Plan för arbetet med utbildningskvalitet Fakulteten för samhällsvetenskap Fastställd Dnr: 2014/ samt 2014/277-1.

Transkript

1 Plan för arbetet med utbildningskvalitet Fakulteten för samhällsvetenskap Fastställd Dnr: 2014/ samt 2014/

2 Inledning Olika initiativ har tagits på central nivå inom Linnéuniversitet för att arbeta med utbildningskvalitet. Linnéuniversitetets Projekt Utbildningskvalitet som omfattar hela universitetet fokuserar på fyra områden: studenters resultat, studenters upplevelser av sin utbildning, förutsättningar för utbildning och uppbyggnad av kvalitetssystem. Den interna utvärdering av huvudområden och utbildningsprogram, som startar våren 2015 är ett delprojekt inom detta. Ett annat aktuellt övergripande kvalitetsprojekt är etablerandet av funktionen pedagogisk samordnare. Planen för arbetet inom FSV med utbildningskvalitet omfattar fakultetens samtliga institutioner och fokuserar inte på ämnesspecifika frågor utan har ett mer övergripande perspektiv. Samtidigt är mångfald av ämnen/program en tillgång då arbetet med utbildningskvalitet inom en institution även kan stimulera ett annat ämnes kontext. Fakultetens plan anknyter i flera avseende till det centrala dokumentet kring utbildningskvalitet, i en mer konkretiserad form. Planen för arbetet har utformats genom samtal och diskussioner i fakultetens utbildningsråd som också har ett ansvar för att driva kvalitetsarbetet. Planen kommer att vara ett dynamiskt dokument som kan komma att uppdateras under tvåårsperioden. Ett kortsiktigt och ett mer långsiktigt perspektiv anges för arbetet för de flesta delområdena. Förutsättningar för kvalitetsarbetet Ett institutionsövergripande kvalitetsarbete inom fakulteten förutsätter att det finns ett forum för dialog inom institutioner där arbetet kan förankras och ett forum för dialog mellan institutioner och fakultet kring arbetet med utbildningskvalitet. Under vårterminen 2014 inrättades utbildningsråd på institutionerna bland annat för att skapa likartade forum för frågor kring utbildningskvalitet. Vissa institutioner har integrerat funktionen utbildningsråd i ett redan befintligt organ. Institutionernas utbildningsråd kommer att vara engagerade i arbetet med utbildningskvalitet genom att ge respons på initiativ från fakultetens utbildningsråd, väcka idéer och stödja implementering av kvalitetsarbetet inom institutionerna. 2 (10)

3 FSV:s kvalitetsarbete kommer att omfatta följande områden: 1. Intern utvärdering av huvudområden och utbildningsprogram (professionsutbildningar) Utvärderingarna sker i enlighet med Kvalitetsrådets anvisningar och ska vara både förberedande för UKÄ:s nationella kvalitetsutvärdering och kvalitetshöjande. Utvärderingarna sker enligt den tidplan FSV:s fakultetstyrelse fastslagit: - vårterminen 2015: huvudområdet sociologi på kandidat-, magister- och masternivå samt huvudområdet socialpsykologi på kandidatnivå - höstterminen 2015: huvudområdet statsvetenskap på kandidat-, magister- och masternivå samt huvudområdet freds- och utvecklingsstudier på kandidat- och magisternivå - vårterminen 2016: programmet socionomprogrammet, huvudområdet socialt arbete på kandidat-, magister- och masternivå, programmet specialpedagog/speciallärarprogrammet samt huvudområdet pedagogik på kandidat-, magister- och masternivå - höstterminen 2016: huvudområdet idrottsvetenskap på kandidat- och magisternivå under Utbildningsrådet tar tillsammans med institutionerna fram ett förslag på utifrån vilka indikatorer utvärderingen av huvudområdena konkret ska genomföras och beskrivning av nödvändiga resurser för genomförandet. En arbetsgrupp bestående av prodekan, ledamot från varje huvudområde som under 2015 ska utvärderas (sociologi, socialpsykologi, statsvetenskap, freds- och utvecklingsstudier), ledamot från Utbildningsrådet (som representerar annat ämne än de som ska utvärderas), extern ledamot (dvs från annan fakultet) samt administrativt stöd (utbildningsadministratör) tillsätts. Arbetsgruppen formulerar i dialog med Utbildningsrådet en detaljplan för respektive termins arbete med avseende på indikatorer, ansvarsområden och tidsplan. Ett syfte är att säkra att huvudområdet/ programmet kan bedömas som hög kvalitet i den utvärdering som UKÄ ansvarar. Ett annat är att utveckla fakultetens interna systematiska kvalitetsarbete och bygga upp hållbara rutiner för att utvärdera och säkra utbildningarnas kvalitet. I detta arbete ingår även att utveckla hållbara och anpassningsbara rutiner för arbetet med UKÄ:s utvärderingar. 2. Kursplanernas kvalitet Kvaliteten på kursplaner har identifierats som ett huvudområde för kvalitetsarbetet. Kvalitet på kursplaner har betydelse för utbildning med hög kvalitet tillsammans med andra faktorer som ämneskompetens hos lärare och undervisningsskicklighet. Om kursplanen är välskriven och undervisningen genomförs i enlighet med den kan det medverka till kvalitetssäkring. Kursplaner behöver utvecklas kontinuerligt samtidigt som examination och kriterier för betygssättning behöver uppmärksammas. UPE:s seminarieserie Gula tråden syftar till att förbättra kvaliteten 3 (10)

4 i kursplaner. Det finns personal ännu inte har deltagit i seminarieserien eller de som trots tidigare deltagande är i behov stöd i detta arbete. Fakultetens kursplaneutskott bereder kursplaneärenden inför dekanbeslut. Det finns inom kursplaneutskottet rikligt med erfarenheter kring potentiella förbättringar som kan göras i arbetet med att författa kursplaner. För att utveckla kvaliteten på kursplaner inom fakulteten utarbetar två medarbetare från KUS en vägledning för skrivandet av kursplaner. När vägledningen är framtagen kommer den spridas inom fakulteten. Medarbetare inom fakulteten kommer att inbjudas till seminarier för att diskutera arbetet med kursplaner med utgångspunkt i den framtagna vägledningen. Detta är en åtgärd på kort sikt, som inleds under innevarande läsår. På lång sikt görs en uppföljning av hur arbetet med utformande av kursplaner utvecklats för att utvärdera om högre kvalitet på kursplaner uppnåtts inom fakulteten. Målet är att kvalitetssäkra arbetet med kursplaner, så att fler nya kursplaner håller hög kvalitet vid fastställande. En tydlig koppling mellan mål, innehåll och examinationer kan verka för hög kvalitet på fakultetens utbildningar. Ett långsiktigt syfte är att också inlemma kursplanearbetet i det systematiska kvalitetsarbetet. 3. Introduktionstexter till studiehandledningar För att tydliggöra sammanhanget för en delkurs och betydelsen av en specifik kurs utifrån en helhet skulle kurser kunna introduceras bättre för studenter. En informationstext som inleder en studiehandledning skulle kunna utgöra en sådan introduktion där även tydliga kopplingar till examensmål görs. Liknande introduktionstexter används redan i vissa ämnen. På kort sikt kommer förslag/exempel på hur introduktionstext kan utformas att presenteras och diskuteras i utbildningsrådet. Förslag till introduktionstexter kommer sedan att presenteras för institutionernas utbildningsråd och därefter implementeras i ämnena. Målet är att ytterligare tydliggöra för studenter (och för personal) hur enstaka kurser är kopplade till en helhet som utbildningsplan och examensordning. 4. Utveckling av utbildning på avancerad nivå Fakulteten har en rad utbildningar på avancerad nivå. Flera av utbildningarna har lågt söktryck och några av kurserna på avancerad nivå har fått intern och extern kritik. En utredning har under 2014 genomförts inom fakulteten. I den konstateras att endast en tiondel av fakultetens studenter studerar på avancerad nivå. Vidare att 4 (10)

5 det inom fakulteten finns ett intresse av att samarbeta inom ett samhällsvetenskapligt spår på avancerad nivå liksom inom professionsmaster. För att undersöka om det är möjligt att på kort sikt samarbeta inom fakulteten kring avancerad nivå har två medarbetare (Leif Nilsson och Rickard Ulmestig) fått i uppdrag att undersöka möjligheterna till samverkan mellan ämnen/institutioner och medverka till att samverkan kan komma till stånd. Vidare lämna förslag till långsiktig utveckling av masterkurs/-er inom FSV. På kort sikt är målet att ett ämnesövergripande samarbete kring kurser på avancerad nivå har inletts, t ex kring vetenskapliga metoder och att formella hinder för ett sådant samarbete undanröjs. På lång sikt är målet att de förslag som lämnas utifrån uppdraget blir utgångspunkt för fortsatta diskussioner inom fakulteten för utvecklandet av ny masterkurs/-er. 5. Examinationer Olika frågeställningar som rör examinationer har lyfts inom utbildningsrådet. Det har rört examination i förhållande till kursplanens mål, kreativa metoder för examinationer, rollfördelning examinerade lärare examinator och tolkning av Lnu:s lokala regler för examination. Kvalitetsarbetet med kursplaner kommer leda till att form och kvalitet på examinationer blir uppmärksammade. Tydligare målsättning för det långsiktiga arbetet kommer utformas på längre sikt utifrån resultatet av arbetet under punkt 1 med kursplaner. På kort sikt kommer ett seminarium för fakultetens personal att arrangeras för att diskutera de nya lokala reglerna för examination. Det långsiktiga målet är att genom upprepade seminarier belysa olika frågeställningar kring examination, som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. 6. Studentaktivt lärande Frågor kring studenters närvaro i undervisning har diskuterats i utbildningsrådet. Olika förslag för att göra undervisningen mer attraktiv och interaktiv har diskuterats. Utbildningsrådet vill på olika sätt inspirera i studentaktivt lärande t ex genom seminarier. Förhoppningsvis kan lärargrupper inom fakulteten inspireras att utveckla sina pedagogiska arbetsmetoder och kanske forma ett projekt för att pröva en modell. UPE har under kommande läsår ett projekt med fokus på studenters aktivitet, KomplExamination. Det är en seminarieserie som fokuserar på hur lärare kan bli än bättre på att skapa och ge studenter komplexa och utmanande arbets- och 5 (10)

