Bilaga 188/17. Regiondirektörens rapport september Dnr LS Regionstyrelsen. Regional utveckling

Transkript

1 Bilaga 188/ Dnr LS Regionstyrelsen Regiondirektörens rapport september 2017 Regional utveckling Glädjande besked om fyrspår I Trafikverkets förslag till Nationell plan som presenterades 31 augusti ingår fyrspåret Uppsala-Arlanda som en prioriterad åtgärd. I budgeten avsätts 2,4 miljarder kronor för en första etapp från Uppsala resecentrum till nytt stationsläge i Bergsbrunna Förslaget innebär att en järnvägsplan kan påbörjas tidigast 2018 och byggstart ske tidigast fem år senare. Medel till resterande sträcka till Arlanda kan finnas tillgängligt i nästkommande plan efter Detta glädjande besked är resultatet av en bred samverkan och samsyn mellan alla aktörer i länet. Ledningsfrågor Uppskjuten medarbetarundersökning Den planerade medarbetarundersökningen som skulle ha genomförts i Region Uppsalas förvaltningar under hösten 2017 har skjutits upp med anledning av förhinder hos leverantören. Planen är att den ska genomföras så snart som möjligt, dock tidigast våren Vård och hälsa Studielön Under 2017 har Region Uppsala satsat medel från professionsmiljarden för att möjliggöra heltidslön för de sjuksköterskor som väljer att studera vidare till specialistsjuksköterska inom vissa av våra bristyrken. Region Uppsala har kronor i en central budget för studielön, dessa medel nycklas ut till berörda förvaltningar. Regionstyrelsen har beslutat om att tillföra kronor till Akademiska sjukhuset och kronor till Lasarettet i Enköping för att möjliggöra heltidslön vid specialistutbildning. För Primärvården har de extra medlen från professionsmiljarden om kronor möjliggjort både en utökning av antalet platser för vidareutbildning till distriktssköterska och en utökning till heltidslön under studietiden. Söktrycket till Uppsala Universitets olika specialistprogram har varit högt detta år, men det är först när alla har skrivit in sig på antagen kurs som besked kan ges avseende hur många som Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 Bilaga 188/17 2 (6) går respektive specialistinriktning. En bidragande orsak till det ökade söktrycket är att Region Uppsala erbjuder studier med heltidslön. Studielön på heltid gäller för i första hand operation, intensivvård, psykiatri och barn och ungdom samt några enstaka platser inom akutsjukvården liksom inom anestesisjukvård. Kliniskt utvecklingsår Kliniskt utvecklingsår, KUÅ, startar omgång 5 hösten Det är fortfarande mycket positiva utvärderingar från våra nyexaminerade och nyanställda sjuksköterskor deltar i den förstärkta yrkesintroduktionen, som är obligatorisk. Avdelningschefer anger i utvärdering att de använder KUÅ i rekryteringsinsatser, men det är fortfarande svårt rent schematekniskt för verksamheterna att tillhandahålla tid för introduktionen. Under hösten 2017 märks av ett större problem än tidigare då många av de nyexaminerade och nyanställda sjuksköterskorna valt att påbörja sin anställning efter sommaren och då sammanfaller KUÅ med avdelningens ordinarie introduktion. 82 startade hösten -15 (70 fullföljde) 87 startade våren -16 (64 fullföljde) 115 startade hösten -16 (105 fullföljde) 80 startade våren -17 (6 har slutat) 82 är anmälda till hösten -17 Fluortantens dag Den 1 september firades fluortantens dag och Folktandvårdens 75-årsjubileum. Evenemangets syfte är att påminna om och inspirera förbipasserande till en god munhälsa och tusentals människor erbjöds fluorskölj vid stationer, på gator och torg, vid butiker och på kliniker i hela länet. Extra kul var det med medarbetare som var iklädda gamla sköterskeuniformer. Även framtida tandsköterskor från Folkuniversitetet engagerades under dagen. Ingen förnyad upphandling av akut hembesöksverksamhet Verksamheten med akuta hembesök i Uppsala och Knivsta kommuner kommer inte att upphandlas på nytt när avtalet med den nuvarande utförare löper ut den 31 oktober 2017 enligt beslut från vårdstyrelsen. Vårdstyrelsen har tidigare beslutat att införa mobila närvårdsteam i egen regi för att förbättra tillgängligheten för de prioriterade patientgrupperna i hela Uppsala län. Primärvården tar över driften av 1177 vårdguiden på telefon Den 1 december 2017 övergår driften från nuvarande privat vårdgivare Medhelp till Primärvården. Arbete pågår med att förbereda inför verksamhetsövergången. Primärvården har anställt projektledare som kommer samordna förberedelserna. Möten har hållits med personalen och anställningskontrakt har skickats ut till alla tillsvidareanställda. Visstids- och timanställda har också fått erbjudande om anställning. Verksamheten kommer bedrivas i samma lokaler vid Kungsgatan 41 i Uppsala och med samma utrustning som tidigare. Läget under sommaren Akademiska sjukhuset höll färre vårdplatser öppna under sommarperioden (vecka 26-33), jämfört med samma period Sjukhuset har haft en maximal utnyttjandegrad av öppna

