Utbyggd farled Klintehamn, TRV008

Transkript

1 Utbyggd farled Klintehamn, TRV008 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Den nuvarande hamnen i Klintehamn och farleden dit tillåter bara relativt små fartyg att trafikera hamnen vilket leder till att transportkostnaderna blir högre än om större fartyg kunde användas. Detta försämrar konkurrensförutsättningarna för berörda näringar, främst jord- och skogsbruk. Dessutom ger de nuvarande högre sjötransportkostnaderna ekonomiska incitament att flytta fartygsanlöp till Visby som kan angöras av större fartyg. En sådan utveckling står emellertid i strid med de lokala utvecklingsplanerna för hamnområdet i Visby som är mera lämpat för och ger större samhällsekonomisk nytta i andra användningar. Tvärtom önskar Gotlands kommun flytta nuvarande transporter av bulkgods från Visby till Klintehamn för att möjliggöra en bättre stadsutveckling i Visby. Hanteringen av bulkgods i Visby genererar också tunga lastbilstransporter i centrala Visby utöver de trailertransporter som genereras av färjetrafiken. Åtgärdens syfte: Åtgärden skapar förutsättningar för sänkta sjötransportkostnader genom att större fartyg kan användas. Kapacitet byggs för att flytta bulkgods från Visby till Klintehamn vilket minskar lastbilstransporter och möjliggör ändrad markanvändning i Visby. Förslag till åtgärd: Kostnaden för åtgärden är beräknad till 135 mnkr (96 mnkr exklusive kostnader för åtgärder med nuvarande kajer som ska göras oberoende av utbyggnadsprojektet) i prisnivå Åtgärderna omfattar fördjupning och breddning av farleden och hamnbassängen för att göra det möjligt att trafikera med större fartyg. Bygg ut logistikytorna i hamnområdet i Klintehamn för att göra det möjligt att även hantera det bulkgods som idag går på Visby. Sida 1 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

2 Tabell 1 Samhällsekonomiskt analysresultat - sammanfattning Kalkylresultat: Nettonuvärde, mnkr + Miljöeffekter som ej värderats i kalkylen + Övriga effekter som ej värderats i kalkylen => Sammanvägd Samhällsekonomisk lönsamhet 56 Lönsam Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen - sammanfattning Effekter som har värderats i kalkylen Exempel på effekter år 2030 Nuvärde (mnkr) Diagram Resenärer Godstransporter Persontransp.företag Trpt kostn fartyg och lastbil minskar 4,3 mnkr/år Samhällsekonomisk analys Trafiksäkerhet Klimat Hälsa Landskap Övrigt SamEk Inv. Nettonuvärde Nyckeltal utifrån prissatta effekter NNK = 0,47 Ökad sjösäkerhet 1,3 mnkr/år Minskade CO2 utsläpp 0,34 mnkr/år Minskade utsläpp NOx,SO2 0,52 mnkr/år Landkapseffekter får inte ingå i denna tabell Ej internaliserade ext effekter lastbil, 0,44 mnkr/år Sänkta transportkostnder fartyg och lastbil samt alternativ markanv Visby Informationsvärde NNK = HÖG Spann NNK* Effekter som inte har värderats i kalkylen 8 0,1 till 0,5 NK = 0,47 Berörd/påverkad av effekt Bedömning Sammanvägd bedömning Kortfattad beskrivning och bedömning Miljö Övrigt Klimat Hälsa Landskap Resenärer Godstransporter Persontransportföretag Trafiksäkerhet Övrigt Ej bedömt Försumbart Ej bedömt Ej bedömt Ej bedömt Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde *Spannet bygger endast på huvudalternativets NNK och NNK med högre kostnad Minskade störningar och utsläpp från lb Viss negativ påverkan Åtgärden bedöms inte påverka resenärsnyttan Bättre fartygstillgång, minskad osäkerhet i ftgtrpt Ingen påverkan på persontransportföretag Minskade olycksrisker från lb i Visby och Klinteh. Större tillgång till lämpligt tonnage och minskad osäkerhet vid anlöp Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning 3. Fördelningsanalys Störst nytta/ fördel (störst) negativ nytta/ nackdel För- delningsaspekt Kön: restid, reskostn, rest.os Lokalt/ Regionalt/ Nationellt/I nternationellt Regionalt Länsvis fördelning Gotland Kommunvis fördelning Gotland Näringsgren Trafikanter, transporter, externt berörda Godstransp orter Träflis och skogsrester Åkerier Trafikslag Gods-fartyg Ålder Åtgärdsspecifik fördelnings aspekt Näringar och boende i Visby Sida 2 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

3 4. Transportpolitisk målanalys Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning Bidrag till FUNKTIONSMÅLET Bidrag till HÄNSYNSMÅLET Medborgarnas resor Kollektivtrafik, gång och cykel Klimat Hälsa Landskap Målkonflikter Inga aktuella målkonflikter. Näringslivets transporter Tillgänglighet regionalt/ länder Jämställdhet Funktionshindrade Barn och unga Trafiksäkerhet Tillförlitlighet Tryggt & bekvämt Tillförlitlighet Nöjdhet & kvalitet Pendling Tillgänglighet storstad Interregionalt Jämställdhet transport Lika möjlighet Kollektivtrafiknätet Skolväg Gång & cykel, andel Kollektivtrafik, andel Överflyttning transportslag Energi: transportsystemet Energi: fordon Energi: infrastrukturhållning Människors hälsa Befolkning Luft Vatten Mark Materiella tillgångar Landskap Biologisk mångfald, växtliv, djurliv Forn- och Kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Döda & svårt skadade bidrag bidrag bidrag bidrag bidrag bidrag Negativt Negativt Negativt bidrag Bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning Åtgärden leder till sänkta transportkostnader såväl sjöledes som med lastbil för de förväntade godsmängderna. Samtidigt kan utsläppen av klimat- och miljöpåverkande avgaser minskas. Sida 3 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

4 1.Beskrivning av åtgärden 1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärden Tabell 1.1 Sammanfattande tabell - beskrivning av åtgärden Åtgärdsnamn Objekt-id Syfte Beskrivning av åtgärd Åtgärdskostnad (mnkr) Sammanhang Län Utbyggd farled Klintehamn TRV008 Öka kapaciteten och sänka transportkostnaderna 96 Ingår i stadsutveckling Gotland Tabell 1.2 Åtgärdstypsbeskrivning enligt fyrstegsprincipen Indelning av åtgärder enligt fyrstegsprncipen Är åtgärden ett resultat av en åtgärdsvalsstudie? Ingår steg 1 - åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Ingår steg 2 - åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Ingår steg 3 - åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Ingår steg 4 - åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Nej Nej Nej Ja Nej Namn och datum på åtgärdsvalsstudien samt vilken aktör som föreslagit att åtgärden ska utredas Vilka steg 1-åtgärder ingår? (kortfattat) Vilka steg 2-åtgärder ingår? (kortfattat) Vilka steg 3-åtgärder ingår? (kortfattat) Vilka steg 4-åtgärder ingår? (kortfattat) Muddring av farled och hamnbassäng samt nya logistikytor Tabell 1.3 Sammanfattande tabell - status för åtgärdsförslaget Aktuellt skede vid upprättande av den samlade en Senaste ställningstagande före upp-rättandet av samlad Datum och namn för senaste ställningstagande före upprättandet av samlad Kvalitetsstatus för åtgärdsförslaget Betydande miljöpåverkan? Är MKB gjord? Innebär befintliga förhållanden att normer överskrids eller lagar överträds? Om normer eller lagar överskrids eller överträds, löser i så fall åtgärdsförslaget problemet? Leder åtgärden till att normer överskrids eller lagar överträds i annan del av transportsystemet? Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Regeringsrapport Nej Ja Nej Nej Sida 4 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

5 1.2 Kompletterande diagram, figurer eller kartbilder Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här 1.3 Nuläge och brister Den nuvarande hamnen i Klintehamn och farleden dit tillåter bara relativt små fartyg att trafikera hamnen. Detta leder till att transportkostnaderna blir högre än om större fartyg kunde användas, vilket försämrar konkurrensförutsättningarna för berörda näringar, främst jord- och skogsbruk. Dessutom ger de nuvarande högre sjötransportkostnaderna ekonomiska incitament att flytta fartygsanlöp till Visby som kan angöras av större fartyg. En sådan utveckling står emellertid i strid med de lokala utvecklingsplanerna för hamnområdet i Visby som är mera lämpat för och ger större samhällsekonomisk nytta i andra användningar. Tvärtom önskar Gotlands kommun flytta nuvarande transporter av bulkgods frånvisby till Klintehamn för att möjliggöra en bättre stadsutveckling i Visby. Hanteringen av bulkgods i Visby genererar också tunga lastbilstransporter i centrala Visby utöver de trailertransporter som genereras av färjetrafiken. Bebyggelsestruktur för arbetsplatser och bostäder Lokalisering av service och handel Distansarbete Resvanor och/eller godsflöden Färdmedelsfördelning persontrafik Färdmedelsfördelning godstrafik Godsflöden enligt statistik från Gotlands kommun/region Gotland och Sjöfartsverket Projektet berör transporter av Bulkgods ca ton/år över Klintehamn huvudsakligen utskeppning av flis, massaved och spannmål samt lossning av gödningsmedel och grus. Projektet innebär att bulkgods ca ton, främst flis och massaved flyttas från Visby till Klintehamn Sida 5 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

6 Gångvägens längd: Gångvägens standard: Gångtrafik: Cykelvägens längd: Cykelvägens standard: Cykeltrafik: Väglängd: Vägstandard: Vägtrafik: Banlängd: Banstandard: Bantrafik: Banflöde: Fartygsklass: Längd 95 (85), Bredd 16, Djup 4,5 Trafik i farled/hamn: 89 fartyg i Klintehamn; 26 i Visby Flöde i farled/hamn: ton per år Annan anläggning: dimension Annan anläggning: standard Förberedelse för större kajlängd; nya upplagsytor för gods (logistikytor) Annan anläggning: trafik Annan anläggning: övrigt Sida 6 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

7 1.4 Fyrstegsanalys 1.5 Syfte Farledsprojektet är en del av en mera omfattande utveckling av hamnen i Klintehamn och kan ses som ett led i förverkligande av tankarna i Region Gotlands hamnstrategi som innebär att huvudhamnarna på Gotland Visby, Klintehamn och Slite var och en renodlas funktionellt för att tillsammans ge en fullständig hamnservice. Utbyggnaden av hamnen i Klintehamn gör det möjligt att överföra gods som idag lastas över kaj i Visby hamn till Klintehamn. Kapacitetsbrist i Klintehamns hamn gör att en viss del av bulktransporterna sjöledes till och från Gotland idag går via Visby. Ett viktigt syfte med projektet är att göra det möjligt att flytta de volymer som idag hanteras i Visby till Klintehamn. Oljetransporterna blir dock kvar i Visby hamn. Genom att flytta godskvantiteter till Klintehamn frigörs mark i Visby som kan exploateras för andra ändamål. Dessutom minskar godstransporterna med lastbil genom Visby. Farledsprojektet gör det också möjligt att trafikera farleden med betydligt större fartyg än idag vilket ger förutsättningar för lägre transportkostnader. Projektet planeras på ett sådant sätt att en ytterligare utbyggnad av kajer och ytor för godsupplag kan ske i framtiden utan att särskilda åtgärder i farleden ska behöva göras 1.6 Förslag till åtgärd/er Planerade åtgärder enligt teknisk beskrivning:den planerade vattenverksamheten innefattar utbyggnad av hanteringsytor samt fördjupning och utvidgning av farled och hamnbassäng genom muddring. Syftet med vattenverksamheten är att möjliggöra för större fartyg att kunna trafikera hamnen och att kunna hantera ökade mängder gods i form av skogs- och jordbruksprodukter. Detaljprojektering kommer att genomföras vilket innebär att mindre justeringar av utförande kommer att ske innan åtgärderna vidtas. Hamnen planeras för en fartygsstorlek som bedöms vara trolig i framtiden för hamnar av Klintehamns storlek. Aktuell fartygstyp, Klintemax, har tagits fram av SSPA och har längden 115 m, bredden 16,5 m och 6,0 m i djupgående. Planerade åtgärder innebär muddring av farled och vändzon/hamnbassäng. Farleden kommer att breddas från ca 43 m till 53 m genom muddring ner till 7,3 m. Vändzonen i den nya hamndelen innebär att vändcirkeln utvidgas till 205 m i diameter och fördjupas till 6,8 m. Vidare planeras muddring i befintlig hamnbassäng (Yttre hamnen) så att ett enhetligt djup på -6,0 m erhålls. Sammanfattningsvis planeras följande muddringar: -Muddring av befintlig hamn ner till - 6,0 m vattendjup (idag är djupet ca - 5,0-6,0 m) -Muddring i vändzon och hamnbassäng ner till - 6,8 m (idag olika djup mellan ca -3,0 5,5 m) -Muddring i farled ner till - 7,3 m (idag är farleden ca - 5,5 m och i området som breddas är den ca 3,5 till - 5,5 m)." Vilka steg 1-åtgärder för persontransporter ingår? Sida 7 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

8 Vilka steg 1-åtgärder för godstransporter ingår? Vilka steg 2-åtgärder för persontransporter ingår? Vilka steg 2-åtgärder för godstransporter ingår? ej relevant Vilka steg 3-åtgärder ingår? Projektet innebär en utbyggnad av befintlig farled och hamn så att större och mera kostnadseffektiva fartyg än idag kan användas för transporterna.överflyttning av bulkgods från Visby till Klintehamn i syfte att minska den tunga trafiken genom centrala Visby och att minska det totala transportarbetet med lastbil Vilka steg 4-åtgärder ingår? Gångvägens längd: Gångvägens standard: Gångtrafik: Cykelvägens längd: Cykelvägens standard: Cykeltrafik: Väglängd: Vägstandard: Vägtrafik: Banlängd: Banstandard: Bantrafik: Banflöde: Fartygsdimension: Trafik i farled/hamn: Flöde i farled/hamn: Längd 115, bredd 16,5, djup 6, ton/år Annan anläggning: dimension Sida 8 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

9 Annan anläggning: standard Annan anläggning: trafik Annan anläggning: övrigt Ny utmärkning i farleden 1.7 Åtgärdskostnad och finansiering Tabell 1.5 Åtgärdskostnad och finansiering Eventuell uppdelning på finans eller finansiär Åtgärdskostnad per finansiär (mnkr) Sammanlagd åtgärdskostnad (mnkr) Prisnivå Beräkningsmetod Huvud-analysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad Gotlands hamnar jun-13 Enligt erfarenhetsvärden Trafikverket 35 Huvud-analysens jämförelsealternativ. Nominell åtgärdskostnad Planeringsläge En MKB har tagits fram under 2012 (rapport ) och en ansökan om vattenverksamhet enligt projektet är inlämnat till Miljödomstolen, som beräknas meddela dom under första halvåret Projektet finns nämnt i remissversionen till den nationella infrastrukturplanen som exempel på projekt som kan finansieras genom s.k. regionala potter. 1.9 Relation till andra åtgärder Åtgärden en del i förverkligande av region Gotlands hamnstrategi som innebär koncentration till Visby av person- och kryssningstrafik samt roro-trafik och renodling av Klintehamn och Slite som bulkgodshamnar 1.10 Övrigt Kostnaden för planerade investeringar i Klintehamns hamnanläggningar och farled uppgår till sammanlagt 135 mnkr i prisnivå Utav dessa utgör 38,8 mnkr kostnader för åtgärder med nuvarande kajer. Dessa åtgärder planeras att genomföras oavsett beslut om det totala investeringsprojektet. I den samhällsekonomiska kalkylen används nettoinvesteringen 96,2 mnkr i prisnivå , vilket motsvarar 89,8 mnkr i prisnivå 2010 medel. Sida 9 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

10 2. Samhällsekonomisk analys Samhällsekonomisk analys (även kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnadsnyttokalkyl) innebär att man med metoden CBA ('cost-benefit analysis') gör en värdering och sammanräkning av samtliga relevanta samhällsekonomiska effekter av en åtgärd. Den samhällsekonomiska analysen innebär en strävan mot målet om samhällsekonomisk effektivitet genom att man tillämpar det så kallade Kaldor-Hicks-kriteriet. Enligt detta kriterium leder en åtgärd till en ökning av samhällets totala välfärd om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Med andra ord, en åtgärd är lönsam om de totala samhällsekonomiska intäkterna är större än de totala samhällsekonomiska kostnaderna. Värderingen av effekterna baseras på marknadsekonomiska principer härledda från målet om total samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter värderas genom marknadspriser medan andra effekter värderas genom beräknade fiktiva priser, så kallade skuggpriser. De effekter som är värderade, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i själva kalkylen. För att analysen ska bli fullständig måste emellertid kalkyldelen kompletteras med en beskrivning av de svårvärderade effekter som inte har varit praktiskt möjliga att värdera och inkludera i kalkylen. De svårvärderade effekterna beskrivs i många fall endast 2.1 Prissatta effekter Kalkylförutsättningar Allmänna kalkylförutsättningar Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Prognos persontrafik - huvudanalys Avvikelse från prognos persontrafik Prognosverktyg - persontrafik Prognos godstrafik - huvudanalys Avvikelse från prognos godstrafik Prognosverktyg - godstrafik Befolkningsscenario Ekonomiskt scenario Näringslivsscenario Övrig scenarioinformation Trafikering - kollektivtrafik Trafikering - gods Infrastrukturnät ASEK-version Avvikelse från ASEK Kalkylränta % 3,5% Prognosår Diskonteringsår 2012 Öppningsår Utförandetid/byggtid, antal år (projektspecifik) Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 60 Kalkylperiod från startår för effekter Huvudscenariot för sjöfart TRV 2013:056 Huvudscenariot för sjöfart appliceras proportionellt mot godsflöden för Södra ostkusten på flöden över Klintehamn Successiv ökning av fartygens medelstorlek och medellast under en tioårsperiod till följd av åtgärden ASEK5 Prisnivå för kalkylvärden 2010 Inga avvikelser Kalkylverktyg - samhällsekonomi Kalkyldatum Beräkningsmodell Excel Sida 10 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

