E45 Förbifart Sveg, VM051

Transkript

1 Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll/P Eriksson/ , TRV/Ö Asplund/ Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/ P Palholmen / Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket / C Hjorth / Skede: Vägutredning E45 Förbifart Sveg, VM Beskrivning av åt ä d Nuläge och brister: Nuvarande sträckning av E45 innebär en lång omväg för den genomgående trafiken Åtgärdens syfte: Att korta ressträckan och restider samt att förbättra trafiksäkerheten på infarterna till Sveg och miljön inne i tätorten. Förslag till åtgärd: Kostnaden för åtgärden är 99 mnkr i prisnivå: Vägen dras i ny sträckning mellan Rengsjön och Älvros. Tabell 1 Samhällsekonomisk analys sammanfattning Nuvärde av nytta samhällsekonomisk investeringskostnad mnkr Miljöeffekter som ej ingår i nettot Negativt + Övriga effekter som ej ingår i nettot => Samhällsekonomisk lönsamhet (sammanvägt) Lönsam 2. Samhällsekonomisk analys Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen sammanfattning Effekter som ingår i den samhällsekonomiska kalkylen Påverkad av effekt Exempel på effekter år 2030 Nuvärde (mnkr) Diagram Resenärer Restid: 23,3 ktim/år 211 Godstransporter Restid: 3,6 ktim/år 79 Persontransportföretag Ingen effekt 0 Trafiksäkerhet Dödade och svårt skadade: 0,12DSS/år 41 Klimat CO2 utsläpp: 0,2 kton 9 Hälsa Utsläpp av luftföroreningar 1 Landskap Landkapseffekter får inte ingå i denna tabell Övrigt DoU kostnader: 0,5 mnkr/år 11 Samh.ek investeringsk. 118 Nuvärde av nytta samhällsekonomisk investeringskostnad 213 Nyckeltal utifrån prissatta effekter NNK = 1,81 Informationsvärde NNK = HÖG Spann NNK = 1,8 1,8 Effekter som inte ingår i den samhällsekonomiska kalkylen Berörd/påverkad av effekt Miljö Klimat Hälsa Landskap Bedömning Negativt Sammanvägd bedömning Negativt Kortfattad beskrivning och bedömning NK = Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Marginell påverkan på buller och halter av luftföroreningar 1,66 Påverkar biologisk månfald och skyddsvärda områden Övrigt Resenärer Godstransporter Persontransportföretag Trafiksäkerhet Övrigt Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Påverkas ej Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Bedöms inte påverka den samhällsekonomiska lönsamheten Sida 1 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

2 3. Fördelningsanalys 4. Transportpolitisk målan nalys Tabell 3 Fördelningsanalys sammanfattning Störst nytta/ fördel (störst) Negativ nytta/ nackdel Kön Restid, reskost, restidsos (person) Män (60 %) Ej bedömt Bidrag till FUNKTIONSMÅLET Nationellt Länsvis fördelning Lokalt/ Regionalt/ Nationellt/I nternationellt Fördelningsaspekt Kommunvis fördelning Flera Godstransp Flera län Bil kommuner orter Härjedalen Trafikanter transporter & externt berörda Landskap Tabell 4 Transportpolitisk målanalys sammanfattning Bidrag till HÄNSYNSMÅLET Medborgarnas resor Näringslivets transporter Tillgänglighet regionalt/ länder Jämställdhet Funktionshindrade Barn och unga Kollektivtrafik, gång och cykel Klimat Hälsa Landskap Trafiksäkerhet Åtgärdsspecifik fördelningsaspekt Näringsgren Trafikslag Tillförlitlighet Tryggt & bekvämt Tillförlitlighet Nöjdhet & kvalitet Pendling Tillgänglighet storstad Interregionalt Jämställdhet transport Lika möjlighet Kollektivtrafiknätet Skolväg Gång & cykel Kollektivtrafik Överflyttning transportslag Energi: transportsystemet Energi: fordon Energi: infrastrukturhållning Människors hälsa Befolkning Luft Vatten Mark Materiella tillgångar Landskap Biologisk mångfald, Växtliv, Djurliv Forn och Kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Döda & svårt skadade Ålder Personer mellan 18 och Ej bedömt Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt Negativt Positivt&Negativt Negativt Negativt Negativt Positivt bidrag Målkonflikter Underlaget för handel och serviceutbudet i Sveg kan minska Bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning Objekter ger ett betydande bidrag till att höja effektiviteten i transportsystemet. De negativa effekterna är små. Sida 2 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

3 1.Beskrivning av åtgärden 1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärden Tabell 1.1 Sammanfattande tabell beskrivning av åtgärden Beskrivning av åtgärd Åtgärdsnamn ObjektID nr Syfte Åtgärdskostnad Sammanhang Län E45 Förbifart Sveg VM051 Syftet är att korta ressträckan och därmed restiden. Syftet är även att förbättra trafiksäkerheten för resenärerna och trafik och stadsmiljön inne i Sveg. 99 Ingår i TEN Tnätet Jämtland Tabell 1.2 Åtgärdstypsbeskrivning enligt Fyrstegsprincipen Indelning av åtgärder enligt Fyrstegsprncipen Är åtgärden ett resultat av en åtgärdsvalsstudie? Ingår steg 1 åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Ingår steg 2 åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Ingår steg 3 åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Ingår steg 4 åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Nej Nej Nej Nej Namn och datum på Åtgärdsvalsstudien samt vilken aktör som föreslagit att åtgärden ska utredas Vilka steg 1 åtgärder ingår? (kortfattat) Vilka steg 2 åtgärder ingår? (kortfattat) Vilka steg 3 åtgärder ingår? (kortfattat) Ja Vilka steg 4 åtgärder ingår? (kortfattat) Ingen åtgärdsvalsstudie har gjorts men fyrstegsprincipen har tillämpats när vätgutedningen upprättades En kompletterande utredning om åtgärder Ingen åtgärd Ingen åtgärd på befintligt vägnät har gjorts men åtgärderna ingår inte i objektet. Utbyggnad av ny väg mellan Rengsjön och Älvros Tabell 1.3 Sammanfattande tabell status för åtgärdsförslaget Aktuellt skede vid upprättande av den Samlade effektbedömningen Senaste ställningstagande vid upprättande av Samlad effektbedömning Datum och namn för senaste ställningstagande vid upprättande av Samlad effektbedömning Kvalitetsstatus för åtgärdsförslaget Betydande miljöpåverkan? Är MKB gjord? Innebär befintliga förhållanden att normer och/eller lagar överskrids/ överträds? Om normer och/eller lagar överskrids, löser i så fall åtgärdsförslaget problemet? Uppstår överskridande av normer och/eller lagar i annan del av transportsystemet på grund av åtgärden? Vägutredning Ja Nej Ej relevant Nej Sida 3 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

4 1.2 Eventuella kompletterande diagram, figurer eller kartbilder Sida 4 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

5 1.3 Nuläge och brister En påtaglig nackdel för genomfartstrafiken på väg 45 är att den måste gå en betydande omväg via Sveg. Detta innebär att sträckan är tids och kostnadskrävande ur transportörers synpunkt. Vägen trafikeras av ca fordon per dag varav ca % tunga fordon. Väg 45 har på delen mellan Rengsjön och Älvros varierande standard med skiftande vägbredd, bärighet och kurvighet. Sträckan innehåller även partier med betydande trafiksäkerhetsbrister. Även söder om Sveg fönns brister när det gäller trafiksäkerheten. Bland annat passerar vägen en trång och krokig järnvägsviadukt samt genom Svegs centrum och dess tätortsmiljö. Bebyggelsestruktur avseende arbetsplatser och bostäder i nuläget Lokalisering av service och handel i nuläget Resvanor och/eller godsflören i nuläget Färdmedelsfördelning person i nuläget Färdmedelsfördelning gods i nuläget Gångvägens längd: Nuvarande sträckning går genom tätorten Sveg med både bostäder och arbetsplatser. Randbebyggelse längs norra infarten. För sin storlek har Sveg ett relativt stort utbud av service och handel Vägen ingår i det av EU utpekade transeuropeiska transportnätverket (TEN T) I de relationer som berörs av den nya vägen är biltrafiken dominerande I de relationer som berörs av den nya vägen är lastbilsbiltrafiken dominerande På en sträcka av ca 1,5 km finns gångbana längs genomfarten i centrala Sveg Cykelvägens längd: GC väg över Ljusnan ca 1,2 km Väglängd: Nuvarande väg 30,5 km Vägstandard: Vägtrafik: Vanlig väg, varierande bredd (6,3 9 m) och hastighet ( km/h) 1080 f/d 18 % tung trafik på södra infarten, 2160 f/d 16 % tung trafik på norra infarten, 5070 f/d i centrala Sveg, mätår Fyrstegsanalys Fyrstegsprincipen har tillämpats i vägutredningen. Där konstateras att vägförkortningen endast kan uppnås med en årgärd enligt steg 4. I en kompletterande utredning har åtgärder för att förbättra trafiksituationen för alla trafikanter i Sveg och på infarterna utretts. Åtgärder som tagits upp i utredningen ingår inte i objektet. 1.5 Syfte Syftet är att korta ressträckan och därmed restiden och reskostnader. Syftet är även att förbättra trafiksäkerheten för resenärerna och trafik och stadsmiljön inne i Sveg. Sida 5 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

6 1.6 Förslag till åtgärd/er Väg 45 dras i en ny sträckning från Rengsjön, över jungfruelig mark, till Älvros. Den nya vägen blir 7,7 km lång, 0,6 km på v 84, 100 km/h och har räfflad mittlinje. Vilka steg 1 åtgärder för persontransporter ingår? Vilka steg 1 åtgärder för godstransporter ingår? Vilka steg 2 åtgärder för persontransporter ingår? Vilka steg 2 åtgärder för godstransporter ingår? Vilka steg 3 åtgärder ingår? Vilka steg 4 åtgärder ingår? I vägutredningen har endast åtgärdsalternativ enligt steg 3 och 4 bedömts vara relevanta och att åtgärder som ryms i steg 1 inte är kostnadseffektiva och/eller leda till negativa konsekvenser med risk för avfolkning och nedläggning av industrier mm. I vägutredningen har endast åtgärdsalternativ enligt steg 3 och 4 bedömts vara relevanta och att åtgärder som ryms i steg 1 inte är kostnadseffektiva och/eller leda till negativa konsekvenser med risk för avfolkning och nedläggning av industrier mm. I vägutredningen har endast åtgärdsalternativ enligt steg 3 och 4 bedömts vara relevanta och att åtgärder som ryms i steg 1 inte är kostnadseffektiva och/eller leda till negativa konsekvenser med risk för avfolkning och nedläggning av industrier mm. I vägutredningen har endast åtgärdsalternativ enligt steg 3 och 4 bedömts vara relevanta och att åtgärder som ryms i steg 1 inte är kostnadseffektiva och/eller leda till negativa konsekvenser med risk för avfolkning och nedläggning av industrier mm. En kompletterande utredning om åtgärder på befintligt vägnät har gjorts men åtgärderna ingår inte i objektet. Väg i ny sträckning Väglängd: Vägstandard: Vägtrafik: 8,3 km Vanlig väg: räfflad mittlinje, 100 km/h 340 f/d år Åtgärdskostnad och finansiering Tabell 1.5 Åtgärdskostnad och finansiering Eventuell uppdelning på finans eller finansiär Åtgärdskostnad per finansiär (mnkr) Sammanlagd åtgärdskostnad (mnkr) Prisnivå Beräkningsmetod Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdsplanering Nationell åtgärdskostnad inkl sunk cost. 98, Prisnivåomräkning av "successiv kalkyl 50 %" justerad med hänsyn till att endast åtgärder på förbifarten ingår Sida 6 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

7 1.8 Planeringsläge Objektet finns med i den nationella transportplanen för Väg plan kommer att beställas 1.9 Relation till andra åtgärder Avlastningen blir så liten att åtgärdsbehovet på infarterna till Sveg kvarstår 1.10 Övrigt Alternativ har ännu ej valts. Denna effektbedömning har gjorts för alternativ Söder Lillsjön. Kostnader och effektbeskrivningar gäller endast för förbifarten. I länsplanen finns pengar avsatta för åtgärder på infarterna och i Sveg. Eventuellt kommer några av dessa åtgärder att finansieras av nationell plan i form av iståndsättning när vägarna inte längre ingår i det nationella stamvägnätet i samband med att förbifarten är byggd. Sida 7 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

8 2. Samhällsekonomisk analys Samhällsekonomisk analys (även kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnads nyttoanalys) innebär att man med metoden CBA ('cost benefit analysis') försöker göra en ekonomisk värdering och sammanvägning av samtliga överblickbara effekter av en åtgärd. Värderingen av effekterna utgår från målet om och principerna för samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter hanteras på marknader och värderas genom marknadspriser. Andra effekter, som inte är prissatta, värderas genom beräknade priser (s.k. skuggpriser) framtagna genom speciella värderingsstudier. De effekter som är prissatta, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i den samhällsekonomiska kalkylen. För en fullständig analys måste kalkyldelen kompletteras med en beskrivning av de svårvärderade effekterna, d.v.s.de effekter som inte praktiskt möjliga att värdera i ekonomiska termer. De icke prissatta effekterna beskrivs i många fall endast verbalt men de kan även kvantifieras. Vissa effekter kan vara värderade men får inte ingå i den samhällsekonomiska kalkylen på grund av bristande vetenskaplig underbyggnad av värderingen. 2.1 Prissatta effekter Kalkylförutsättningar Allmänna kalkylförutsättningar Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Personprognos huvudanalys Avvikelse från personprognos Prognosverktyg person Kalkylverktyg samhällsekonomi Kalkyldatum Trafikuppräkningstal: TRV Basprognos PJA120910ÅP Nej Ej relevant Godsprognos huvudanalys Avvikelse få från godsprognos Trafikuppräkningstal:GJA120910ÅP Nj Nej Prognosverktyg gods Ej relevant Befolkningsscenario Se TRV Basprognos PJA120910ÅP Ekonomiskt scenario Se TRV Basprognos PJA120910ÅP Näringslivsscenario Se TRV Basprognos PJA120910ÅP Övrig scenarioinformation Ej relevant Trafikering kollektivtrafik Ej relevant Trafikering gods Ej relevant Infrastrukturnät Nät i EVA analys: IPA ASEK version ASEK 5 Avvikelse från ASEK Prisnivå för kalkylvärden 2010 medel Kalkylränta % 3,50% Prognosår Diskonteringsår 2012 Öppningsår 2013 Utförandetid/Byggtid, antal år (projektspecifik) 2 Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 60 Kalkylperiod från startår för effekter Specifika kalkylförutsättningar för att validera kalkylresultatet EVA, version: Sida 8 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

9 Trafiktillväxttal Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökning [%] Huvudscenario Referensscenario: Tidsperiod Personbil 16,00% 29,00% Lastbil 6,00% 10,00% Persontrafik på järnväg Godstrafik på järnväg Persontrafik på spårvagn/tunnelbana Persontrafik på buss Persontrafik cykel Persontrafik gång Persontrafik fartyg Godstrafik fartyg Persontrafik för annat trafikslag Godstrafik för annat transportslag Komentar till tabell 2.2: Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad Analysnivå Huvudanalys Känslighetsanalys Alternativ investeringskostnad Alternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ Kalkylmetod åtgärdskostnad Justerad successiv kalkyl 50 % Prisnivå medel medel medel medel Nominell åtgärdskostnad inkl sunk cost Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl skattefaktor Sida 9 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

10 2.1.2 Kalkylresultat Nyckeltal Samhällsekonomi Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi Kalkylmetod åtgärdskostnad Samhällsekonomisk investerings kostnad* (mnkr) Nuvärde av nytta minus samhällsekonomisk investerings kostnad** (mnkr) Nettonuvärdeskvot NNK*** Nyttokostnadskvot NK**** Justerad successiv Huvudanalys 118 kalkyl 50 % 213 1,81 1,66 * Den samhällsekonomiska investeringskostnaden avser den diskonterade investeringskostnaden inklusive skattefaktorer, beräknad enligt gällande ASEK. ** Ett positivt differans mellan nytta och samhällsekonomisk kalkylkostnad innebär att effekter som inte är prissatta sammantaget minst måste vara av samma storleksordning fast negativa för att kunna ändra en åtgärd från lönsam till olönsam. Motsvarande gäller för en negativt differans mellan nytta och samhällsekonomisk kalkylkostnad där de ej prissatta effekterna måste vara lika stora fast positiva för att ändra en åtgärd från att vara olönsam till att bli lönsam. *** Nettonuvärdeskvoten är nettonuvärdet dividerat med den samhällsekonomiska investeringskostnaden. **** Nyttokostnadskvoten (NK) är ett mått som svarar på frågan vilket projekt som ger störst nettonuvärde i förhållande till nuvärdet av de totala budgetkostnaderna under hela kalkylperioden. Nämnarens budgetkostnader i nyttokostnadskvoten inkluderar både investeringskostnad och förändrad drift och underhållskostnad. Nyttokostnadskvoten är ett mått som behövs om man vill jämföra och välja mellan olika typer av projekt inom ramen för ett antal års summerade investerings och DoU budget, t.ex. om man har att välja mellan att göra en större reinvestering eller ökade drifts och underhållsåtgärder. Klasificering av åtgärder utifrån NNK, enligt ASEK5 Kategori NNK intervall Mycket hög lönsamhet NNK >=2 Hög lönsamhet 1=< NNK < 2 Lönsamt 0,5 =< NNK < 1 Svagt lönsamt 0 =< NNK < 0,5 Olönsamt 0,3 =< NNK < 0 Mycket olönsamt NNK < 0,3 Klasificering av NNK: Hög lönsamhet Kommentar: Sida 10 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

11 Samhällsekonomiskt kalkylresultat I tabell 2.5a redovisas de effekter som är relevanta för åtgärden och som har beräknats samhällsekonomiskt (dvs. kvantifierats och värderats monetärt, s.k. prissatta effekter). Relevanta effekter ska alltså finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som prissatta effekter i tabell 2.5a eller som ej prissatta i tabell 2.6a. En effekt får bara finnas "bokförd" i en av tabellerna. Det kan dock vara så att vissa effekter bara till viss del fångas i den samhällsekonomiska kalkylen. I sådana fall redovisas de delar av effekten som är prissatta i tabell 2.5a och de delar som är ej prissatta i tabell 2.6a. I de fall då effekten är kvantifierad men inte värderad sker redovisningen tillsammans med verbal beskrivning och bedömning i tabell 2.6a. De effekter som inte har beräknats i den samhällsekonomiska kalkylen (dvs. som inte ingår i tabell 2.5a) har i tabell 2.6a bedömts i relation till nuvärdet av de beräknade nyttorna minus den samhällsekonomiska investeringskostnaden. I de fall då inga effekter är beräknade samhällsekonomiskt relateras således effekten endast till den samhällsekonomiska investeringskostnaden. En och samma effekt kan bli bedömd som Positiv då den genereras av Åtgärd 1 men som då den genereras av Åtgärd 2. Anledningen till detta är att syftet med den samhällsekonomiska analysen är att komma fram till en grov bedömning av åtgärdens sammantagna beräknade och bedömda kostnader och nyttor. Sammanvägningen till en bedömning av om åtgärden är lönsam eller olönsam görs i avsnitt 2.3. Det är till denna sammanvägning som beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag. I den samhällsekonomiska analysen utgår man från en relativ bedömning till skillnad från bedömningen i måluppfyllelseanalysen där man utgår från en absolut skala. Sida 11 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

12 Tabell 2.5a Samhällsekonomiskt kalkylresultat Prissatta effekter som ingår i den samhällsekonomiska kalkylen Berörd/ påverkad av effekt Effektbenämning och kortfattad beskrivning Ex på årlig effekt 2030 Nuvärde detaljerat (mnkr) Nuvärde översiktligt (mnkr) Beräknat med verktyg TRAFIKANT EFFEKTER EXTERNA EFFEKTER (Följdeffekter för sam mhället) RESENÄRER GODSTRANSPORTER TRAFIKS ÄKERHE KLIMAT HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) LANDSKAP T (TS) Restid total 23,3 ktim/år Reskostnad personbil Restid lastbil Reskostnad lastbil Transporttid gods Trafiksäkerhe t totalt CO2 ekvivalenter Luft Luft NOX Luft HC Luft SO2 Partiklar 2,3 mnkr/år 56 Total olyckskostnad Avser Nox, HC, SO2 och Partiklar 3,6 2 mnkr/år 0,1 0,12 ktim/år mnkr/år DSS/år Avser koldioxid 0,241 kton/år 9 9 Kväveoxider Kolväten Svaveldioxid Partiklar Landskap, delen form och rumslighet Biologisk mångfald ink Växtliv och Djurliv Forn och kulturlämningar, Annat kulturarv samt Bebyggelse 0,409 0,001 ton/år Ej beräknat 0 ton/år Ej beräknat 0,001 ton/år ton/år 1 Ej beräknat Ej beräknat EVA: version 2.58 EVA: version 2.58 EVA: version 2.58 EVA: version 2.58 EVA: version 2.58 EVA: version 2.58 EVA: version 2.58 EVA: version 2.58 EVA: version 2.58 EVA: version 2.58 EVA: version 2.58 EVA: version 2.58 Dessa effekter kan/får inte värderas monetärt utan beskrivs istället i Tabell 2.6a. 1 BUDGETEFFEKTER Samtliga budgeteffekte r Budgeteffekter räknas inte ut i EVA. I reskostnadsposterna liksom här under budgeteffekter ingår således inte några skatter eller liknande budgetrelaterade poster. Ej beräknat 11 Sida 12 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

13 DRIFT, UNDERH ÅLLS OCH REINVEST Drift och Underhåll 0,5 mnkr/år 11 EVA: version 2.58 MINUS SAMMHÄLLS EKONOMISK INVESTERINGS KOSTNAD 5,8 mnkr/ år Nuvärde av nytta minus samhällsekonomisk investeringskostnad 213 Tabell 2.5b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.5a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.5a (hänvisas i tabell 2.5a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Definition Wider economic benefits pga grad av matchningseffekte r på arbetsmarknaden samt vunna stordriftsfördelar Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått Effekter som upstår pga dessa orsaker får inte ingå i huvudkalkylens NNK. Däremot kan det ingå som en ej prissatt effekt (tabell 2.5a och 2.5b) i den samlade analysen om effekten påvisats med relevant metodik Diagram fördelning av nyttor och kostnader diskonterade till år Informationsvärde NNK Det är tillåtet att använda antingen enkla eller avancerade bedömningsregler om åtgärdskostnaden är mindre eller lika med 70 mnkr. Om åtgärdskostnaden är större än 70 mnkr måste avancerade bedömningsregler tillämpas. Informationsvärdet för NNK behöver bara bedömas då anvancerade bedömningsregler tillämpas. Detaljerat informationsvärde för NNK bedöms som: Övergripande grad av informationsvärde: HK/HR HÖG Motivering: Sida 13 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

14 2.2 Ej prissatta effekter (effekter som inte ingår i kalkylen) I tabell 2.6a redovisas de effekter som är relevanta för åtgärden men som inte beräknats samhällsekonomiskt. Relevanta effekter ska altså finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som monetärt beräknade i tabell 2.5a eller som bedömda i tabell 2.6a. En effekt får bara finnas "bokförd" i en av tabellerna. Det kan dock vara så att vissa effekter bara till viss del fångas genom samhällsekonomisk beräkning. I sådana fall redovisas de delar av effekten som är beräknad i tabell 2.5a och de delar som är bedömda i tabell 2.6a. I de fall då effekten är beräknad men inte värderad redovisas den tillsammans med bedömningen i tabell 2.6a. En effekter som inte beräknats samhällsekonomiskt (dvs inte ingår i tabell 2.5a) har i tabell 2.6a bedömts i relation till nuvärdet av de beräknade nyttorna minus den samhällsekonomiska investeringskostnaden. I de fall då inga effekter är beräknade samhällsekonomiskt relateras således effekten endast till den samhällsekonomiska investeringskostnaden. En och samma effekt kan bli bedömd som Positiv då den genereras av Åtgärd 1 men som då den genereras av Åtgärd 2. Anledningen till detta är att syftet med den samhällsekonomiska analysen är att komma fram till en grov bedömning av åtgärdens sammantagna beräknade och bedömda kostnader och nyttor. Sammanvägningen till en bedömning av om åtgärden är lönsamt eller olönsamt görs i avsnitt 2.3. Det är till denna sammanvägning som beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnit 2.2 är underlag. I den samhällskonomiska analysen utgår man från en relativ bedömning till skillnad från bedömningen i måluppfyllelseanalysen där man utgår från en absolut skala. Sida 14 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

15 Tabell 2.6a Ej prissatta effekter Effekter som inte ingår i kalkylen men som ingår i den samlade bedömningen Berörd/ Ex på årlig effekt Effektbenämning, kortfattad beskrivning och påverkad av bedömning effekt Bedömning Samman vägd bedömning Bedömts av TRAFIKANT EFFEKTER RESENÄRER GODSTRAN SPORTER PERSONTRA NSPORTFÖR ETAG Expertgr upp (se referensli sta) Expertgr upp (se referensli sta) Expertgr upp (se referensli sta) TRAFIK SÄKERHET (TS) Expertgr upp (se referensli sta) ffekter för samhället) EXTERNA EFFEKTER (Följdef KLIMAT ÄLSA (exkl afiksäkerh et) HÄ traf LANDSKAP CO2 ekvivalenter Människors hälsa Landskap Biologisk mångfald ink Växtliv och Djurliv Effekten fångas i EVA kalkylen Minskade trafikflöden inne i Sveg bidrar till en marginellt förbättrad boendemiljö. Största delen av sträckan kommer att gå över ännu oexploaterad, jungfruelig mark. Våtmark och sumpskog påverkas Negativt Negativt Expertgr upp (se referensli sta) Expertgr upp (se referensli sta) Expertgr upp (se referensli sta) Expertgr upp (se referensli sta) Forn och kulturlämningar Nya vägen påverkar visuellt och akustiskt en fäbodmiljö Negativt Expertgr upp (se referensli sta) Kommentar: De negativa effekterna bedöms få liten påverkan på lönsamhetsbedömningen Tabell 2.6b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.6a (hänvisas i tabell 2.6a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått Sida 15 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

16 Tabell 2.6c Ej prissatta effekter Samhällsekonomisk lönsamhet Miljöeffekter som ej ingår i NNK/NK/NNV (sammanvägt) + Övriga effekter som ej ingår i NNK/NK/NNV (sammanvägt) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (detaljerad sammanvägning) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (övergripande sammanvägning) Negativt Negativ (liten) Ange kompetens/er på området som gjort bedömningen. Kommentar: Expertgrupp De ej prissatta negativa effekterna bedöms vara små och inte påverka det samhällsekonomiska utfallet. Sida 16 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

17 2.3 Sammanvägning av åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar BEDÖMNINGSPARAMETRAR Parametrar i tabellen bedömda av: Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad inkl sunk cost. Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Bedömning 99 Expertgrupp Storleken på åtgärdskostnaden tillåter endast användande av avancerade bedömningsregler. Nedanstående parametrar måste bedömas. Aktuell NNK Prognos och indata (förutsätter väl dokumenterat eller expertbedömt underlag): Sammanvägda ej prissatta effekter: Detaljerat informationsvärde för NNK Grad av informationsvärde för NNK 1,81 Överensstämmer Negativ (liten) HK/HR HÖG OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT: Villkorsfall Villkorsfall 27 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Lönsam Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Tabell 2.8 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Slutlig sammanvägning bedömd av: Lönsam Kommentar: De ej prissatta negativa effekterna är små i förhållande till beräknade nyttor Sida 17 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

18 3. Fördelningsanalys I tabell 3.1 redovisas om inget annat sägs hur direkta förändringar av nyttor (fördelar/intäkter och/eller nackdelar/kostnader) fördelars sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvenserna är ofta är mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas även av indirekta effekter i form av interaktioner via marknader samt skatte och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa en uppskattning av den direkta och omedelbara fördelningen av positiva och negativa nyttoeffekter. Om en fördjupad fördelninganalys gjorts som i högre grad inkluderar slutliga effekter så anges detta i beskrivningen av fördelningsaspekten nedan. Samhällsekonomiska analyser är en tillämpning av målet om samhällsekonomisk effektivitet genom användning av det så kallade Kaldor Hickskriteriet. Enligt detta kriterium ökar samhällets välfärd om summan av positiva nyttoeffekter av en åtgärd minus summan av negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Kriteriet tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttorna eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärden. Därför kan den samhällsekonomiska analysen behöva kompletteras med information om den analyserade åtgärdens fördelningseffekter. Den traditionella samhällsekonomiska anlaysen (CBA) tar ingen hänsyn till fördelningseffekter. Fördelningsanalyser av hur enskilda individer eller grupper kan gynnas eller drabbas väsentligt av en åtgärd är därför ett viktigt komplement till den samhällsekonomiska analysen och måluppfyllelseanalysen. Med hjälp av vissa prognosmodeller kan man ta reda på vilka effekter som en viss åtgärd kan få för olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders och inkomstgrupper eller för olika delar av landet. Sida 18 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

19 3.1 Fördelningsanalys Tabell 3.1 Fördelningsanalys Fördelningsaspekt Störst nytta/fördel Näst störst nytta/fördel (störst) Negativ nytta/ nackdel Kommentar Underlag och kompetens/er på området som gjort bedömningen Delanalys kön Restid, reskostnad och restidsosäkerhet (persontrafik) Män (60 %) Kvinnor (40 %) Åtgärden domineras av restidsnyttor. Nyttorna har schablonmässigt fördelats efter respektive köns andel av dagens trafikarbete på nationell nivå. Nyttofördelningen visar dock inte i vilken utsträckning män och kvinnor förändrar sitt resbeteende till följd av åtgärden. Resultaten utgår från schabloner baserade på RES 05/06. Lokalt/Regionalt/ Nationellt/Internationellt Nationellt Endast långväga trafik får förbättringar Expertgrupp (se referenslista) Länsvis fördelning Flera län Den långväga trafiken berör flera län Expertgrupp (se referenslista) Kommunvis fördelning Flera kommuner Härjedalen Den långväga trafiken berör flerakommuner. Risk för minskat underlag för handel och service Expertgrupp (se referenslista) Trafikanter, transporter och externt berörda Godstransport er Resenärer Landskap Lastbilstrafiken står för en stor del av genomfartstrafiken Expertgrupp (se referenslista) Näringsgren Inga speciella näringsgrenar gynnas Expertgrupp (se referenslista) Trafikslag Bil Endast biltrafiken får förbättringar Expertgrupp (se referenslista) Ålder Personer mellan 18 och 65 år Eftersom biltrafikanter får största nyttorna gynnas åldersgruppen med högst bilanvändning Expertgrupp (se referenslista) 3.2 Fördjupad fördelningsanalys Sida 19 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

20 4. Transportpolitisk målanalys Riksdagen biföll i maj 2009 förslagen till ny målstruktur i den transportpolitiska propositionen Mål för framtidens resor och transporter (Prop. 2008/09:93). Förslaget innebär att det transportpolitiska övergripande målet att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet kvarstår, medan ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa) ersätter de tidigare sex delmålen. 4.1 Bedömning av bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning En åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till en välfärdsökning om de samhällsekonomiska intäkterna (positiva nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda) är större än kostnaderna (negativa nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda). Det demokratiska beslutssystemet måste också anse att den nya välfärdsfördelningen är acceptabel. Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnaden för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att endast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så stor nytta för samhället som möjligt, oavsett om det handlar om tid, miljö, hälsa eller något annat. En indikator på en åtgärds bidrag till samhällsekonomisk effektivitet är en sammanvägd bedömning av de effekter som åtgärden ger upphop till. En sådan sammanvägning är gjord i kapitlel 2. Samhällsekonomisk analys. Resultatet från analysen blev följande: Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Lönsam 4.2 Bedömning av bidrag till en hållbar utveckling utifrån kriterier för ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter En hållbar utveckling är en utveckling som för oss närmare ett tillstånd av långsiktigt hållbarhet. Långsiktig hållbarhet är ett övergripande mål för hela samhällsutvecklingen. Den vanligaste definitionen finns beskriven i Brundtlandrapporten (FN rapporten "Vår gemensamma framtid" från 1987). I den beskrivs hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Hållbar utveckling handlar därför inte bara om en god miljö, utan utgörs av en god balans mellan tre ömsesidigt beroende delar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Bedömningen om en enskild åtgärd bidrar till hållbar utveckling innebär därför att de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna på lång sikt ska bedömas, samt balansen mellan dem. Det finns för närvarande inget enkelt sätt att besvara frågan om huruvida en åtgärd bidrar till hållbarhet utveckling eller inte, men det kan delvis mätas med mått för samhällsekonomisk effektivitet och med utfall för de transportpolitiska funktions och hänsynsmålen. Men det betyder inte att summan av utfallen för de transportpolitiska funktions och hänsynsmålen är lika med (bidrag till) en hållbar utveckling. Sida 20 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

21 Tabell 4.1 Sammanfattning avåtgärdens bidrag till hållbar utveckling Hållbarhet Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Kompetens/ er på området som gjort bedömningen Bidrag till långsiktig hållbarhet Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Åtgärden minskar utsläppen av vägthusgaser men påverkar områden av orörd karaktär Åtgärden ger en betydande nytta i förhållande till kostnaderna men leder till ökade drift och underhållskostnader Åtgärden bidrar ökad trafiksäkerhet. Underlaget för handel och service i Sveg kan påverkas negastiv men inte på något avgörande sätt. Expertgrupp (se referenslista) Expertgrupp (se referenslista) Expertgrupp (se referenslista) Sammantagen bedömning av åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling Sammantaget bedöms åtgärden bidra till en hållbar utvecklning om åtgärden inte leder till att utbudet av handel och service i Sveg utarmas. 4.3 Bedömning av bidrag till transportpolitisk måluppfyllelse Bedömningen av vilket bidrag åtgärden ger till de olika målen ska göras utifrån från en absolut skala. Utgångspunkten är altså inte den samma som för den samhällsekonomiska analysen. Bedömningarna av bidrag till måluppfyllelse görs enligt skalan: Positivt Bidrag = grönt Negativt Bidrag = rött = ofärgat = grått Till exempel skiljer sig i måluppfyllelseanalysen från bedömningen i den samhällsekonomiska analysen. När man ska bedöma bidrag till måluppfyllelse har en absolut betydelse. Observera att de olika delarna i nedanstående tabell bygger olika dokument som kommit olika långt i besluts och koncensusprocesser. Utformningen av tabellen är inte slutlig utan kommer att behöva uppdateras framöver. Sida 21 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

22 Tabell 4.2 Transportpolitisk målanalys Mål Kvalitativ beskrivning av bidraget till måluppfyllelse Kompetens på området som gjort bedömningen Funktionsmålet 1 Medborgarnas resor. Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Tillförlitlighet Trygghet & bekvämlighet Positivt bidrag: Restidsvinster för genomgående trafik Positivt bidrag: Något förbättrad trafik och boendemiljö i tätorten Näringslivets transporter. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillförlitlighet Kvalitet Positivt bidrag: Vägförkortning och restidsvinster för genomgående trafik Positivt bidrag: Långväga nord sydliga transporter i Norrlands inland underlättas Pendling : Arbetspendling sker i huvudsak till tätorten Sveg Tillgänglighet regionalt/länder. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Tillgänglighet storstad Tillgänglighet till interregionala resmål Positivt bidrag: Restidsvinster för långväga resor och transporter i Norrlands inland Jämställdhet. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Jämställdhet lika möjlighet att utforma sina liv (valmöjlighet) Lika påverkansmöjlighet Sida 22 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

23 Funktionshindrade. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barn & unga. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Kollektivtrafik, gång & cykel. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Kollektivtrafiknätetets användbarhet för funktionshindrade Skolväg gå eller cykla på egen hand Andel gång & cykelresor av totala kortväga Andel kollektivtrafik av alla resor (exklusive gång och cykel) Positivt bidrag: Något mindre trafik i tätorten underlättar för GC trafiken Positivt bidrag: Något mindre trafik i tätorten underlättar för GC trafiken Hänsynsmål2 Betydelse för mängden personbils och lastbilstrafik, samt gång, cykel och kollektivtrafik. (GC/Koll, se Befolkning) : Färdmedelsvalet påverkas inte Klimat. Transportsektorn bidrar till miljökvalitetsmålet. Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Betydelse för energieffektiv användning av transportsystemet. Betydelse för energieffektivisering av fordon, fartyg och flygplan samt främjande av ökad andel förnybar energi. Positivt bidrag: Minskade koldioxidutsläpp Betydelse för energianvändning i infrastrukturhållningen. Negativt bidrag: Ett utökat vägnät kräver större DoUinsatser Sida 23 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

24 Antalet personer exponerade för bullernivåer högre än riktvärden för buller Positivt bidrag: Maxnivåerna kan sänkas Hälsa. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Vatten Luft Befolkning Människors Hälsa Antalet exponerade för höga bullernivåer, bullernivåer högre än 10 dba över riktvärdena Betydelse för förekomst av områden med hög ljudmiljökvalitet Fysisk aktivitet i transportsystemet Barns, funktionshindrades och äldres möjlighet att på egen hand ta sig fram till sina mål Tillgängligheten med kollektivtrafik och gång och cykel till utbud och aktiviteter Vägtransportsystemets totala emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM10). Halter av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10), i tätorter med åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer, samt i tätorter där övre utvärderings tröskeln överskrids. Antalet personer exponerade för halter över MKN. Kvalitet på vatten ur hälsoperspektiv Kvalitet på vatten och vattenförhållandena ur ekologisk synpunkt Negativt bidrag: Nya vägen går genom ett område som inte störs av samhällsbuller idag Positivt bidrag: Något mindre trafik i tätorten underlättar för GC trafiken Positivt bidrag: Utsläppen minskar Ej relevant Ej relevant Sida 24 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

25 Betydlese för förorenade områden Betydlese för skyddsvärda områden Mark Betydlese för bakgrundshalt metaller Betydlese för bakgrundshalt sulfidjordar Betydlese för skyddsvärda områden under driftskede Materiella tillgångar Betydelse för areella näringar. Betydelse för uppkomsten samt hanteringen av avfall. Landskap Betydelse för upprätthållande och/eller utveckling av landskapets Negativt bidrag: Det orörda utmärkande karaktär och kvaliteter landskapets karaktär avseende delaspekterna skala, struktur förändras eller visuell karaktär. Betydelse för mortalitet Landskap Biologisk mångfald, Växtliv samt Djurliv Betydelse för barriärer Betydelse för störning Betydelse för förekomst av livsmiljöer. Betydelse för att värna den naturliga, inhemska biologiska mångfalden. : Trafiken på den nya vägen blir för lite för att barriäreffekter av betydelse ska uppstå Negativt bidrag: Våtmarker och sumpskog påverkas Sida 25 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

26 Forn och kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Betydelse för utpekade värdeområden. Betydelse för strukturomvandling. Betydelse för möjligheten att avläsa karaktär och samband Betydelse för förfall av infrastrukturens egna kulturmiljövärden respektive god skötsel av dessa värden. Betydelse för utradering Negativt bidrag: Fäbodmiljö påverkas Trafiksäkerhet Döda & alvarligt skadade. Minskat antal omkomna och antalet allvarligt skadade.3 Positivt bidrag: Antalet DSS minskar med drygt 0,1 per år Referenserna nedan ger mer information om mål och indikatorer i tabell Förslag till konkretisering av målstrukturen respektive återrapportering av verksamheten utifrån transportpolitisk målproposition (prop. 2008/09:93) 2 Definitioner och beskrivningar finns dokumenterade i Trafikverkets Miljöbedömningsgrunder som finns tillgängliga på Trafikverkets hemsida under rubriken "Metod för bedömning av planer och program" från och med Observera att definitionerna är framtagna och formulerad med utgångspunkt från hela planer och program. Definitioner, indikatorer och kriterier kan därför komma att behöva förtydligas och anpassas till en Samlad effektbedömning framöver med tanke på att de här används vid bedömningar av en enskild åtgärd eller ett mindre paket av åtgärder. 3 Underhandsmaterial om trafiksäkerhet i samband med konkretisering av funktionsmålet Tabell 4.3 Kostnadseffektivitet Kostnadseffektivitet för beräknade effekter Kostnadseffektivitetens benämning och kortfattad beskrivning År som kostnadseffektiviteten redovisas för 2030 Beräknat med verktyg Trafiksäkerhet D Trafiksäkerhet DSS Restid CO2 Förändrade antal liv per mdrkr år 2030 (förändrad effekt år 2030 delat med annuitetsberäknad kostnad) Förändrade antal DSS (döda och svårt skadade) per mdrkr år 2030 (förändrad effekt år 2030 delat med annuitetsberäknad kostnad) Förändrade antal timmar (totalt) per kkr år 2030 (förändrad effekt år 2030 delat med annuitetsberäknad kostnad) Förändrade antal kton CO2 per mnkr år 2030 (förändrad effekt år 2030 delat med annuitetsberäknad kostnad) 2,19 D/mdrkr 22,21 EVA ver: ,9 tim/kkr EVA ver: ,044 DSS/mdr kr kton/mn kr EVA ver: 2.58 EVA ver: 2.58 Sida 26 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

27 4.4 Bedömning av bidrag till regionala och lokala mål Tabell 4.4 Regionala och lokala mål Benämning av mål Beskrivning av mål Bedömning av bidrag till måluppfyllelse Kompetens på området som gjort bedömningen 4.5 Målkonflikter Underlaget för handel och serviceutbudet i Sveg kan minska. Sveg har redan idag ett större utbud av service och handel än vad som är normalt för tätorter av Svegs storlek. Även en liten minskning kan därför leda till en utarmning. Detta ska ställas mot minskad resuppoffring för genomfartstrafiken Sida 27 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

28 5 Bilaga & Referenser Bilaga 1: Introduktion till Samlad effektbedömning Bilaga 2: Vägutredning, Väg 45 Rengsjön Älvros, Vägverket 2004 Referens 1: Nasrollah Majid, IVmph; Blom Kjell Arne, SMp; Olofsson Mats, SMb; Eriksson Lena, SMb; Örjan Asplund SMp Bilaga 3: Kalkyl PM Sida 28 av 28 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1