3 Bilaga 188/17 3 (6) vårdplatser, med en beläggning på omkring 100 procent hela sommaren. Sjukhuset har infört nya rutiner för vårdplatskoordinering som gör den dagliga styrningen transparent vid olika läge av beläggning. Det har medfört ett effektivare och bättre samarbete mellan avdelningar och vårdplatskoordinatorer. Färgskalorna grönt, gult, orange och rött används och anger hur många platser per avdelning som är disponibla vid olika situationer. Under sommaren har cirka 30 procent varit grönt och resten gult, med några enstaka tillfällen av orange. Ytterligare poliklinisering inom flera verksamhetsområden har också bidragit till en bättre sommarsituation. Ny behandling underlättar matchning vid njurtransplantation Tack vare en ny förbehandling som eliminerar en viss sorts antikroppar kan fler svårt njursjuka transplanteras. Behandlingen, som syftar till att ta bort antikroppar och undanröja avstötningsrisk, har prövats sedan 2014 inom ramen för kliniska studier bland annat på Akademiska sjukhuset där man också framgångsrikt transplanterat den första patienten. Uppstart av Mobilt närvårdsteam Fredagen den 8 september hölls ett informationsmöte inför uppstarten av Mobilt närvårdsteam. Över 100 representanter från länets kommuner, primärvården, Hälsa och habiliteringen, slutenvården och sjukvårdens larmcentral deltog. Förvaltningsdirektör Lena Dahlman inledde förmiddagen och därefter följde information om kontaktvägar, arbetssätt och vilka insatser som Mobilt närvårdsteam kommer att erbjuda. Vårdstyrelsens vice ordförande Håkan Collin avslutade mötet. Mobilt närvårdsteam kommer att göra hembesök hos äldre personer med omfattande behov och personer med svår funktionsnedsättning. Teamets läkare och sjuksköterska kommer att vara i tjänst vardagar mellan 8 och Mobilt närvårdsteam startar 23 oktober och kommer att arbeta länsövergripande. Verksamheten drivs av Hälsa och habilitering. Tillgänglighet Specialistvård För länets sjukhus fortsatte den neddragna verksamheten relaterat till semesterperioden vilket medför en lägre tillgänglighet under augusti månad än under juli. Under 2017 har tillgängligheten för Akademiska sjukhuset både gällande första besök till specialist och till operation/behandling varit bättre än föregående år, förbättringen är en kombination av ökad produktion och löpande kvalitetssäkringar av väntelistorna inom sjukhusens verksamheter. Andra faktorer som påverkar tillgängligheten positivt är den nya utskrivningsavdelningen som avlastat vårdavdelningarna. Sjukhuset har fortsatta problem med kompetensförsörjning, främst gällande sjuksköterskorna som orsakar fler stängda vårdplatser, mer överbeläggningar, fler utlokaliseringar och högre beläggningsgrad än under samma tid Som exempel lyfter Akademiska sjukhuset fram att det i genomsnitt varit 45 färre vårdplatser öppna i jämförelse med föregående år.

4 Bilaga 188/17 4 (6) Sjukhuset identifierar att tillgängligheten kommer förstärkas inom öppenvården under hösten, däremot innebär den ansträngda vårdplatssituationen att operation och behandlingar inte kan genomföras som planerat vilket leder till sämre tillgänglighet till behandling/operation. Tabell: tillgänglighet Akademiska sjukhuset augusti 2017 Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100% Besök* 66% 39% 73% Operation** 65% 39% 74% Psykiatri första besök*** 92% 65% 92% *Besök avser tid till första besök inom specialiserad vård **Operation avser tid för operation i specialiserad vård *** Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar Lasarettet har trots neddragningen på grund av semesterperioden god tillgänglighet både till första besök och till behandling/operation med högre nivåer än under samma period föregående år även om tillgängligheten är försämrad sedan föregående månad, se nedan tabell. Lasarettet har en del vakanta tjänster både för specialistläkare men också specialistsjuksköterskor vilket innebär en lägre produktion och därmed också en lägre tillgänglighet. Lasarettet har förbättrat bemanningssituationen på operation under sommaren och har öppnat samtliga operationssalar vilket bör förbättra tillgängligheten till operation och bemanning under hösten. Tabell; tillgänglighet Lasarettet i Enköping augusti 2017 Vårdgaranti Andel inom Vårdgaranti Andel inom 60 dgr 90 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100% Besök* 87% 57% 91% Operation** 92% 56% 92% Vårdgarantienheten är behjälplig med att slussa patienter som åberopar vårdgaranti, dvs patienter som väntat mer än 90 dagar. Antalet patienter som kontaktar vårdgarantienheten har ökat under augusti enligt nedan diagram. Det är en återkommande trend i augusti att patienter tar kontakt med vårdgarantienheten efter sommaren. Antalet patienter som slussats har också ökat efter semesterperioden.

5 Bilaga 188/17 5 (6) Primärvård, Hälsa- och habilitering och folktandvård Samtliga tre förvaltningar beskriver en liknande problematik kring brist på kompetensförsörjning inom vissa yrkesgrupper under augusti liksom tidigare under Folktandvården betonar att bristen på tandhygienister innebär svårigheter att upprätthålla BEON då tandläkare nu genomför arbetsuppgifterna som tandhygienisterna vanligen genomför. Vidare varierar väntetiderna inom folktandvården med en försening på mellan 0 24 månader. Primärvården meddelar att målvärdet för tillgänglighet till läkarbesök och telefoni inte kommer nås för helåret gällande den offentliga primärvården. Här ses en förflyttning av patienter från besök till telefoni och kontakt via Mina vårdkontakter vilket i sig ställer krav på planering och nya arbetsformer. Det betonas att kommande uppdatering av Cosmic kommer försämra tillgängligheten under hösten. Tillgängligheten varierar mellan privata och offentliga vårdcentraler, enligt nedan. Samtidigt har det identifierats att de privata vårdgivarna har en högre andel patientvald väntan, vilket är en faktor som påverkar tillgängligheten positivt. De vårdgivare som har högst andel patientvald väntan har fått besök av väntetidssamordnare för genomgång av bokningsunderlaget i Cosmic. Hälsa och habilitering uppnår tillgänglighetsmålen gällande den förstärkta vårdgarantin för neuropsykiatriska utredningar. Däremot är tillgängligheten för hörcentralen och audionommottagningarna sämre än beräknat, mycket beroende på byte av lokaler men även på grund av vakanta tjänster.

