Dagvattenutredning. Klockarbol. Helgåby 1:2 Sigtuna kommun. Datum: Beställare: Magnus Gustafsson Helgåby Märsta

Transkript

1 Dagvattenutredning Klockarbol Helgåby 1:2 Sigtuna kommun Datum: Beställare: Magnus Gustafsson Helgåby Märsta Beställarens ombud: Per Sjöblom Topp Konsult Svenska AB Projektör Upplunda Bygg och Vatten AB Masbyvägen Norrtälje Bernt Frödin tel E-post: Fax Org. nr Kontaktpersoner Beställarens ombud: Per Sjöblom Projektörer: Jan Anderson och Bernt Frödin 1

2 Innehåll 1 Uppdragsbeskrivning sid 3 2 Bakgrund sid 3 3 Läge och areal sid 3 4 Områdesbeskrivning sid 3 5 Mål och funktionskrav sid 3 6 Miljökvalitetsnorm för vatten sid Förutsättningar sid 4 8 Avvattningsföretag sid 4 9 Flödesberäkning sid 4 10 Topografi sid Geologiska och hydrologiska förhållanden sid 5 12 Principlösning för dagvattenhantering sid Förslag på lösningar sid 6 14 Föroreningsgrad sid 7 15 Miljökonsekvensbeskrivning sid 7 16 Huvudmannaskap för dagvattenlösningar sid 7 17 Övrigt sid 7 18 Bilagor sid 8 2

3 1. Uppdragsbeskrivning Upplunda Bygg och Vatten har av Topp Konsult Svenska AB, Per Sjöblom fått i uppdrag att upprätta ett förslag på hantering av dagvatten för planområdet. 2. Bakgrund Utredningen avser hantering av dagvatten på planerade fastighetsbildningar från Helgåby 1:2 Skepptuna Sigtuna kommun enligt förslag till detaljplan upprättat Läge och areal Området är på ca 17 ha och beläget nordost om Skepptuna skola. 4. Områdesbeskrivning Marken består av hag/ängsmark och skogsmark med områden med berg i dagen. Hag/ängsmarken har tidigare brukats som jordbruksmark och omges av skog i öster och väster. Bebyggelse planeras i huvudsak i skogspartierna runt det öppna fältet, väl avskilt från kringliggande bebyggelse. Inom området planeras ett 60-tal fastigheter att uppföras och möjlighet till grupp/äldreboende. 5. Mål och funktionskrav Vid projektering ska publikation P105 Svenskt Vatten hållbar dag- och dränvattenhantering 2011 beaktas, vilket innebär följande: Minska övergödning Minska effekter av klimatförändringar Skydda grundvatten och ytvatten Förebygga översvämningar Minska utsläpp av giftiga ämnen 6. Miljökvalitetsnorm för vatten EU:s vattendirektiv (ramdirektivet för vatten) infördes i den svenska lagstiftningen år 2004 och benämns i Sverige för vattenförvaltningen. Den utgår från vattnets naturliga avrinningsområden. Vattenförekomsternas ekologiska status d.v.s. dess miljötillstånd bedöms enligt en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Målet är att inget vatten ska försämras och att alla vatten ska uppnå minst miljökvalitetsnorm god status år En miljökvalitetsnorm uttrycker den kvalitet som en vattenförekomst ska ha uppnått vid en viss tidpunkt och har karaktären mål och framåtsyftande och är inte definitiv. Åkerströmmen-Holmbroån är recipient av dagvatten från området. 3

