UFV 2017/2126. Budgetunderlag. Fastställt av konsistoriet

Transkript

1 UFV 2017/2126 Budgetunderlag Fastställt av konsistoriet

2 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 4 Världsledande forskning 4 Ökade basanslag 4 Forskningsinfrastruktur 5 Karriärvägar 6 Nationellt centrum för kvinnofrid 6 Medlemskap i internationella forskningssamarbeten 6 Förstklassig utbildning 7 Planering av utbildningsutbudet 7 Behov av resursförstärkning 8 Höjda ersättningsbelopp 8 Dimensioneringsökning 8 Relevanta sommarkurser 8 Säkerhet 9 Lokaler 9 Pågående lokalprojekt 9 Planerade lokalprojekt 10 Strategisk utveckling 10 Ekonomisk utveckling och disposition av myndighetskapitalet 11 Avgiftsbelagd verksamhet 12 SCAS 12 Tabell 1 Total budget 13 Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 14 Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå 15 Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit 16 Tabell 5 Lokalförsörjning 17 Tabell 6 Avgifter 18 Bilaga Information om verksamhetsinvesteringar 2

3 Sammanfattning Härmed lämnar Uppsala universitet sina ställningstaganden till den fortsatta utvecklingen beträffande såväl utbildningens inriktning, kvalitet och dimensionering som forskningens kvalitet och förnyelse. Sammanfattningsvis föreslår Uppsala universitet regeringen att - basanslaget för forskning och forskarutbildning ökas och så långt som möjligt hålls fritt från krav på medfinansiering - den femåriga förstärkningen på 8 mnkr per år; för att främja en god utveckling på Gotland, permanentas - Vetenskapsrådets finansieringsansvar för forskningsinfrastrukturen ses över så att inte finansieringsansvaret för nationell forskningsinfrastruktur fortsätter att i allt högre grad belasta lärosätena - frågan om avgiftsbemyndigande handläggs skyndsamt, så att lärosätena kan ta ut avgifter av andra aktörer vid nyttjande av forskningsinfrastruktur - regeringen agerar genom att ge uppdrag och incitament för huvudmännen inom hälso- och sjukvård att i ännu högre grad delta i utbildningen och erbjuda fler VFU-placeringar - den tillfälliga kvalitetsförstärkningen för HSJT, undervisning och VFU permanentas - ersättningsnivåerna till framför allt NT och vård höjs så att tillgången till modern utrustning och hög utbildningskvalitet kan bibehållas - samtliga språkutbildningar får avräknas inom utbildningsområde Övrigt - satsningen på fria platser inom ramen för Utbildning hela landet byggs ut kommande år - inför 2019 tilldela Uppsala universitet en del av de beräknade medlen för relevanta sommarkurser. De finansiella delarna återfinns i tabell

4 Inledning Uppsala universitet är ett internationellt orienterat forskningsuniversitet med målet att vinna och förmedla kunskap till mänsklighetens gagn och för en bättre värld genom världsledande forskning, förstklassig utbildning och väl utvecklad samverkan med näringsliv och samhälle. Som integrerad utbildnings- och forskningsmiljö och mötesplats för kunskap, kultur och kritisk dialog har universitetet med sin ämnesmässiga bredd unika förutsättningar att utveckla nya kunskapsområden genom gränsöverskridande samarbeten. Tre faktorer är särskilt viktiga för att universitetet på lång sikt ska kunna utveckla sin utbildning och forskning, framgångsrikt kombinera strävan efter akademisk excellens med samhällsnytta, och hävda sin ställning bland världens ledande lärosäten. Den första har att göra med universitetens ställning i samhället. Uppsala universitet, liksom övriga svenska lärosäten, behöver stärka sin institutionella autonomi och öka sin handlingsfrihet. Forskningen och utbildningen måste just för att maximalt kunna bidra till att möta globala utmaningar och till hållbar samhällsutveckling bedrivas i former där forskningens frihet och mer generellt akademins integritet hela tiden hävdas och respekteras. Men det handlar också om att konkreta hinder måste elimineras när det gäller universitetens möjlighet att delta i olika typer av samarbeten, nationellt och internationellt. Den andra långsiktiga framgångsfaktorn är att universitetet kan öka sin egen strategiska förnyelseförmåga. Det förutsätter dels att universitetet får ökad rådighet över forskningsresurser dels att systemet med akademiskt ledarskap baserat på kollegiala principer och studentinflytande utvecklas och vitaliseras för att kontinuerligt kunna skapa utrymme för nya utbildnings- och forskningssatsningar. Den tredje framgångsfaktorn handlar om universitetens trovärdighet och legitimitet i samhället. Högt ställda ambitioner när det gäller etik och lika villkor är självklara och nödvändiga förutsättningar för ett framgångsrikt universitet. Vid sidan om brett och djupt kollegialt ansvarstagande när det gäller kvalitet i forskning och utbildning ska samtliga forsknings- och utbildningsmiljöer präglas av att alla medarbetare och studenter, oavsett roll eller position och i varje situation, bemöter och behandlar varandra med respekt. Världsledande forskning Ökade basanslag Ett ökat basanslag är den enskilt viktigaste faktorn för att universitetet ska ges förutsättningar att agera långsiktigt och strategiskt, stärka kvaliteten och därmed verka i linje med regeringens forskningspolitiska mål. Satsningen i den senaste forskningspropositionen på ökade basanslag är välkommen, men otillräcklig. Under det senaste decenniet har det skett en snabb förskjutning i balansen mellan basanslag och externa bidrag. Att de externa bidragen ökar är välkommet, men det är problematiskt att basanslagen inte följer med i samma takt. Det försvårar universitetets möjligheter att ta det strategiska arbetsgivaransvaret, skapa goda karriärvägar och verka för ökad jämställdhet. Höjda basanslag skulle stärka den enskilda forskaren och den fria forskningen. Oberoende och starka lärosäten är en garant för hög kvalitet och utgör grundbultar i ett demokratiskt samhälle. 4

5 Samtidigt som andelen basanslag har minskat har kraven på vad det ska räcka till ökat. Universiteteten får numera finansiera en betydande del av den nationella forskningsinfrastrukturen. Förändringar inom forskarutbildningen, nu senast minskade möjligheter till stipendiefinansiering, har lett till ökad belastning på basanslagen. Höjda basanslag är en avgörande faktor för att klara den framtida finansieringen av en tillräckligt stor volym doktorander. Ett särskilt problem är att statliga forskningsfinansiärer under senare år ökat kraven på medfinansiering, vilket lett till att de medel som universitetet har rådighet att fritt styra över minskar trots de senaste årens förstärkningar. Basanslaget bör så långt möjligt hållas fritt från krav på medfinansiering. Ökat basanslag behövs även för att fortsätta satsningen på verksamheten vid Campus Gotland. Uppsala universitet tar ett stort regionalt ansvar och har efter sammanslagningen byggt ut såväl utbildning som forskning inom befintlig anslagsram. Den femåriga förstärkning på 8 mnkr per år som görs i budgetpropositionen för att främja en god utveckling för Gotland är välkommen och bör permanentas. Även om Uppsala universitet önskar ökade basanslag, vill universitetet samtidigt understryka vikten av att en del av forskningsmedlen fördelas i öppen konkurrens via Vetenskapsrådets allmänna utlysningar. Det är kvalitetsdrivande och bidrar till flexibilitet och dynamik. En balans mellan basanslag och projektmedel är viktig, men projektfinansieringen bör utgöra ett komplement till lärosätenas basanslag, snarare än att basanslaget är ett komplement som används för att medfinansiera externt initierade forskningssatsningar. Forskningsinfrastruktur Uppsala universitet tar ett betydande ansvar och vill fortsätta bidra i uppbyggnaden av en nationell forskningsinfrastruktur, bl.a. för ESS, MAX IV, SNIC och SciLifeLab som kräver betydande resurser. Även mindre plattformar så som biobanker, samlingar av föremål och biologiskt material (biodiversity banks), nationella register samt resurser för beräkningar och datalagring är exempel på faciliteter som kan användas för ett brett spektrum av vetenskapliga frågeställningar. Öppet tillgängliga plattformar har också goda förutsättningar att ge utbildningen, näringslivet, ännu inte etablerade forskare och regionala forskningsmiljöer tillgång till avancerade resurser. Uppsala universitet ser många fördelar med att universiteten deltar i prioriteringen av vilken forskningsinfrastruktur som bör stödjas nationellt. Dock innebär finansieringsmodellen, där universiteten ska stå för en betydande del av finansieringen, att de i internationell jämförelse relativt små basanslagen belastas av ytterligare krav på medfinansiering. Uppbyggnaden av infrastruktur finansieras ofta med bidrag, men det utökade behovet av drift och underhåll överlåts i allt större utsträckning till universiteten. Det är därför viktigt att regeringen bland annat ser över Vetenskapsrådets ansvar, så att inte finansieringsansvaret fortsätter att i allt högre grad belasta lärosätena. Universitetet vill påminna regeringen om att frågan om avgiftsbemyndigande handläggs skyndsamt, så att lärosätena kan ta ut avgifter av andra aktörer vid nyttjande av forskningsinfrastruktur. Universitetet vill även uppmärksamma regeringen på att satsningar på så kallade omics 1 är mycket kostsamma och kräver stora resurser. Det är önskvärt med till ändamålet riktade förstärkningar, 1 Omics är ett samlingsbegrepp för vetenskapliga ämnen så som genomik, proteomik och metabolomik. Dessa ämnen kännetecknas av att forskarna studerar hela genomet, proteomet eller en hel organisms metabolik. 5