6 Bilaga 188/17 6 (6) Kultur Arbetet med att ta fram en ny regional kulturplan inför åren har gått in en intensiv fas under första halvåret. En struktur för planen beslutades av kulturnämnden under våren och olika förslag på innehållet diskuterades på en Politisk Kil, som är Kulturnämndens möte med kommunala kulturpolitiker och kulturinstitutionernas styrelser. Många diskussioner har även förts om innehållet i den nya planen vid Tjänstemanna-Kilarna. Det är samrådstillfällen som hålls tillsammans med representanter för kulturinstitutioner, kommuner och folkbildningens aktörer. Kulturnämnden och förvaltningen har på försommaren fört politiska dialoger på plats i alla kommuner inför skrivandet av den nya kulturplanen. Dialogerna har givit en bra bild av behoven inom kulturlivet i kommunerna och diskussionerna har även handlat om vilken roll den regionala nivån kan ha i den ömsesidiga samverkan framöver och i den nya planen. Samråd har även hållits med olika parter från civilsamhället. En praktikant från Göteborgs universitet har särskilt fört samråd med ungdomar runt om i länet om vilka tankar, behov och visioner som finns om kulturutvecklingen för unga i länet. Arbetet med den nya kulturplanen fortgår under hösten 2017.

7 Bilaga 188/17 Månadsrapport regionstyrelsen aug 2017 SAMMANFATTNING Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 1,8 procent jämfört med Det kvarstår yrkesgrupper att få ny lön och retroaktiv lön i årets löneöversyn. Det genomsnittliga antalet årsarbetare 1 efter augusti är och det är en ökning med 80 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med en procent. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat ytterligare och är efter augusti 5,1 procent. Utvecklingen av sjukfrånvaron följer i stort föregående år men på en något lägre nivå. Region Uppsalas årsprognos är 350 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på 200 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget beror främst på en förbättrad prognos för regionstyrelsens finansförvaltning där ökade statsbidrag, framförallt läkemedelsförmånen utgör den största positiva avvikelsen. På kostnadssidan finns ökade personalkostnader och där inhyrning av personal står för den största ökningen jämfört med budget. Jämfört med föregående prognos har Region Uppsala ett förbättrat prognostiserat resultat på 11 miljoner kronor. Utöver Region Uppsalas prognostiserade resultat så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en årsprognos på plus 7 miljoner kronor innan dispositioner och skatt, vilket är något bättre än budgeterat. Ack budget 2017 Budget jmf. Prog Ack utfall Ack utfall Bokslut Årsbudget Årsprog Resultat Region Uppsala, mnkr Riks- och regionintäkter Trafikintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Nettokostnad 5,5% 7,1% - 3,8% 5,1% 4,6% - MEDARBETARE Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 1,8 procent jämfört med Den procentuella förändringen förklaras i huvudsak av utfall av årets löneöversyn. För yrkesgrupperna läkare och tandläkare kvarstår att få ny lön och retroaktiv lön i årets löneöversyn. Ökningen bedöms vara på en rimlig nivå men förväntas öka efter att löneöversynen är klar för samtliga yrkesgrupper. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en ökning med 80 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med augusti i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med en procent. En förklaring till ökningen är bland annat tillkommande verksamhet såsom sjukvårdsteamet som överförts från Uppsala kommun samt särskilda satsningar för ökad tillgänglighet. Det har även skett minskningar i årsarbetare bland annat med anledning av 1 I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

8 Bilaga 188/17 2 (7) införandet av lasarettsansluten hemsjukvård. Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna handläggare, administratörer, undersköterskor medan sjuksköterskor, specialistutbildade sjuksköterskor samt överläkare har minskat. Diagram: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis jämförelse, Region Uppsala Kostnaderna för inhyrd personal är 108 miljoner kronor till och med augusti. I delårsbokslutet för 2016 var kostnaderna 66 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrda läkare är nu högre jämfört med samma period föregående år, men framför allt är det kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor som ökar. Sjuksköterskor hyrs in främst inom den somatiska vården. Inhyrda läkare förekommer inom allmänmedicin, somatisk och psykiatrisk vård. Tabell: Inhyrd personal, avrundat i miljoner kronor, Region Uppsala Inhyrd personal, mnkr Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Årsbudget 2017 Bokslut 2016 Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övriga Totalt Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är efter augusti 5,1 procent. Det kan jämföras med samma tidpunkt i fjol då sjukfrånvaron var 5,2 procent, det vill säga något högre, och helårsutfallet blev då 5,6 procent. Utvecklingen av den totala sjukfrånvaron under ett år följer i princip samma mönster som tidigare år. En jämförelse med samma tidpunkt föregående år visar att den totala sjukfrånvaron har minskat något för kvinnor medan den har ökat något för män. En uppdelning av den totala sjukfrånvaron i åldersgrupper (-29 år, år, 50 år-) visar en ökning i åldersgruppen 50 år och uppåt, i övriga åldersgrupper en minskning. För Region Uppsala är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 52 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter efter augusti och det är nästan sex miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 12 procent.

9 Bilaga 188/17 3 (7) Diagram: Total sjukfrånvaro i procent, Region Uppsala EKONOMI Det ackumulerade resultatet avviker positivt mot budgeten för perioden med 157 miljoner kronor. Intäkterna är 167 miljoner kronor bättre än budgeterat. Orsaken till detta är främst högre riks- och regionintäkter, övriga intäkter, generella statsbidrag och skatteintäkter. Största anledningen till den positiva avvikelsen för riks- och regionintäkter beror på en försiktigt satt budget av Akademiska sjukhuset. Ökningen av övriga intäkter kan främst hänföras till högre intäkter för specialdestinerade statsbidrag. Trafikintäkterna avviker negativt mot budget vilket förklaras av en mild vinter som gjort att resandet inte kommer upp i budgeterad nivå. De totala kostnaderna ligger 10 miljoner kronor över budget för perioden. De största negativa avvikelserna finns inom lönekostnader inklusive inhyrd personal, köpt vård och kostnader för medicinskt material. Avvikelse för lönekostnader och inhyrd personal finns på Akademiska sjukhuset och beror på obudgeterade särskilda satsningar såsom tillfällig slutenvårdsavdelning under influensasäsongen, ytterligare en operationssal på Samariterhemmet, övertagande av sjukvårdsteam från kommunen med motsvarande intäkter, strategiska satsningar som finansieras av ökade riks- och regionintäkter och ökade kostnader för dyra lösningar på grund av kompetensbrist. Kostnaden för köpt vård avviker främst på grund av högre kostnader för vårdgarantin inom sjukhusstyrelsen. Kostnaden för lokalvård ökar mer än budgeterat på Akademiska sjukhuset. De största positiva avvikelserna på kostnadssidan avser lägre kostnader för läkemedel och övriga kostnader. Region Uppsalas årsprognos är 350 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på 200 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget beror främst på en förbättrad prognos för regionstyrelsens finansförvaltnings verksamhet på 168 miljoner kronor, vilket främst beror på högre intäkter för generella statsbidrag, specialdestinerade statsbidrag, skatteintäkter samt lägre pensionskostnader. Den största positiva avvikelsen avser högre statsbidragsintäkter på 95 miljoner kronor för läkemedelsförmånen. Jämfört med prognos föregående månad har Region Uppsala ett förbättrat prognostiserat resultat på 11 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping förbättrar sin prognos med 2 miljoner kronor vilket avser lägre kostnader för arbetskraft på grund av vakanser. Sjukhusstyrelsen förbättrar sin prognos med 17 miljoner kronor vilket till största delen på lägre kostnader för projektmedel som ej kommer att utnyttjas

10 Bilaga 188/17 4 (7) under året exempelvis kostnad för Vårdnära service och skapande av en tillnyktringsenhet. Kostnader för köpt vård ökar då kostnader för vårdgarantin är högre jämfört med budget. Vårdstyrelsen förbättrar prognosen med 5 miljoner kronor vilket till största delen avser lägre kostnader inom vårdvalet för primärvård som beror på en låg produktion av besök i början på året. Även att antalet olistade invånare ökat vilket leder till lägre kostnader för vårdstyrelsen. Resurscentrum och Regionkontoret förbättrar sin prognos något, totalt 3,5 miljoner kronor vilket främst beror på lägre prognos för skatteintäkter och övriga kostnader. Primärvården försämrar sin prognos med 6 miljoner kronor jämfört med juli månad vilket är kopplat till kostnader vid uppstart av nya vårdcentraler och lägre vårdvalsintäkter. Fastighet och Service försämrar sin prognos med 7 miljoner kronor då kostnader för försäkringsskador och en större effekt av ny redovisningsprincip av timpriser i projekt är högre än vad som uppskattats tidigare. Övriga förvaltningar har en oförändrad prognos jämfört med budget. Prognos och budget per styrelse/nämnd Resultat per förvaltning, nämnd och styrelse, mnkr Prognos 2017 Budget 2017 Resultat 2016 Sjukhusstyrelsen 1) Vårdstyrelsen 2) Summa hälso- och sjukvård Kollektivtrafiknämnden 3) Kulturnämnden Fastighets- och servicenämnden 4) Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Regionala utvecklingsnämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Regionstyrelsen 5) Summa Region Uppsala ) Lasarettet i Enköping har lägre kostnader beroende av vakanser. Sjukhusstyrelsen har lägre kostnader för outnyttjade projektmedel ex VNS och tillnyktringsenhet samt högre kostnader för köpt vård i form av högre kostnader för vårdgarantin. 2) Lägre ersättningar inom primärvården pga. av låg produktion, Hälsa och Habilitering har fått ett lägre anslag från nämnden för kunskapsstyrning, vilket de ej har möjlighet att arbeta in. Primärvården har lägre ersättning pga låg produktion och högre kostnader för uppstart och flytt av vårdcentraler. 3) Lägre biljettintäkter på grund av en mild vinter som gjort att resande inte nått upp i budgeterade nivåer. 4) Ökade kostnader för egenbetalade patienter inom Resurscentrum, Fastighet och Service belastas med engångskostnader på grund av förändrad timpristaxa gällande projektredovisning samt kostnader för risk och evakuering. 5) Den finansiella verksamheten har högre intäkter för statsbidrag avseende läkemedelsförmånen och lägre kostnader för pensioner. Regionkontoret har lägre kostnader för smittskyddsläkemedel.

11 Bilaga 188/17 5 (7) Diagram: Ackumulerat resultat Ackumulerat resultat -200 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2017 Budget 2017 Ack utfall 2016 Likvida medel och pensionsplaceringar Regionens likvida medel uppgår till miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på miljoner kronor och ett marknadsvärde på miljoner kronor samt har avkastat i snitt -0,35 procent under månaden. Investeringar Region Uppsalas investeringsbudget är totalt miljoner kronor. Prognosen för året är miljoner kronor. Det är övriga materiella investeringar som avviker mot budget och det är huvudsakligen Akademiska sjukhuset som inte når budgeterad nivå. Urval av diagram rullande 12 Diagram: Rullande 12 riks- och regionintäkter Mnkr April 15 - mars 16 Maj 15 - april 16 Juni 15 - maj 16 Juli 15 - juni 16 Aug 15 - juli 16 Sep 15 - aug 16 Okt 15 - sep 16 Nov 15 - okt 16 Dec 15 - nov 16 Helår 2016 Feb 16 - jan 17 Mars 16 - feb 17 April 16 - mars 17 Maj 16 - april 17 Juni 16 - maj 17 Juli 16 - juni 17 Aug 16 - juli 17 Sep 16 - aug 17 Utfall R/R Budget R/R

12 Bilaga 188/17 6 (7) Diagram: Rullande 12 trafikintäkter mnkr April 15 - mars 16 Maj 15 - april 16 Juni 15 - maj 16 Juli 15 - juni 16 Aug 15 - juli 16 Sep 15 - aug 16 Okt 15 - sep 16 Utfall Nov 15 - okt 16 Dec 15 - nov 16 Helår 2016 Feb 16 - jan 17 Mars 16 - feb 17 Budget April 16 - mars 17 Maj 16 - april 17 Juni 16 - maj 17 Juli 16 - juni 17 Aug 16 - juli 17 Sep 16 - aug 17 Diagram: Rullande 12 lönekostnader inklusive inhyrd personal Mnkr April 15 - mars 16 Juni 15 - maj 16 Aug 15 - juli 16 Okt 15 - sep 16 Dec 15 - nov 16 Feb 16 - jan 17 April 16 - mars 17 Juni 16 - maj 17 Aug 16 - juli 17 Utfall Budget Diagram: Rullande 12 medicinskt material Mnkr April 15 - mars 16 Maj 15 - april 16 Juni 15 - maj 16 Juli 15 - juni 16 Aug 15 - juli 16 Sep 15 - aug 16 Okt 15 - sep 16 Nov 15 - okt 16 Dec 15 - nov 16 Helår 2016 Feb 16 - jan 17 Mars 16 - feb 17 April 16 - mars 17 Maj 16 - april 17 Juni 16 - maj 17 Juli 16 - juni 17 Aug 16 - juli 17 Sep 16 - aug 17 Utfall Budget

13 Bilaga 188/17 7 (7) Tabell: Rullande 12 läkemedel Mnkr April 15 - mars 16 Aug 15 - juli 16 Sep 15 - aug 16 Okt 15 - sep 16 Nov 15 - okt 16 Dec 15 - nov 16 Helår 2016 Feb 16 - jan 17 Mars 16 - feb 17 April 16 - mars 17 Maj 16 - april 17 Juni 16 - maj 17 Juli 16 - juni 17 Aug 16 - juli 17 Sep 16 - aug 17 Utfall Budget BILAGOR E Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Intäkt fast ersättning Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar KONO

14 Bilaga 191/17 Britt Ahl, Katrin Boström och Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016 Antagen av Samverkansnämnden

15 Bilaga 191/17 Inledning Den politiska viljeinriktningen är ett för sjukvårdsregionen förtydligande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom och utgör Samverkansnämndens rekommendation till landstingen. Den har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård av MS och Parkinsons sjukdom inom sjukvårdsregionen och till att vara ytterligare stöd i styrning och ledning av hälso- och sjukvården med öppna och systematiska prioriteringar. De enskilda landstingen/regionerna förväntas ta in rekommendationerna i budget- och planeringsprocesserna. Den politiska viljeinriktningen beskriver också de områden inom utveckling av vård vid MS och Parkinsons sjukdom som Samverkansnämnden bedömer lämpar sig för ett regionalt samspel. Specialitetsråden inom neurosjukvård och rehabiliteringsmedicin har varit involverade i framtagandet av viljeinriktningen. Utvecklingsgruppen föreslår samverkansnämnden att rekommendera landstingen/regionerna Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att - Anta de nationella riktlinjerna för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom - Fastställa och använda de av Socialstyrelsen rekommenderade målnivåerna som utgångspunkt i arbetet med uppföljningen av riktlinjerna - Säkerställa att personer med MS och Parkinsons sjukdom har tillgång till ett multidisciplinärt team - Säkerställa att personer med Parkinsons sjukdom som har otillräcklig effekt av sin behandling (peroral, transdermal eller intermittent subkutan läkemedelsbehandling) får en bedömning vid en behandlingskonferens med hälso- och sjukvårdspersonal som har specialistkunskap om rörelsestörningssjukdomar och erfarenhet av de aktuella åtgärderna. - Stimulera till ökad användning av kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom och MS Samverkansnämnden ger via kunskapsstyrningsgruppen uppdrag till specialitetsrådet inom neurosjukvård att - Följa upp användandet av läkemedlet Mabthera vad gäller effekt och säkerhet samt stimulera till forskning. - Se över behov av att ta fram stöd/rutin för magnetkameraundersökning vid MS 2 (8)

16 Bilaga 191/17 Samverkansnämnden ger regionala utvecklingsgruppen i uppdrag att att följa upp givna uppdrag i den politiska viljeinriktningen Samverkansnämnden ger kunskapsstyrningsgruppen i uppdrag att säkerställa ett gott regionalt stöd för implementering av riktlinjerna för vård vid MS och Parkinsons sjukdom. Socialstyrelsens centrala rekommendationer Socialstyrelsens utvärdering visar att det finns delar av vården som fungerar relativt väl. Detta gäller till exempel behandling med sjukdomsmodifierande läkemedel det som i vardagligt tal kallas bromsmediciner till personer med MS, där resultaten tyder på att nästan alla patienter med behov av sådan behandling också får detta. Detsamma gäller dopamininriktad läkemedelsbehandling vid Parkinsons sjukdom, som bidrar till att minska de motoriska och icke-motoriska symtom som kan uppstå som en konsekvens av sjukdomen. Däremot pekar utvärderingen på områden där det finns behov av utveckling. En kontinuerlig uppföljning är grunden för en god vård av personer med MS och Parkinsons sjukdom och många personer får inte tillgång till den uppföljning som de skulle behöva. Det saknas också tillgång till multidisciplinära team, och i de team som finns saknas ofta vissa kompetenser Socialstyrelsen har publicerat centrala rekommendationerna inom följande områden: Diagnostik vid MS Sjukdomsmodifierande behandling vid skovvis MS och kliniskt isolerat syndrom Sjukdomsmodifierande behandling vid progressiv MS Symtomatisk behandling vid MS Diagnostik vid Parkinsons sjukdom Läkemedelsbehandling vid Parkinsons sjukdom Avancerad behandling vid Parkinsons sjukdom Uppföljning vid MS och Parkinsons sjukdom Omhändertagande och rehabilitering vid MS och Parkinsons sjukdom Sjukvårdsregionens nuläge relaterat till Socialstyrelsens riktlinjer/rekommendationer Mellan och inom landstingen/regionerna i Uppsala-Örebroregionen finns enligt sjukvårdsregionens gapanalys stora variationer i vårdpraxis och resultat i förhållande till vad Socialstyrelsen rekommenderar t ex när det gäller tillgång till multidisciplinära team. Det finns verksamheter som i stort sett redan följer rekommendationerna och verksamheter som inte alls gör det och även där påpekas att de stora variationerna 3 (8)

17 Bilaga 191/17 mellan enheter i sig är ett problem som bör adresseras. De av Socialstyrelsen rekommenderade målnivåerna och indikatorerna för MS och Parkinsons sjukdom borde vara hjälp i det arbetet. Behov finns av regional samverkan kring att erbjuda avancerade behandlingar vid Parkinsons sjukdom. Samtliga landsting/regioner i sjukvårdsregionen använder Svenska MS-registret men utrymme finns att öka täckningsgraden och att registrera mer frekvent. Några landsting/regioner har påbörjat registrering i det relativt nystartade Parkinson registret, och här behöver fler verksamheter prioritera att ansluta sig för att öka möjligheten till uppföljning av vården. Samtliga landsting/regioner erbjuder neurologisk expertbedömning för diagnostik vid MS samt behandling med sjukdomsmodifierande läkemedel. När det gäller symtomatisk behandling vid spasticitet så ges behandling med botulinumtoxin men troligen till för låg andel av de som har behov. Det är också lång väntetid för att få behandling med baklofenpump vid svår para- eller tetraspasticitet. Behandling vid blåsdysfunktion erbjuds men vissa landsting/regioner saknar urologkompetens Personer med MS bör erbjudas återkommande kontrollundersökningar hos läkare minst en gång om året (prioritet 2). Återkommande kontroller erbjuds men enligt Socialstyrelsens utvärdering är det i sjukvårdsregionen mellan procent som fått en årlig uppföljning. När det gäller återkommande magnetkameraundersökningar finns variation i sjukvårdsregionen mellan olika behandlande läkare. Samtliga landsting/regioner erbjuder diagnostiska undersökningar vid symtom på Parkinson liksom behandling med rekommenderade läkemedel. Man erbjuder även läkemedelsbehandling med SNRI vid depression medan TCA används sällan p.g.a. biverkningar. När det gäller kognitiv beteendeterapi vid depression saknar flertalet landsting/regioner tillgång till detta. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör hälso- och sjukvården erbjuda personer med Parkinson som har otillräcklig effekt av peroral, transdermal eller intermittent subkutan läkemedelsbehandling en bedömning vid en behandlingskonferens med hälso- och sjukvårdspersonal som har specialistkunskap om rörelsestörningssjukdomar och erfarenhet av de aktuella åtgärderna (prioritet 2). Detta görs endast av ett landsting i sällsynta fall. Avancerade behandlingar erbjuds men det är lång väntetid till behandling och fler patienter bör bli föremål för dessa behandlingar. Personer med Parkinson sjukdom bör erbjudas återkommande kontrollundersökningar två gånger om året. De flesta landsting har kapacitet att erbjuda en gång per år men inget av landstingen/regionerna klarar att erbjuda två kontrollundersökningar per år. Enligt socialstyrelsen utvärdering har mellan procent fått minst en årlig kontrollundersökning i sjukvårdsregionen. Omhändertagande och rehabilitering vid MS och Parkinsons sjukdom med multidisciplinärt team finns delvis i samtliga landsting/regioner. Några landsting/regioner har fullständigt team medan andra saknar vissa professioner, framförallt neuropsykolog. Tillgång till MS-sköterska finns i flertalet landsting. 4 (8)

18 Bilaga 191/17 Tillgång till Parkinson-sjuksköterska finns i begränsad omfattning i några landsting. Möjlighet till sammanhängande teamrehabilitering utifrån en rehabiliteringsplan med gemensamt uppsatta mål saknas idag. I Socialstyrelsens nationella utvärdering lyfts ett antal förbättringsområden fram. Några av dessa är gemensamma för vården av personer med MS och Parkinsons sjukdom: Bättre styrning och uppföljning av vården Det behövs fler multidisciplinära team Fler bör följas upp regelbundet Tillgången till sammanhängande rehabilitering behöver öka. Förbättringsområden specifika för MS Socialstyrelsen har identifierat ett antal förbättringsområden som även gäller vår sjukvårdsregion: Rutiner för magnetkameraundersökningar och ökad registrering i MS-registret för att öka kunskapen lokalt och nationellt Kunskap och träning istället för läkemedel vid MS-relaterad trötthet Ökad tillgång till styrke- och konditionsträning för att förbättra gång- och rörelseförmågan Förbättringsområden specifika för Parkinsons sjukdom Socialstyrelsen har också identifierat ett antal förbättringsområden som även gäller vår sjukvårdsregion: Mer jämlik och ökad tillgång till avancerad behandling Demenssymtom behöver uppmärksammas och behandlas Rätt läkemedel och ökad tillgång till kognitiv beteendeterapi vid depression Ökad tillgång till gånginriktad rehabilitering Överväganden kring organisation och ekonomiska konsekvenser För de flesta landsting/regioner innebär rekommendationerna generellt ökade kostnader på en rad områden. Rekommendationen om tillgång till multidisciplinärt team och sammanhängande rehabilitering kan påverka hälso- och sjukvårdens resursfördelning och organisation. Behov finns av ökat antal vårdkontakter, utbildad personal och en fungerande struktur för sammanhållen rehabilitering. Användandet av läkemedlet Mabthera är omfattande och sker utanför indikation. Det finns därför ett behov av att avsätta resurser för att särskilt följa upp effekt och säkerhet relaterat till detta. Kostnaden för Mabthera är 10 procent av motsvarande godkända läkemedel så frågan om kostnads-nyttoeffekt är angelägen ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Via specialitetsrådet för neurosjukvård har information getts att Uppsala Universitet gärna bidrar till kunskapsutvecklingen på detta område om de får uppdrag. 5 (8)

19 Bilaga 191/17 Kostnadsökningar kan även förväntas när det gäller ökad frekvens av återbesök i den öppna specialistvården, fler magnetkameraundersökningar samt ökade kostnader för avancerade Parkinsonbehandlingar. Tillgång till specialistläkare inom neurologi kan påverka i vilken intervall återbesök kan erbjudas. När det gäller tillgång till avancerade behandlingar vid Parkinsons sjukdom finns behov av ett sjukvårdsregionalt samarbete. Några av åtgärderna kan också förväntas frigöra resurser på längre sikt. Behandling med sjukdomsmodifierande läkemedel vid MS förväntas minska graden av framtida funktionsnedsättningar och de kostnader som funktionsnedsättningar medför. Även de ökade kostnaderna för avancerade Parkinsonbehandlingar förväntas bli kostnadsneutrala sett till samhällsnivå. Uppföljning Genom att följa rekommendationerna i den nationella riktlinjen kan sjukvårdsregionen nå en mer jämlik vård. I den nationella riktlinjen ingår 29 indikatorer som är fördelade på sjukdomsgrupperna MS och Parkinsons sjukdom. Av dessa är följande indikatorer målsatta: Multipel skleros Indikator M5. Sjukdomsmodifierande behandling vid skovvist förlöpande MS till personer under 40 år ( 90 procent) Indikator M6A. Årligt besök hos läkare inom specialistvården ( 80 procent) Indikator M7. Regelbundna MR-kontroller ( 80 procent) Indikator M11B. Tillgång till multidisciplinära team (100 procent) Indikator M12B. Tillgång till MS-sjuksköterska (100 procent) Parkinsons sjukdom Indikator P5. Tid från behandlingskonferens till insättande av avancerad behandling ( 90 procent av patienterna ska ha fått behandlingen inom 90 dagar) Indikator P6. Årligt besök hos läkare inom specialistvården ( 90 procent) Indikator P9. Behandling med rekommenderade antidepressiva läkemedel vid Parkinsons sjukdom ( 75 procent) Indikator P10B. Tillgång till multidisciplinära team (100 procent) Indikator P11B. Tillgång till Parkinsonsjuksköterska (100 procent) Några av indikatorerna är i nuläget inte möjliga att följa. Genom att få till stånd en ökad registrering i respektive kvalitetsregister för MS och Parkinsons sjukdom bör landstingen och regionerna i Uppsala/Örebro på sikt kunna följa upp vården vid MS och Parkinsons sjukdom utifrån målnivåerna och identifierade förbättringsområden. 6 (8)

20 Bilaga 191/17 Bilaga Det regionala arbetet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer Samverkansnämnden har inrättat en sjukvårdsregional utvecklingsgrupp för handläggning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Bilden nedan beskriver arbetsprocessen för hur Socialstyrelsens nationella riktlinjer koordineras inom sjukvårdsregionen. Gapanalys Redan under arbetet med att ge synpunkter på remissversionen av en ny eller uppdaterad nationell riktlinje (NR) utförs en jämförelse mellan rekommendationerna i riktlinjen och nuvarande praxis (gapanalys) i varje landsting/region. Denna arbetsgång används även i vissa fall vid nationella utvärderingar. Utvecklingsgruppens medlemmar informerar och för en dialog med berörda verksamheter, patientföreningar samt kommuner. Resultaten sammanvägs i en regional gapanalys. Kunskapsseminarium Regionens utvecklingsgrupp arrangerar tillsammans med Socialstyrelsen ett kunskapsseminarium med syfte att samla och diskutera landstingens synpunkter om förslaget till NR, förväntade konsekvenser av detta och behov av förändringsarbete. 7 (8)

21 Bilaga 191/17 Yttrande från regionen De samlade synpunkterna lämnas via Samverkansnämnden (SVN) till Socialstyrelsen. Politisk viljeinriktning (PVI) När remissversionen av NR publicerats utformar utvecklingsgruppen en politisk viljeinriktning som SVN tar beslut om. Landstingen/regionen tar sedan egna beslut med utgångspunkt från Samverkansnämndens rekommendationer. Uppföljning Uppföljning av regionens politiska viljeinriktningar rapporteras till Samverkansnämnden året efter genomförandeåret. Mer information 8 (8)

22 Bilaga 192/ Dnr LS Enheten för hållbar utveckling Ola Kahlström Tfn E-post Region Örebro län Remissyttrande avseende länsplan för regional transportinfrastruktur i Örebro län Sammanfattande överväganden Region Uppsala har följande att anföra i ovan rubricerad remiss. Förslaget till länstransportplan är väl genomarbetat och tydligt i sina prioriteringar. I kapitel 5 beskrivs funktioner och brister för stråk i Örebro län. Många av stråken fortsätter utanför länet och även för dessa delar beskrivs funktioner och brister. För stråket (Stockholm-Västerås/Eskilstuna-) Örebro-Karlskoga (-Karlstad-Oslo) vill Region Uppsala påpeka följande: I enlighet med systemanalysen för Stockholm-Mälarregionen som tagits fram inom ramen för En Bättre Sits, är de radiella stråken som knyter regionen till Stockholm de högst prioriterade vilket tydligt framgår. På sikt bör dock en mer flerkärnig utveckling eftersträvas. Ovan nämnda stråk har en viktig betydelse för att uppfylla det och snabbare och effektivare knyta Arlanda och Uppsala till Örebro, Västerås, Eskilstuna och andra målpunkter i kombination med utbyggnad av järnväg i Arosstråket (Enköping-Uppsala). Region Örebro efterlyser kapacitet för fler genomgående tåg från Örebro till Arlanda. En förutsättning för att göra det möjligt med fler genomgående tåg i Uppsala, är utbyggnad av ytterligare två spår till fyrspår mellan Arlanda och Uppsala, i enlighet med den gemensamma systemanalysen i En Bättre Sits, vilket också finns med i Trafikverkets förslag till nationell plan. Region Uppsala önskar att det förtydligas i förslaget till länstransportplan. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

23 Bilaga 193/ Dnr LS Kultur och bildning Jeanette Wetterström Tfn E-post Sveriges Kommuner och Landsting Remissyttrande avseende Översyn av interkommunal ersättning till folkhögskolorna Sammanfattande överväganden Region Uppsala är delvis positiv till förslagen. Region Uppsala önskar lämna upplysande synpunkter enligt nedan, eftersom Region Uppsalas hållning alltjämt är att systemet med interkommunala ersättningar slår särskilt ekonomiskt ofördelaktigt mot Region Uppsala och att kostnadsutvecklingen är problematisk. Synpunkter på förslagen I princip är Region Uppsala positiv till de olika förslagen med ett mobilitetsstöd för elever från det egna länet. Ett mobilitetssystem ökar rörligheten och möjligheterna för invånare i det egna länet att liksom vid andra utbildningsutbud även vid val av folkhögskolekurser ges möjlighet att söka sig till en önskvärd utbildning på en annan ort. Region Uppsala är positiv till ett system som kan tillämpas lika av alla landsting och regioner. Det är även bra att förslaget strävar efter att underlätta den administrativa hanteringen. Region Uppsala har en stark vilja att stödja folkbildningens möjligheter i olika former. Region Uppsala har under flera år efterfrågat en översyn av systemet med interkommunala ersättningar och är en av de regioner som frångått SKL:s rekommendationer om ersättningsnivå. Systemet med interkommunala ersättningar slår hårt ekonomiskt mot Region Uppsala, där kostnaderna för interkommunala ersättningar vida överstiger intäkterna. Region Uppsala konstaterar att SKL inte har föreslagit några större förändringar i systemet, utan att systemet med ett namnbyte till mobilitetsstöd och med vissa modifieringar av den administrativa hanteringen och ersättningarna kommer att kvarstå. Region Uppsala konstaterar också att de nya förslagen om rekommendationer och överenskommelser mellan SKL, landsting/regioner och folkhögskolorna gällande Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

24 Bilaga 193/17 2 (3) mobilitetsstöd kommer att innebära betydande kostnadsökningar för Region Uppsala i det fall man ingår en överenskommelse och framgent kommer att följa systemet. Då processen med en eventuell förändring av det interkommunala ersättningssystemet dragit ut på tiden och Region Uppsala under lång tid efterfrågat en utredning, skulle Region Uppsala se det som värdefullt om SKL genomför en fördjupad konsekvensanalys av ett förändrat system. Konsekvenser för Region Uppsala Region Uppsala är ett av de landsting som har omfattande kostnader för interkommunala ersättningar medan intäkterna är ringa. Region Uppsala frångick rekommendationerna för att få kontroll på den ökande kostnadsutvecklingen och efterfrågade i samband med det en översyn av systemet. Orsaken till diskrepansen är att elever som deltar i utbildningar utanför det egna länet är långt många fler än det antal elever som studerar vid den folkhögskola som Region Uppsala är huvudman för. Region Uppsala lämnar även interkommunal ersättning till Biskops-Arnö folkhögskola, trots att den ligger inom det egna länet. Region Uppsala betalar endast ut ersättning för distanskurser för den tid eleven vistas på skolan. Det är svårt att uppskatta kostnadsökningarna som skulle bli följden av ett följande av SKL:s nya förslag och i det fall Region Uppsala skulle följa rekommenderade ersättningsbelopp samt ingå en överenskommelse i enlighet med förslaget. Regionstyrelsen har tidigare tagit fram en trappa för ekonomisk konsekvens om Region Uppsala successivt skulle övergå till att följa SKL:s rekommendationer. Det torde röra sig om en kostnadsökning på minst 1 miljon kronor på helåret i det fall man följer ett nytt system, där såväl rekommenderat belopp samt ersättningar för distansundervisning följs. Det är idag svårt att uppskatta ersättningar för deltagarveckor inkluderat distansundervisning, då folkhögskolorna idag inte skickar fakturor för dessa. Regionstyrelsen konstaterar att ekonomiska medel för att följa SKL:s förslag, saknas inom den nuvarande ramen för nämndens årliga anslag. Regionstyrelsen finner dock att det vore önskvärt att Region Uppsala tillsammans med övriga landsting och regioner ställer sig bakom ett system där även Region Uppsala kan ingå i en gemensam överenskommelse för ett mobilitetsstöd för folkhögskolor inom folkbildningen. Svar på ytterligare frågeställningar från SKL:s kultur- och fritidsberedning Vilka är de viktigaste förutsättningarna, för er organisation, att göra det möjligt för individen att studera på vilken folkhögskola som helst i Sverige? Region Uppsala ser positivt på interregional samverkan. Region Uppsala ser positivt på en mobilitet, men kostnadsutvecklingen försvårar möjligheterna för regionen att stödja individerna. Det är en politisk prioriteringsfråga. Påverkar det regionala utvecklingsuppdraget synen på folkhögskolorna och i så fall hur? I den regionala utvecklingsstrategin för Region Uppsala ser man positivt på begreppet livslångt lärande. I huvudsak behandlas däremot folkbildningsfrågorna inom

25 Bilaga 193/17 3 (3) kulturförvaltningen och där är den regionala kulturplanen det viktigaste styrdokumentet. En ny regional kulturplan för åren är under utarbetande. I kulturplanen beskrivs folkbildningen som en del av civilsamhället och som en viktig aktör i den lokala kulturutvecklingen. Vilka är de största utmaningarna för folkhögskolorna och deras verksamhet framöver? Den största utmaningen idag är demokratiuppdraget. Frågan är viktigare än på länge och det är ett komplicerat arbete att nå ut och fånga upp de grupper som kan stödjas genom folkhögskolans kursutbud. Att ha ett relevant och uppdaterat kursutbud och rekrytera deltagare är ett organisatoriskt arbete som kräver både personella- och ekonomiska resurser. En annan utmaning är att värna folkhögskolans frihet så att möjligheten till snabba förändringar och lyhördheten mot samtiden förblir intakt. I takt med att den kommunala skolan får allt svårare att rekrytera och bibehålla behöriga lärare, kan det eventuellt komma att bli svårare att rekrytera pedagogisk personal även till folkhögskolan. Det råder lärarbrist på arbetsmarknaden. Vilken roll ser ni att SKL ska eller kan ha i frågor som rör folkhögskolorna? Region Uppsala finner att SKL:s roll är viktig för att driva gemensamma huvudmannafrågor och fungera nätverkande, omvärldsbevakande och kunskapsutvecklande till stöd för landsting och regioner. Region Uppsala ser att SKL kan vara ett stöd för landsting/regioner vad gäller kompetensförsörjningen av folkhögskolelärare inför kommande stora pensionsavgångar. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör