finn 27/ Kvalitetsarbetet läsåret 2018/2019, Rotebergs skola

Transkript

1 finn 27/ Kvalitetsarbetet läsåret 2018/2019, Rotebergs skola Samlad beskrivning av nuläget Vår organisation med klasser och lärare läsåret 2018/19. Skolan har 129 elever från förskoleklass till åk 6. Förskoleklassen har 14 elever övriga klasser har mellan elever. Fritids har 68 elever inskrivna. Skolan har 9,17 lärartjänster under 2018, förskoleklass/fritids 5,0 tjänster varav 0,20 tjänst är från fritidshemssatsningen. Lågstadiesatsningen 1,2 tjänster och elevassistent 0,75 tjänst. Alla lärare har legitimation. Det finns samarbeten mellan förskoleklass, skola och fritids. Speciallärare finns på heltid, det är Carina Karlström. Carina är också förstelärare på skolan i ämnet svenska och för elever i behov av särskilt stöd, det gäller bl. a. arbetet med anpassningar och IT som pedagogiskt verktyg. Carina går den nya speciallärarutbildningen, den är treårig och ger speciallärarexamen, utbildningen är mot Mälardalens högskola i Västerås. Utbildningen går på kvartsfart. Carina har tre terminer kvar att läsa, hon arbetar 80 % på skolan och läser 20 %. Rotebergs och Knådas speciallärare har samarbete mellan sig och skolorna. Båda går speciallärarutbildningar, Carina med inriktning matematik och Lydia, Knåda skola, med inriktning svenska. Skolan har ett faddersystem på två år. Vi kommer att förändra faddersystemet det här läsåret så att 4:an blir faddrar för förskoleklassen, 5:an blir faddrar för ettor och 6:an för 2:or. Tidigare har vi endast haft 5:or och 6:or som faddrar men det är så mycket för 6:orna under det sista året så vi ser att fadderskapet för dem blir lämpligare att ha för 2:or än att möta helt nya elever i förskoleklassen. Knåda och Rotebergs skolor är ett rektorsområde. Kvalitetsarbetet läsåret 2017/2018, tillbakablick och utvärdering Vi har lyckats bra med att få elever och lärare trygga med att använda alternativa hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter vilket syns i årets betyg, vårterminen Skolans utvecklingsarbete har varit riktat mot att få arbetslagen mer fungerande och att mötena har bättre struktur. Tydlig fördelning mellan när de jobbar med drift och utveckling. I arbetslagen har vi jobbat med kollegialt lärande, utveckla kunskapen om extra anpassningar och särskilt stöd samt skolverkets modul om bedömning och betyg. För lågstadiets arbetslag har det blivit en positiv utveckling av arbetslaget. Skolans struktur och rutiner är mer kända hos alla, ett ökat samarbete även utanför mötestiden. De har jobbat med blandade grupper med elever från 1-3 i årets tema om Astrid Lindgren som avslutades med öppet hus för samtliga elever på skolan, föräldrar och våra utländska gäster som var här på projektmöte. För 4-6 har arbetslaget fungerat sämre på grund av oroligheter inom personalen och frånvaro av personal. Samt att det under våren har gått åt mycket tid för de nationella proven. Analys och bedömning av verksamheten i förhållande till: Nationella mål Kunskapsresultaten, lärande Resultat på skolverkets bedömningsstöd Åk 1, 20 elever 9 flickor och 11 pojkar Svenska Läsa: 20 godkända Skriva: 18 godkända, (brister i säkerheten bokstav-ljud) 1