6 exempelvis via utlysningar av medel som universiteten kan söka för att kunna utnyttja materialet i biobankerna. Karriärvägar Den nya regleringen avseende biträdande lektorat är bra för Uppsala universitet såtillvida att universitetet på egen hand får bestämma omfattningen inom ramen 4 6 år. Universitetet anser dock att det är olyckligt att frågan om att bli prövad för befordran till lektor reglerats som en rättighet för individen, snarare än som en möjlighet för universitetet. Det försvårar möjligheten att införa en tydlig karriärtrappa av tenure track -modell, och kommer att leda till att färre biträdande lektorat inrättas än vad som annars hade varit möjligt. Universitetet fortsätter att påminna regeringen om vikten att revidera högskoleförordningen så att förenade anställningar (HF 4 kap 2 ) även omfattar meriteringsanställningar. Detta är en viktig fråga för kompetensförsörjningen inom den medicinska fakulteten. Nationellt centrum för kvinnofrid En del av uppdragen vid Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) överfördes till Jämställdhetmyndigheten i samband med dess inrättande. Uppsala universitet anser att beslutet att flytta uppdragen var felaktigt. Verksamheten utförs fortfarande av NCK enligt ett särskilt avtal som löper på 12 månader för vissa uppdrag och 18 månader för andra. De initiala diskussionerna med den nya myndigheten har varit bra och Uppsala universitet hoppas på ett fortsatt gott samarbete. Samtidigt vill vi uppmärksamma regeringen på att den verksamhet som byggts upp under lång tid riskerar att slås sönder vid en eventuell överflyttning. Medlemskap i internationella forskningssamarbeten I enlighet med Direktiv till budgetunderlag för verksamhet vid universitet och högskolor för budgetåren redovisas här en översikt över medlemskap i forskningssamarbeten som kräver särskilt bemyndigande från riksdagen. Medlemskap (tkr) KIC Raw materials (EIT) KIC Healthy living (EIT) Centre Européen de Calcul Atomique et Moléculaire (CECAM) The Guild of European Research-Intensive Universities KIC Inno Energy SE (EIT) CENER, Centro Nacional de Energias Renovables * * ECN, Energy Research Center Netherlands * * ULLA, European University Consortium for Pharmaceutical research * Ingen uppgift om kostnaden för fortsatt medlemskap. Utöver de ovan redovisade medlemskapen i forskningssamarbeten har Uppsala universitet ett motsvarande medlemskap i utbildningssamarbetet NORDTEK. Medlemskapet beräknas kosta 60 tkr/år

7 Förstklassig utbildning Planering av utbildningsutbudet Inom universitetet bedrivs ett ständigt pågående analysarbete för att anpassa utbildningsutbudet efter samhällets behov, studenternas efterfrågan och förändringar i omvärlden som ställer nya krav på kunskaper och utbildning för medborgarna. Detta arbete bedrivs i samarbete med arbetsgivare och intresseorganisationer men också med studenter, studentkårer, alumnföreningar och genom omvärldsanalys och analys av det nationella utbildningsutbudet inom olika vetenskapsområden. Utbildningsutbudet förändras också i syfte att skapa nya kompetenser som utvecklar arbetsmarknaden och därmed bidrar till att lösa samtida och framtida samhällsutmaningar. Andelen studenter på avancerad nivå fortsätter att öka och uppgår 2017 till knappt 24 procent av det totala studentantalet. Detta är resultatet av en medveten satsning. Den tidigare ökningen av andelen studenter som väljer att läsa programutbildningar jämfört med de som väljer att studera på fristående kurser har planat ut. 71 procent av universitetets helårsstudenter läste år 2017 på en programutbildning, jämfört med 66 procent år Med en ökad andel programstudenter följer Uppsala universitetet den allmänna trenden bland de stora breda universiteten. Det förändrade utbildningsutbudet som innebär att många fristående kurser har avvecklats eller omvandlats till programutbildningar är en bidragande orsak till förändringen. Som en anpassning till minskade takbelopp har programutbildningar kommit att prioriteras före fristående kurs. En bra balans mellan programutbildningar och fristående kurser är emellertid viktigt och universitetet har avsatt särskilda medel för fristående kurser i verksamhetsplanerna de senaste åren. Samgåendet med Högskolan på Gotland 2013 medförde bland annat att antalet distansutbildningar ökade vid Uppsala universitet. Här pågår ett intensivt arbete med att skapa så stora synergieffekter som möjligt mellan campusutbildningar och distansutbildningar. Vid samgåendet uppgick antalet helårsstudenter på campusutbildningar till drygt 700 stycken vid Campus Gotland. Uppsala universitet har satt ett ambitiöst mål att öka till helårsstudenter och också öka antalet lärare vid campus. Detta görs bland annat genom omprioriteringar inom universitetet mellan distanskurser och campuskurser, men också genom satsningar med nya medel. Utbildningar inom hälso- och sjukvårdsområdet samt lärar- och förskollärarutbildningar har en hög prioritet inom universitetet. Utbyggnaden av lärarprogrammen når, efter några år av svag utveckling inom främst förskollärarutbildningen, regeringens uppställda mål. Ett fortsatt överintag planeras inför 2018 för att trots sena avhopp nå det antal nybörjarplatser som universitetet har i uppdrag. Utbyggnaden av sjuksköterske-, specialistsjuksköterske- och barnmorskeutbildningarna är mer problematisk, huvudsakligen med anledning av stor brist på verksamhetsförlagda (VFU) placeringar som uppfyller ställda kvalitetskriterier. Universitetet arbetar kontinuerligt för att stärka samarbetet och dialogen med uppdragstagare inom landsting, sjukhus och kommuner, men universitetet kan inte på egen hand lösa denna problematik. Uppsala universitet önskar att regeringen agera genom att ge uppdrag och incitament för huvudmännen inom hälso- och sjukvård att i ännu högre grad delta i utbildningen och erbjuda fler VFU-placeringar. 7

8 Behov av resursförstärkning Höjda ersättningsbelopp Under senare år har nödvändiga förstärkningar gjorts av ersättningsbeloppen inom utbildningsområdet humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (HSJT). Den senaste kvalitetsförstärkningen avseende HSJT, undervisning och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är dock tidsbegränsad och har aviserats endast till och med år Denna typ av tillfälliga insatser medför ryckighet och osäkerhet och hindrar det långsiktiga kvalitetsarbetet. Uppsala universitet föreslår att den senaste kvalitetsförstärkningen permanentas. I flertalet av de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna, liksom inom utbildningar i vård och farmaci, ingår laborativa inslag, fältstudier och färdighetsträning. I nuläget är urholkningen av ersättningsbeloppen inom dessa utbildningsområden det allra mest besvärande. För att kunna bibehålla hög utbildningskvalitet med tillgång till modern utrustning föreslår Uppsala universitet en höjning av ersättningsnivåerna. Det är positivt att universitetet numera får avräkna utbildningar med nationellt ansvar inom utbildningsområdet övrigt. Det är dock rimligt att universitetet får avräkna samtliga språkutbildningar inom detta utbildningsområde, även de som inte är kopplade till ett nationellt ansvar. Uppsala universitet ger utbildning i sammanlagt 54 språkämnen av vilka universitetet är ensamt i landet om att erbjuda 26 stycken. Studentantalet varierar mellan åren och en större resurstilldelning är nödvändig för långsiktig stabilitet, varför universitetets takbelopp behöver öka samtidigt som klassificeringsändringen görs. Gränsen för hur många helårsstudenter som får avräknas inom utbildningsområdet konst bör utökas. Enligt nuvarande regler ersätts universitetet som mest för 15 hst/hpr, resten avräknas på NT-prislapp. Detta rör utbildningen i speldesign på Campus Gotland, där knappt en tredjedel av utförda prestationer på kurser med konstklassificering nu blir ersatta med konstprislappen. Dimensioneringsökning Uppsala universitet välkomnar regeringens utbildningssatsningar i budgetpropositionen Det är positivt att satsningen utbildning hela landet består av fria och permanenta platser. Vid förändringar i studentvolymer behövs långsiktiga perspektiv och uthållighet. Den strategiska utbildningsplaneringen kringskärs vid kortsiktiga förändringar i dimensionering och ryckighet i styrning. Det är angeläget att det sker en generell utbyggnad av högskolan för att möta efterfrågan inom ett bredare fält av utbildningar, såväl längre program som fristående kurser eller kortare program för vidareutbildning. Uppsala universitet föreslår att satsningen på fria platser byggs ut kommande år. Universitetet har kapacitet att ta emot väsentligt fler studenter inom utbildningar där både studenternas efterfrågan är hög och arbetsmarknadens behov stort. Breda forskningsuniversitet som Uppsala universitet har en unik möjlighet att erbjuda forskningsanknuten utbildning inom fält som är nyskapande och med förankring inom flera discipliner och vetenskapsområden. Exempel på sådana utbildningar är entreprenörskap och innovation, medicinsk teknik, industriell ekonomi samt biologiska läkemedel. Relevanta sommarkurser Enligt Direktiv till budgetunderlag för verksamhet vid universitet och högskolor för budgetåren ska de lärosäten som tilldelats medel för sommarkurser redogöra för hur de avser att 8

9 använda medlen. Lärosätet ska även meddela om det finns intresse av att ta del av de för 2019 beräknade medlen. Huvuddelen av de tilldelade medlen kommer att användas till kurser som är relevanta för att studenter snabbare ska nå lärarexamen och som fortbildning för verksamma lärare. Det handlar i första hand om kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) bestående av kurser inom UVK och om språkkurser, bland annat svenska som andraspråk. Alla kurser kommer inte att hinna inrättas inför 2018 varför en del av medlen tillfälligt används till andra sommarkurser. Lärarutbildningen är hårt ansträngd av den omfattande utbyggnaden och klarar inte att genomföra hela sommarkurssatsningen förrän Medlen kommer även att satsas på att återställa utbudet av grundläggande sommarkurser inom IT-området. Dessa är mycket eftertraktade och kan bland annat vara till nytta som fortbildning för verksamma lärare för att stödja digitaliseringen av skolan. En mindre del av satsningen riktas mot fristående kurser inom hälso- och vårdvetenskap. Uppsala universitetet är beredd att ta ytterligare ansvar för att utveckla och bygga ut relevanta sommarkurser. Universitetet är således intresserat av att ta del av de beräknade medlen och äskar en ökning av takbeloppet med ytterligare tkr från och med Bedömningen är att relevanta och efterfrågade kurser inom lärarutbildning, språk och IT-området kan fortsätta att byggas ut. Det finns även behov av att återupprätta sommarkurser inom andra delar av universitetet för att kunna erbjuda studenter en flexiblare studiegång. Säkerhet Säkerhetsläget i världen har försämrats på kort tid och nya hotbilder och utmaningar behöver hanteras. Uppsala universitet ser ett behov av mer omvärldsanalys på nationell nivå, till exempel ökad analyskraft vid utrikesdepartementet, som stöd för de organisationer inom staten som agerar på den internationella arenan. Det osäkra läget har också gjort att säkerhetskostnaderna inom universitetet har ökat märkbart. Det gäller såväl IT-säkerhet som personsäkerhet. Exempelvis får stora resurser läggas på omvärldsbevakning inför resor i brist på nationellt stöd för detta. De ökade säkerhetskostnaderna tvingar universitetet att omfördela resurser från andra verksamheter. Lokaler En redovisning av universitetets lokalkostnader ges i tabell 5. Lokalprojektens investeringar ingår som delbelopp i tabell 4. I bilagan Information om verksamhetsinvesteringar anges lokalprojektens investeringar. Vid slutet av år 2017 uppgick den samlade lokalarean till cirka kvm, vilket är en liten ökning jämfört med 2016 ( kvm). Årets ökning om kvm beror främst på att universitetsförvaltningen har lämnat sina gamla lokaler och flyttat till Segerstedthuset. Lokalkostnadernas andel av universitetets totala kostnadsomslutning är fortsatt 11 procent. Pågående lokalprojekt Beslut om utbyggnad av Ångströmlaboratoriet med två nya huskroppar har, efter ett antal års planerande, fattats i november Byggnation av de två nya byggnaderna påbörjas under

10 (hus 9) respektive 2019 (hus 10). Inflyttning sker succesivt under åren En hemställan till regeringen kommer att upprättas i enlighet med 8 10 förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning. Universitetsbibliotekets huvudbyggnad Carolina Rediviva har delvis stängts för renovering och ombyggnad under Främst är det entréplanet som bättre ska anpassas för att kunna ta emot fler studenter. Under 2019 öppnar biblioteket ånyo i sin helhet med utökade möjligheter till bra service för besökare. Planerade lokalprojekt Museum Gustavianum ska renoveras innefattande en ombyggnation för att förbättra klimat och säkerhet, för att möjliggöra bättre förutsättningar för universitetets egna konstsamlingar, samt att öka tillgängligheten till dessa och även ge utrymme för mer tillfälliga utställningar. Byggstart är beräknad till hösten 2020 och färdigställandet av renoveringen är enligt tidplan årsskiftet 2022/23. Universitetet avser att upprätta hemställan till regeringen då rimlig avskrivningstid som är hyresgrundande ombyggnationer torde vara minst 20 år för hyrestillägget. Utöver Museum Gustavianum, med en prognostiserad investering över 20 mnkr, finns även ett flertal planerade projekt men med en prognostiserad investering under 20 mnkr. Däribland kan nämnas tentamenscentrum. I samband med övergång till digitala tentamensformer behöver ett antal mindre tentamenslokaler ersättas med ett nytt teknikanpassat tentamenscentrum. Planering pågår för ny enklare byggnad om cirka 800 platser fördelat över fyra tentamenssalar. Om allt går enligt plan sker byggstart under 2018 och de första tentanderna får pröva sina kunskaper i början av Lokalerna är även tänkta att fungera som undervisningssalar i början av varje termin då trycket på större föreläsningsutrymmen är stort och antalet tentor är färre. Strategisk utveckling Universitetet har under 2016 påbörjat ett ambitiöst arbete med Utvecklingsplan 2050 som såväl på kort som på lång sikt avser att vara ett stöd i universitetets framtida lokalförsörjningsarbete. Häri ingår att se över hur och i vilken omfattning universitetet i framtiden kan optimera användandet av befintliga lokaler och byggnader samt i vilken omfattning dessa har utrymme för kapacitetsökning (utbyggnad). Utvecklingsplan 2050 beräknas vara färdigställd under hösten Som en följd av det påbörjade arbetet med långsiktig utvecklingsplan har ett delprojekt påbörjats gällande effektivare användning av undervisningslokaler, tomma lokaler samt studentytor. Inom dessa områden är förbättringspotentialen stor och ledorden i projektet är flexibilitet, fleranvändning och nytänkande. 10

11 Ekonomisk utveckling och disposition av myndighetskapitalet I tabell 1 visas universitetets totala budget med utgångspunkt i ramvillkoren i budgetpropositionen för I tabellerna 2 och 3 görs en uppdelad redovisning per verksamhetsgren. Uppsala universitet har haft en stark tillväxt de senaste åren och antalet anställda har ökat med ungefär personer sedan 2009 då forskningspropositionen för började få genomslag. Även myndighetskapitalet har ökat under samma period huvudsakligen med anledning av att det tar tid att starta och bygga upp nya verksamheter. För 2017 redovisar universitetet ett utfall på -134 mnkr, vilket innebär att universitetet nu planenligt använder myndighetskapitalet. Det är nödvändigt att ha ett myndighetskapital för att som universitet kunna agera långsiktigt och ta ett strategiskt arbetsgivaransvar. Resurser behövs bland annat för att kunna erbjuda trygga och attraktiva karriärvägar. Myndighetskapitalet är en stabiliserande faktor, vilket krävs i en verksamhet där planeringsförutsättningarna delvis är kortsiktiga och osäkra. Universitetets forskning finansieras till mer än hälften av tidsbegränsade projektmedel och kravet på medfinansiering har ökat de senaste åren. Myndighetskapitalet är också en förutsättning för att kunna bygga upp nödvändig forskningsinfrastruktur. har fastställt ett regelverk som styr inom vilka intervall myndighetskapitalet ska ligga vid universitetet som helhet, vetenskapsområden, fakulteter och institutioner. Myndighetskapital som på vetenskapsområdena överstiger tillåten gräns återförs till hälften till universitetet gemensamt efter varje bokslut. Regelverket infördes i verksamhetsplanen för Universitetets stabila ekonomiska ställning möjliggör satsningar de närmaste åren. Förutom fakultetsövergripande satsningar på rekrytering av doktorander, postdoktorer och gästforskare kan ett antal större forskningsprogram nämnas. I gränsytan mellan teknik och högspecialiserad vård har Medtech Science and Innovation startats i samverkan med Akademiska sjukhuset. Inom ramen för Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism samlas forskare inom bland annat juridik, kulturgeografi och teologi. Forskningsområdet Human Diversity syftar till att öka förståelsen för mänsklighetens genetiska och demografiska historia. Vidare har Centre for Integrated Research on Culture and Society (CIRCUS) inrättats, en miljö för att initiera och utveckla samarbeten kring mångvetenskaplig och problemdriven forskning med tyngdpunkt inom humaniora och samhällsvetenskap. Andra exempel är Upptech (Uppsala University School of Technology) och Uppsala Antibiotics Center. Universitetet satsar även på att utveckla den fysiska miljön. Här kan nämnas nybyggnationer såsom Ångström etapp 4, Rudbecklaboratoriet och Segerstedthuset. Uppsala universitet har mnkr i myndighetskapital (exklusive statskapital och resultatandelar i hel- och delägda företag) vid utgången av Under 2018 beräknas verksamheten uppvisa ett underskott om -151 mnkr och åren därefter, , underskott om -117, -78 respektive -44 mnkr. För att i längden upprätthålla en handlingsberedskap för förnyelse bedömer universitetet att det balanserade kapitalet bör ligga på en nivå mellan 5 och 15 procent av omsättningen inom forskning och utbildning på forskarnivå och mellan 5 och 10 procent inom utbildning på grund och avancerad nivå. 11

12 Avgiftsbelagd verksamhet Uppsala universitet får enligt ett särskilt bemyndigande bedriva beställd utbildning, uppdragsutbildning, utbildning av avgiftsskyldiga studenter och uppdragsforskning. För den avgiftsbelagda verksamheten gäller att full kostnadstäckning ska uppnås. Dessutom får avgifter tas ut för anmälan till högskoleprovet och inträde till den museiverksamhet som förvaltas. För dessa verksamheter gäller inte krav på full kostnadstäckning. Utöver den avgiftsbelagda verksamheten tar universitetet även ut avgifter för exempelvis kursmaterial och resurssamordning med annan offentlig verksamhet. Dessa avgifter tas ut med stöd av ett generellt bemyndigande för myndigheter. Förväntade intäkter och kostnader för de avgiftsbelagda verksamheterna redovisas i tabell 6. Enligt regleringsbrevet avseende universitet och högskolor ska en myndighet som har ett ackumulerat överskott som uppgår till mer än 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning i årsredovisningen redovisa hur överskottet ska disponeras. Universitetets ackumulerade överskott i de avgiftsbelagda verksamheterna uppgår till 86 mnkr vilket innebär att det ackumulerade överskottet för närvarande överstiger 10 procent. Överskottet inom de avgiftsbelagda verksamheterna ska, på motsvarande sätt som för myndighetskapitalet i stort, under de närmaste åren användas till utveckling av verksamheten. Åtgärder för att över tid få en bättre balans mellan avgiftsintäkterna och verksamhetens kostnader kan därför också bli aktuellt. SCAS Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) är ett nationellt institut för avancerade studier (IAS). Verksamheten regleras i en förordning. SCAS ingår i gruppen av nio världsledande sådana institut, däribland IAS Princeton och Wissenschaftskolleg (Berlin) liksom i nätverket av 22 europeiska institut. Det är en unik plats som ger optimala förutsättningar för nyfikenhetsstyrd grundforskning i en flerdisciplinär och internationell miljö med strängt utvalda nya forskare varje år (under 2017 kom de från 26 universitet i 12 länder). Ca 3/4 av dem finansierades externt via flera program. Det största är Pro Futura Scientia som stöds av Riksbankens Jubileumsfond. Det är ett femårigt program för forskare bortom det postdoktorala stadiet. Alla svenska universitet (och en del nordiska) inbjuds att nominera varje år och cirka 15 procent antas. Det har bl.a. lett till att unga toppforskare från andra länder rekryterats till svenska universitet. Hittills har 6 Pro Futura-forskare valts in i Sveriges unga akademi. SCAS har tillsammans med IAS Princeton och Écoles des hautes études (EHESS) i Paris genomfört ett treårigt program för unga forskare från Afrika, Latinamerika och Mellanöstern kring globala kunskapsklyftor i forskningen. SCAS deltar i arbetet med och ingår i styrelsen för International Panel on Social Progress (IPSP) som innefattar mer än 300 forskare från hela världen. Under 2017 antogs de första gästforskarna till ett naturvetenskapligt program. Det finansieras av Familjen Erling Perssons Stiftelse och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Statsanslaget till kollegiets verksamhet har varit oförändrat i 16 år trots att verksamheten expanderat kraftigt. Andelen extern finansiering är nu 3 6 gånger större än vid de europeiska systerinstituten. Statsmakterna måste ta ett ansvar för att säkerställa en andel basfinansiering i nivå med den som gäller för andra ledande IAS och tidigare också SCAS. Som ett första steg bör det statliga anslaget till SCAS höjas med 3 mkr fr.o.m. år

