Sjukskrivning regelverk tillämpning

Transkript

1 Sjukskrivning regelverk tillämpning XIII stroketeamkongressen Stockholm Hélène Pessah-Rasmussen VO neurologi och rehabiliteringsmedicin

2 Arbete Identitet, roller Meningsfull aktivitet Socialt sammanhang Ekonomi Kärlek och arbete är stöttepelarna för vår mänsklighet. Sigmund Freud

3 The human right to work The human right to work recognizes work as something to which each and every individual is entitled. The right to work means, first of all, the right to participate in the producing and servicing activities of human society

4 Stroke och nedsatt arbetsförmåga 41% av de som drabbats av stroke, och som förvärvsarbetade före insjuknandet, hade inte återgått i arbete på hel- eller deltid ett år efter insjuknandet. 12% av de som arbetade innan de fått sin stroke yrkesarbetade endast 12 % på heltid tre respektive fem år efter strokeinsjuknandet. Sjukförsäkringen, en rättighet!!!

5 läkarna och sjukskrivningar 92 % ansåg att hur de arbetar med sjukskrivningar är betydelsefullt för patienterna 87 % ansåg att fokus på arbetsåtergång är viktigt. Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning av patienter, Rapport Feb 2108

6 Läkarna upplevde minst en gång/vecka 42 % att sjukskrivningsärenden är problematiska En tredjedel att sjukskrivningsärenden var ett arbetsmiljöproblem (29 % upplevde aldrig det som ett arbetsmiljöproblem). Framförallt problematiskt att: bedöma arbetsförmåga, att hantera de två rollerna som både behandlande läkare och medicinskt sakkunnig, att göra en prognos för varaktigheten av arbetsoförmågan att handlägga eventuell förlängning av sjukskrivning när en annan läkare skrivit tidigare intyg.

7 andelarna som angav att underlag från fysioterapeut/arbetsterapeut och kurator/psykolog har stort värde ökade från en dryg tredjedel 2012 till hälften 2017.???

8 bland annat när det gäller tillämpningen av begreppet "normalt förekommande arbete" samt "särskilda skäl" vid bedömning av arbetsförmåga. som ska utgå från individens resa genom sjukförsäkringen, så att den på allvar hamnar i centrum. första delbetänkande den 30 januari slutredovisas senast den 30 oktober 2019.

9 Rätt till sjukpenning Minst 25% nedsättning av arbetsförmåga pga sjukdom/skada Är försäkrad i Sverige (arbetar, är arbetssökande eller föräldraledig här) Har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Har läkarintyg från åttonde sjukfrånvarodagen

10 Övergripande principer/roller Hälso- och sjukvården utformar medicinsk underlag (läkarintyg) Försäkringskassan fattar beslut huruvida rätt till sjukpenning föreligger eller inte

11 Patienten ska Ansöka om sjukpenning från FK i de fall läkaren bedömt att sjukskrivning behövs Skicka läkarintyget till Försäkringskassan dag 15 om hen inte har bett sin läkare göra det. Sjukanmäla sig hos Försäkringskassan dag 1 om hen inte har en arbetsgivare.

12

13 Kroppsliga funktioner

14 Mentala funktioner

15 hjärntrötthet

16 The impact of stroke on world leaders. Brickfield FX, Pyenson LR. Central Intelligence Agency, Washington, DC 20505, USA. Mil Med Mar;166(3): PURPOSE: Earlier studies by our unit documented frequent disability in world leaders resulting from stroke but did not quantify the incidence of cerebrovascular accidents. We sought to identify the frequency and impact of strokes in world leaders. METHODS: Using various sources, we identified world leaders who had sustained strokes while in office from 1970 to 1999 and tabulated information on symptoms and subsequent ability to lead. RESULTS: Twenty leaders were identified who had sustained strokes during the study period, for an incidence of strokes/100 leaders/year. Half of the affected leaders lost their political power within the year; most had persistent disabilities, which included motor, speech, cognitive, and emotional deficits. CONCLUSION: Strokes in world leaders may be slightly less common than expected based on studies of Western populations of similar age, but they are often devastating to a political career. Nonetheless, loss of political power is not inevitable.

17

18 Vid akut strokeinsjuknande rekommenderas sjukskrivning på heltid i 2 månader. Vid lätta funktionsnedsättningar brukar därefter en stegvis återgång i arbete fungera, men deltidssjukskrivning blir ofta nödvändig under flera månader. Vid måttlig, svår och eller komplex funktionsnedsättning är ofta en längre tids heltidssjukskrivning nödvändig. Bland dem som förväntas kunna återgå i arbete brukar en återgång på deltid eller arbetsträning kunna påbörjas 6-8 månader efter insjuknandet. Stroke kan ge många olika typer av funktionsnedsättningar och svårighetsgraden av nedsättningarna varierar i hög grad. Vid sjukskrivning efter stroke är därför individuell bedömning särskilt nödvändig.

19 Hjärntrötthet och kognitiva (tankemässiga) funktionsnedsättningar som är vanliga efter stroke är ofta svåra att förstå både för den strokedrabbade, närstående, arbetsplatsen och övriga rehabiliteringsaktörer. Det är därför viktigt att beskriva konsekvenser av dessa nedsättningar tydligt.

20 Vid hjärnskada efter stroke är det ofta enklast att återgå i ordinarie arbete med känd arbetsmiljö, kända arbetsuppgifter, arbetskamrater och chefer. Att byta arbete försvårar ofta då funktionsnedsättningar som innebär svårighet med nyinlärning är vanliga.

21 Aktivitetsbegränsning, ex Svårt att klara, klarar inte långa arbetspass (>2 tim) lära nytt arbeta i normal eller snabb arbetstakt enkla rutinarbetsuppgifter med nära handledning att fokusera i stimulirika miljöer

22 Aktivitetsbegränsning, ex Svårt att klara arbetsuppgifter som är fysiskt tunga stressiga emotionellt krävande intellektuellt krävande

23 Aktivitetsbegränsning, ex Svårt att klara arbetsuppgifter med krav på god gångförmåga god handfunktion god kommunikativ förmåga god förmåga till delad uppmärksamhet samt att fatta snabba adekvata beslut

24 Sjukskrivning är en del av vård och behandling med samma krav på professionalism och kvalitet som annan vård och behandling och ett utpräglat teamarbete

25 Referenser Rapport, februari 2018: Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning av patienter Åsa Nilsson. Rehabilitering Försäkringsmedicin. Trafikmedicin, en handbok.. Studentlitteratur, 2014

26 Bonusbilder

27 Arbetslivsinriktad rehabilitering, vem ska göra vad?: Hälso- och sjukvården ansvarar för den medicinska rehabiliteringen. = åtgärder som ska leda till att en person så långt som möjligt ska behålla eller få tillbaka sin fysiska och psykiska funktionsförmåga.

28 Arbetslivsinriktad rehabilitering, vem ska göra vad?: Arbetsgivaren ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. = åtgärder som ska hjälpa medarbetaren att så långt som möjligt behålla eller få tillbaka sin arbetsförmåga.

29 Arbetslivsinriktad rehabilitering, vem ska göra vad?: Försäkringskassan utreder behovet av arbetslivsinriktade åtgärder samordnar insatser från hälso- och sjukvården, arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och andra aktörer för att patienten ska kunna återgå i arbete eller arbetssökande.