4 Uppgifter om ekologisk status och miljöstatus vid sökning i Länsstyrelsens register VISS : Ekologisk status, måttlig, kemisk status exklusive kvicksilver, god. Se bilaga 5, miljöstatus recipient. Planen bedöms inte ha någon miljöpåverkan ur MKN synpunkt. Enligt uppgifter föroreningsgrad Svenskt vatten, publikation P105 förekommer normalt små utsläpp av farliga ämnen från villabebyggelse. Eventuella föroreningar kommer framförallt från biltrafik och är i liten omfattning. Se beräkning under stycke 14, föroreningsgrader. 7. Förutsättningar Större del av området mottager inte markvatten från omgivande mark utan har avrinning mot omgivande mark. En mindre markvattenföring från omkringliggande mark rinner mot den centralt liggande dalgångens norra del. Naturliga vattendelare kommer inte att påverkas. De nya svackdikena som utförs längs med vägarna följer de naturliga höjdsträckningarna och leder vattnet till den centralt belägna dalgången och vidare ut från området till befintliga åkerdiken. Fältinventering av mark har utförts i mars 2015 med provgropsgrävningar för kontroll av infiltrationsförutsättning av avloppsvatten inom området. Som underlag för regnmängder har uppgifter från SMHI använts; mätstation Arlanda, 588 mm/år. Miljöfaktor 1,3 för 1 års regn och 10 års långt regn. För avrinningskoefficienter har uppgifter ur Formler och andra nödvändiga uppgifter i VAteknik, Carina Färm IST Mdh vt 2004 använts. För föroreningsgrad har uppgifter från Svenskt Vatten, publikation P 105 använts. För beräkning av föroreningsgrader har uppgifter från Storm Tac version arealförlustmetod använts. Vägverkets anvisningar Publ. 1990:1 har följts vid hydraulisk dimensionering. 8. Avvattningsföretag Inga avvattningsföretag finns i området. 9. Flödesberäkning Beräkning av dagvattenflöden från exploateringsområdet. Nedan visas dagvattenflöden från planområdet både före och efter exploatering. Beräkningen baseras på 60 bostäder. Flöde före Flöde efter exploatering exploatering skillnad 10 min ett års regn 220 l/s 292 l/s 72 l/s 10 års långt regn 1126 m m m 3 4

5 Att observera. Beräkningen ovan tar inte hänsyn till reduceringseffekter av flödet som sker vid infiltration i svackdiken. Detta innebär att det verkliga flödet blir mindre. Vidare kommer breddningen till utloppsdiken att strypas ned varvid avrinningen från området efter exploatering ej kommer att öka. Se utformning av fördröjningsdammar under avsnitt 12 nedan. 10. Topografi Området ligger mellan m över havet. Planområdet karaktäriseras av en centralt belägen flack ängsmark med nord-sydlig utsträckning, omgiven av skogsklädd terräng. Ingen förändring av dagvattenriktning förväntas p.g.a. planarbetena. Planområdet avvattnas genom befintliga öppna åkerdiken över flack åkermark mot Åkerströmmen 800 m sydost om planområdet. 11. Geologiska och hydrologiska förhållanden Skogsmarken består av blottade bergsområden och grunda moränlager som överlagrar berggrunden med avrinning mot centralt belägen ängsmark som har ett tunt lertäcke som överlagrar berggrunden. Flera uppstickande flacka berghällar är synliga i ängsmarken. Grundvattnets strömningsriktning går från högre belägna skogsmarkområden mot den centrala ängsmarken och vidare söderut mot lägre liggande flacka åkermarksområden. I södra delen av planområdet blir jordlagren djupare och består av lera som över- och underlagrar sand som bildar en sluten akvifer. Enligt jordartskartan består området av berg (röd), morän (blå), glacial lera sand-grus (gul) och postglacial finlera (gul). Åkermarken består av mellan till styv lera (gul). 5

6 12. Principlösning för dagvattenhantering Utgångspunkten i dagvattenhanteringen är att varken dagvattenflödet eller mängden föroreningar från området ska öka efter exploateringen. Dagvattenhanteringen ska där det är möjligt ske genom lokal infiltration till mark, enligt så kallat LOD system. Lämpligast sker det genom att på tomtmark anlägga perkolationsmagasin med breddning till lokala vägdiken. Färdigt golv i husbyggnader bör om möjligt ligga min 70 cm över färdig väg. Om det inte är möjligt skall dimensioneringsberäkning utföras som visar att den lokala hanteringen av dagvatten kan hanteras genom lokalt LOD system, utan breddning till vägdiken. Där lokal perkolation inte är möjlig dras dränering och stuprör direkt till områdets vägdiken. Från vägdikena leds dagvattnet till en nyanlagd å med mindre dammar i mitten av planområdet och vidare söderut till en utjämningsdamm där fördröjning och infiltration sker. Breddning från dammen sker till befintligt åkerdike söder om planområdet och vidare genom flacka åkerdiken till Åkerströmmen vilket är områdets slutliga recipient. Vägdiken utformas som svackdiken och dimensioneras för 10 min 2 års regn via dräneringsrör. Se bilaga 2, ritningar. Vid 10 min 10 års regn tillåts vatten rinna öppet i svackdike. Dagvatten förs genom öppna vägdiken som utförs som svackdiken ner till den centrala ån och vidare till dammen som dimensioneras för 10 års långt regn (12 tim). 6

7 Följande planbestämmelser ska säkra att nödvändig dagvattenhantering sker inom planområdet: - Dagvatten ska fördröjas och infiltreras inom fastigheten innan breddning får ske till lokala vägdiken - Dagvatten från gemensamma asfalterade parkerings- och körytor utomhus ska fördröjas och vid bedömt behov renas via oljeavskiljande åtgärder innan avledning sker. - Tak- och fasadmaterial får inte utföras i koppar och omålad zink. 13. Utformning av fördröjningsdammar Dagvatten inom planområdet har möjlighet att infiltrera till mark vid lokala perkolationsmagasin, svackdiken och fördröjningsdammar. Mindre fördröjningsdammar utförs längs ån och en större fördröjningsdamm utförs på planområdet södra del med syfte att utjämna vattenflöden och fånga upp näringsämnen och gifter från planområdet. Utloppet från den större dammen stryps till 26 l/s vilket medför att flödet från planområdet efter exploatering kommer att ha samma volym som idag. Se beräkning stycke 9. Vid långt regn beräknas dammen magasinera områdets tillrinning utöver 9 l/s. Se bilaga 4, dimensioneringsberäkningar. 14. Föroreningsgrad Föroreningsgrader enligt arealförlustmetod Storm Tac Uppskattade föroreningsgrader från exploateringsområdet, värden g/år P As Ni Cu Zn Pb Cd Hg Före exploatering 0, ,2 Efter exploatering Utan åtgärder 2, ,35 Efter exploatering Beräknad sedimenterings- Grad 50% 30% 50% 50% 50% 75% 50% 50% Efter sedimenterings- 1, ,17 dammar Enligt rapport KTH Dagvatten från parkeringsytor R nr är rening av tungmetaller i en väldimensionerad våtdamm %. En ökad reducering kan även förväntas genom utförande av långa svackdiken. 15. Miljökonsekvensbeskrivning 7

8 Nedsmutsning av dagvatten från området härrör framförallt från lokala vägar och hårdgjorda ytor på tomtmark. Dagvatten förs i öppna vägdiken och stendiken med möjlighet att infiltrera till närliggande mark. Fördröjningsdammar skapar möjlighet att rena vattnet genom sedimentering innan det förs ut från området. Zinkläckage från planområdet beräknas öka med ca 188 g/år och koppar med 22 g/år. För övriga metaller förväntas en marginell ökning eller minskning. Dagvattenflödet ut från planområdet beräknas inte öka vid 1 års regn. 10 års regn har möjlighet att utjämnas i fördröjningsdammarna. Dagvatten som lämnar planområdet kommer att ha låg föroreningsgrad beroende på låg föroreningsbelastning efter passerande av fördröjningsdammarna. 16. Huvudmannaskap För skötsel av dagvattenhantering (ingen teknisk apparatur förekommer) föreslås att områdets gemensamhetsförening för skötsel av vägar och avloppsnät även handhar skötsel av dagvatten t.ex. rensning av diken och trummor mm. 18. Bilagor Bilaga 2. Ritningar Bilaga 3. Markundersökningar. Bilaga 4. Dimensioneringsberäkningar Bilaga 5. Miljöstatus recipient 8