetat med såväl Helsingfors universitet som Åbo Akademi och fört diskussioner där vår oro över bristen på behöriga lärare, främst barnträdgårds- och klasslärare, uttryckts. Vi har fört fram åsikten om att svenska lärarutbildningar borde startas i vår region. För närvarande erbjuder Helsingfors universitet ett studieprogram i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) som siktar på såväl kandidat- som magistersexamen samt en barnträdgårdslärarutbildning i samarbete med Åbo Akademi, där målet är kandidatexamen. Höstterminen 2016 inleder Helsingfors universitet en ny, svenskspråkig klasslärarutbildning i Helsingfors, där såväl kandidat- som magistersstudier kan bedrivas. Den här utbildningen kompletterar den pedagogiska utbildning på svenska som Helsingfors universitet redan nu erbjuder. I klasslärarutbildningen ingår tre praktikperioder, som utförs i utvalda svenska skolor i regionen. I alla fem kommuner kommer det att finnas en s.k. partnerskola som knyts till Helsingfors universitet och dessa skolor kommer att ha ett nära samarbete med universitetet. Varje partnerskola kommer att ha minst fem handledande lärare som får en handledarutbildning av Helsingfors universitet. En av de handledande lärarna kommer att fungera som koordinator för utbildningen och handledarens roll är att sköta de praktiska arrangemangen i skolan och vara kontaktlänken till universitetet. Handledarna och koordinatorerna i kommunerna kommer att träffas regelbundet med universitetets personal. Även partnerskolornas rektorer kommer att träffas. En möjlighet för partnerskolorna att uttrycka önskemål om teman för avhandlingar ges, vilket gör att skolorna knyts aktivt till forskning som universitetet bedriver. Handledarna utför sitt uppdrag på frivillig basis och vid sidan om sitt egentliga arbete och får att handledningsarvode direkt av Helsingfors universitet. Den koordinerande handledaren får en separat ersättning av kommunen för sina uppgifter. Såväl handledarna som koordinatorn utses av chefen för dagvård och utbildning i samarbete med partnerskolans rektor. Ett avtal kommer att göras med kommunerna senare under våren Eftersom partnerskolorna skall ha tillräckligt många lärare som kan fungera som handledare, samt tillräckligt många klasser i vilken praktikperioderna kan genomföras, utses Winellska skolan som partnerskola. Beredning: chef för svensk dagvård och utbildning Mikael Flemmich,

24 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ tfn fornamn.efternamn(at)kyrkslatt.fi Förslag Direktören för bildningsväsendet: beslutar anteckna för kännedom att Winellska skolan är partnerskola till Helsingfors universitet då det gäller den svenska klasslärarutbildning som startar höstterminen Beslut : Beslut enligt förslaget. Besvärsanvisning Besvärsförbud (kommunallagen 91 ) För kännedom - Rektor Kristiina Koli, Winellska skolan - Professor Gunilla Holm, Helsingfors universitet

25 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Deltagande i försök angående utvecklingen av gymnasieutbildningen 193/ / Undervisnings- och kulturministeriet förverkligar i samarbete med Utbildningsstyrelsen utvecklingsprogrammet Det nya gymnasiet våga prova. Målet är att förnya gymnasieutbildningen så att den även i framtiden motsvarar den samhälleliga utvecklingen, den nya kunskaps- och färdighetskraven samt de utmaningar som hänför sig till vidareutbildning och ändringar i arbetslivet. Försöken med utvecklingsprogrammet kör igång från och med den 1 augusti Försöket gäller timfördelningen i gymnasiet fr.o.m. den 1 augusti Genom försöket vill man ha erfarenheter av en större valfrihet för de studerande och av hur den fungerar i praktiken jämfört med den valfrihet som tidigare föreskrivits. Utbildningsanordnarens skyldighet att erbjuda undervisning förändras inte jämfört med bestämmelserna om detta i 9 i förordningen om timfördelningen, som godkändes Undervisnings- och kulturministeriet svarar för försöket, och bestämmer dessutom på basis av ansökningarna om tillstånd att delta i försöket. Försöket genomförs enligt den skyldighet att erbjuda utbildning som föreskrivs i timfördelningsförordningen och försöksprogrammet som godkänts av Utbildningsstyrelsen. Valfriheten gäller realämnen, vilka är uppdelade i två grupper: miljö- och naturvetenskaper (biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap) samt humanistiskt-samhälleliga ämnen (historia, samhällskunskap, religion/livsåskådningskunskap, psykologi, filosofi). Den studerande kan ur bägge grupperna välja minst 9 fördjupande kurser. Obligatoriska är endast en kurs hälsokunskap och en kurs religion/livsåskådning. Övriga ämnen och ämnesgrupper berörs inte av försöket. I försöket sjunker antalet obligatoriska kurser från kurser till kurser. Syftet med försöket är: att få erfarenheter av en timfördelning som medger större valfrihet och av hur individualiserade studieval fungerar i praktiken få uppgifter om det interna sambandet mellan de nationella målen och timfördelningen ta fram kunskap i syfte att utveckla timfördelningen i gymnasiet få uppgifter om hur försöket påverkar de studerandes allmänbildning få uppgifter om hur försöket påverkar personalens ställning få uppgifter om hur försöket påverkar läroanstalter som är olika stora få uppgifter om hur försöket i praktiken fungerar på olika undervisningsspråk få uppgifter om hur försöket påverkar vilka prov som väljs och examensframgången i studentexamen.

26 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ I försöket kan det ingå studerande som inleder gymnasiestudierna den 1 augusti 2016 eller den 1 augusti De studerande som inlett gymnasiestudierna vid ovan nämnda tidpunkter får slutföra sina studier så att det på dem tillämpas den timfördelning försöket gäller, inom ramen för den studietid som föreskrivs i 24 1 mom. i gymnasielagen (629/1998). Den studerande ska ha rätt att bestämma om han eller hon vill bedriva studierna enligt den lärokurs som föreskrivs i 9 i förordningen om timfördelningen eller i enlighet med den timfördelning som försöket använder sig av. Försöket genomförs utan statlig tilläggsfinansiering. För kommunens del blir försöket kostnadsneutralt. Tillstånden för att delta i försöket beviljas till anordnare av utbildning. Förutom de förutsättningar för att förverkliga försöken som föreskrivs i lagen fäster ministeriet uppmärksamhet vid bl.a. hur den sökande har ordnat studiehandledning och hur tillräcklig den är, de studerandes och undervisningspersonalens beredskap och villighet att delta i försöket samt den sökandes och skolans erfarenhet av gymnasieutvecklingsarbete. Till försöket utses på utbildningsanordnarnas ansökan högst 50 gymnasier. Ansökan att delta i försöket skall lämnas senast den 8 april 2016 och Undervisnings- och kulturministeriet fattar beslut vilka gymnasier som får försökstillstånd under majmånad. I ett litet gymnasium, som Kyrkslätts gymnasium, är kursutbudet rätt begränsat, vilket kan medföra svårigheter för studerande att få ihop ett adekvat studieprogram, om valfriheten skall förverkligas på det sätt som tanken är i detta försök. I fall vissa ämnen inte väljs, kommer det att medföra att kursutbudet blir snävare, vilket i sin tur kan medföra problem för, i synnerhet de studerande som inte deltar i försöket, att få ihop sina kurser inom tre år. En risk är även att ifall kursutbudet blir snävare, inskränker man de facto på de studerandes möjlighet till en bred allmänbildning, vilket är ett av målet med gymnasieutbildningen. Ifall ett försök av detta slag genomförs, måste man också garantera en sådan studiehandledning, där riskerna för att de studerande "väljer bort" kurser och ämnen, istället för att specialisera sig, minimeras. Om vissa realämnen lockar färre studerande än nu, då ett antal kurser i varje realämne är obligatoriska, finns också risken för att inte lärarnas undervisningsskyldigheter kan fyllas, vilket skulle medföra ev. ombildningar av tjänster eller t.o.m. uppsägningar av lärare. Det här skulle i förlängningen inverka menligt på Kyrkslätts gymnasiums attraktivitet, om man i vissa realämnen enbart skulle kunna anställa timlärare då det inte finns underlag för en lektorstjänst. Att anställa behöriga timlärare är svårt, då en viss brist på ämneslärare finns.

27 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Efter diskussioner med rektor för Kyrkslätts gymnasium, kom man fram till att Kyrkslätts gymnasium inte för tillfället har förutsättningar för att delta i försöket med timfördelningen av ovannämnda orsaker. Däremot ser rektor för gymnasiet att man gärna ytterligare kunde öka samarbetet med Porkkalan lukio, ifall lukio får tillstånd att delta i försöket. Enligt instruktionen för bildningsväsendet 6 mom. 3 punkt 5 beslutar förskoleverksamhets- och utbildningsnämnderna om deltagande i försök enligt 15 i gymnasielagen. Tilläggsmaterial: - Timfördelningen i försöket Beredning: chef för svensk dagvård och utbildning, Mikael Flemmich, tfn , fornamn.efternamn(at)kyrkslatt.fi Förslag Direktören för bildningsväsendet: beslutar att Kyrkslätts gymnasium inte ansöker om att få delta i försöket med att utveckla gymnasieutbildningen inom utvecklingsprogrammet Det nya gymnasiet våga prova fr.o.m Beslut : Beslut enligt förslaget. För kännedom Besvärsanvisning Kyrkslätts gymnasium, rektor Maria Ekman-Ekebom

28 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Avgörande i elevärende 8006/ / har i flera repriser ( , , 44 och 46, och 63, samt ) behandlat en vårdnadshavares diverse klagomål i anslutning till hur undervisningen ordnats för deras barn. I ett brev daterat har Regionförvaltningsverket i Södra Finland bett om en utredning och ett utlåtande då vårdnadshavarna riktat en klagan till verket i fråga om ledande skolpsykolog Johanna Lindemans och skolpsykolog Helena Björkqvists professionella agerande i nämnda fall. Bl.a. har man bett Regionförvaltningsverket ta ställning till huruvida Lindeman agerat mot rådande föreskrifter och förfaringssätt. Vårdnadshavarna anklagar Lindeman bl.a. för att ha försummat allmänt godtagbara förfaringssätt vid sina beslut. Samma anklagelser riktas mot skolpsykolog Helena Björkqvist då hon i sitt arbete i skolan varit den vars klient eleven varit. Chefen för svensk dagvård och utbildning har givit ett utlåtande i ärendet per till Regionförvaltningsverket, där såväl Lindeman som Björkqvist fått redovisa sin syn på ärendet och klagomålen. Regionförvaltningsverket i Södra Finland har givit sitt beslut i ärendet. I beslutet konstaterar Regionförvaltningsverket att det inte hör till verkets befogenheter att ta ställning till de anklagelser som riktas mot ledande skolpsykolog Johanna Lindeman. Inte heller tar verket ställning till elevens undervisningsarrangemang. I fråga om skolspykolog Helena Björkqvists agerande konstaterar Regionförvaltningsverket att de inte har något att anmärka. Vidare konstateras att det inte finns fog för vidare utredningar. Regionförvaltningsverkets beslut (ESAVI/8272/ /2014), vilket med stöd av Förvaltningslagen (L 621/1999) 24 mom. 1 punkt 25 är sekretessbelagt, finns till påseende vis nämndens sammanträde. Beredning: chef för svensk dagvård och utbildning, Mikael Flemmich, tfn , fornamn.efternamn(at)kyrkslatt.fi Förslag Direktören för bildningsväsendet: beslutar anteckna Regionförvaltningsverkets i Södra Finland beslut för kännedom.

29 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ Beslut : Beslut enligt förslaget. För kännedom - Ledande skolpsykolog Johanna Lindeman - Skolpsykolog Helena Björkqvist Besvärsanvisning Besvärsförbud (kommunallagen 91 )

30 Kyrkslätts kommun Protokoll 2/ (SFUN) Utlåtande om utkastet till delgeneralplan för Kommuncentrum, etapp 2 39/ / Samhällstekniska nämnden har behandlat utkastet till delgeneralplan för Kommuncentrum, etapp 2, och beslutat lägga fram beredningsmaterialet och begära utlåtanden om materialet. Utlåtandet ska ges före Ett invånarmöte ordnades tisdag kl i Kyrkslättssalen i kommunhuset. Syftet med delgeneralplanen för Kommuncentrum, etapp 2, är att skapa förutsättningar för mångsidig utveckling av Kyrkslätts kommuncentrum. Framför allt möjligheterna till mångsidigt bostadsbyggande utökas. I delgeneralplanen ingår reserveringar för en betydlig volym boende samt områden för rekreation, trafik och företagsverksamhet. Dessutom har områdesreserveringar gjorts för Meiko naturskyddsområde och för idkande av jord- och skogsbruk. I markanvändningen har man utnyttjat färdig kommunalteknik och också strävat efter att bevara miljö- och kulturvärden som upplevts viktiga. I delgeneralplanen har på området norr om kommuncentrum ritats en ny ringsledsaktig förbindelse (matargata), som anknyter till markanvändningen både i delgeneralplanen för Gesterby och Smedsby och i delgeneralplanen för Kommuncentrum, etapp 1. På planeringsområdet bor ca 1400 invånare. Delgeneralplaneutkastet möjliggör en ökning i invånarantalet till över 5000 invånare som mest, vilket skulle vara tillräckligt för att ordna kollektivtrafik på god servicenivå. Nu finns på området 50 arbetsplatser och då delgeneralplanen blivit verklighet skulle det som mest finnas cirka arbetsplatser. Om ett inlärningscenter byggs invid den nya ringledsaktiga förbindelsen, ökar antalet arbetsplatser i slutsituationen till cirka 300. Markanvändningsreserveringarna i delgeneralplanen för Kommuncentrum, etapp 2, genomförs i huvudsak genom att etappvis utarbeta detaljplaner för området. Den övriga detaljplaneringen av planeringsområdet framskrider, om markägarna på området lämnar in planläggningsinitiativ till kommunen och projekten upptas i planläggningsprogrammet. På lång sikt är det viktigt att bygga den ringledsaktiga förbindelsen i kommuncentrum. Genomförandet av den börjar i fråga om delgeneralplanen för Kommuncentrum, etapp 1, på 2020-talet, då detaljplaneringen av det nya bostadsområdet Gruvböle, som delgeneralplanen möjliggör, inleds. Meningen är att den ringledsaktiga förbindelsen i kommuncentrum fortsätter i delgeneralplanen för Kommuncentrum, etapp 2, från Gesterbyvägen till Volsvägen. Invånarantalet i Kyrkslätts kommun var i slutet av år 2015 ca Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos är kommunens invånarantal år 2025