Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2012

Transkript

1 Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral

2 Innehållsförteckning Verksamhetens uppdrag. 3 Medarbetare 3 Samarbetspartners 3 Målen... 3 Verksamhetsbeskrivning.. 4 Statistik 6 Hur arbetar vi med målen. 7 Kompetensutveckling 9 Revisionen.. 9 Sammanfattning. 9 2

3 Verksamhetsbeskrivning Verksamhetens uppdrag Generellt förebyggande hälsofrämjande arbete för små barn och deras familjer. Från Socialstyrelsens kartläggning : Universell prevention främst med generellt förebyggande arbete Selektiva indikerande insatser riktade insatser för enskilda individer och deras specifika problem Medarbetare Barnhälsovård(BHV) öppen förskola socialtjänst allmän förskola Samarbetspartners Rosengårds SDF Socialtjänst Förskolor Skolor BoU:s resursteam Region Skåne Vårdcentral BHV psykolog Logoped Sjukgymnast Tandhälsa Dietist SUS barnklinik Barnhabiliteringen Barnpsyk Vuxenpsyk Målen Att befrämja och utveckla folkhälsoarbetet Att tidigt uppmärksamma och sätta in resurser för att stödja barn 0 6 år och deras familjer Att stödja barn med särskilda behov och deras föräldrar Att vara lyhörda för familjernas önskemål av varierande service Att vara en lättillgänglig mötesplats för information, kunskapsutbyte och integration 3

4 Verksamhetsbeskrivning Demokrati är ett ledord i all verksamhet, både i Region Skåne och Malmö Stad. En av våra huvuduppgifter är att få föräldrar att känna sig delaktiga i sina barns uppväxt i ett för dem främmande land och att informera om en del av de rättigheter och skyldigheter man har, som förälder i Sverige. Vårt arbete ska också stärka föräldrarna till, att det är möjligt att påverka sina barns förskola/skola. Marte Meo är en grundläggande metodik i familjecentralens arbete, där fokus ligger i att stärka den egna kompetensen hos föräldrarna och lyfta det positiva i samspelet inom familjen. Alla i personalgruppen har fått grundläggande utbildning i Marte Meo och diskussionen hålls levande på våra personalmöten. En i personalen är utbildad Marte Meo terapeut. Oberoende av respektive yrkesutbildning är vi alla lika övertygade om att en positiv anknytning, en bärande relation och ett utvecklat samspel mellan ett barn och en vuxen är den grundläggande och viktigaste förutsättningen för en socialt lyckad framtid. Hela vår verksamhet på Sesam genomsyras av ett pedagogiskt sätt att arbeta. Inom alla våra delverksamheter arbetar vi med konsekvenspedagogik med betoning på det salutogena i varje enskild händelse som vi själva framkallar eller som vi bevittnar. Konsekvenspedagogik är ett arbetssätt som är ytterst handlingsorienterat, situationsbestämt, hållningsstyrt och individcentrerat. Därför är det särskilt lämpligt inom våra väggar och i alla våra möten med barn och föräldrar. Vi arbetar med konsekvenspedagogik, som ett sätt att förstärka det positiva i en viss handling. Vi talar om för föräldrarna, att i fall de umgås tillräckligt mycket med sina barn kommer dessa att så småningom själva bli sociala, hjälpsamma och duktiga vuxna. Tack vara flera olika yrkesögon har vi ännu klarare kunnat se och förstå betydelsen av barnets primära anknytningsbehov. Vi har mycket medvetet koncentrerat oss och arbetat intensivt med alla de barn och föräldrar som uppvisat minsta svårighet i anknytningen till varandra. Detta livsviktiga arbete har vi dagligen utfört och utvecklat, främst på BHV med barnsjuksköterskor som ledande experter för att senare efter barnets första år vidare utvidga och utveckla arbetet med minst lika viktiga livsgrunder, så som relationer. Relationer till föräldrarna, till kompisarna på den Öppna Förskola och till de andra vuxna i närområdet. Förutom dessa två, i vårt arbete ledande trådar anknytnings och relationsarbete, tjänar vi ständigt som förebilder för alla våra besökare. Genom att visa alla våra besökande barn respekt, genom att ta allt de säger och gör på allvar, visar vi för de vuxna hur viktiga barn är! Vi visar vuxna att barnen ska synas och höras och respekteras. Förutom allt det hälso och socialt förebyggande arbete som utförs på Sesam utgör vi också en populär, mycket välbesökt mötesplats. Vi motverkar isolering, informerar och råder i alla möjliga och omöjliga frågor. 4

5 Öppen förskola Personal: 2 förskollärare Inriktning: Vara en mötesplats för barn 0 6 år och deras föräldrar, där barnen kan leka och träffa andra barn, och där föräldrar kan knyta varaktiga kontakter med varandra. En plats för föräldrastöd i olika former i samverkan med BHV och socialrådgivare, stöd i utvecklingen av ett gott föräldraskap, för samhällsinformation, samt utbyte av kulturella föreställningar om barn och traditioner. Utöver den föräldrautbildning som föräldrarna får i BHV:s grupper har öppna förskolan utomordentligt goda möjligheter att ge bra föräldrastöd och hjälp att utveckla föräldrarollen. Det sker ofta i något som ser ut som spontan form, men det ligger mycket planering och arbete bakom det som erbjuds. Grupperna är inte alltid sammanhållna utan uppstår ur ett behov, som blir tydligt, genom alla dagliga möten med föräldrarna. Effekten av gruppsamtalet blir bättre eftersom råden kommer vid rätt tillfälle. När en förälder behöver diskutera ett problem som upplevs just nu, finns personalen och andra föräldrar där och det blir både diskussioner och lärande samtal. Detta är den ena av Sesam familjecentrals/öppna förskolans metoder, Det goda samtalet. Eftersom personalen är förskollärare blir råden oftast av pedagogisk natur, vilket enligt familjecentralens intention, är både enkelt och bra att ta till sig, som förälder, i umgänget med de egna barnen. Den andra metoden Det goda mötet, handlar om att bygga tillit, vilket förskollärarna gör genom att möta alla som kommer till öppna förskolan med positivt intresse och att uppmuntra till kontakter föräldrarna emellan. Arbetet inriktas också mycket på att få barnen intresserade av varandra, på detta sätt får både barn och vuxna ett nätverk, någon att säga hej till på Rosengårds Centrum, lekplatsen eller förskolan. Den fysiska miljön på ÖF är genomtänkt ur pedagogisk synvinkel och visar också på en god, svensk förskolemiljö. Verksamhetens styrdokument är Skollagen kap 25, Annan pedagogisk verksamhet 3. Socialtjänst Personal:1 socionom Inriktning: Förebyggande psykosocialt arbete som riktas till individer och grupper. En del av arbetet går ut på att förmedla information och ge rådgivning som hjälper besökarna att finna känsla av sammanhang. En annan del av arbetet handlar om direkt, praktisk information och rådgivning i kontakter med det övriga samhället. Hjälp med att läsa, skriva och tolka olika handlingar från olika myndigheter. Information och rådgivning för individer och grupper i samverkan med BHV och Öppna förskolan. Socionomen är socialtjänstens representant i Sesam Familjecentral med uppdrag att informera, ge råd, motivera och konsultera i frågor gällande främst socialtjänsten. Socionomen har nära och dagligen, samarbete med de andra delverksamheterna. Tillsammans med BHV deltar socionomen i hembesök, främst hos nyblivna föräldrar. På Öppna förskolan möter hon, tillsammans med förskollärarna, vissa föräldrar som behöver hjälp med frågor som ligger inom socionomens kompetensområde. 5

6 Tack vara den nära samverkan och de gemensamma besöken på områdets förskolor, har Sesam Familjecentral utvecklat en väl fungerande samverkan med förskolor, och i förlängningen med barnens föräldrar. Det samarbetet är grunden för att tidigt, redan på förskolan, kunna upptäcka barn som är i behov av riktade insatser. Utöver information och rådgivning i samhällsfrågor, arbetar socionomen vid sina möten med besökarna främst med frågor gällande deras relationsproblem. Många samtal är direkt knutna till besökarnas migrationsproblematik, som ofta starkt aktualiseras i samband med att besökarna blir föräldrar. Barnhälsovård Personal: 4 sjuksköterskor med vidareutbildning barnsjuksköterska/distriktssköterska, där 3 arbetar heltid och 1 arbetar 90%. Allmänspecialistläkare från vårdcentralen Törnrosen kommer två gånger i veckan och har läkarundersökningar utifrån basprogrammet. Inriktning: Då familjecentralens område till största dele,n c:a 95 %, består av familjer från andra kulturer, så anpassas BHV:s program efter både kulturella och individuella behov. Tolk används dagligen, såväl väntrumstolk, som vid individuella besök, läkarbesök och gruppbesök. Barnhälsovårdens basprogram erbjuds, där viktiga delar av barnets utveckling och tillväxt följs för att hitta eventuella avvikelser som kan förebyggas eller åtgärdas. Vid behov remitteras till specialister. Alla nyblivna föräldrar erbjuds hembesök, EPDS(mammasamtal) och föräldrastöd i grupp. Det svenska vaccinationsprogrammet ingår också i basprogrammet, dessutom vaccineras riskbarn mot tuberkulos och hepatit B. Utöver detta erbjuds föräldrastöd individuellt och i grupp, och i samverkan med socialrådgivare och öppna förskolan. Genom att visa, sätta fokus på och förstärka det som fungerar ökar barnsjuksköterskorna föräldrarnas kompetens och stärker dem i sitt föräldraskap. Statistik BHV : 1426 barn, födda mellan , var inskrivna december av dessa var födda 2011, och föräldrarna till 188 av dem tackade ja till hembesök. 218 barn födda 2010 har erbjudits EPDS(mammasamtal) och 159 av dessa deltog. Antal samverkansärenden under år 2011 var 199. Antal anmälningar/ansökningar om bistånd till socialtjänsten var 34 stycken. Öppna förskolan: C:a 6000 besök/år Under hösten 2011 kom 2840 besök fördelade på 229 familjer. Av dessa kom 79 familjer endast en gång, 125 familjer kom 2 9 gånger och 26 familjer kom fler än 10 gånger. 6

7 Hur arbetar vi med målen Att befrämja och utveckla folkhälsoarbetet I det generella BHV-arbetet följs basprogrammet och på så vis förebyggs den fysiska och psykiska ohälsan hos barnen. Barnens utveckling och behov följs upp, sjuksköterskorna ger stöd och råd i dialogen med föräldrarna. I socialtjänstens intentioner och i förskolans läroplan understryks vikten av de tidiga preventiva insatserna, för barn och familjer i syfte att förbättra och förebygga god hälsa. Under familjecentralens gemensamma tak samlas alla de senaste rönen från de olika arbetsfälten och de som bäst motsvarar besökarnas behov implementeras. Att tidigt uppmärksamma och sätta in resurser för att stödja barn 0 6 år och deras familjer BHV arbetar med att utveckla och förstärka anknytning barn-föräldrar, se hur den fungerar, stödjer och stärker ett bra samspel. Marte meo-modellen ger redskap att stärka föräldrarna i det fungerande samspelet. Det kan uppstå svårigheter för föräldrarna om barnet ger otydliga signaler, eller där föräldrarna har svårigheter att knyta an i sitt samspel med barnen. Där kan sjuksköterskorna vara förebilder, genom att vara tydliga med att förbereda barnen inför t.ex. vägning, mätning, vaccination, barnsjuksköterskorna benämner för barnet vad som ska göras, berättar vad de gör, och gör tydliga avslut. Öppna förskolans pedagogiska arena ger tillfälle till observationer av samspel barnförälder, samspel barn-barn, motorik och språkutveckling. Socialtjänsten kan tidigt komma i kontakt med familjer som behöver råd och information gällande samhälleliga områden, arbetar bl a med att slussa familjerna till de rätta instanserna, hjälp med att ansöka om, förstå, och vid behov överklaga olika myndigheters beslut. Arbetar också rådgivande i relationsfrågor, inom familjen såväl som gentemot förskola/skola, socialtjänst. Att stödja barn med särskilda behov och deras föräldrar BHV samverkar med förskolor i området genom att göra regelbundna besök tillsammans med socionomen. Detta ökar möjligheten att upptäcka barn med särskilda behov, samt att erbjuda ytterligare insatser för barnen och deras föräldrar, som t ex extra besök på BHV Vid de enskilda besöken på BHV, där barnsjuksköterskorna uppmärksammar att det finns speciella behov hos barnet/föräldrarna, samverkar de med socialtjänsten, ger tid till extra besök på BHV, motiverar föräldrar att gå in till öppna förskolan. De remitterar till, och konsulterar BHV-psykolog, logoped, sjukgymnast, Barnkliniken och andra kringresurser. Logopeden finns på BHV en gång/månad och gör, tillsammans med barnsjuksköterskan, en första bedömning för att eventuellt vidareremittera barnet till logopedmottagningen. I vissa fall är även personal från förskolan med och delger kunskap om barnets språk och kan i samråd med föräldrarna följa upp språkutvecklingen hos barnet. BHV-psykolog finns på Sesam vilket underlättar för familjerna och också för samverkan med övrig personal på familjecentralen. Tack vare att Sesam Familjecentral har funnits så länge har det blivit en trygg och känd plats för familjerna, detta underlättar och möjliggör en kontakt med logoped och psykolog. 7

8 Öppna förskolan arbetar med barn och föräldrar, och ger pedagogiskt stöd i olika situationer. Förskollärarna diskuterar många olika frågor, allt från barns utveckling generellt, till hur det är att vara förälder i Sverige idag. Vilka förväntningar och krav har samhället, föräldern själv, och i många fall också ursprungsfamiljens traditioner, på nyblivna föräldrar i det moderna Sverige. Socialtjänsten kan tidigt komma i kontakt med familjer som behöver råd och information, arbetar bl a med att slussa familjerna till de rätta instanserna, kan skriva ansökningar om bistånd, träffa förskolepersonal tillsammans med familjen. Socialtjänsten kan också vara behjälplig med att ansöka om, förstå, och vid behov överklaga olika myndigheters beslut, samt informera om hur det rent praktiskt går till. Arbetar också rådgivande i relationsfrågor, inom familjen såväl som gentemot förskola/skola och övrig socialtjänst. Att vara lyhörda för familjernas önskemål av varierande service BHV: s telefon är öppen hela dagen och det är öppen mottagning två gånger/vecka. En gång/vecka finns väntrumstolk tillgänglig på de språk där det finns störst behov. För enskilda besök bokas tolk i mån av behov. Inbokade mottagningsbesök görs utifrån basprogrammet, men här finns stor flexibilitet efter familjens önskemål. Hembesök erbjudes till alla nyfödda/nyinskrivna och ytterligare fler hembesök kan göras om familjen så önskar. Öppna förskolans generösa öppettider gör att besökarna kan få svar på praktiska frågor gällande telefonnummer, öppettider mm, för de övriga verksamheterna. Där kan man också få samhällsinformation, stöd i myndighetskontakter, tillgång till väntrumstolk. Socialtjänsten finns tillgänglig på telefon hela sin arbetstid. Detta gör Sesams alla delverksamheter för att främja besökarnas delaktighet och möjlighet att framföra sina frågor och tankar och för att förenkla och möjliggöra dialogen. Familjecentralen ger på detta sätt extra god service. Att vara en lättillgänglig mötesplats för information, kunskapsutbyte och integration Sesam Familjecentrals generösa öppettider, (ytterdörren är öppen kl , onsdagar ), gör att besökarna oftast snabbt kan få ett svar eller en hänvisning vidare, som till exempel vid frågor om ansökan om barnomsorg, frågor om Försäkringskassan, Skatteverket, ansökan om lägenhet via BoplatsSyd mm. Det finns en publik dator på öppna förskolan, som man kan använda själv, eller få hjälp att använda. Öppna förskolan, med sina c:a 6000 besökare/år är därmed en arena för informationsutbyte, såväl mellan personal och besökare, som mellan besökare. Det finns goda möjligheter att få informatörer från andra kommunala eller Region Skåne-verksamheter att delge sin information. Föräldrar från olika länder/kulturer träffas, lär känna varandra och utbyter erfarenheter. 8

9 Kompetensutveckling Marte Meo: En grundläggande metodik i familjecentralens arbete, där fokus ligger i att stärka den egna kompetensen hos föräldrarna och lyfta det positiva i samspelet inom familjen. Alla i personalgruppen har fått grundläggande utbildning i Marte Meo och diskussionen hålls levande på personalmötena. En i personalen är utbildad Marte Meo terapeut. Handledning: Extern handledning är nödvändigt för att upprätthålla och utveckla arbetet på familjecentralen, c:a 12 tillfällen/år. Detta arbete fortsätter sedan på personalmötena. Studiedagar: Yrkesspecifika studiedagar används för att fortbilda sig inom sitt område och delge övriga på familjecentralen. Region Skånes och Malmö Stads övriga utbud av information och föreläsningar går personalen på, i den mån det är av intresse för verksamheten. Gemensamma planeringsdagar: 2 dagar/år används för att upprätthålla den gemensamma värdegrunden, samsynen på arbetet, samt för att vidareutveckla det pedagogiska synsättet på det gemensamma arbetet, bl a i form av handlingsplaner för familjerna. Personalmöten: 1 gång/vecka används för informationsutbyte, samt för att vidareutveckla metoderna med handlingsplaner och ärendediskussioner. Olika böcker har lästs och diskuterats, för att hålla personalen informerad och ge möjlighet att reflektera över olika frågor, t ex: Varför mördar man sin dotter av Emre Güngör och Nima Dervish Växa inte lyda av Lars H Gustafsson Revisionen hade vi ett möte med Region Skånes revision med inriktning mot familjecentraler, som vi uppskattade. Detta möte gav oss inspiration, att beskriva verksamheten, vinsterna och mervärdet gentemot traditionell verksamhet. Styrgruppens sammansättning och funktion diskuterades också och det tydliggjordes för oss att detta behöver föras upp till en annan nivå, för att ge familjecentralens arbete större tyngd. Sammanfattning För att de små barnen ska få tillräckligt goda föräldrar behöver de vuxna mycket stöd, ledning och information i syfte att bygga upp och utveckla sina föräldraroller. De behöver hjälp med att se och förstå sammanhangen av skeendena i sina nya parrelationer, sin närmaste omgivning, men även i samhället i stort. Föräldrarna är ofta i stort behov av information och rådgivning gällande deras barn, barnens hälsa och utveckling men lika mycket hjälp i att hitta rätt i det vuxna samhället, som de blir medlemmar i, tillsammans med sina nyfödda barn. Här har familjecentralen en viktig roll att stärka föräldrarna i det som fungerar bra Ett flertal av föräldrarna, som vi arbetar med har bristande förmåga att själva, på egen hand utvecklas till tillräckligt goda föräldrar. Därför anser vi, personalen på Sesam Familjecentral, att det är oerhört viktigt att de små barnen till dessa föräldrar, måste kompenseras av samhället för en del av de brister, som barnen växer upp med i sina familjer. 9

10 Anknytnings- och relationsarbetet, är avgörande för varje individs framtida positiva utveckling. Tillgång till detta, måste också av samhället anses som varje barns rättighet. I en nära samverkan mellan olika yrkesgrupper med olika barn- och familjekompetens, så som barnsjuksköterskor, pedagoger och socialarbetare, kan vi åstadkomma en bättre framtid för dessa barn och deras familjer. Det förebyggande arbetet är alltid mer ekonomiskt fördelaktigt, än behandlingsarbete. Dessutom visar forskning att det ger ett mycket bättre resultat att arbeta med små barn och deras familjer, än att vänta tills barnen går i skolan och befäst sitt beteende. Under våra 15 års arbete har vi skaffat oss gemensam erfarenhet av gemensamt arbete och gemensamt synsätt på samverkan. Tack vare våra olika professioner och våra olika utgångspunkter ger det oss unika möjligheter att tillföra familjerna det de anser sig behöva här och nu, och stärka dem i föräldraskapet. I de gemensamma reflektionsögonblicken ser vi helheten och kan förhoppningsvis tillsätta rätt insatser. Vår utvärderare, Eskil Svensson skrev 1999: Jag ser Sesam som ett utkikstorn i folkhälsoarbetet. Personalen har god utsikt över terrängen och fungerar som effektiva spejare. Den kan sätta in tidiga resurser för att stödja behövande familjer. 10