13 Tabell 1 Total budget Total budget (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finans av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finans av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Årets kapitalförändring / Årets resultat Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) Utgående oförbrukade bidrag Anslagen är beräknade utifrån budgetpropositionen för Avgifter och andra ersättningar beräknas årligen öka med ca 3 procent. Bidragsintäkterna beräknas årligen öka med 3 procent Personalkostnaderna för 2018 beräknas öka till följd av lönerevision, ökade pensionskostnader och verksamhetsökningar. Personalkostnadsökningar för bygger på att antalet anställda beräknas öka med ca 30 personer per år. Lokalkostnaderna är beräknade med utgångspunkt från universitetets planerade inhyrningar. Driftkostnaderna beräknas öka 0,5 procent årligen för verksamhetsökningar under perioden Avskrivningarna utgår från 2017 års utfall med tillägg för planerade investeringar och ombyggnationer. Finansiella intäkter och kostnader är beräknade utifrån nuvarande ränteläge och förväntad utveckling Myndighetskapitalet redovisas exklusive statskapital och dotterföretaget. 13

14 Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp Beräknad avräkning 2 (A) Särskilda åtaganden (B) Anslag (A+B) Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring / Årets resultat Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2018 i 2018 års prisnivå. 2. Beräknad avräkning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3. Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. 14

15 Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring / Årets resultat Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2018 i 2018 års prisnivå. 15

16 Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit Investeringar i anläggningstillgångar 1 (mnkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldkontoret Maximalt utnyttjande av låneramen under året Föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) -0,5-0,4 0,0 0,6 1,0 Summa räntor och amorteringar Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten under året Föreslagen räntekontokredit Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 16

17 Tabell 5 Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (mnkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Area, kvm LOA (exkl. student- och gästforskarbostäder) - föregående års utgång ökning under året minskning under året vid årets utgång (A) Förbättringsutgift på annans fastighet 1 - nyinvesteringar avskrivningar Lokalhyra (exkl. student- och gästforskarbostäder) (B) Genomsnittlig hyra (kr/m2 LOA) Sammanställning av lokalkostnader (exkl. student- och gästforskarbostäder) 4 (C) Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) Lärosätets totala kostnader (D) Totala externa hyresintäkter Justerade totala kostnader (D2) Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 6 11,1% 11,1% 11,1% 11,3% 11,4% Lokalkostnadens andel av justerade totala kostnader 7 11,2% 11,1% 11,1% 11,4% 11,5% 1. En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar. 2. Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning. 3. Beräknas som B/A. 4. Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer (REK 2014:1, , dnr 14/069) om lokalkostnader vid universitet och högskolor i den del som avser sammanställning av lokalkostnader, se bilaga 2 till rekommendationerna. 5. Beräknas C/A. 6. Beräknas C/D. 7. Beräknas C/D2. 17

18 Tabell 6 Avgifter Uppdragsverksamhet (tkr) Intäkter Kostnader Resultat varav tjänsteexport varav tjänsteexport varav tjänsteexport Offentligrättslig verksamhet (tkr) Intäkter till inkomsttitel 1 Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat Intäkter som inte får disponeras. Avgiftsintäkter enligt 4 och 15 avgiftsförordningen ska inte redovisas. 18

19 Information om verksamhetsinvesteringar Bilaga Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar År -1 År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. IB lån i Riksgäldskontoret Nyupplåning (+) Amorteringar (-) UB lån i Riksgäldskontoret Beslutad/föreslagen låneram Ränteutgifter Finansiering av räntor och avskrivningar Utgiftsområde 16 anslag Övrig finansiering Nyupplåning ÅR -1 avviker från Lån i Riksgäldskontoret enligt tabell Verksamhetsinvestering. Anledningen är att ett lån på tkr avseende 2016 togs upp i januari 2017.

20 Information om verksamhetsinvesteringar BIlaga Särskild information om verksamhetsinvesteringar Totalt Ack. År 0 År 1 År 2 År 3 År 4-XX (tkr) utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Verksamhetsinvesteringar per objekt Carolina Rediviva. Entréplanets funktioner o omvandling Eng parken. Kontor o humanistisk teater. Nybyggnad Gamla torget, statsv inst och studenter. Om- och tillbyggnad Mueum Gustavianum Rudbecklaboratoriet. Om- och tillbyggnad Segerstedthuset, nytt förvaltningshus. Nybyggnad Universitetshuset, underhåll och komplettering Ångströmlab etapp 4. Nybyggnad Summa utgifter för investeringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag Summa finansiering Varav investeringar i anläggningstillgångar Datasystem, rättigheter m.m. Maskiner och inventarier Fastigheter och mark Övriga verksamhetsinvesteringar Summa investeringar i anläggningstillgångar

21 Information om verksamhetsinvesteringar Bilaga Verksamhetsinvesteringar År -1 År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m Byggnader, mark och annan fast egendom 339 Övriga verksamhetsinvesteringar Summa verksamhetsinvesteringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering