Sundbybergs stad. Ljudmiljö inom projekt Enköpingsvägen i Sundbyberg. Stockholm

Transkript

1 Sundbybergs stad Ljudmiljö inom projekt Enköpingsvägen i Sundbyberg Stockholm

2 Ljudmiljö inom projekt Enköpingsvägen i Sundbyberg Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status - Jan Pons Oskar Lewin Jan Pons Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm Telefon Organisationsnummer

3 Sammanfattning Ramböll akustik har på uppdrag av Sundbybergs kommun utrett buller vid förändringsarbete med Enköpingsvägen. Denna rapport har sammansällt riktvärden för buller och vibrationer samt dess påverkan på boenden. Trafikbullerberäkningar har utförts för tre scenarion beroende på olika trafikflöden genom området. Beräkningarna visar att den föreslagna sänkningen av hastigheten samt trafikmängderna kommer att ge goda förutsättningar för exploatering och utbyggnad av bostäder. Pressenterad skiss för utbyggnad visar att byggnader som utsätts för höga trafikbullernivåer kommer ha tillgång till bullerdämpad sida och god ljudmiljö kommer kunna erhållas. i Fel! Hittar inte referenskälla.

4 Innehållsförteckning 1. Allmänt om trafikbuller Allmänt om trafikbuller Hälsokonsekvenser, störningseffekt Riktvärden för trafikbuller vid nybyggnad av bostäder Stomljud Allmänt om skyddsavstånd gällande vibrationer Ny bostadsbebyggelse Befintlig miljö Svensk Standard SS Skyddsavstånd gällande vibrationer från tågtrafik Banverkets skyddsavstånd Beräkningsförutsättningar Avgränsningar Beräkningsmetod Indata Resultat Bilagor Strategiska punkter ii Fel! Hittar inte referenskälla.

5 (PM/Rapport) 1. Allmänt om trafikbuller 1.1 Allmänt om trafikbuller När man talar om buller används ofta begreppen ekvivalent ljudnivå (LA eq ), som är den genomsnittliga ljudnivån under en given tidsperiod, vanligtvis ett dygn, och maximal ljudnivå (LA max ), som är den högsta förekommande ljudnivån under en viss period. I bilden nedan visas några exempel på ljudnivåer. Bild 1. Exempel på ljudnivåer. Ekvivalent nivå fungerar relativt bra som mått om bullerkällan är en starkt trafikerad trafikled med någorlunda jämnt flöde. Maximal nivå ger ett bättre mått på bullerpåverkan från t ex järnväg eller en mindre väg där enstaka fordon kan ge en avsevärd störning, särskilt nattetid. När man använder maximalnivå som mått avses den bullernivå som inte bör överskridas mer än 5 gånger per natt. Trafikbuller består av flera oönskade ljud, och inte av enstaka rena toner. En liten stegring av bullernivån kan öka störningen högst påtagligt. Om antalet fordon på en väg fördubblas ökar ljudnivån med 3 db(a), vilket är en knapp hörbar förändring men det upplevs nära nog som en fördubbling av störningen. I den forskning som bedrivits de senaste 10 åren rörande trafikbuller, störningseffekt och hälsokonsekvenser har det konstaterats att störningarna ökar med 20 % (i 1 av 13

6 medel per person) för varje decibel starkare buller. Källa: Trafikverket, Hälsokonsekvenser, störningseffekt Det är svårare att behålla koncentrationen på en specifik uppgift i en bullrig miljö än i en tyst miljö. Bullret är tröttande och sänker prestationsförmågan. Barns inlärning försämras mer av bullerstörningar än vuxnas. I synnerhet påverkas barn med hörselnedsättning, läs- och skrivsvårigheter, adhd och barn med annat modersmål än det som talas i klassrummet. En allvarlig hälsorisk när man utsätts för kraftigt ljud är hörselskada, det vill säga hörselnedsättning eller tinnitus. Risken för hörselskada ökar med ljudets styrka och varaktighet, men beror också på ljudets karaktär. Enstaka kraftiga ljud kan till exempel orsaka permanent eller tillfällig hörselnedsättning och tinnitus. Personer med hörselnedsättning som orsakats av buller hör ofta sämre vid höga frekvenser. Men hörselnedsättningen kan också uppträda i lägre frekvenser, om man utsätts för starkt ljud under lång tid. Då blir det svårare att förstå vardagligt tal, framför allt i bullriga miljöer. Hörselskadade personer upplever sig därför ofta mer störda av buller än personer som hör normalt. Källa 1 Vid för starkt ljud kan de ljudkänsliga hårcellerna i innerörat och nervceller i hörselnerven skadas. Ju starkare ljudet är desto kortare tid behövs för att en skada ska uppstå. Direkt efter att man blivit utsatt för ett kraftigt ljud kan man få lock för örat och nedsatt hörsel. Det kan också susa eller ringa i örat. Det är vanligen bara tillfälligt och försvinner oftast efter en tid. Men det visar att örat blivit utsatt för mer ljud än dt klarar av. Det är en varningssignal. Ett annat problem med hörseln är när man är överkänslig för ljud som inte är så höga, men som man ändå upplever som obehagligt starka. Det förekommer ofta, men inte alltid, tillsammans med tinnitus. Man kan också drabbas av att ljuden förvrängs. Även när det tydligt går att höra ljuden, så hör man dem med sämre kvalitet på grund av skadan i örat. En form av förvrängd hörselupplevelse är dubbelhörande. Då kan man uppfatta en ren ton som två toner som tillsammans låter mycket illa. Ett annat exempel är när man upplever att en och samma ton har olika tonhöjd i höger och vänster öra. Det kan vara mycket besvärligt till exempel när man lyssnar på musik. Källa 2 Marginalkostnaden för trafikens bullerstörningar utgörs av den marginella effekten på bullerstörningen som en extra fordonspassage medför. De bullerstörningar som trafiken ger upphov till beror av flera faktorer, i första hand antal störda individer och fordonsegenskaper. Antal bullerstörda individer beror av antal boende på olika avstånd från bullerkällan (trafiken), lokala förhållanden som påverkar bullrets utbredning (höjdskillnader, bullerdämpning mm.) samt infrastrukturens standard. Marginalkostnaden består dels av den samhällsekonomiska kostnaden för 2 av 13

7 bullerstörningar, dels av den marginella effekten på bullerstörningen som en extra fordonspassage ger upphov till. Källa 3 Källa 1 : Källa 2 : Källa 3 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 pdf-fil Trafikverket. 3 av 13

8 2. Riktvärden för trafikbuller vid nybyggnad av bostäder Nedan sammanfattas de av Riksdagen antagna riktvärdena för trafikbuller som bör tillämpas vid nybyggnad av bostäder (Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader). Riktvärdena gäller för permanentbostäder, fritidsbostäder, samt vårdlokaler där vårdtagare vistas under bostadsliknande förhållanden. Tabell 1: Riktvärden för vägtrafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder Utrymme Högsta trafikbullernivå db(a) Ekvivalentnivå Maximalnivå Inomhus (nattetid) Utomhus (frifältsvärde) Bostäder 60 Bostäder under 35 kvm 65 På uteplats För bostadsbyggnader om högst 35 kvadratmeter bör bullernivån 65 dba ekvivalent ljudnivå kombinerat med uteplats om högst 50 dba och 70 dba maximal ljudnivå inte överskridas. Om bullret vid en bostadsbyggnads fasad ändå överskrids bör en skyddad sida uppnås där bullret uppgår till högst 55 dba ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå mellan kl och uppgår till högst 70 dba vid fasad och som minst hälften av bostadsrummen är vända mot. Som ovan gäller även här högst 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Om den maximal ljudnivån, 70 dba, överskrids bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dba maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl och av 13

9 2.2 Stomljud Stomljud är ljud som överförs som vibrationer via fasta kroppar såsom räls till mark upp i husgrund och som strålar ut som luftljud i rum från tak, väggar och golv. Eftersom bullret utanför fasaden ofta är mycket högt i de byggnader där stomljud förekommer uppfattas det inte alltid eftersom det maskeras av det ljud som tränger genom fönster och yttervägg. Rum som vetter bort från källan är vanligen mer känsliga för störningar från stomljud, eftersom man där inte har samma höga ljudnivå utanför fönster och vägg. För denna typ av ljudstörning finns inga nationella riktvärden, men det är sedan många år allmänt vedertaget att tillämpa det riktvärde som Miljöförvaltningen i Stockholm formulerat i Miljö 2000, ett miljöprogram antaget i september 1995 av kommunfullmäktige i Stockholm. I den sägs att stomljud i bostäder från trafik i tunnlar inte skall överskrida 30 db(a), vid mätning av maximal ljudnivå med tidskonstanten Slow. Normalt tillämpas detta riktvärde även för stomljud alstrat av markförlagd trafik, speciellt för stomljud i bostadsrum som saknar utsikt mot trafiken och som därmed inte drabbas av ljud via fönster. 5 av 13

