Mångfunktionella utomhusmiljöer. som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet.

Transkript

1 Mångfunktionella utomhusmiljöer som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet.

2 I backspegeln (ange enhet via Infoga sidfot)

3 yfte tt involvera personal och barn inom förskolan i förbättringsarbete för en hälsofrämjande utomhusmiljö. tt utveckla mångfunktionella utomhusmiljöer med förstärkta ekosystemtjänster för hälsa och hållbarhet

4 Mål tt utifrån nuläge ta tillvara på utemiljöns möjligheter och tillsammans med barnen genomföra praktiska åtgärder med inriktning på mini-skogsträdgårdar, natur, rörelse, återhämning och UV-skydd. tt personal på förskolan omsätter en modell för teambaserat förbättringsarbete som kan användas i vardagen i olika sammanhang tex. vid verksamhetsutveckling. tt via forskningsstudie få kunskap och erfarenheter som sprids till andra förskolor i länet

5 Beskriv nuläget, bena ut orsakerna och börja med små tester NULÄE Tillgångar och hinder ärna visuell beskrivning av nuläge (bilder, foton, filmer etc.) Teamet Mätning nuläge Vad är det önskade läget/målet? Definiera problemet Brainstorming om tänkbara orsaker täll frågan varför, varför, varför ortera och gruppera i kategorier. Kom överens om vilka problem som är bäst att börja lösa Vad vill vi åstadkomma? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Testa med hjälp av

6 Förbättringsmodell efter T Nolan, E Deming m fl Vad vill vi åstadkomma? Mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Mått! Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Idéer! -cirkeln gera lanera Tester! tudera öra

7 Test skugga lantering Många små tester leder till bestående förbättring En mångfunktionell utomhusmiljö ktiviteter..

8 (ange enhet via Infoga sidfot)

9 Resan tillsammans

10 09:30-09:40 Välkommen 09:40-11:00 Redovisning hemuppgift. 11:00-11:30 Föreläsning sammanställning ekosystemtjänster Karolina Brick 11:30-12:15 Lunch 12:15-12:30 Förbättringskunskap 12:30-14:00 Föreläsning skogsträdgårdar, Dante Hellström 14:00-14:30 Förbättringskunskap om mätningar Eget arbete i teamen 14:30-15:00 Fika och eget arbete i teamen 15:00-15:20 ktuellt om forskningen 15:20-15:30 ammanfattning av dagen

11 Till idag Informera på er arbetsplats och involvera era arbetskamrater Övergripande mål för förbättringsarbetet lutföra fiskben med valda förbättringsområden åbörjad handlingsplan (mall för handlingsplan) åbörja genomförandet av ett första test (-mall) vstämningsmöte(n) med teamet Förbered 10 min presentation utifrån ovanstående

12 Var en aktiv lyssnare 1. Vad blir jag mest imponerad av? 2. Tips, tankar och idéer? (ange enhet via Infoga sidfot)

13 Redovisning, 10 min inkl.frågor rupp 1 rupp 2 Öxnehaga Blåsippan Baronen Malmbäcks Östra Äventyret Hallonett rimstorp nna Dahlin Ängaryd (ange enhet via Infoga sidfot)

14 tt granska sitt arbete 0 rocessen är inte definierad. Det är en ny process som behöver designas och dokumenteras 2 rocessen är känd av dem som arbetar i den. Ingen dokumentation eller standard finns. Inget förbättringsarbete har gjorts. 4 rocessen är definierad och förstås av medarbetare och kunder. Dokumentation som handlingsplan, flödesdiagram och arbetsbeskrivningar eller annat finns. 6 rocessen är väldefinierad. Mätningar av processresultat och kvalitetsutveckling görs för att följa processen. rafiska diagram används för mätning. 8 rocessen har förbättrats. Mätningar pågår inkl feedback från berörd målgrupp. tandards och annan dokumentation uppdateras regelbundet. 10 Mätningar av processen och processresultaten är stabila. Förbättringarna möter ständigt upp förväntningarna från kunderna. (ange enhet via Infoga sidfot)

15 En studie om förbättringsarbetet några resultat

16 KOMETEN & TID Ålder: medel 45 år (27-59 år) rbetslivserfarenhet. Medel 18 år (0-34 år) TID Tid för förbättringsarbetet: 7 timmar i medel (1-20 tim) Tid tillsammans med barnen de flesta ca 15 minuter, men medel var 41 minuter (0-5 timmar)

17 ENEMN & FÖRBÄTTRINMETODIK & TÖD Engagemang, (mycket = 4) Vet vad som krävs för att komma vidare (måttligt=3) nvända förbättringsmetoder (lite = 2) vårigheter: Resursbrist, bristande stöd från sponsor (något = 3) Konkurrerande aktiviteter Ekonomiska resurser och tid (granska mycket = 4)

18 RKTIK Nästa enkät efter sommaren. Mitten av augusti och när skolan börjar. osta i kuvert eller scanna och maila.

19

20 En berättelse om förbättringsarbete för en god ljudmiljö i förskolan En hälsofrämjande ljudmiljö för barn och vuxna i deltagande förskolor. De åtgärder som görs ska inte försämra andra hälsorisker för barn och vuxna. äkerställa effektiva och generaliserbara arbetssätt som förbättrar ljudmiljön på förskolan.

21 Vättern 19 ilotförskolor Fröafall arken rästorp unghästen Nyarp Rosengård tensholm trömsberg Brodalen Duvan Orren Rektorsgården Borgmästaren ergel Bäckalyckan Ekorren Klevshult ötafors Ekbacken Ringen Höjden Jannelund

22 llt hänger ihop rbets/ lekmiljö Ljudmiljö Utomhusmiljö UV-ljus llergier

23 1. Ta reda på när, var och hur besvärande ljud uppkommer. Involvera alla på förskolan. ör en gemensam bild av nuläget. Röda zoner i förskolan: Maten Leken Tamburen

24 2. Bena ut orsakerna tillsammans Välj de orsaker som bidrar mest och sätt utmanande mål för dem Förankra hos barn, personal och föräldrar.

25 3. lanera avgränsade tester i situationer där behovet är störst. ör en kort handlingsplan. nvänd mätningar som fångar barnens och personalens upplevelse.

26 Hur vet vi att situationen blir bättre? ersonalenkät 1 gr/månad Ljuddagsmätning var 3:e vecka Barnen mäter i nuet Ljudmiljön på förskolan den senaste veckan Hur har din ljuddag varit? Vecka Må Må Må 1. Hälsa 8.Nöjdhet Kliniskt 12. Kostnader Ti On To Fr Ti On To Fr Ti On To Fr umma: umma: umma:

27 4. enomför testerna och reflektera över resultatet! Kombinera med aktiviteter för ökad ljudmedvetenhet hos LL.

28 5. av förändringarna negativa effekter på andra områden? Ljudmiljö rbets/ lekmiljö Utomhusmiljö Behåll de förändringar som gav en förbättring. Lär av andras erfarenheter och ta nästa steg. UV-ljus llergi

29 Landstinget i Jönköpings län Tamburtest Legotest Många små tester leder till bestående förbättring od ljudmiljö i förskolan ruppindelning

30

31 Mycket lätt + Ingen effekt - + Mycket positiv effekt Måltiden Tamburen Leken Övrigt Mycket svårt -

32

33

34

35

36 Mätning 1) Förbättringsarbetet 2) Teamprocessen 3) Forskningen

37 När kan vi vara säkra på att vi har förbättrat något? Förändringen har införts /1 1/2 1/3 1/4 1/5 1/6 1/7 (ange enhet via Infoga sidfot)

38

39

40

41

42 Till nästa gång Fortsätt med handlingsplan och genomförande av tester/förbättringsarbete (mall handlingsplan och ) lanera och genomför enkel och öppen mätning Baslinjemätning (uppdatering ca 1 gr/mån) Vid genomförande av tester Effektiva möten med teamet (ange enhet via Infoga sidfot)

43 Verksamhet/process/område Handlingsplan Datum Förändring att testa Mål tt göra nsvar för genomförande Tidsplan/mätningar/ resultat (konkreta resultat och vad vi lärde) Bearbetning, text och layout - Qulturum, Region Jönköpings län

44 Verksamhet, process (t ex klinik, avd, vårdcentral): Förbättringsområde: Förändring att testa: Nuläge/baslinje: nsvarig: Övergripande mål: tartdatum: Mål för testet: gera: lanera: tudera: ör: Bearbetning, text och layout - Qulturum, Region Jönköpings län

45 Effektiva möten Korta och regelbundna avstämningar för pågående arbete Fast agenda Klara roller i teamet (ordförande, sekreterare, mätning, kontaktperson etc.)