2 Matematik Muntlig: 19 godkända Skriftlig: 18 godkända Åk 2, 18 elever 2 flickor och 16 pojkar Svenska Läsa: 18 godkända Skriva: 18 godkända Matematik Muntlig: 16 godkända Skriftlig: 17 godkända (brister i taluppfattning) Vi ser ingen skillnad i bedömningsunderlagen mellan pojkar och flickor i årskurs 1 och 2. Nationella proven i årskurs elever i årskurs flickor, 14 pojkar. Svenska: 24 elever har gjort proven. 9 flickor uppnådde kravnivån. 4 pojkar uppnådde kravnivån. Matematik: 24 elever har gjort proven. 10 flickor uppnådde kravnivån. 6 pojkar uppnådde kravnivån. Nationella prov i årskurs elever i årskurs flickor, 14 pojkar. Svenska: 26 elever deltog i proven.12 flickor uppnådde kravnivån. 14 pojkar uppnådde kravnivån. Matematik: 26 elever deltog i proven. 11 flickor uppnådde kravnivån. 14 pojkar uppnådde kravnivån. Engelska: 26 elever deltog i proven. 11 flickor uppnådde kravnivån. 14 pojkar uppnådde kravnivån. Betyg i åk 6 Eleverna får betyg i alla ämnen med spridning efter hela betygsskalan. 1 % F, 17 % E, 24 % D, 37 % C, 16 % B, 5 % A. I årskurs 3 har vi flera pojkar som inte uppnår kravnivån i svenska och matematik, vi kommer att analysera mer vad det kan bero på. Ett eller flera delprov? Vilka insatser har det varit, jämförelser med tidigare resultat på bedömningsunderlagen i årskurs 2? Det är viktigt att eleverna följs upp kontinuerligt och diskutera hur undervisningen ska läggas upp för dem i årskurs 4. I årskurs 6 har alla 26 elever uppnått kravnivån i svenska på de Nationella proven. Alla 14 pojkar uppnådde kravnivån i matematik och engelska. Rotebergs betyg i åk 6 har legat över rikets medelbetyg i alla ämnen under de senaste åren. (uppgifter från SiRiS). I år är skolans betygsmedelvärde 224,71. Det är ett högre medelvärde i jämförelse med föregående år. Vi ser inga större skillnader mellan pojkar och flickor. Flickorna får något högre resultat i svenska och matematik men i engelska når pojkarna högre. Betygsmedelvärdet för flickor är 227,29 och för pojkar 222,50. Vi har elever som når de högre betygen C-A, det är både pojkar och flickor. 2

3 Elever med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har svårare att uppnå godkända betyg i främst svenska och engelska. Så har det varit under tidigare år också men jag ser en märkbar förbättring i och med att de får lära sig använda kompensatoriska läromedel och att undervisningen anpassas för dem på ett annat sätt än tidigare. Elever med mer komplicerade svårigheter har svårare att nå godkända betyg i fler ämnen. Goda läsare når långt i betygen. God läsförståelse har stor betydelse i alla ämnen. Alla våra elever upplever att de känner sig trygga i skolan och att de får stöd och hjälp av lärarna. Det visar Grundskoleenkäten. Vår utmaning är att bli ännu bättre på att ge rätt stöd till elever med svårigheter och med tidiga insatser. Skolans förstelärare håller i ett utvecklingsarbete för elever i behov av särskilt stöd. Hur lärare kan anpassa undervisningen, få kunskap om och kunna använda kompensatoriska verktyg, individuella träningsprogram mm. Vi använder Reading to Learn metoden och extra strukturerad läs- och skrivundervisning. Analys och utvärdering av föregående läsårs satsningar, hur blev det? Årskurserna F-3 Vi ser i bedömningsstödet goda resultat av satsningen vi gjort på att öka elevernas läs- och skrivförmåga. Vi har använt oss av intensiv lästräning i perioder med utgångspunkt bl.a. från parläsning och Läsinlärning i sju steg för att träna den tekniska förmågan. Läseböckerna om ABC-klubben där alla läser samma text, men på olika nivåer gör att man kan få diskussioner i grupp och helklass som utvecklar läsförståelsen. Högläsning i helklass där olika läsförståelsestrategier tränas. Genom Reading to Learn R2L arbetet att tillägna sig texter av olika slag. I alla klasser har man skrivit mycket och på olika sätt under året. Vi lägger stor vikt på att lära eleverna att skriva utifrån olika mönstertexter och att lära dem skriva utifrån texters olika strukturer. Viktigt att det finns en återkoppling eller naturlig respons på det eleverna skrivit. Svårigheter vi ser inom detta arbete är att alla lärare inte har samma utbildning i R2L metoden vilket gör att den inte används eller mycket lite hos några. Vi behöver använda de mallar som finns för lektionsupplägg så att lärarna får en större trygghet i metoden. Samt delge och lära av varandra. Vi behöver fortsätta att öva upp elevernas begreppsförmåga i matematik genom att prata mer matte. Ett arbete som behöver börja i Förskoleklassen och ha ett mer praktiskt upplägg och inte för bunden mot en lärobok. I alla klasser har man jobbat med att öka tabell-kunskaperna, men i Diamantdiagnoserna ser vi att tiden fortfarande är ett problem för att eleverna skall bli godkända i dessa. Vi behöver analysera detta vidare och diskutera hur mycket tid som skall ägnas åt detta och hur vi kan jobba med detta. Att få eleverna i de lägre åldrarna medvetna om kunskapskraven är svårt. Det finns i det dagliga arbetet men frågan är hur mottagliga eleverna är för detta. Arbetet med tvärgrupper i temat har gett eleverna möjlighet att möta olika vuxna och barn för ökad trygghet på skolan. Rastlekar som de äldre barnen arrangerar är också positivt för tryggheten. Något som behöver förbättras är att lösa konflikter ute på rasterna så att konflikten inte följer med in i klassrummet. Med stigande ålder får eleverna mer eget ansvar och det är viktigt att de förstår att de gör saker för sin egen skull. Vi arbetar kontinuerligt med att anpassa undervisningen utifrån elevernas behov. I detta arbete tar vi hjälp av varandra i arbetslaget och speciallärare. Årskurserna 4-6 Vi är mycket nöjda med årets resultat. Vi har spridning på betygen och vi har flera elever med höga betyg. Vi är nöjda med undervisningen och ser att vårt arbete med att läsa och skriva ger bra resultat. Genom intensivperioder i läsning där vi använt remsläsning, parläsning, gruppläsning och läsning i helklass ser vi i diagnoser och nationella prov ett förbättrat resultat av elevernas läsförmåga. Läsningen är ändå ett fortsatt fokusområde. Det har skrivits olika mycket i klasserna under året. Fyran har inte skrivit så mycket egna texter, femman har mest jobbat med narrativa 3

4 texter och sexan har lagt stort fokus på att bli säker på att skriva olika texttyper med ett utvecklat och målande språk. Våra R2L-pärmar behöver lyftas fram igen och fyllas på med olika modelltexter. Detta är något som måste prioriteras under nästa år. Mycket tid användes under höstterminen till att arbeta med problemlösning i matematik. Vid de nationella proven ser vi att det område som måste lyftas och arbetas mer med är begreppsförmågan. Det är viktigt att vi använder ett korrekt språk i undervisningen. I Diamantdiagnoserna ser vi att tidskravet är ett stort problem till att eleverna inte klarar dessa diagnoser. Målen med lektionen och arbetsområdet förmedlas till eleverna men först i årskurs sex blir kunskapskraven verkliga för eleverna och de kan ta in dem. Vid uppstarten av ett arbetsområde försöker vi konkretisera kunskapskraven men vi kan utveckla arbetet med att samla in fler elevexempel som grund för detta arbete. Värdegrundsarbetet är ett levande arbete där vi måste jobba förebyggande och med aktuella frågor. Enkäten visar dock att vi har trygga elever på vår skola. Med stigande ålder får eleverna fler och fler uppgifter att ansvara för och vi ser hur de växer med uppgifterna. Ansvarsområden är bl.a. fadderverksamheten, rastlekar, Lucia, julottan, Talang, allaktivitetsdagen och avslutningen. Arbetet med att anpassa undervisningen för elever med olika behov har kommit igång bra. Vi känner oss tryggare med begrepp och olika hjälpmedel. Utvecklingstankar från arbetslagen Specialläraren Det utvecklingsarbete som jag börjat arbeta med är strukturen och mötesformerna för klasskonferenser kopplat till EHT, elevhälsoteamet. Detta önskar jag fortsätta med under nästa läsår. Samt att utarbeta ett bättre underlag att använda vid kartläggningar. Jag vill få en tydligare struktur där organisation-, grupp- och individperspektivet blir tydligare samt att elev och vårdnadshavare får bli mer delaktiga. För mellanstadiet behövs handledning i att jobba i två läroplaner och lärarens ansvar för alla elever. Hur vi lägger upp specialundervisningen, sätt och tid, på skolan behöver också vara ett levande arbete under nästa år. F-3 Planeringen och den gemensamma tiden mot den egna planeringen. Jobbet med att få fungerande grupper. Ett fortsatt arbete med att individanpassa undervisningen. Vart är eleverna, vart ska de? Överlämningar mellan stadier/lärare, vilka förväntningar har vi på varandra. Tillfällen att mötas, behöver finnas kortare planerade tillfällen. Samarbetet mellan klasser/lärare. Vill jobba med kortare temaområden under nästa år. Vad planerar vi att göra, hur utvärderar vi detta? Årshjulet och den röda tråden behöver vara aktuell under hela året. Det är en stomme för vår verksamhet och alla måste ha vetskap om den. Hur använder vi grupprummet/grupprummen/tomma klassrum? Mer gemensam planering för detta. Att alla barn är allas barn. Hur fördelar vi resurser? Behövs flera avstämningspunkter under året. Reading to Learn. Programmering. Att dela med oss av det vi kan samt att vi behöver utbildning. Kunskap om de olika delarna i Skolverkets kartläggningsmaterial, samt införandet av detta i F- klass. 4-6 Tiden och hur den används för olika saker. Vad tas bort när det kommer nya saker? Återkopplingen till lärare och elever. Respekten mellan lärare-elev, lärare-föräldrar. Att vi ska ha ett bra bemötande till föräldrar. 4

5 Utveckla alternativa redovisningsformer. En samsyn av kunskapsnivåer, sam-bedömning av elevarbeten inte bara vid Nationella prov. Planeringen arbetsområde, vecko- och terminsplaneringar. Att få in aktuella händelser i undervisningen. Arbetslagets betydelse för stöttning och utveckling. Från båda arbetslagen Vi måste synka tiderna för när vi lägger utvecklingssamtal. På vårterminen får alla vänta in att 3 och 6 är klara med NP. Målen från förra året kvar. I läsa och skriva kan allt vara kvar från 17/18, men ta bort bjuda in Anette. Specialläraren/försteläraren ska finnas med både på F-3 och 4-6 arbetslagstid. Problemlösningen måste få en större del av matematikundervisningen. I värdegrundsarbetet har vi saknat kompisgrupperna. Vi har en del kvar i jobbet med extra anpassningar (detta som vi blev tvungna att ställa in i våras). Fritids Få eleverna mer delaktiga i planeringen. Öka valfriheten t.ex. upplägg med kurser. Hur lägger man upp arbetet för de barn som har svårt att fungera i fritidsverksamheten. Utveckla samarbetet med skolan. Vart ska vi? Pedagogerna uttrycker att de vill fortsätta arbeta på det sätt de gjort under läsåret och med de strukturer de byggt upp inom olika ämnen. Reading to learn, läsning, läsförståelse, utveckla skrivandet, tabellträning, problemlösning och förståelse för matematik, anpassningar. Årshjulet och den röda tråden behöver vara aktuell under hela året. Läsåret 2018/2019 Utvecklingsområden Alla elever i årskurs 3 ska klara Nationella proven i svenska och matematik Alla elever i årskurs 6 ska klara Nationella proven i svenska, matematik och engelska samt få betyg i alla ämnen efter betygsskalan E-A. Få elever med höga betyg C-B-A. Höja betygsmedelvärdet för både pojkar och flickor. Få trygga och ansvarsfulla elever med god självkänsla och goda kunskaper. Prioriterade förbättringsområden Läsning och läsförståelsen hos alla elever. Skrivförmågan; grundläggande i årskurserna 1-3 och mer utvecklat i åk 4-6. Matematiken; stärka elevernas kunskaper när det gäller problemlösning, matematiska begrepp och tabellkunskaper. Elevernas kännedom om vad som förväntas av dem för att klara kunskapskraven i de olika ämnena. Värdegrunds- och trygghetsarbetet. Elevansvar. Anpassningar i undervisningen för elever med inlärningssvårigheter. Programmering införs i olika ämnen 5

6 Hur gör vi? Handlingsplan. Skriva mer i årskurserna. Träna handstil, skriva på dator, träna stavning och lära sig skriva olika typer av texter. För att lära sig skriva texter, berättande och faktatexter är Reading To Learn en bra metod. Eleverna får strategier i hur man kan bygga upp och skriva olika texter i olika genrer. Stimulera läsningen hos alla elever genom: - Reading to Learn metoden - Arbeta med olika texter. - Högläsning i par och i grupp, eleverna får möjlighet att samtala och reflektera om böcker. Läsecirklar. Remsläsning. Lästräning hemma. - Upplevelseläsning/högläsning av klassläraren. - Författarbesök. - Elever får berätta om en riktigt bra bok som de läst för sina kamrater. - Viktigt att skaffa fram böcker som efterfrågas av eleverna. - Vi har ett uppdaterat skolbibliotek som regelbundet ses över av en ansvarig lärare och utbildad bibliotekarie. Kollegialt lärandet i arbetslag. Rådfråga och ta tips av varandra. Bestämda tider för arbetslagen på skolan, 1-3 är ett arbetslag och 4-6 är ett. Försteläraren finns med i arbetslagens upplägg och planering. Mer färdighetsträning på schemat för att automatisera tabeller och bli säkrare på huvudräkning. Konkret material för matematikförståelse. Arbeta med den planering som utarbetats för skolan hur lärarna ska arbeta med problemlösning i de olika årskurserna. Eleverna får ta ansvar för några läxor i veckan samt ta ansvar för uppgifter inom skolan med stiganda ålder, t ex. klassvakter, bordsvärdar, rastlekar, fadderskap, disco, julotta, talang, skolavslutning mm. Värdegrundsarbete i grupperna. Försteläraren och rektor planerar, samarbetar och leder skolans utvecklingsarbete. Fortbildning/handledning i Reading to Learn metoden för våra nya lärare. Börja använda det nya Bedömningsstödet för förskoleklass. Elevens val schemaläggs samt förläggs i några temadagar under läsåret. Programmering. Kollegialt lärande samt fortbildning. Kvalitetsarbetet följs upp av rektor på gruppnivå på gemensamma konferenser och på individnivå i utvecklingssamtalen. Avstämning sker också i dialog på föräldraråd och på elevråd. Hur blev det? Rektor Chris Sommar 6

7 7