11 Specifika kalkylförutsättningar för att validera kalkylresultatet Åtgärden väntas inte leda till ökade godsflöden men däremot en överflyttning av nuvarande flöden från Visby som adderas till existerande flöden i Klintehamn. Denna överflttning leder också till kortare väg för lastbilstransporter för det gods som idag hanteras i Visby. Åtgärden förbereder en möjlig framtida ökning av utskeppningen av kalk över Klintehamn Trafiktillväxttal Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökning [%] Referensscenario: Huvudscenario Tidsperiod Personbil Lastbil Persontrafik på järnväg Godstrafik på järnväg Persontrafik på spårväg/tunnelbana Persontrafik på buss Persontrafik cykel Persontrafik gång Persontrafik fartyg Godstrafik fartyg 1,00% 0,00% Persontrafik med annat trafikslag Godstrafik med annat transportslag Kommentar till tabell 2.2: Trafiktillväxten med en procent per år antas pågå under 40 år; resterande del av kalkylperioden antas tillväxten vara noll procent per år Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad Analysnivå Huvudanalys Känslighetsanalys - alternativ investeringskostnad Alternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ Kalkylmetod åtgärdskostnad Kostnadskalkyler tekniska konsulter Kostnadskalkyler tekniska konsulter Huvudanalysen ökad med 30 procent Huvudanalysen ökad med 30 procent Basår för penningvärde jun jun Nominell åtgärdskostnad Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl. skattefaktor Sida 11 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

12 2.1.2 Kalkylresultat Nyckeltal Samhällsekonomi Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi Kalkylmetod för åtgärdskostnad Samhällsekonom-isk invest- Nettonuvärdeeringskostnad (mnkr) inkl skattefaktor (mnkr) Nettonuvärdeskvot NNK** Nyttokostnadskvot NK*** Kostnadskalkyler Huvudanalys 120 tekniska konsulter 56 0,47 0,47 Känslighetsanalys med Känslighetsanalyser högre kostnad tex succesivkalkyl 85% eller Huvudanalys + 30 % ,13 0,13 motsvarande * Nettonuvärdet är lika med summan av nuvärdet av alla positiva och negativa nyttoeffekter (årliga samhällsekonomiska intäkter och kostnader) minus investeringskostnaden. ** Nettonuvärdeskvoten är nettonuvärdet dividerat med den samhällsekonomiska investeringskostnaden. ***Nyttokostnadskvoten (NK) är lika med nettonuvärdet dividerat med summan av den samhällsekonomiska investeringskostnaden och nuvärdet av nettoförändringen av drift- och underhållskostnader för infrastrukturhållaren. Klassificering av åtgärder utifrån NNK, enligt ASEK5 Kategori NNK-intervall Mycket hög lönsamhet NNK >=2 Hög lönsamhet 1=< NNK < 2 Lönsam 0,5 =< NNK < 1 Svagt lönsam 0 =< NNK < 0,5 Olönsam -0,3 =< NNK < 0 Mycket olönsam NNK < -0,3 Klasificering av NNK: Lönsamt Kommentar: Samhällsekonomiskt kalkylresultat I tabell 2.5a redovisas de effekter av åtgärden som är samhällsekonomiskt relevanta och som har kvantifierats och värderats monetärt (genom marknadspris eller skuggprisvärdering, direkt kostnadsberäkning eller alternativkostnadsvärdering). Samhällsekonomiskt relevanta effekter ska finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som värderade effekter i tabell 2.5a eller som svårvärderade effekter i tabell 2.6a. I de fall en effekt är konstaterad och eventuellt kvantifierad men inte värderad redovisas den verbalt och bedöms i tabell 2.6a. Normalt redovisas en viss effekt antingen monetärt värderad i tabell 2.5a eller enbart beskriven i tabell 2.6a. I vissa fall omfattar emellertid den monetära värderingen av en effekt endast vissa delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser. I sådana fall kan man komplettera den monetära värderingen av effekten i tabell 2.5a med en beskrivning i tabell 2.6a av de delar av effekten som inte ingår i värderingen. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den bedömningan görs i avsnitt 2.3. Sida 12 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

13 Tabell 2.5a Beräkning av samhällsekonomiskt nettonuvärde Effekter som värderats monetärt och som ingår i beräkning av nettonuvärde Berörd/ påverkad av effekt Effektbenämning och kortfattad beskrivning Ex på årlig effekt för prognosår Nuvärde detaljerat (mnkr) Nuvärde översiktligt (mnkr) Beräk-nat med verktyg EXTERNA EFFEKTER TRAFIKANT EFFEKTER INBESPARADE BUDGETEFFEKTER KOSTNADER I JA LIVSLÄNGD KLIMAT GODSTRANSPORTER DRIFT-, UNDERHÅLLS- OCH REINVESTERINGS KOSTNADER UNDER TRAFIKSÄKERH ET (TS) HÄLSA (exkl trafiksä ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Minskade transportkost nader Förseningar och trafikstörning ar Lastbilstrans porter Minskade förväntade riskkostnader Utsläpp CO2 Inbesparade kostnader i JA Fartygskostnader och kostnader för lastning/lossning i hamn Beskriv den beräknade effekten i ord här, ange också relevanta kunskapsbrister Kortare lastbilstransporter från omland till hamn Förbättrad sjösäkerhet genom övergång till sjötrafik enligt Piancs rekommendationer Minskade utsläpp från fartyg Nox, VOC och Minskade utsläpp från fartyg SO2 externa kostnader lastbil Drift och Underhåll Ej internaliserade externa kostnader för tung lastbil med släp mellan Visby och Klintehamn enligt ASEK Kostnader för drift och underhåll beräknas bli oförändrade 1,9 2,4 1,3 0,34 0,52 0,44 mnkr/år mnkr/år mnkr/ år mnkr/år 48 0 mnkr/år 5 mnkr/år mnkr/år Ej beräknat mnkr/år Ej beräknat Beräkning smodell Excel Beräkning smodell Excel Beräkning smodell Excel Beräkning smodell Excel Beräkning smodell Excel Beräkning smodell Excel Beräkning smodell Excel Sida 13 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

14 Totalt nuvärde exkl investeringskostnad Totalt nuvärde exkl investeringskostnad (används endast om uppdelning av nuvärdet inte är möjligt) Ej beräknat MINUS SAMMHÄLLS EKONOMISK INVESTERINGS- KOSTNAD Projektet sänker transportkostnader med fartyg, minskar omfattningen av trafik med lastbil, höjer farledens säkerhetsnivå och frigör mark i Visby. Kunskapen om hur mycket och under vilken tidsperiod anpasasning sker till större fartyg behöver utvecklas mnkr/ år NETTONUVÄRDE 56 Tabell 2.5b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.5a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.5a (hänvisas i tabell 2.5a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått Diagram med diskonterade nyttor och kostnader Informationsvärde NNK När åtgärdskostnaden är högst 70 miljoner kronor är det tillåtet att använda antingen enkla eller avancerade bedömningsregler. När åtgärdskostnaden är större än 70 miljoner kronor måste man tillämpa avancerade bedömningsregler. Informationsvärdet för NNK behöver bara bedömas då avancerade bedömningsregler tillämpas. Sida 14 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

15 Detaljerat informationsvärde för NNK bedöms som: Övergripande grad av informationsvärde: HK/HR HÖG Motivering: 2.2 Effekter som inte värderats monetärt (ingår inte i beräknat nettonuvärde) I tabell 2.6a beskrivs de samhällsekonomiskt relevanta effekterna av åtgärden som av olika skäl inte varit möjliga att värdera monetärt. Normalt sett redovisas en samhällsekonomisk effekt antingen i tabell 2.5a eller 2.6a. Det kan emellertid i vara så att endast delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser kan värderas monetärt. I sådana fall kan det vara motiverat att i tabell 2.5a beskriva de delar av effekten som inte ingår i värderingen i tabell 2.5a. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den sammanvägda bedömningen görs i avsnitt 2.3. Sida 15 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

16 Tabell 2.6a Effekter som inte värderats monetärt Effekter som inte ingår i beräkningen av nettonuvärde men som ingår i den sammanvägda bedömning Ex på årlig effekt Berörd/ påverkad av effekt Effektbenämning, kortfattad beskrivning och bedömning 2030 Bedömning Samman-vägd Bedömt bedömning av Ej bedömt RESENÄRER Ej bedömt Ej bedömt TRAFIKANT EFFEKTER GODSTRANSPORTER Sjötransporte r Minskad osäkerhet i transporttider och tillgång till större antal alternativa fartyg för transporterna. Tillgång till kapacitet för eventuell ny kalkbrytning Upprättar en av Samlad effektbed ömning PERSONTRANSPORTF ÖRETAG Ej bedömt Ej bedömt EXTERNA EFFEKTER (Följdeffekter för samhället) TRAFIK-SÄKERHET (TS) KLIMAT HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) LANDSKAP Lastbilstrans port genom Visby och Klintehamn Upprättar en av Samlad effektbed ömning Ej bedömt Ej bedömt Människors hälsa - buller Intrång i Landskap Ekosystemeff ekter och biologisk mångfald Minskad olycksrisk genom minskad tung trafik inne i Visby och minskad genomfartstrafik i Klintehamn. Den finns osäkerheter kring bedömningen av den lokala trafikpåverkan i Klintehamn. Frågan behöver utredas vidare. Minskade störningar från tung trafik inne i Visby till följd av färre lastbilstransporter och minskade störningar inne i Klintehamn till följd av ändrad rutt för lastbilstrasnporter. Störningar i Klintehamn under byggtid. Effekter för natur, kultur och friluftslivsvärden bedöms i MKB vara negativa men små.åtgärden bedöms Försumbart medföra en viss negativ påverkan på vattenområden. Försumbart Expertgru pp (se referensli sta) Expertgru pp (se referensli sta) Sida 16 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

17 INBE- SPARADE KOSTNADER I JA Inbesparade Ej bedömt Ej bedömt kostnader i JA Kommentar: Det bulkgods som idag lastas ut från Visby kommer till största delen från södra Gotland söder och sydost om Klintehamn. Transportvägen för detta gods idag med lastbil går genom Klintehamn (kustvägen) till hamnen i Visby. Om godset i stället lastas ut över Klintehamn kommer lastbilarna inte att behöva köra genom hela Klintehamn utan viker av mot hamnområdet i den södra delen av tätorten. Därigenom bortfaller den del av lastbilstrafiken till och från Visby som passerar den norra delen av tätorten, vilket minskar negativa bieffekter av lastbilstrafik i Klintehamn. Tabell 2.6b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.6a (hänvisa i tabell 2.6a till denna tabell med referensnummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått Tabell 2.6c Sammanvägning av ej värderbara effekter Miljöeffekter som ej ingår i NNK/NK/NNV (sammanvägt) + Övriga effekter som ej ingår i NNK/NK/NNV (sammanvägt) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (detaljerad sammanvägning) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (övergripande sammanvägning) Positiv (liten) Vilken kompetensnivå har de som gjort bedömningen? Upprättaren Kommentar: Redovisade bedömningar bygger på underlag från MKB som lämnats till Miljödomstolen samt underlag och kontakter med personer på Region Gotland och Sjöfartsverket enligt vad som framgår av separat rapport Swahn 2014, Samhällsekonomisk bedömning av en utbyggd farled till Klintehamn. Vissa ändringar av bedömingar har gjorts efter granskning av expertgrupp på trafikverket region Stockholm. Sida 17 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

18 2.3 Sammanvägning av åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar BEDÖMNINGSPARAMETRAR Parametrar i tabellen bedömda av: Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad. Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Bedömning 96 Upprättaren Storleken på åtgärdskostnaden tillåter endast användande av avancerade bedömningsregler. Nedanstående parametrar måste bedömas. Aktuell NNK Prognos och indata (förutsätter väl dokumenterat eller expertbedömt underlag): Sammanvägda ej prissatta effekter: Detaljerat informationsvärde för NNK Grad av informationsvärde för NNK 0,4667 Överensstämmer Positiv (liten) HK/HR HÖG OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT: Villkorsfall Villkorsfall 43 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Lönsam Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Tabell 2.8 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Slutlig sammanvägning bedömd av: Lönsam Kommentar: Upprättaren av den samhällsekonomiska analysen och SEB har vid ett bedömningsmöte med deltagare från Sjöfartsverket och Trafikverket region Stockholm den 17 februari 2014 presenterat analysresultat och bedömningar. Efter bedömningsmötet har vissa ändringar och tillägg gjorts. Sida 18 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

19 3. Fördelningsanalys Den samhällsekonomiska analysen (CBA) baseras på principerna för samhällsekonomisk effektivitet genom kriteriet för samhällsekonomisk lönsamhet. Detta kriterium innebär att samhällets totala välfärd anses öka om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Den traditionella samhällsekonomiska analysen tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttan eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärden. Därför kan den samhällsekonomiska analysen behöva kompletteras med information om fördelningseffekterna av den analyserade åtgärden. En sådan analys visar hur nyttan och kostnaderna av den aktuella åtgärden fördelar sig på olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders- och inkomstgrupper, för olika samhällssektorer eller för olika delar av landet. I tabell 3.1 redovisas - om inget annat sägs - hur direkta förändringar av nyttan (fördelar eller intäkter respektive nackdelar eller kostnader) fördelar sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvenserna är ofta är mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas även av indirekta effekter som kan uppstå till exempel genom marknadsförändringar och ändringar i skatte- och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa en uppskattning av den direkta och omedelbara fördelningen av positiva och negativa nyttoeffekter. Om en fördjupad fördelningsanalys har gjorts (till exempel en särskild analys av regionala expansionseffekter eller analys av regionala inkomsteffekter med Samlok-modellen) ska den redovisas den i avsnitt 3.2 Fördjupad fördelningsanalys. Sida 19 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

20 3.1 Fördelningsanalys Tabell 3.1 Fördelningsanalys Fördelningsaspekt Största nytta/ fördel Näst största nytta/ fördel (största) negativa nytta/ nackdel Kommentar Underlag och kompetens-område för dem som gjort bedömningen Delanalys kön: restid, reskostnad och restidsosäkerhet (persontrafik) Upprättaren av Samlad Lokalt/regionalt/ nationellt/ internationellt Regionalt Lokalt Nyttan uppkommer främst på Gotland och i Visby Upprättaren av Samlad Länsvis fördelning Gotland Upprättaren av Samlad Kommunvis fördelning Gotland Se ovan regionalt Upprättaren av Samlad Trafikanter, transporter och externt berörda Godstransport er Övrigt näringsliv Enligt MKB:n uppkommer inga negativa effekter i Klintehamn trots ökad godsvolym Upprättaren av Samlad Näringsgren Träflis och skogsrester Spannmål Åkerier De näringsgrenar som får sänkta transportkostnader drar störst nytta av projektet Upprättaren av Samlad Trafikslag Gods-fartyg Gods-väg Eftersom åtgärden påverkar godstransporter med sjöfart och lastbil Upprättaren av Samlad Ålder Upprättaren av Samlad Ändrad markanvändning i Visby Näringar och boende i Visby Flytten av bulkgodshanteringen från centrala Visby gynnar boende, turism och näringar i centrala Visby. Det markområde som frigörs när godshanteringen flyttar till Klintehamn är centralt beläget med näörhet till världsarvsstaden, universitetet m. fl pågående verksamheter. Expertgrupp (se referenslista) 3.2 Fördjupad fördelningsanalys Sida 20 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

21 4. Transportpolitisk målanalys Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Målet konkretiseras genom ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Regeringen föreslog denna målstruktur i den trasnportpolitiska propositionen Mål för framtidens resor och transporter (prop. 2008/09:98), som riksdagen biföll Bedömning av bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning En åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till en välfärdsökning om de samhällsekonomiska intäkterna är större än kostnaderna. Med intäkter avses alla positiva nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda och med kostnader negativa nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda. Det demokratiska beslutssystemet måste också anse att den nya välfärdsfördelningen är acceptabel. Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnaden för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att endast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så stor nytta för samhället som möjligt, oavsett om det handlar om tid, miljö, hälsa eller något annat. En sammanvägd bedömning av de effekter som en åtgärd ger upphov till är en indikator på hur åtgärdenbidrar till samhällsekonomisk effektivitet. En sådan sammanvägning är gjord i kapitel 2. Samhällsekonomisk analys. Resultatet från analysen blev följande: Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Lönsam 4.2 Bedömning av bidrag till en hållbar utveckling utifrån kriterier för ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter En hållbar utveckling är en utveckling som för oss närmare ett tillstånd av långsiktigt hållbarhet. Långsiktig hållbarhet är ett övergripande mål för hela samhällsutvecklingen. Den vanligaste definitionen finns beskriven i Brundtlandrapporten (FN-rapporten "Vår gemensamma framtid" från 1987). I den beskrivs hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Hållbar utveckling handlar därför inte bara om en god miljö, utan den förutsätter god balans mellan tre delar som är ömsesidigt beroende av varandra: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. När man bedömer om en enskild åtgärd bidrar till hållbar utveckling ska man därför bedöma de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna på lång sikt, samt balansen mellan dem. Det finns för närvarande inget enkelt sätt att avgöra om huruvida en åtgärd bidrar till hållbarhet utveckling eller inte, men det kan delvis mätas med mått för samhällsekonomisk effektivitet och med utfall för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen. Men det betyder inte att summan av utfallen för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen är lika med åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling. Sida 21 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

22 Tabell 4.1 Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Hållbarhet Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Bedömt av (namn, kompetensområde) Bidrag till långsiktig hållbarhet Ekologisk hållbarhet Samhällsekonomisk hållbarhet Bidrar genom minskade utsläpp av klimatgaser och andra miljöpåverkande avgaser från fartyg och lastbilar Bidrar till bättre långsiktiga förutsättningar för berörda näringar inom jord- och skogsbruk på Gotland samt kan underlätta kalkbrytning på ett sätt som är miljömässigt bättre än andra brytningsalternativ Social hållbarhet Bidrar genom att förbättra förutsättningarna för produktiv sysselsättning och boende på Gotland Sammantagen beskrivning av åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling Bidrar till ekologisk hållbarhet genom minskade utsläpp av klimat- och andra klimatpäverkande avgaser, bidrar till samhällsekonomisk hållbarhet genom bättre resursanvändning som kommer till uttryck genom positiv NNK samt till social hållbarhet genom att ge ett positivt bidrag till möjligheterna till produktiv sysselsättning på Gotland i direkt berörda näringar och i Visby. 4.3 Bedömning av bidrag till transportpolitisk måluppfyllelse Bedömningen av vilket bidrag åtgärden ger till de olika målen ska göras utifrån från en absolut skala. Följande skala används: positivt bidrag = grönt negativt bidrag = rött inget bidrag = ofärgat ej bedömt = grått Att skalan är absolut innebär till exempel att inget bidrag i måluppfyllelseanalysen skiljer sig från bedömningen försumbart i den samhällsekonomiska analysen. När man ska bedöma bidrag till måluppfyllelse har inget bidrag en absolut betydelse. Observera att de olika delarna i nedanstående tabell bygger olika dokument som kommit olika långt i beslutsoch koncensusprocesser. Utformningen av tabellen är inte slutlig, utan den kommer att behöva uppdateras framöver. Sida 22 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

23 Tabell 4.2 Transportpolitisk målanalys Mål Kvalitativ beskrivning av bidraget till måluppfyllelse Bedömt av (namn, kompetensområde) Funktionsmålet 1 Tillförlitlighet Medborgarnas resor. Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Trygghet & bekvämlighet bidrag: Minskade störningar för övriga trafikanter till följd minskade lastbilstransporter i Visby och minskad genomfartstrafik i Klintehamn. Osäkerhet finns i bedömningen av lokal trafikpåverkan i Klintehamn. Näringslivets transporter. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillförlitlighet Kvalitet bidrag: Säkrare tillgång till hamnen ober av yttre förhållanden samt större fartygsurval bidrag: Lägre transportkostnader Pendling Tillgänglighet regionalt och mellan länder. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Tillgänglighet storstad Tillgänglighet till interregionala resmål bidrag:förutsättningar för kryssningstrafik med mindre fartyg förbättrs Jämställdhet. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Jämställdhet - lika möjlighet att utforma sina liv (valmöjlighet) Lika påverkansmöjlighet Sida 23 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

24 Funktionshindrade. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Kollektivtrafiknätetets användbarhet för funktionshindrade Barn & unga. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Skolväg - gå eller cykla på egen hand : Möjligen positivt bidrag till följd av minskade lastbilstransporter i Visby och genom Klintehamn.Osäkerhet finns i bedömningen av lokal trafikpåverkan i Klintehamn. Kollektivtrafik, gång & cykel. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Andel gång- & cykelresor av totala kortväga Andel kollektivtrafik av alla resor (exklusive gång och cykel) Hänsynsmål 2 Betydelse för mängden personbils- och lastbilstrafik, samt gång-, cykel-och kollektivtrafik. (GC/Koll, se Befolkning) bidrag:minskad omfattning av tunga lastbilstransporter Klimat. Transportsektorn bidrar till miljökvalitetsmålet. Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Betydelse för energieffektiv användning av transportsystemet. Betydelse för energieffektivisering av fordon, fartyg och flygplan samt främjande av ökad andel förnybar energi. bidrag: Möjlighet att använda större fartyg som ger mera energieffektiva transporter; kortare lastbilstransporter sparar energi : Projektet är alltför litet för att ha någon självständig inverkan Betydelse för energianvändning i infrastrukturhållningen. Sida 24 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

25 Antalet personer exponerade för bullernivåer högre än riktvärden för buller bidrag: Minskat buller i Visby till följd av färre transproter. Minskat buller i Klintehamn tfa ändrat ruttval för transporter. Ökat buller i Klintehamn under byggtid. Enligt MKB ingen påverkan.osäkerhet finns i bedömningen av lokal trafikpåverkan i Klintehamn. Expertgrupp (se referenslista) Hälsa. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Luft Befolkning Människors hälsa Antalet exponerade för höga bullernivåer, det vill säga bullernivåer högre än 10 dba över riktvärdena Betydelse för förekomst av områden med hög ljudmiljökvalitet Fysisk aktivitet i transportsystemet Barns, funktionshindrades och äldres möjlighet att på egen hand ta sig fram till sina mål Tillgängligheten med kollektivtrafik till fots och med cykel till utbud och aktiviteter Vägtransportsystemets totala emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM10). Halter av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10), i tätorter med åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer, samt i tätorter där övre utvärderings-tröskeln överskrids. bidrag:minskat buller i Visby till följd av färre transproter. Minskat buller i Klintehamn tfa ändrat ruttval för transporter. Ökat buller i Klintehamn under byggtid. Enligt MKB ingen påverkan.osäkerhet finns i bedömningen av lokal trafikpåverkan i Klintehamn. bidrag: Minskat buller i Visby till följd av färre transproter. Minskat buller i Klintehamn tfa ändrat ruttval för transporter. Ökat buller i Klintehamn under byggtid. Enligt MKB ingen påverkan.osäkerhet finns i bedömningen av lokal trafikpåverkan i Klintehamn. : Åtgärden bedöms inte påverka förutsättningarna att välja gång och cykel bidrag: Minskat transportarbete med lastbil minskar utsläpp av NOx och PM10 bidrag: Minskade utsläpp av NO2 och PM10 i Visby på grund av minskad lastbilstrafik och minskat antal fartygsanlöp Expertgrupp (se referenslista) Expertgrupp (se referenslista) Expertgrupp (se referenslista) Antalet personer exponerade för halter över MKN. Sida 25 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

26 Kvalitet på vatten ur hälsoperspektiv Vatten Kvalitet på vatten och vattenförhållandena ur ekologisk synpunkt Negativt bidrag: Påverkan på vatten och naturmiljö sker främst genom temporär grumling och i samband med eventuella sprängningar i vatten. Expertgrupp (se referenslista) Betydlese för förorenade områden Betydlese för skyddsvärda områden Mark Betydlese för bakgrundshalt metaller Betydlese för bakgrundshalt sulfidjordar Betydlese för skyddsvärda områden under driftskede Materiella tillgångar Betydelse för areella näringar. Betydelse för uppkomsten och hanteringen av avfall. bidrag:förbättrar ekonomin för jord- och skogsbruk på Gotland Landskap Betydelse för upprätthållande och utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär. Betydelse för mortalitet Biologisk mångfald, växtliv samt djurliv Betydelse för barriärer Betydelse för störning Betydelse för förekomst av livsmiljöer. Betydelse för att värna den naturliga, inhemska biologiska mångfalden. Negativt bidrag: Utsläpp av fartygens barlastvatten kan orsaka att främmande arter Expertgrupp (se referenslista) sprids i och påverkar ekosystemet. I MKB bedöms effekten vara liten. Sida 26 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

27 Betydelse för utpekade värdeområden. Landskap Betydelse för strukturomvandling. Forn- och kulturlämningar, annat kulturarv, bebyggelse Betydelse för möjligheten att avläsa karaktär och samband Betydelse för förfall av infrastrukturens egna kulturmiljövärden respektive god skötsel av dessa värden. Betydelse för utradering Ingår i "Betydelse för upprätthållande och/eller utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter - avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär" Negativt bidrag: Muddringsarbetena kan innebära att eventuella kulturhistoriskt intressanta föremål riskerar att grävas bort och inte upptäckas. I MKB bedöms effekten för kulturmiljön i vattenområdet bedöms effekten bli lokal, permanent och liten. Ska ej bedömas här Expertgrupp (se referenslista) Trafiksäkerhet Döda & allvarligt skadade. Minskat antal omkomna och allvarligt skadade.3 bidrag: Projektets bidrag till sjösäkerhet avser i första hand materiella skador. Minskat antal olyckor i vägtrafiken till följd av minskat trafikarbete och minskade tunga transporter genom Klintehamn och Visby. Osäkerhet finns i bedömningen av lokal trafikpåverkan i Klintehamn. Expertgrupp (se referenslista) Referenserna nedan ger mer information om mål och indikatorer i tabell Förslag till konkretisering av målstrukturen respektive återrapportering av verksamheten utifrån målen enligt den transportpolitiska proposition (prop. 2008/09:93) Sida 27 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

28 2 Definitioner och beskrivningar finns dokumenterade i Trafikverkets miljöbedömningsgrunder. Dessa finns tillgängliga på Trafikverkets webbplats under rubriken "Metod för bedömning av planer och program". Observera att definitionerna är framtagna och formulerade med utgångspunkt från hela planer och program. Definitioner, indikatorer och kriterier kan därför komma att behöva förtydligas och anpassas till i mallen Samlad framöver eftersom de här används vid bedömningar av en enskild åtgärd eller ett mindre paket av åtgärder. 3 Underhandsmaterial om trafiksäkerhet i samband med konkretisering av funktionsmålet Tabell 4.3 Kostnadseffektivitet Kostnadseffektivitet för beräknade effekter Kostnadseffektivitetens benämning och kortfattad beskrivning År som kostnadseffektiviteten redovisas för Beräknat med verktyg Ej beräknat 4.4 Bedömning av bidrag till regionala och lokala mål Tabell 4.4 Regionala- och lokala mål Benämning av mål Beskrivning av mål Bedömning av bidrag till måluppfyllelse Kompetens på området som gjort bedömningen Ej bedömt 4.5 Målkonflikter Sida 28 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

29 5 Process, Bilagor & Referenser Process för denna Samlade : 1. Kalkyl gjord av: , Henrik Swahn 2. Preliminärt förslag på texter och bedömningar: , Henrik Swahn HSAB 3. Slutliga texter och bedömningar: Bedömningsmöte : Henrik Swahn, Johan Axiö Sjöfartsverket, Johanna Sandqvist Trafikverket region Stockholm, Stina Hedström Trafikverket region Stockholm. Reviderad version efter bedömningsmöte : Henrik Swahn Justerad version : Stina Hedström efter avstämning med målstrateger SST: Kerstin Gustafsson (Miljö), Annarella Löfblad (Tillgänglighet) 4. Skickad till kvalitetssäkring av: Stina Hedström, långsiktig planerare SST 5. Granskad och kvalitetssäkrad av: , Gunnel Bångman, samhällsekonom, Trafikverket 6. Godkänd av: , Sylvia Yngström Wänn, tf enhetschef, Trafikverket Sida 29 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13

30 Bilaga 1: Introduktion till Samlad (ligger på Trafiverkets webbsida tillsammans med mallen för Samlad ) Referenslista Kystverket 2007, Veileder i samfunnsøkonomiske analyser, version 1.0 Lundkvist (2008), Insegling Gävle, Ekonomisk riskvärdering av navigationsolyckor Rambøll 2012b (Lindved, H), Miljökonsekvensbeskrivning, Utbyggnad av hamnen i Klintehamn, Gotland Rambøll 2012a (Lindved, H), Klintehamns hamn. Utbyggnad av hamnanläggning och utökad hamnverksamhet. Teknisk beskrivning, Göteborg Region Gotland, Teknikförvaltningen, Hamnavdelningen, Utkast till hamnstrategi, (ej fastställd) Sjöfartsverket 1992, Sjöfs 1992:9, Sjöfartsverkets kungörelse med tillkännagivande av beslut om allmän hamn, Sjöfartsverket 2012, SJÖFS 2012:3, Sjöfartsverkets föreskrifter om tillhandahållande av lots, lotsbeställning, tilldelning av lots och lotsavgifter Sjöfartsverket 2013, Samhällsekonomisk bedömning av Mälarprojektet i anslutning till MKB SSPA 2010, (Raggi, K-J), Nautisk simuleringsstudie avseende större fartyg i Klintehamn, , rapport nr , Rapport på uppdrag av Gotlands kommun, Hamnavdelningen. Trafikverket 2012, Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5; Trafikverket, (2012e), Riktlinjer för framtagande av trafikprognoser, Trafikverket, rapport 2011:045, Borlänge. Trafikverket, 2012g, Banavgifter för ökad kund- och samhällsnytta, april 2012 Trafikverket 2013, Prognoser för arbetet med nationell transportplan Godstransporters utveckling fram till Publikation 2013:056, Trafikverket 2013, Förslag till nationell plan för transportsystemet , Remissversion Vectura/Edwards, H, 2012, The logistics model in the Swedish national freight transport model a discussion of unresolved issues and modification suggestions, incl Appendix A, Vehicle data, October Vectura 2013, Disaggregering av Samgodsresultat 2030 för Bansek, EVA, Sampers/Samkalk och TEN Tec, TRV 2013/3655, Linda Ramstedt. Intervjuer Intervjuer och övriga källor Mats Eriksson, VD, Gotlands hamnar (e-post 8/8 2012) Sjöfartsverket, data för 2001, 2007,2011 och 2012 om anlöp av gotländska hamnar. Sjöfartsverket, data om Sjöfartsverkets intäkter av farledsavgifter för Klintehamn år 2013 Sjöfartsverket (Johan Axiö), Uppgifter per mail om debiterade lotsavgifter i Klintehamn 2013 Sjöfartsverket, Bertil Skoog och Tage Edvardsson, Bedömningar av Pianc rekommendationers effekt på maxfartyg i nuvarande farled till Klintehamn Region Gotlands hemsida Region Gotland, Per Hogenfält, hamningenjör, i e-post uppgifter om vilka åtgärder som ingår i projektet samt kostnadsuppskattningar Bilaga 2: Rapport Samhällsekonomisk bedömning av en utbyggd farled till Klintehamn, Bilaga 3: MKB Bilaga 4: Teknisk beskrivning Sida 30 av 30 TDOK 2012:58 Samlad v. 1.13