10 3. Allmänt om skyddsavstånd gällande vibrationer Det är mycket svårt att ange skyddsavstånd när det gäller markvibrationer. Det finns en mängd parametrar att ta hänsyn till, varav många ofta inte är kända i de aktuella fallen. I figur 1 anges de viktigaste parametrarna. Figur 2 De viktigaste parametrarna när det gäller vibrationer i t.ex. en bostad nära en väg. De flesta parametrarna gäller även järnväg. När det gäller tågtrafik är det tåghjulens rundhet och rälsens jämnhet som är avgörande. När det gäller spridningen av vibrationer är lera den sämsta marktypen då den kan transportera vibrationerna långa sträckor innan vibrationerna dämpas. När det gäller byggnaderna är lätta bjälklag av trä eller stål, med långa spännvidder, sämst ur vibrationssynpunkt. Med sådana bjälklag kan man t o m få en förstärkning av de vibrationer som råder under byggnadens grundläggning. 3.1 Ny bostadsbebyggelse Trafikverket tillämpar sina riktlinje enligt Buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg som anger att 0,4 mm/s eller 14 mm/s 2 (RMS 1-80 Hz) inte bör överskridas vid permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler. Nivån bör därför klaras när ny bebyggelse uppförs vid järnväg. 3.2 Befintlig miljö I befintliga bebyggelseområden vid befintlig järnväg tvingas man ofta acceptera högre vibrationsnivåer än de nivåer som gäller vid nybyggnad. Banverket har 6 av 13

11 vidtagit åtgärder vid de bostäder som har nivåer över 2,5 mm/s. Det långsiktiga målet för permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler är 0,4 mm/s. Det kan tilläggas att vibrationshastigheten 2,5 mm/s innebär mycket kraftiga vibrationer och att t.ex. saker som ligger på ett bord skakar ner på golvet vid sådana vibrationer. Sådana nivåer kan inte anses acceptabla i bostadssammanhang. I Banverket skrift Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik anges nivån för övervägande av åtgärd (befintlig miljö/bana vid bebyggelse) till 1,0 mm/s eller 36mm/s Svensk Standard SS SS Vibration och stöt Mätning och riktvärden för bedömning av komfort i byggnader anger 0,4 1,0 mm/s som måttlig störning och kan i vissa falla vara anledning till Klagomål. Vid vibrationer över 1 mm/s ger kännbara vibrationer och upplevs av många som störande. 3.4 Skyddsavstånd gällande vibrationer från tågtrafik Vid en jämförelse av olika länders riktvärden gällande skyddsavstånd framgår att skillnaderna är relativt stora vilket återspeglar de stora osäkerheter som råder vid bedömning av risk för störande vibrationer. Om det finns en befintlig järnväg kan man mäta på ett ställe med liknande markförhållanden som i det nya bostadsområde som planeras. På så sätt erhålls en säkrare bedömning av avståndet. Om en helt ny järnväg skall byggas bör man ta till skyddsavståndet så att man inte riskerar oacceptabla vibrationsnivåer i bostäderna, eller andra byggnader Banverkets skyddsavstånd Banverket anger i skriften Järnvägen i samhällsplaneringen, Underlag för tillämpning av miljöbalken oh plan- och bygglagen från juni 2009 följande: Det är svårt att ange generella skyddsavstånd från järnvägen för att förhindra störningar och för att uppnå bullerriktvärdena. Om det är fritt fält mellan järnvägen och bebyggelsen och om det inte vidtas några skyddsåtgärder, krävs normalt ett avstånd på meter för att vara säker på att samtliga riktvärden uppnås och att störningarna blir ringa. På ca meters avstånd från järnvägen är det mycket svårt att uppnå en god boendemiljö trots att skyddsåtgärder mot buller vidtas. I projektet NordVIB anges indikationer på att risken för skador på byggnader är mycket liten vid nivåer under 5,0 mm/s. Människor kan störas av vibrationer vid avsevärt lägre nivåer. Känseltröskeln är ca 0,1 0,3 mm/s (RMS, Hz). 7 av 13

12 4. Beräkningsförutsättningar 4.1 Avgränsningar Beräkningsområdet innefattar område vid Enköpingsvägen i Sundbyberg. Figur 3 Övergripande karta befintlig miljö, Beräkningsmetod Ekvivalent och maximal ljudnivå från vägtrafikbuller har beräknats enligt Nordisk beräkningsmodell, rev 1996, i datorprogrammet SoundPLAN 7.4. Beräkningsresultaten redovisas på kartor som visar bullerspridningen i området. I bullerspridningsberäkningen ingår fasadreflexer i byggnader, vilket ger upp till 3 db(a) högre ljudnivå precis framför fasaderna. Utomhusriktvärdet avser frifältsvärdet, vilket är ljudnivå utan fasadreflex i varje byggnads egna fasad, men inklusive reflexer i omgivande bebyggelse mm. Beräkningsresultaten förutses enligt standard ha en noggrannhet på ±3 db-enheter. 4.3 Indata Terräng, bebyggelse _Enköpingsvägen projekt_hög.dwg Erhållen från Sundbybergs kommun 8 av 13

13 Vägtrafik Scenario 1: Trafikflöden JA Scenario 2: Trafikflöden UA1 9 av 13

14 Scenario 3: Trafikflöden UA2 10 av 13

15 5. Resultat 5.1 Bilagor Tabell 2: Beräkningsbilagor Bilaga Scenario Visar 1 Scenario 1 2 meter ovan mark - Ekvivalentnivå 2 Scenario 1 2 meter ovan mark - Maximalnivå 3 Scenario 1 Punktberäkningar ekvivalent och maximal ljudnivå vid fasad 4 Scenario 2 2 meter ovan mark - Ekvivalentnivå 5 Scenario 2 2 meter ovan mark - Maximalnivå 6 Scenario 2 Punktberäkningar ekvivalent och maximal ljudnivå vid fasad 7 Scenario 3 2 meter ovan mark - Ekvivalentnivå 8 Scenario 3 2 meter ovan mark - Maximalnivå 9 Scenario 3 Punktberäkningar ekvivalent och maximal ljudnivå vid fasad Generellt Den absolut mest signifikanta förändringen av trafikbullersituationen är sänkningen av både hastighet och fordonsmängd på Enköpingsvägen. Detta är helt avgörande för att kunna utveckla området till den stadsmiljö som efterfrågas. Trafikbuller blir fortfarande signifikant och den täta kvartersstrukturen gör att fasader kommer nära vägar. Detta ger höga trafikbullernivåer speciellt för genomfartsväg. Föreslagna kvarter med inner gård eller med tillgång till bullerdämpade sidor ger mycket goda förutsättningar att bygga bostäder som har god ljudmiljö. Introduktion av bilfria gator och gator med gångfartstrafik minskat trafikbuller och skapar bra möjligheter för exploatering av området. 11 av 13

16 5.2 Strategiska punkter Figur 4: Strategisk punkter Punkt 1 Kvarnparken kommer efterutbyggnad att vara delvis skärmad mot trafikbuller från Väg 279/E18 dock viss exponering mot Enköpingsvägen och övriga lokalgator. Detta gör att ljudnivån avtar mot mitten av parken men sus från trafiken på Enköpingsvägen kommer att uppfattas samt enskilda fordonspassager på lokalgatorna. Punkt 2 Torg i denna punkt kommer att få en del trafikbuller från passerande trafik på västsidan. Ljudnivån kan komma att upplevas som hög men parkerade bilar kommer att skapa visst bullerskyddande effekt samt öka avståndet mellan trafik och gående. På torget kommer tydligt ljud från trafik höras men detta är förväntat i denna typ av stadsmiljö. Punkt 3 Gångfartsväg kommer att påverkas mycket lite av direkt trafikbuller men buller från närliggande stora vägar kommer att skapa ett bakgrundsbrus speciellt i öppningar mellan kvarter. Dock bör övrigt samhällsbuller så som prasslande träd, ventilation och människor överrösta trafikbullret. Enstaka fordonspassager leder inte till höga bullernivåer men kan komma att upplevas staka då de utgör en stor skillnad mot ljudmiljön helt utan fordon. 12 av 13

17 Punkt 5, 6 och 7 Parkmiljön i stängd kvartsstruktur eller skärmad av byggnader kommer knappt att påverkas av trafikbuller. Ljudbilden kommer helt domineras av ljud från träd, människor eller andra bullerkällor så som fläktar. Visst ljud från omgivande trafik kommer alltid att finnas men en realistisk ljudnivå är Leq 40 dba. Punkt 8 Denna parkmiljö skiljer sig från punkt 5, 6 och 7 då den inte är lika skyddad från trafik på Ulvsundavägen och visst trafikbuller kommer att kunna uppfattas. Då trafiken dagtid är relativ sparsamt trafikerad skapar trots allt visst buller och då bakgrundsnivån är låg kan detta upplevas störande. 13 av 13

