Kvalitetsrådets sammanträde 12 februari 2014

Transkript

1 Kallelse/Dagordning Kvalitetsrådets sammanträde 12 februari 2014 Datum: Onsdag 12 februari 2014 Tid: Plats UB 3018 Växjö Vid eventuell föredragning via Kalmar finns möjlighet att åka till Månen. Förhinder: Vänligen meddela Magnus Eriksson, tel eller via e-post: Ledamöter: Övriga: Ärende 1 Bo Bergbäck, prorektor, ordförande Lena Fritzén, prorektor Niklas Ammert, Fakulteten för konst och humaniora Cristoffer Fylkehed, Linnéstudenterna Brita Johansson Cederblad, Nämnden för lärarutbildning Anders W Johansson, Ekonomihögskolan Ann-Charlotte Larsson, Fakulteten för teknik Emma Nilsson, Linnéstudenterna Ingrid Runesson, Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Ninni Wahlström, Fakulteten för samhällsvetenskap Magnus Eriksson, Universitetsledningens kansli Peter Knutsson, Universitetsledningens kansli Thorbjörn Nilsson, Universitetsledningens kansli Anna Nyqvist, Kommunikationsavdelningen Annika Rosengren, Kansliet för lärarutbildning Åsa Wågman, Universitetsledningens kansli Daniel Larsson, Utredare, ärende 8 Stefan Lindkvist, Utredare, ärende 8 Fastställande av dagordning Ärende 2 Uppföljning av minnesanteckningar * Ärende 3 Informationspunkter a) Projekt utbildningskvalitet b) Expertgruppens arbete c) Kurser/konferenser * Ärende 4 Linnéstudenterna Föredragande: Emma Nilsson/Christoffer Fylkehed Ärende 5 Program för utbildningskvalitet * Föredragande: Lena Fritzén/Bo Bergbäck 1 (2)

2 Ärende 6 Ärende 7 Bildningskurser Föredragande: Niklas Ammert Pedagogisk samordnare Föredragande: Ingrid Runesson Ärende 8 Linnébarometern utvärdering av pilotstudien * Föredragande: Magnus Eriksson Ärende 9 Kursvärderingar * Föredragande: Magnus Eriksson Ärende 10 Revidering av lokala regler * a) kurs b) program c) tillgodoräknande Föredragande: Thorbjörn Nilsson Ärende 11 Mötestider 2014 Föredragande: Magnus Eriksson Ärende 12 Övriga frågor * Handling bifogas ** Handling delas ut vid sammanträdet 2 (2)

3 Minnesanteckningar Mötesdatum: Linnéuniversitetets kvalitetsråd Ledamöter: Närvarande: Frånvarande: Övriga: Lena Fritzén, prorektor, ordförande Niklas Ammert, Fakulteten för konst och humaniora Bo Bergbäck, prorektor Cristoffer Fylkehed, Linnéstudenterna Anders W Johansson, Ekonomihögskolan Brita Johansson Cederblad, Nämnden för lärarutbildning Stefan Höjelid, Fakulteten för samhällsvetenskap Ann-Charlotte Larsson, Fakulteten för teknik Ingrid Runesson, Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Emma Nilsson, Linnéstudenterna Magnus Eriksson, Universitetsledningens kansli Peter Knutsson, Universitetsledningens kansli Thorbjörn Nilsson, Universitetsledningens kansli Annika Rosengren, Lärarutbildningens kansli Per Sundström, Universitetsledningens kansli Åsa Wågman, Universitetsledningens kansli Ärende Anteckning/beslut 38 Fastställande av dagordning. Dagordningen fastställs enligt förslag med tillägg av övriga frågor: a) Information om projekt bildningskurser b) Linnéstudenterna återkommande mötespunkt vi rådets sammanträden c) Ny ledamot för FSV 39 Uppföljning av minnesanteckningar Ordförande följer upp minnesanteckningar från rådets sammanträde 24 oktober. Minnesanteckningarna läggs till handlingarna. 40 Meddelanden a Rektorsbeslut revidering av universitetets kvalitetspolicy Informeras att rektor fastställt kvalitetsrådets förslag till revidering av universitetets kvalitetspolicy. Ledamöterna erhåller var sitt exemplar av policyn. Avsikten är att policyn offentliggörs och sprids efter jul- och nyårshelgerna. b Expertgruppens arbete Meddelas att rektor har utsett personer att ingå i universitetets expertgrupp enligt förslag från respektive fakultet. Expertgruppen har rektors uppdrag att stödja fakulteterna i deras arbete med UK-ämbetets kvalitetsutvärderingar. Gruppen ska läsa och ge synpunkter på a) utvärderade examinas självvärderingar och om en 1 (5)

4 Linnéuniversitetets kvalitetsråd Minnesanteckningar c examen erhållit omdömet bristande kvalitet b) ge synpunkter på framarbetad analys och åtgärdsplaner samt c) analys och åtgärdsredovisning. Etikprövningskommittén Information om Etikprövningskommittén och dess verksamhet har spridits via internwebben och till fakulteternas informatörer för fortsatt intern spridning inom verksamheten. d Sistaårsstudenter Arbete pågår för att inför nästa enkätstudie förbättra svarsfrekvensen. Konstateras att vid kommande enkät krävs dels acceptabel svarsfrekvens, dels att enkätens frågeformulär ger god kunskap om avgångsstudenterna. Kvalitetsrådet beslutar att utse Cristoffer Fylkehed (Linnéstudenterna), Anders W Johansson (FEH) samt Brita Cederblad (NLU) att ingå i en referensgrupp med uppdrag att ge synpunkter på den kommande enkätens innehåll. 41 Förslag till revidering av lokala regler för utbildning på forskarnivå Sandra Bergsten föredrar ärendet. En arbetsgrupp bestående av representanter från varje fakultet, Linnéstudenterna samt UK har arbetat fram förslag till revidering. Kvalitetsrådet ger följande synpunkter på arbetsgruppens förslag: 2.6 Beredning inför beslut om antagning Rådet föreslår ett tillägg i skrivningen om urval inför antagning 3.2 (sid 13) lön, Rådet föreslår att i texten ta bort ordet förhandlas 3.5 Stipendiefinansiering, kostnader och nivåer Rådet föreslår att ordet disputation tas bort, 3.7 Om finansiering från annan arbetsgivare eller stipendium oväntat upphör Rådet föreslår att hela denna punkt tas bort 4.2 Individuell studieplan Rådet konstateras att en ISP kan fastställas även om parterna inte är överens, vilket innebär att rådet ställer sig bakom nuvarande förslag till formulering i dokumentet 4.3 Kursplaner Rådet anser att det ska finnas en gemensam mall för kursplan 5.1 Tillgodoräknande, sid 21 Rådet föreslår att behörighetsgivande ämne byts ut mot behörighetsgivande kurser i texten Kvalitetsrådet beslutar att ställa sig bakom förslag till revidering av Lokala regler för utbildning på forskarnivå efter att arbetsgruppen för regeldokumentet korrigerat/bearbetat de synpunkter som rådet återkopplat ovan uppdra åt Sandra Bergsten, UK att sammankalla arbetsgruppen till ett uppföljande möte då 2 (5)

5 Linnéuniversitetets kvalitetsråd Minnesanteckningar arbetsgruppen korrigerar/bearbetar rådets synpunkter samt de synpunkter som rådets ledamöter i förekommande fall lämnar till arbetsgruppen. Ordförande uppdrar åt rådets ledamöter att meddela sig med sin fakultets representant i arbetsgruppen då ytterligare synpunkter föreligger på regeldokumentet samt arbetsgruppens förslag till individuell studieplan. Efter att arbetsgruppen följt upp regeldokumentet föreslår kvalitetsrådet att rektor fastställer förslag till revidering av Lokala regler för utbildning på forskarnivå. 42 Revidering av lokala regler för examinationer på grundnivå och avancerad nivå Peter Knutsson föredrar ärendet. En arbetsgrupp bestående av representanter från varje fakultet, Linnéstudenterna samt UK, har arbetat fram förslag till revidering. Kvalitetsrådet ger följande synpunkter på arbetsgruppens förslag: 2.5 Studenter med funktionsnedsättning Rådet föreslår att texten formuleras om eftersom risk för syftningsfel föreligger 2.6 Students begäran om examination på annan ort än där examinationen är avsedd att ske Rådet ställer sig bakom arbetsgruppens förslag 2.7 Byte av examinationsort om samma kurs ges på flera orter inom Linnéuniversitetet Rådet ställer sig bakom arbetsgruppens förslag, men föreslår att texten förtydligas/förenklas 2.8 Misstanke om förseelse Rådet anser att texten ska omformuleras så att det framgår att anmäla sker i samråd mellan examinator och prefekt 3 Förnyad examination, sista punkten Rådet återremitterar förslag till ändring. Arbetsgruppen uppdras att stämma av med juridisk expertis innan förändringen föreslås rektor 4 Bedömning och betyg Rådet ställer sig bakom förslag till tillägg av A-F-skala 4.1 Bedömning av examination och återkoppling Rådet ställer sig bakom förslag till förändring till 20 arbetsdagar mellan examination och att resultatet redovisas i Ladok. 4.2 Komplettering Rådet ställer sig bakom arbetsgruppens förslag till ändrad lydelse i texten Bilaga 2 Rådet föreslår att arbetsgruppen tar ställning till om bilaga ska vara kvar alternativt om den ska fastställas var universitetsdirektören. Kvalitetsrådet beslutar att ställa sig bakom förslag till revidering av Lokala regler för examinationer på grundnivå och 3 (5)

6 Linnéuniversitetets kvalitetsråd Minnesanteckningar avancerad nivå efter att arbetsgruppen för regeldokumentet korrigerat/bearbetat de synpunkter som rådet återkopplat ovan uppdra åt Peter Knutsson, UK att sammankalla arbetsgruppen till ett uppföljande möte då arbetsgruppen korrigerar/bearbetar rådets synpunkter samt de synpunkter som rådets ledamöter i förekommande fall lämnat till arbetsgruppen. Ordförande uppdrar åt rådets ledamöter att meddela sig med sin fakultets representant i arbetsgruppen då ytterligare synpunkter föreligger på regeldokumentet. Efter att arbetsgruppen följt upp regeldokumentet föreslår kvalitetsrådet att rektor fastställer förslag till revidering av Lokala regler för examinationer på grundnivå och avancerad nivå. 43 Projekt undervisning Magnus Eriksson informerar om arbetet med Projekt undervisning. (Projektet har tidigare haft arbetsnamnet Lärarledd tid. ) Kvalitetsrådet ställer sig positiv till förslag till projektets genomförande. Projektet planeras att starta vecka 4. Kvalitetsrådet beslutar att uppdra åt Magnus Eriksson, UK att förtydliga avsnittet som beskriver projektets syfte. Det bör framgå vad universitet avser att göra med resultatet/utfallet av studien. 44 Program för utbildningskvalitet Ett program för utbildningskvalitet på grundnivå och avancerad nivå har utarbetats. Universitetsstyrelsen informerades om programmet av rektor vid senaste styrelsemötet. Kvalitetsrådet enas om följande rollfördelning i arbetet med projekt utbildningskvalitet: Kvalitetsrådet ansvarar för att ett relevant kvalitetssystem utvecklas. Kvalitetsrådet ska a) skapa projektets innehåll, prioritering och tidplan för det övergripande genomförandet Respektive fakultet ansvarar för verksamhetens kvalitet och genomförande av projektuppdraget. Kvalitetsrådet avser att ge förslag på genomförande av projektet till Universitetsstyrelsen och dess sammanträde i april (5)

7 Linnéuniversitetets kvalitetsråd Minnesanteckningar Kvalitetsrådet beslutar att uppdra åt Bo Bergbäck och Lena Fritzén att se över och ytterligare konkretisera de olika delarna i dokumentet (bilaga 1). uppdra åt sig själva att bereda ärendet via sina respektive fakultetsstyrelser (studentkårens representanter bereder frågan inom sin organisation) rådets ledamöter till nästa kvalitetsråd (12 februari) återkopplar skriftligt dels synpunkter på bilaga 1, dels aktiviteter som fakulteten planerar har en bäring för dokumentet. Peter Knutsson uppdras att översända Universitetsstyrelsens beslut till kvalitetsrådets ledamöter. 45 Mötestider 2014 Kvalitetsrådet ska sammanträda tre tillfällen per termin. Kvalitetsrådet beslutar att fastställa följande mötestider 2014: 12 februari, , Växjö 2 april, , Kalmar 28 maj, , Växjö xx, , Kalmar (fastställs senare via e-post) 29 oktober, , Växjö 17 december, , Kalmar (fastställt efter mötet via e-post 8 januari) 46 Övriga frågor a) Information om projekt bildningskurser b Linnéstudenterna återkommande mötespunkt vi rådets sammanträden Peter Knutsson uppdras att boka in återstående sammanträde hösten Bildningskurser informeras att Niklas Ammert bjuder in prodekaner till ett inledande möte. Studentkåren efterfrågar att till kommande möten få en stående punkt på dagordningen. Kvalitetsrådet beslutar att ställa sig bakom studentkårens önskemål. c Ny ledamot för FSV Stefan Höjelid meddelar att han från 1 februari kommer att lämna sitt uppdrag som prodekan för FSV. Vem som ersätter Stefan i Kvalitetsrådet är ännu inte beslutat. Noterat av: Peter Knutsson 5 (5)

8 Universitetskanslersämbetets nyhetsbrev januari 2014 Konferens i vår: Är dubbla examina till hjälp eller stjälp? Boka redan nu in den 21 maj i kalendern. Då anordnar Universitetskanslersämbetet tillsammans med Örebro universitetet en konferens om dubbla examina. Ämbetet har i sina utvärderingar konstaterat att det blir allt vanligare att universiteten och högskolorna ger dubbla examina för samma utbildning. En student kan alltså utöver sin yrkesexamen även få ut en generell examen. Är detta ett problem? Konferensen äger rum på Örebro universitet och riktar sig i första hand till utbildningsansvariga på universitet och högskolor. Mer information om program och anmälan kommer inom kort.

9 Ärende 5 Datum: Universitetsstyrelsen Projektet Utbildningskvalitet Bakgrund Linnéuniversitetet har hög ambition inom området attraktiv kunskapsmiljö. Målet är att erbjuda studenterna en utbildning och utbildningsmiljö som nationellt och internationellt är av högsta möjliga kvalitet. I universitetets strategidokument "En resa in i framtiden, strategi " lyfts den attraktiva kunskapsmiljön upp som ett centralt prioriterat område. Målen som anges där är att erbjuda utbildningar som är attraktiva, efterfrågande och har högt ställda kunskapsmål, erbjuda en kunskapsmiljö som kännetecknas av pedagogik av högsta kvalitet, vara en integrerad utbildnings- och forskningsmiljö som samverkar med det omgivande samhället samt vara en plats för engagerade, kreativa och kritiska medarbetare och studenter. För att kunna framgångsrikt nå målen är det fördelaktigt att universitetet tar ett samlat grepp om kvalitetsarbetet i syfte att systematiskt utveckla och säkra kvaliteten. Vår kvalitetspolicy samlar kvalitetsarbetet inom en gemensam ram. Med den som utgångspunkt är syftet nu att kunna sätta fokus på konkreta åtgärder för att utveckla kvaliteten. Detta är syftet med det kvalitetsprojekt som beskrivs nedan. Den utgår från fyra olika områden: studenternas resultat, studenternas upplevelse, utbildningens förutsättningar samt kvalitetssystemet som sådant. De nationella kvalitetsutvärderingarna sätter exempelvis fokus på studenternas resultat i förhållande till de examensmål som beskrivs i förordningen. Det är dock viktigt att inte bara titta på examensarbetenas kvalitet, såsom fallet är med UKämbetets nuvarande utvärderingar, utan att titta på resultaten i ett bredare perspektiv. Studenternas upplevelse av sin utbildning är även det en del av kvalitetsbegreppet och inte minst viktigt för att universitetet skall uppfylla löftet om en attraktiv kunskapsmiljö. Vår målsättning är att studenterna skall uppleva såväl att utbildningen och lärarna håller högsta kvalitet som att utbildnings- och studiesociala miljön är mycket god. Förutom fokus på studenternas resultat och upplevelse är det också viktigt att utveckla förutsättningarna att ge utbildning av hög kvalitet. Exempelvis spelar lärarnas kompetens en stor roll. Kompetensen gäller såväl den pedagogiska förmågan att bedriva högskoleutbildning som den vetenskapliga kompetensen och i förekommande fall den professionsinriktade kompetensen. En sista del i kvalitetsarbetet gäller systematiken i kvalitetsarbetet för att identifiera förbättringsområden i verksamheten dvs. utformningen av ett bra kvalitetssystem. Projektet Förslaget är att under perioden prioritera kvaliteten i utbildningar som ett sammanhållet projekt. Projektet innehåller flera delar och dessa kan delas in i fyra kategorier 1 (10)

10 1. Studenternas resultat 2. Studenternas upplevelse av sin utbildning samt fysisk och studiesocial miljö 3. Förutsättningar för utbildning 4. Kvalitetssystemet 1. Studenternas resultat Inom denna del ligger fokus på att följa upp och utveckla kvaliteten i studenternas resultat. Studenternas resultat kan evalueras ur ett kvalitetsperspektiv genom att studera resultaten av examinationen på utbildningen ifråga. Man kan även studera examinationen i sig och de krav som ställs på godkänt samt högre betyg vilka indirekt är ett mått på studenternas resultat. Styrande i detta fall är kursplaner, utbildningsplaner samt de nationella examensmålen. Viktigt i förhållande till UKämbetets utvärderingar är examensarbetet. Viktigt är också att dessa tre kategorier av styrande dokument är i samklang med varandra. En annan aspekt på studenternas resultat i sin utbildning är utbildningens användbarhet för studenten i sin framtida yrkeskarriär. I detta sammanhang är kopplingen mellan utbildningen och omvärlden både i utformningen av utbildningen och som inslag i utbildningen viktiga. Alumnuppföljning samt kontakt med företag och organisationer som anställer f d Lnu studenter utgör goda möjligheter att kunna ta reda på hur studenternas resultat står i förhållande till omvärldens krav och förväntningar. Användbarhet är ofta förknippade med kunskaper och färdigheter med en tydlig och direkt koppling till en yrkeskarriär. Mindre ofta förknippas användbarhet med indirekta kunskaper och färdigheter såsom förståelse av olika kulturer, genusaspekter, hållbar utveckling, internationella aspekter samt bildning i största allmänhet. Samtidigt är alla dessa viktiga i ett framtida yrkesliv och ger studenter viktiga perspektiv som de bör ha med sig när de lämnar universitetet. De är också viktiga för att studenterna skall kunna bidra till samhällets utveckling och vara engagerade samhällsmedborgare i Sverige och världen. Några konkreta förslag på delprojekt och mål: a. Analys och åtgärder kring genomströmningen på kurser och program. Med utgångspunkt från statistik och kursvärderingar diskuteras genomströmningen på olika kurser och program. Särskilt viktigt är att titta på kurser/utbildningar med låg genomströmning. Mål: Under perioden skall antalet kurser med lägre genomströmning än 80 % vara högst x till antalet. Den genomsnittliga genomströmningen skall ha ökat. 2 (10)

11 b. Examensarbetets kvalitet. Ett kvalitetssäkringssystem i förhållande till examensarbetet är central för att upprätthålla kvaliteten. Dessutom bör kvaliteten på examensarbetena utvärderas med jämna mellanrum tills dess att man anser att kvalitetssystemet fungerar. Utvärderingen kan ske genom att man slumpvis väljer ut ett antal uppsatser och bedömer dem utifrån examensmålen för utbildningen. Mål: Under perioden har ett system för kvalitetssäkring av examensarbetena upprättas. En genomgång av samtliga examensberättigade ämnens hantering (såsom handledning och examination) av examensarbetena har genomförts och i förekommande fall har brister åtgärdats. Man har också genomfört en slumpvis utvärdering av examensarbeten på alla examensberättigade utbildningar minst två år före UK- ämbetets utvärderingar. c. Utvärdering av en utbildning. I vissa fall kan det vara viktigt att göra en helhetsbedömning av studenternas resultat i förhållande till de styrande dokumenten. Detta sker lämpligen genom att låta externa experter göra denna bedömning. Den externa bedömningen kan genom att göra stickprov på examinationen göra en bedömning av studenternas resultat. Bedömarna skall också granska de olika styrande dokumentens innehåll och samklang i förhållande till varandra. Mål: Inom en fakultet skall årligen några av fakultetens utbildningar genomgå extern bedömning. Under projekttiden skall x % av en fakultets utbildningar ha bedömts. Efter varje bedömning skall en åtgärdsplan arbetas fram med mål och tidplan för olika åtgärder. d. Forskningsanknytning. Det är viktigt att våra utbildningar i möjligaste mån har en forskningsanknytning där studenterna får del av aktuell och relevant forskning och den vetenskapliga kopplingen till utbildningen blir synlig. Forskningsanknytningen är också av vikt för att utbildningarna skall kunna utvecklas och relevant ny kunskap från forskningen infogas i utbildningen. Mål: Samtliga programutbildningar har en tydlig forskningskoppling. Under perioden kvalitetssäkras detta. Antalet forskningsaktiva lärare ökar på samtliga program. Kurser på grund- och avancerad nivå följs upp så att forskningsanknytning uppnås så långt det är möjligt. e. Samhällskoppling av utbildning. Många av våra utbildningar har en tydlig samhällsrelevans. Andra har inte det men kan ändå ges en god koppling till det omgivande samhället. Ur ett studentperspektiv kan en tydlig koppling till intressenter i samhället öka utbildningens kvalitet samt öka motivationen för studier och möjligheten till en anställning. 3 (10)

12 Mål: Samtliga programutbildningar (vidar-)utvecklar kopplingen mellan utbildningen och relevanta samhällsaktörer genom olika inslag såsom praktik, studiebesök, externt motiverade examensarbeten, lärare från arbetslivet. f. Det entreprenöriella universitetet. Ett entreprenöriellt förhållningssätt ökar studenternas möjlighet att bidra till en positiv utveckling av samhället. Linnéuniversitetets projekt "Det entreprenöriella universitetet" som startade 2010 är unikt i Sverige och har fått stor uppmärksamhet regionalt och nationellt. Mål: Samtliga utbildningsprogram erbjuder aktivt studenterna att delta i olika utbildningsinslag kring det entreprenöriella förhållningssättet och entreprenörskap. Antalet studenter som kontaktar Drivhusen i Kalmar och Växjö ökar under perioden med xx %. Antalet studentidéer till företagsinkubatorerna ökar med yy%. g. Vidgade utbildningsperspektiv. Den är viktigt att studenter inte bara får fördjupade kunskaper inom ett visst område, utan också ett vidgat utbildningsperspektiv. Exempel på vidgade perspektiv kan vara förståelse för olika kulturer och internationella aspekter kopplade till utbildning, genusaspekter, aspekter på hållbar utveckling och bildning i största allmänhet. Dessa olika aspekter ge studenterna en bättre grund att stå på efter avslutade studier såväl inom som utanför arbetslivet. För att försäkra sig om att dessa aspekter finns med bör man införa mål kopplade till dessa aspekter i utbildningsplaner. Det bör också finnas möjlighet att välja kurser med innehåll som kopplar till ovanstående aspekter. Mål: Efter perioden slut skall vidgade utbildningsperspektiv (se ovan) finnas inom samtliga programutbildningar. Minst xx% av universitetets programstudenter har studerat utomlands alternativt har deltagit i en internationell kurs på hemmaplan. Minst yy% har deltagit i åtminstone en kurs för att utvidga sitt utbildningsperspektiv. Andelen utbildningar och kurser med internationell studiemiljö dvs. med internationella studenter och ev. även lärare från utländska lärosäten ökar. h. Betygssystemet. Inom universitetet finns åtminstone fyra olika betygssystem som används. I många fall används två eller flera parallellt. Dels finns ett två-gradigt system (U, G), ett tregradigt system (U, G, VG), ett fyrgradigt system (U, 3, 4, 5) samt det sjugradiga ECTS systemet (F, Fx, E, D, C, B, A). Internationellt finns en tradition av att betygssystem med flera betygssteg används. Då internationella studenter studerar hos oss får de betyg enligt den sjugradiga ECTS skalan. Ett betygssystem med färre steg riskerar att ge problem för den internationella jämförbarheten. Dessutom 4 (10)

13 riskerar våra studenter att inte konkurrera på lika villkor med andra internationella studenter på den globala arbetsmarknaden. Erfarenheten från Stockholms universitet av att mer generellt införa ECTS betygen är att studenter tenderar att inte nöja sig med lägre betyg, utan i högre utsträckning studerar för att få de högsta betygen. Mål: Under perioden genomförs ett pilotprojekt där ECTS betyg införs på några utbildningar. Samtidigt studeras erfarenheter från andra lärosäten i Sverige och internationellt samt erfarenheterna från pilotprojekt för att ge rekommendationer om ev. förändringar av betygssystemet. 2. Studenternas upplevelse av sin utbildning och studiemiljö En viktig kvalitetsfaktor ur ett studentperspektiv är hur studenten upplever sin utbildning och studiemiljö (fysisk och social). I viss mening kan man se det som en förutsättning för goda studieresultat, då en positiv upplevelse av stödet från lärare och administrativ personal för sitt lärande är central för studenternas lärande och därmed för deras resultat. En god studiemiljö, inkluderande även den fysiska och studiesociala miljön, är också viktig i detta sammanhang. Några konkreta förslag på delprojekt och mål: a. Studenternas upplevelse av sin utbildning genom en "sista-års" enkät. Enkäten "Linnébarometern" (som i år har testats) används på alla programutbildningar och riktas till samtliga studenter året innan planerad examen. Mål: Vid periodens slut har alla programutbildningar på grundläggande nivå infört Linnébarometern. Svarsfrekvensen är minst xx%. Samtliga fakulteter har infört rutiner för att ta tillvara Linnébarometerns resultat. b. Studenternas upplevelse av sin utbildning genom kursenkäter. Ett obligatoriskt moment i alla kurser är att genomföra kursvärderingar. För att kunna jämföra resultaten mellan olika kurser i samma program och mellan kurser på olika program utvecklas universitetsgemensamma frågor som skall ingå i alla kursvärderingar. Dessa frågor kan sedan kompletteras med kurseller fakultetsspecifika frågor. Genom att de universitetsgemensamma frågorna också kopplas till Linnébarometern kan man lättare identifiera förbättringsområden i en utbildning. Mål: Vid periodens slut har alla kurser infört de universitetsgemensamma frågorna på kursvärderingarna. Samtliga fakulteter har infört rutiner för att ta tillvara kursvärderingarnas slutsatser och rekommendationer. 5 (10)

14 c. Alumnundersökningar. Alumners upplevelse av sin utbildning i förhållande till det arbetsliv och den verklighet som mött de, efter avslutad utbildning är viktig att ta tillvara och ger en god möjlighet för att förbättra en utbildning. Detta delprojekt syftar till att under perioden bygga upp ett system för återkoppling från alumner. Mål: Efter periodens slut finns ett bra system för återkoppling av alumner gällande deras utbildning samt hur dessa erfarenheter tas tillvara i verksamheten. Minst xx% av alla utbildningar har ett väl fungerande nätverk av alumner. 3. Förutsättningar för utbildning Det finns ett antal viktiga förutsättningar för utbildning som främjar kvaliteten i utbildningen. Den kanske viktigaste är kvaliteten på det stöd och den inspiration som studenterna får från sina lärare. Här spelar lärarnas pedagogiska skicklighet och kompetens en stor roll. Även lärarnas vetenskapliga och/eller konstnärliga kompetens samt i förekommande fall deras professionsinriktade kompetens spelar stor roll. Dessutom är den lärarledda tiden som studenterna får viktig för lärarens möjlighet att vara framgångsrik. En annan viktig förutsättning för studenternas lärande är utformningen av examinationen. Examinationen är styrande för studenternas uppfattning av kraven på kunskaper och färdigheter. Genom en god utformning av examinationen kan studenterna förmås att maximera sitt lärande. Det administrativa stödet är mycket viktig förutsättning för att vår utbildningsverksamhet skall fungera bra. Det administrativa stödet skall hjälpa studenterna och lärarna och stödets olika delar skall samverka optimalt för att vara effektivt och ändamålsenligt. Några konkreta förslag på delprojekt och mål: a. Lärares kompetens och skicklighet. Detta delprojekt syftar till att höja lärarnas kompetens och skicklighet i att undervisa. Det gäller lärarnas pedagogiska, vetenskapliga/konstnärliga och i förekommande fall professionsinriktade kompetenser. Särskilt viktigt är att öka den vetenskapliga kompetensen då universitetet har en låg andel av vetenskapligt kompetenta lärare jämfört med andra universitet. Det finns också ett antal obehöriga lärare dvs. lärare som inte uppfyller kraven på en viss anställning enligt gällande anställningsordning, vars kompetens måste höjas. Andelen professorer som undervisar på grundläggande nivå är i dag inte så högt, vilket inte är tillfredsställande. Mål: Efter periodens slut skall andelen disputerade lärare på universitetet vara minst xx %. Andelen adjunkter med minst masterexamen ökar till yy% 6 (10)

15 under perioden och andelen med minst licentiatexamen till zz%. Efter periodens slut finns inga obehöriga lärare kvar på kurser eller kursmoment som vilar på vetenskaplig grund. Andelen professorer som undervisar på grundläggande nivå har under perioden ökat med ww%. Under perioden tas ett "karriärsystem" fram för lärares utbildningskompetens. I slutet av perioden har åtminstone xx% av lärarna kvalificerat sig till ett högre steg i karriärsystemet. b. Kompetensutvecklingen av lärare. Kompetensutvecklingen av lärare är en mycket stor investering som universitetet årligen gör. För att få bästa möjliga effekt i ett verksamhetsperspektiv, är det nödvändigt att man utnyttjar kompetensutvecklingstiden så att den bidrar till universitetets övergripande mål. Några av dessa mål finns beskrivna ovan. Mål: Under perioden tas övergripande prioriteringar fram v g kompetensutvecklingen och implementeras. Kompetensutvecklingen leder bl. a till mål som anges i punkten a. ovan. c. Studenters användning av sin tid för studier. En utbildning utgör en för studenten livslång investering. Det är därför viktigt att den tid studenterna använder för studier används så bra och optimalt som möjligt. Ju mer kunskaper och färdigheter en student kan få under sin utbildning, desto mer användbar är utbildningen för studenten. Detta delprojekt syftar till att öka den tid som studenterna lägger på sina studier särskilt i de fall tiden understiger den nominella studieinsatsen för den aktuella studietakten (för 100 % studietakt definieras den nominella studieinsatsen till 40 timmar i veckan). Mål: Under perioden genomförs en pedagogisk diskussion och utveckling i syfte att utforma utbildningens upplägg, undervisning och krav så att studenterna använder sin tid för utbildning så bra som möjligt. Efter periodens slut har flertalet av studenterna i genomsnitt en tidsåtgång för studier som minst motsvarar den nominella studieinsatsen för den aktuella studietakten. d. Undervisningens upplägg och tid för lärarlett stöd. En viktig förutsättning för att studenter skall få ett bra stöd för sitt lärande är att tiden för det lärarledda stödet är tillräcklig. Detta gäller i synnerhet kontakttiden mellan lärare och studenter för utbildningar på plats s.k. campusutbildningar. För studier på distans är det viktigt att studenterna får ett stöd i sitt lärande som är av hög kvalitet och adekvat i sin utformning. Oavsett studieform finns ofta utrymme för förbättringar på vilket sätt och hur ofta lärare kan stödja studenterna i sitt lärande. 7 (10)

16 Mål: Under perioden undersöks olika möjligheter för lärare att använda sin tid så att den lärarledda kontakttiden och kvaliteten i det lärarledda stödet kan öka inom de ramar som de ekonomiska förutsättningarna sätter. Efter periodens slut har den lärarledda kontakttiden i genomsnitt ökat. Flertalet kurser erbjuder en kontakttid som minst är xx tim/vecka vid heltidsstudier (och motsvarande vid lägre studietakt). Under perioden har ett antal förbättringsförslag testats v g undervisningens upplägg och stödet från lärare. e. Studietakt på kurser. I dag finns kurser med olika studietakt. Förutom kurser på helfart finns kurser på halvfart och kvartsfart (även andra studietakter kan finnas). Kursernas längd varierar också. En vanligt förekommande längd är 5 veckor för en helfartskurs om 7,5 hp. En annan vanlig variant är 10 veckor för en halvfartskurs om 7,5 hp. En heltidsstudent läser då två sådana kurser parallellt. I Storbritannien är det vanligt med terminslånga kurser som examineras vid terminens slut. En heltidsstudent följer ett antal sådana kurser parallellt. Kunskaper som inhämtats under kort tid och i hög takt ger ofta sämre inlärning och kunskaper som försvinner snabbare ur minnet än kunskaper som inhämtats under längre tid med lägre takt. Därför är det viktigt ur ett inlärningsperspektiv att diskutera vilket val av studietakt kombinerat med uppläggningen av studierna (dvs. parallelläsning mm.) som är optimalt för en viss utbildning. Mål: Under perioden diskuteras frågan om studietakt och uppläggning av studierna inom alla utbildningsmiljöer. En utredning av erfarenheterna av olika studietakter vid olika utbildningar inom och utanför Lnu genomförs och jämförs med relevanta vetenskapliga studier. Några utbildningar genomför under perioden pilotprojekt med ändrad studietakt och upplägg utifrån utredningens slutsatser. f. Verksamhetsstödet. En viktig förutsättning för kvalitet i utbildningen är ett bra och effektivt verksamhetsstöd. De flesta av de delprojekt som nämns här involverar på olika sätt verksamhetsstödet. I detta hänseende är verksamhetsstödet i högsta grad involverat i projektet. Men det kan vara skäl att även undersöka verksamhetsstöd mera system- och processorienterat i förhållande till kvalitet i utbildningen. Mål: Under perioden identifieras ett antal processer och system där verksamhetsstödet har en central roll i förhållande till utbildningens kvalitet. Det genomförs en analys av dessa utifrån ett kvalitetsperspektiv och förbättringsförslag tas fram. 8 (10)

17 4. Kvalitetssystemet Centralt i Linnéuniversitetets kvalitetsarbete är att systematiskt hämta in och analysera underlag som ligger till grund för måluppfyllelse. Lika viktigt är dock att systematiskt arbeta vidare med resultat av slutsatser och analyser. Att identifiera brister eller förtjänster är inte en slutpunkt utan del av ett övergripande kvalitetsarbete. Att arbeta vidare med insatta åtgärder och uppföljning av åtgärder är andra steg för att säkra måluppfyllelse och därmed förverkliga universitetets vision och strategi. En central utgångspunkt för det systematiska kvalitetsarbetet är de riktlinjer för systematisk uppföljning som formulerats i Linnéuniversitets kvalitetspolicy. Det finns också ett system av indikatorer som används för att följa upp kvaliteten. Ansvaret för att mer konkret utveckla och följa upp kvalitetsarbetet ligger på fakulteterna och institutionerna. I dag genomförs t ex kursvärderingar på varje avslutad kurs. Samtidigt har själva kursvärderingen inget egenvärde, utan värdet uppkommer om man på ett bra sätt kan ta hand om de synpunkter och förbättringsförslag som framkommit. På samma sätt måste kvalitetsprojektet leda till ett kvalitetssystem och en kvalitetskultur som förmår att omsätta de insikter och förslag till förbättringar av verksamheten som är ett resultat av projektet. Kvalitetssystemet är också av vikt för att detta projekt inte bara skall ge tillfälliga förbättringar under projekttiden, utan ge en varaktig grund för ständiga förbättringar. En central del av projektet syftar m a o till att utveckla kvalitetssystemet så att projektets olika delar helt eller delvis permanentas i form ett systematiskt kvalitetsarbete. Mål: Efter periodens slut skall ett bra, effektivt och konkret kvalitetssystem för utbildning vara framtaget och i bruk. Det innehåller handlingsplaner som är relevanta för alla nivåer: universitetsövergripande, fakultetsövergripande och institutionsövergripande. Handlingsplanerna utgör tillsammans med universitetets kvalitetspolicy kvalitetssystemet. Universitetets system av kvalitetsindikatorer som är en del kvalitetssystemet utvecklas vidare under perioden. Ansvar och genomförande Kvalitetsarbetet måste mynna ut förbättringar i den del av verksamheten som möter (faktiskt eller virtuellt) studenterna. Det är här som kvaliteten ytterst blir avgörande. Därför måste ett framgångsrikt kvalitetsprojekt involvera lärare och administrativ personal som möter studenterna. Alla lärare har därför ett stort ansvar att delta med tankar, idéer och förslag på förbättringar som är möjliga att genomföra inom de utbildningar som lärarna är engagerade i. Institutionsledningen leder och fördelar arbetet och är därmed mycket viktiga för projektets framgång. Fakulteterna, med den traditionella uppgiften som garanter för kvaliteten, har en viktig uppgift att leda och samordna arbetet inom fakulteten. Många viktiga och relevanta beslut kopplade till 9 (10)

18 detta projekt fattas på fakultetsnivå. Därför har fakulteterna en mycket central roll i kvalitetsprojektet. Den samordnande rollen på universitetsövergripande nivå har kvalitetsrådet, som m a o har ett övergripande ansvar att driva på projektet och följa upp resultaten. Kvalitetsrådet rapporterar till Rektor som i sin tur rapporterar till universitetsstyrelsen i frågor av vikt för universitetet samt att hålla styrelsen informerad om utvecklingen av projektet. 10 (10)

19 BILAGA 1 Struktur för systematisk utvärdering av utbildningsprogram/ huvudområde En central utgångspunkt för det systematiska kvalitetsarbetet vid Linnéuniversitetet är de riktlinjer för uppföljning som formuleras i universitetets kvalitetspolicy. Figur 1: Linnéuniversitetets kvalitetshjul Att identifiera brister eller förtjänster är inte en slutpunkt utan del av ett övergripande kvalitetsarbete. Att arbeta vidare med insatta åtgärder och uppföljning av åtgärder är ett andra steg för att säkra måluppfyllelse och därmed förverkliga universitetets vision och strategi. En central utgångspunkt för det systematiska kvalitetsarbetet är de riktlinjer för systematisk uppföljning som formulerats i Linnéuniversitets kvalitetspolicy. Fakulteten har det övergripande ansvaret för kvalitén i utbildningsprogram/ huvudområden. Kvalitetsrådet ansvarar för att utarbeta en struktur för genomförande samt en tidplan för åren Mot bakgrund av givna aspekter (se tabell nästa sida) är det fakultetens uppdrag att formulera fakultetsspecifika mål där de förslag på mål som formulerats nedan kan utgöra vägledning och inspiration. (1) Centrala aspekter och mål vid utvärdering av utbildningsprogram/ huvudområde Aspekt Förslag på mål Kommentar 1. Genomströmning i kurser och program. Den genomsnittliga genomströmningen ska öka. Kurser som understiger 80% genomströmning ska särskilt analyseras. Finns utvecklat system att använda.

20 Aspekt Förslag på mål Kommentar 2. Examensarbetenas kvalitet. Tydlig korrespondens mellan examensmål, utbildningsplan, kursplaner och examination. Stödfunktioner: Gula tråden Handledning och examination ska genomföras av lärare med relevant kompetens. Ta tillvara erfarenheter från universitetets expertgrupp vars uppdrag är att stödja fakulteterna i deras arbete i samband med UK-ämbetets kvalitetsutvärderingar. 3. Forskningsanknytning Samtliga programutbildningar ska ha en tydlig forskningsanknytning. Kontinuerlig genomlysning av kursplaner. Utgår från att det finns ett system för detta. Undervisningen ska till xx% genomföras av forskningsaktiva lärare. Kompetensutvecklings-planer utgör underlag. Här återstår säkert en del att göra, men uppdraget har varit tydligt sedan några år tillbaka. Under 2014 bör de vara på plats. 4. Samhällskoppling i utbildningen 5. Entreprenöriellt förhållningssätt 6. Kursmål som relaterar till kulturella olikheter, internationella aspekter, genusaspekter, hållbar utveckling och bildning i vid mening. Samtliga programutbildningar ska ha någon form av VFU, kortare praktik, studiebesök, externt motiverade examensarbeten, lärare från arbetslivet etc. Samtliga studenter har deltagit i olika utbildningsinslag kring det entreprenöriella universitetet. Samtliga program ska innehålla mål som relaterar till kulturella olikheter, internationella aspekter, genusaspekter, hållbar utveckling och bildning i vid mening. Minst xx% av studenterna ska ha studerat utomlands alternativt deltagit i en internationell kurs på hemmaplan. Minst yy% har deltagit i en kurs med bildningsperspektiv. Fångas in av Linnébarometern. Under 2014 har vi förhoppningsvis en acceptable svarsvekvens. Pilotomgång av avnämarenkät planeras En sådan enkät kan troligen utgöra underlag från Linnébarometern Här finns statistik (?) Fångas in av Linnébarometern. Under 2014 har vi förhoppningsvis en acceptable svarsvekvens. Statistik vad gäller utresande studenter har vi fungerande system för. Bildningskurserna planeras komma igång under Därefter möjligt att mäta.

21 Aspekt Förslag på mål Kommentar 7. Linnébarometern Svarssekvensen ska vara minst xx%. Minst xx% av svaren ska ha nått (resultatmått från enkäten) Här pågår ett arbete vad gäller att utveckla former för att höja svarsfrekvensen. Ur Linnébarometern går det, när väl svarsfrekvensen blir acceptabel, att få ut erforderlig statistik vad gäller studenternas uppfattning om sin utbildning. 8.Universitetsgemensamma frågor i kursvärderingar. 9. Studenternas användning av sin tid. Minst xx% av svaren ska visa på måluppfyllelse. (Resultatmått ska utvecklas.) Den tid studenterna använder till studier ska öka. Studenterna ska använda minst xx timmar i veckan vid heltidsstudier. Arbetet påbörjat i kvalitetsrådet. Våren 2014 ska det finnas ett system för hantering Arbetet med Projekt undervisning fortskrider. Efter inhämtande av diverse uppgifter internt och externt kommer den första undersökningen att göras våren Undervisningens upplägg. Flertalet kurser erbjuder en kontakttid med lärare på xx tim/veckan vid heltidsstudier. 11. Verksamhetsstöd Ska hålla hög kvalitet och vara resurseffektivt. Stödfunktion: UPE utvecklar en seminarieserie med start ht Genomlysning av verksamhetsstöd sker under (2) Tidplan för utvärdering av utbildningsprogram/huvudområde Varje fakultet ska under perioden ( ) genomföra minst x programutvärderingar per år. Valet av utbildningsprogram/ämnen ska synkroniseras med UKÄs utvärderingsprogram. Dessutom ska några av fakultetens utbildningar under perioden genomgå extern bedömning. Resultat av utvärderingen och förslag på åtgärder ska redovisas till Kvalitetsrådet.

22 BILAGA 2 Pilotprojekt där ECTS betygssystemet införs på några utvalda utbildningar. Utbildningar Tidplan Ansvar BILAGA 3 Studietakt inom utbildningar Utbildningar Tidplan Ansvar BILAGA 4 Lärares kompetens och skicklighet UPEs styrelse har beslutat att föreslå rektor att besluta om struktur och tidplan.

23 FHL Till kvalitetsrådet Projektet Utbildningskvalitet - redovisning av åsikter kring innehåll och tidsplan, som framkom vid Fakultetsstyrelsens (FHL) möte den 23 jan Innehållet har även behandlats vid fakultetens utbildningsråd då i stort sett samma synpunkter som nedan framkom. Sammanfattande bedömning: ett dokument med bra och omfattande innehåll 1) Svårt att förstå hur Bilaga 1 förhåller sig till de fyra kategorierna. Är det en bilaga till den 4:e kategorin, dvs Kvalitetssystemet? 2) Positivt att undersöka möjligheter till olika studietakt och uppläggning av kurser ex parallelläsning. 3) En sjugradig betygsskala ses som nödvändig att utveckla. Från institutionen för biologi och miljövetenskap finns önskemål om att delta i pilotprojekt. 4) Ifrågasättande av att använda genomströmning som mått på kvalitet och särskilt att ange en viss procent. Positivt med analys av kurser med låg genomströmning. 5) Positivt att arbeta med examensarbetenas kvalitet och examensmål vilket tillsammans med kvalitetssäkring av VFU kommer att prioriteras av FHL. 6) Fundering över hur begreppet forskningsanknytning definieras. Förslag att begreppet byts mot utbildningen ska vila på vetenskaplig grund. 7) Ett entreprenöriellt förhållningssätt har redan informerats om och har mottagits positivt av prefekterna. 8) Internationalisering är ett prioriterat område för FHL, både internationalisering på hemmaplan och internationellt. 9) Ökad kunskap om hållbar utveckling och lika villkor ansågs vara en fakultetsfråga. 10) Alumnverksamhet ansågs av styrelsen som en universitetsövergripande verksamhet som bör utvecklas och i första hand styras från den gemensamma förvaltningen. En student ska identifiera sig som Linnéstudent och inte som en student som utbildat sig vid en viss fakultet eller institution. En student kan även studera vid flera av universitets fakulteter. 11) Ett fungerande kursvärderingssystem välkomnas. Sammanfattningsvis: Bra dokument. Prioriterade områden för FHL under 2014 är arbete med examensarbete och kursmål, kvalitetssäkring av VFU samt internationalisering. Vid pennan Ingrid Runeson

24 FKH/NA Synpunkter från FS FKH på Program för utbildningskvalitet och Struktur för systematisk utvärderning av utbildningsprogram/ huvudområde. Fakultetstyrelsen gav en rad synpunkter på Program för utbildningskvalitet, även om uppdraget inte var att samla in just dessa. Generellt ställde sig styrelsen mycket positiv till programmet och välkomnar flera av initiativen. sidan 1. Vid diskussionen om lärares kompetens saknas den konstnärliga kompetensen, vilken är nödvändig för lärare i de konstnärliga ämnena. sidan 3. Mål d. Vi bör definiera vad som avses med forskningsaktiva lärare. En idé kan vara en lärare/forskare som publicerar sig eller deltar med paper/presentation vid konferens varje år. sidan 4. Mål h. Frågan om betygsskalor bör utredas. Erfarenheter från FKH visar att ECTS- skalan riskerar att bli inflationär. Dessutom behöver kursplaner omarbetas. Vad säger erfarenheter från andra lärosäten? sidan 5. Mål a. Den konstnärliga verksamheten anses täckas dåligt i Linnébarometern. sidan 6. Mål a. Konstnärlig kompetens bör skrivas fram när det gäller behörighet. sidan 8. Mål e. Språken arbetar i flera kurser så i syfte att under längre tid öva färdigheter. Erfarenheter visar att det innebär problem på så sätt att lärare planeras in under längre tidsperioder och att det kan innebär svårigheter att lösgöra tid för forskning, utlandsvistelser etc. Synpunkter på Struktur för systematisk utvärderning av utbildningsprogram/ huvudområde. Allmänt kan sägas att FKH ser strukturen som en god idé och att den kan fungera väl som grund och som minsta gemensamma nämnare vid programuppföljning. Utbildningsrådet vid FKH har utarbetat en mera finmaskig modell som också behandlar fler variabler. Aspekt 1: Det fungerar inte att ha samma mål för genomströmning på olika typer av utbildningar och kurser. Målen behöver anpassas. Aspekt 3. Definition av forskningsaktiva, (se ovan). Därtill bör detta kompletteras med konstnärligt aktiva. Som bonus bidrar en av styrelseledamötena vid FKH med en språkgranskning av dokumentet.

25 Pågående planerade aktiviteter avseende kvalitet etc. Utbildningsrådet har utarbetat ett system för kvalitetsuppföljning av program. Detta bygger på ett större antal indikatorer och förväntas kunna ge svar på frågor om förutsättningar, processer och resultat. Vi genomför utprovning av en enkät till studenter som just avslutat sin utbildning. Utbildningsrådet arbetar med att upprätta fakultetsgemensamma riktlinjer för VFU i våra utbildningar. Fakulteten har just inlett ett arbete med att genomlysa utbildningen på forskarnivå med avseende på dimensionering, finansiering och kvalitet. Fortlöpande genomför vi uppföljningar av examensrätter (för närvarande musikpedagogik och kreativt skrivande) och UK- ämbetets kvalitetsgranskningar.

26 Synpunkter från FSV, fakultetsstyrelsen, gällande LNUs kvalitetsarbete Sammanfattning av fakultetsstyrelsens synpunkter dels på Bilaga 1 - Struktur för systematisk utvärdering av utbildningsprogram/huvudområde och dels på underlaget till Projektet kvalitet : Kvalitetsprojektet borde ha förankrats underifrån. Då hade balans kunnat uppnås när det gäller vilken typ av ämnen och frågor som tas upp. Om undervisande personal hade tillfrågas om t ex vad som påverkar förutsättningarna för att hålla hög kvalitet i utbildningen skulle svaren bli delvis andra än i LNUs projekt. Exempel på vad som hade lyfts fram: o tilldelningen av tid för undervisning, o betydelsen av lärarlag, o långsiktig kompetensförsörjning för att undvika beroende av externt anlitade lärare, o studenternas klasstillhörighet som betydelsefull för förutsättningarna att genomföra utbildningen. Det saknas en skrivning om vikten av studenters förmåga till kritisk bedömning. Detta är förvånande eftersom högskolelagen anger denna förmåga som mycket viktig i högre utbildning. Dessutom visar många alumniundersökningar att denna förmåga är den man har störst nytta av i arbetslivet. Relevansen av entreprenöriellt förhållningssätt vid ett universitet kan ifrågasättas. Användning av genomströmning som ett kvalitetskriterium är problematiskt. Både låg och hög genomströmning kan vara tecken på kvalitetsproblem. Man kan också betrakta genomströmning mer som en effekt av kvalitetsnivå än en orsak till. I den del av kvalitetsprojektet som handlar om studenternas upplevelser finns det konstigt nog inga mål formulerade för hur upplevelserna ska förbättras. Aktiviteter som fakulteten anser är viktiga att arbeta med: Examensarbetens kvalitet: o ta fram gemensam syn på handledning, o utveckla formerna för förberedelser, handledning och undervisning, o se över tilldelningen av undervisnings- och handledningstid. Examinationer: o frångå tidsödande examinationer som paperskrivande, o inför multiple choice-tentamina i större utsträckning, o salstentamina i början av utbildningen, o diskutera kvalitet och drägliga arbetsförhållanden. Övrigt: o En s k drop out-analys bör göras ungefär vart tredje år. Prefektrådet har gjort en prioritering av vilka kvalitetsfrågor som Utbildningsrådet ska arbeta med under 2014.

27 Från: Ann-Charlotte Larsson Ämne: Frågot att diskutera på kvalitetsrådet Datum: 5 februari :57:21 CET Till: Peter Knutsson <peter.knutsson@lnu.se> Kopia: Amelie Johansson <amelie.johansson@lnu.se> Hej Peter, Här är de tre punkter som FTK tycker borde ly9as på kvalitetsrådet. Vi har även diskuterat deaa i vårt utbildningsråd och i vårt presidium. Utbildningsplaner Hur kan vi i t.ex. lokala regler för utbildningsprogram samt rektors delegafonsordning underläaa så aa kvalitets- och utvecklingsarbetetet inte hämmas av aa utbildningsplaner ständigt behöver revideras. Det vi uppmärksammat är aa även mycket små justeringar behöver vandra hela vägen från programansvarig Fll fakultetsstyrelse. Jämför tex. delegafonsordning för nya resp. reviderade kursplaner. Vi har också ha9 en diskussion om Fll vilken detaljeringsgrad vi ska utarbeta utbildningsplanerna. En krifsk punkt kan vara hur Lnu (och andra lärosäten) tolkar HF kap I dag har vi utbildningsplaner som anger alla kurser inklusive beskrivning medan det finns andra som anger block av kurser. Vi vill se en universitetsgemensam mall för vilken detaljeringsgrad vi ska kräva alternafvt acceptera vid revisioner. Det handlar om aa kunna vara anpassningsbara t.ex. för teknikutveckling (IT/Data) samfdigt som vi följer våra kvalitetssystem och överenskommelser med studenterna. Kursvärderingsfrågor Fakulteterna har kommit olika långt i framtagandet av gemensam kursvärderingsenkätsmallar främst beroende på aa fakulteter inväntar beslut om universitetsgemensamma frågor. Arbetet är också beroende av hur kvalitetsrådet/rektor definierar mål 8 i dokumentet struktur för systemafsk utvärdering av utbildningsprogram/huvudområde där det nu anges aa minst xx% av svaren ska visa på måluppfyllelse (ResultatmåA ska utvecklas). I deaa fall är det vikfgt aa frågor kopplas