6 examinationsuppgifter. Det är angeläget att lärare inom fakulteten medverkar i dessa seminarier. Pedagogiska diskussioner påbörjas inom fakulteten på området studentaktiv lärande. På lång sikt bör ett lokalt arbete initieras inom fakulteten för ett studentaktivt lärande. Målet för projektet är att studenters närvaro och engagemang i undervisningen ska öka. 7. Likabehandling av studenter och etik i lärarrollen Det har förekommit anmälningar från studenter som känner sig kränkta eller diskriminerade av lärarpersonal inom fakulteten. Av Linnébarometern 2014 framgår att omkring 10 procent av studenterna varit utsatta för mobbning och trakasserier av lärare eller personal. Frågor kring etik i lärarrollen har diskuterats inom utbildningsrådet. Linnéuniversitetet har en strategi för arbete kring lika villkor som omfattar all verksamhet inom universitetet. Strategin behöver konkretiseras och förankras på fakultetsnivå. För att förstärka arbetet mot diskriminering och trakasserier har fakulteten gett ett uppdrag till medarbetare att utarbeta en handlingsplan kring lika villkor. Handlingsplanen kommer att presenteras och diskuteras vid seminarier under kommande år. För att lyfta frågor kring etik i lärarrollen kommer även aktiviteter kring denna frågeställning att genomföras. Mål på kort sikt är att öka medvetenheten hos personalen om principerna kring likabehandling och att få igång samtal kring etik i lärarrollen. Genom en handlingsplan för fakulteten synliggörs frågor kring diskriminering och trakasserier och strategier för att uppmärksamma tillbud när de sker. Vidare är målet att genom handlingsplan och seminarier stärka det förebyggande arbetet. För att förankra arbetet bland studenter kommer studentrepresentanter från fakultetens olika ämnen att inbjudas till en diskussion om konkreta strategier i detta arbete. På lång sikt är målet att kunskapen om lika villkor ökat och att upplevd diskriminering och trakasserier minskat. 8. Kursvärderingar Låg svarsfrekvens på kursvärderingarna är ett problem som rapporteras från de flesta ämnen inom fakulteten. Det nya formatet Survey & Report implementeras under året. Det finns en frustration över låg svarsfrekvensen och en önskan att få en fylligare bild av vad studenter har upplevt som positivt respektive negativt. 6 (10)

7 Utbildningsrådet har diskuterat möjligheter att komplettera det digitala utvärderingsformatet med samtal och diskussioner med studenter. På kort sikt kommer utbildningsrådet att fortsatt diskutera hur man kan fördjupa kursvärdering och öka svarsfrekvens. En arbetsgrupp med lärare och studenter skulle eventuellt kunna engageras för att generera förslag i ett sådant utvecklingsarbete. Mål på kort sikt är att utveckla kursvärderingarna inom fakulteten och att höja svarsfrekvensen. Att ta fram en modell för hur kursvärderingar kan användas i det systematiska kvalitetsarbetet. 9. Det specifika med professionsutbildningar Fakulteten har en rad professionsutbildningar och frågan har lyfts kring det specifika med att arbeta med akademiska professionsutbildningar. Inom utbildningarna strävar man efter att uppnå balans i att förmedla verksamhetsanpassade kunskaper utan att förlora vetenskaplig kvalitet. Utbildningarna har moment av metodträning och verksamhetsförlagd utbildning. Många teoretiska moment i utbildningarna tar också utgångspunkt i praktiknära teman. För dessa moment krävs professionskompetenta lärare. Behovet av professionskompetenta lärare kommer ibland i konflikt med kravet på att lärare måste vara disputerade för att kunna vara anställningsbara. Det finns behov av att diskutera erfarenheter från professionsutbildningar inom fakulteten, undersöka om ämnen kan inspireras av varandra, om samverkan kan ökas och om specifika utvecklingsfrågor som kan beröra flera professionsutbildningar kan identifieras. På kort sikt är målet är att skapa en arbetsgrupp med företrädare för professionsutbildningar där man kan inleda samtal om villkoren för att arbeta med professionsutbildningar. I en sådan grupp kan beröringspunkter och gemensamma problem/dilemman identifieras. Ett eller fler långsiktiga mål kan utformas i en sådan arbetsgrupp. 7 (10)

8 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Uppdaterad plan för arbetet med intern utvärdering av fakultetens huvudområden och utbildningsprogram Bakgrund Den interna utvärderingen av huvudområden och utbildningsprogram, som startar våren 2015 är ett delprojekt inom Linnéuniversitetets Projekt Utbildningskvalitet Utvärderingen fyller tre syften: - utvärderingen ska säkra att huvudområdet/programmet kan bedömas ha hög kvalitet i den utvärdering som UKÄ ansvarar för - kunskap om utbildningens kvalitet erhålls - modell för systematiskt kvalitetsarbete byggs upp och prövas Organisering, arbetsfördelning och indikatorer Arbetet ska ledas av en arbetsgrupp bestående av - prodekan (från våren 2016 av vice dekan) - ledamot från varje huvudområde som ska utvärderas innevarande termin - ledamot från Utbildningsrådet (som representerar annat ämne än de som ska utvärderas) - ledamot från annan fakultet - administrativt stöd (utbildningsadministratör). Institutionernas utbildningsråd kommer också att vara engagerade i arbetet. Utbildningsrådet Utbildningsrådets uppdrag är att - ta fram förslag på indikatorer i utvärderingen - ta fram förslag på hur utvärderingen konkret ska genomföras - ta fram förslag på hur arbetet kan samordnas - ta fram en beskrivning av nödvändiga resurser för genomförandet - utvärdera och sammanställa förslag till modell för det systematiska kvalitetsarbetet - utvärdera och sammanställa resultat och rutiner som en förberedelse inför UKÄ:s nationella utvärdering. Detta arbete ska vara klart 31 januari (3)

9 Huvudområdet, dvs ämnesansvariga/institutionernas utbildningsråd Huvudområdet tar fram följande delar i utvärderingen: - Huvudområdets uppföljning av måluppfyllnad: vilka kurser/kursmoment i utbildningen matchar de centrala examensmålen och hur gör de det? - Uppföljning av utbildningsprogram måluppfyllnad, vilka kurser/kursmoment inom ett utbildningsprogram matchar de centrala examensmålen? - Studerandes och lärares förtrogenhet med de centrala examensmålen för utbildningen - Examinationsuppgifter och -former och deras koppling till examensmålen - Underlag för bedömning, betygskriterier - Tydliga riktlinjer för examensarbeten: o mål och syfte o rutiner för utseende av handledare o struktur i undervisningen (t ex genom framläggning av PM, mittseminarium, slutseminarium etc) o kvalitetssäkring av texter - Examensarbetens kvalitet - Bemanning av kurserna o undervisningstid, lärarledd såväl som icke-lärarledd o handledningstid o examinationstid - Forskningsanknytning inom kurserna - Professionsanknytning i kurserna - Lärares kompetensutveckling Fakultetskansliet Fakultetskansliet tar fram följande delar i utvärderingen: - Antal kurser på respektive nivå - Antal studerande inom respektive huvudområde (uppdelat på kurs) - Genomströmning den senaste femårsperioden - Antal aktiva lärare inom ämnet och deras vetenskapliga kompetens - Studenternas upplevelse av sin utbildning (kursvärderingar/linnébarometern) 2 (3)

10 Tidplan fastställd av fakultetsstyrelsen , uppdaterad i samråd med dekan och prefektråd inför 2016 Vårterminen sociologi på kandidat-, magister- och masternivå - socialpsykologi på kandidatnivå Utvärderingsprocessen ska vara avslutad 30 maj Höstterminen statsvetenskap på kandidat-, magister- och masternivå - freds- och utvecklingsstudier på kandidat- och magisternivå Utvärderingsprocessen ska vara avslutad 30 november Vårterminen specialpedagogik (i samarbete med NLU) - utbildningsvetenskap (i samarbete med NLU) Utvärderingsprocessen ska vara avslutad 30 maj Höstterminen socionomprogrammet - socialt arbete på kandidat-, magister- och masternivå - idrottsvetenskap på kandidat- och magisternivå Utvärderingsprocessen ska vara avslutad 30 november (3)