18 Bullerutredning Enköpingsvägen Scenario 1 - Fyra körfält på Enköpingsvägen Ljudutbredning 2 meter ovan mark - Ekvivalentnivå Bilaga 1 Teckenförklaring Bebyggelseförslag Övriga byggnader Ljudnivå, db(a) Leq <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Projektnummer: Resultatfil: 3 Skala A4 1: m Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum:

19 Bullerutredning Enköpingsvägen Scenario 1 - Fyra körfält på Enköpingsvägen Bilaga 2 Ljudutbredning 2 meter ovan mark - Maximalnivå Teckenförklaring Bebyggelseförslag Övriga byggnader Ljudnivå, db(a) Lmax 55 < 60 < 65 < 70 < 75 < 80 < 85 < <= 55 <= 60 <= 65 <= 70 <= 75 <= 80 <= 85 Projektnummer: Resultatfil: 3 Skala A4 1: m Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum:

20 Bullerutredning Enköpingsvägen Scenario 1 - Fyra körfält på Enköpingsvägen Punktberäkningar med ekvivalent och maximal ljudnivå vid fasad Bilaga 3 Teckenförklaring Bebyggelseförslag Övriga byggnader 1 Fasadpunkt 2 Fasadpunkt med överskridande Ljudnivå vid fasad Kolumn 1: Våning Kolumn 2: Ekv Kolumn 3: Max Projektnummer: Resultatfil: 5 Skala A4 1: m Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum:

21 Bullerutredning Enköpingsvägen Scenario 2 - Två körfält på Enköpingsvägen Ljudutbredning 2 meter ovan mark - Ekvivalentnivå Bilaga 4 Teckenförklaring Bebyggelseförslag Övriga byggnader Ljudnivå, db(a) Leq <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Projektnummer: Resultatfil: 4 Skala A4 1: m Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum:

22 Bullerutredning Enköpingsvägen Scenario 2 - Två körfält på Enköpingsvägen Bilaga 5 Ljudutbredning 2 meter ovan mark - Maximalnivå Teckenförklaring Bebyggelseförslag Övriga byggnader Ljudnivå, db(a) Lmax 55 < 60 < 65 < 70 < 75 < 80 < 85 < <= 55 <= 60 <= 65 <= 70 <= 75 <= 80 <= 85 Projektnummer: Resultatfil: 4 Skala A4 1: m Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum:

23 Bullerutredning Enköpingsvägen Scenario 2 - Två körfält på Enköpingsvägen Punktberäkningar med ekvivalent och maximal ljudnivå vid fasad Bilaga 6 Teckenförklaring Bebyggelseförslag Övriga byggnader 1 Fasadpunkt 2 Fasadpunkt med överskridande Ljudnivå vid fasad Kolumn 1: Våning Kolumn 2: Ekv Kolumn 3: Max Projektnummer: Resultatfil: 6 Skala A4 1: m Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum:

24 Bullerutredning Enköpingsvägen Scenario 3 - Två körfält på Enköpingsvägen Ljudutbredning 2 meter ovan mark - Ekvivalentnivå Bilaga 7 Teckenförklaring Bebyggelseförslag Övriga byggnader Ljudnivå, db(a) Leq <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Projektnummer: Resultatfil: 7 Skala A4 1: m Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum:

25 Bullerutredning Enköpingsvägen Scenario 3 - Två körfält på Enköpingsvägen Bilaga 8 Ljudutbredning 2 meter ovan mark - Maximalnivå Teckenförklaring Bebyggelseförslag Övriga byggnader Ljudnivå, db(a) Lmax 55 < 60 < 65 < 70 < 75 < 80 < 85 < <= 55 <= 60 <= 65 <= 70 <= 75 <= 80 <= 85 Projektnummer: Resultatfil: 7 Skala A4 1: m Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum:

26 Bullerutredning Enköpingsvägen Scenario 3 - Två körfält på Enköpingsvägen Punktberäkningar med ekvivalent och maximal ljudnivå vid fasad Bilaga 9 Teckenförklaring Bebyggelseförslag Övriga byggnader 1 Fasadpunkt 2 Fasadpunkt med överskridande Ljudnivå vid fasad Kolumn 1: Våning Kolumn 2: Ekv Kolumn 3: Max Projektnummer: Resultatfil: 8 Skala A4 1: m Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum: