Ny stambana Stockholm-Göteborg/Malmö, TRV 2014/12802

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ny stambana Stockholm-Göteborg/Malmö, TRV 2014/12802"

Transkript

1 Ärendenummer: TRV 214/1282 Framtagen av: Trafikverket Lennart Lennefors, Paul Larsson Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket Paul Larsson, Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket Pär Ström, Paul Larsson Skede: Järnvägsutredning avslutad på Ostlänken och Mölnlycke-Bollebygd, förstudie avslutad på Linköping-Borås, Borås-Bollebygd och Mölnlycke- Ny stambana Stockholm-Göteborg/Malmö, TRV 214/ Beskrivning av åtgärden Nuläge: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt trafikbelastade. All järnvägstrafik på sträckorna samsas om den knappa kapaciteten vilket medför dåliga tåglägen och förlängda restider. Att utöka trafiken är i princip omöjligt på de kritiska dimensionerande sträckorna. Restiderna Stockholm är inte konkurrenskraftig för att regionerna tidsmässigt skall komma närmare varandra genom regionförstoring. Åtgärdens syfte: En ny stambana ska medverka till att föra Sveriges tre största städer närmare varandra genom att hålla sin del av restiden på järnväg, 2 timmar mellan Stockholm och Göteborg och 2:3 mellan Stockholm och Malmö. En ny stambana bidrar även till att stärka kommunikationerna mellan olika regioner samtidigt som kapacitet frigörs på både Västra och Södra stambanan. Förslag till åtgärd: Kostnaden för åtgärden är ca 145 mdr kr i prisnivå Åtgärden innebär att ett nytt dubbelspår för höghastighetståg byggs mellan Järna och Almedal/Lund via Jönköping. Sida 1 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1

2 Ärendenummer: TRV 214/1282 Framtagen av: Trafikverket Lennart Lennefors, Paul Larsson Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket Paul Larsson, Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket Pär Ström, Paul Larsson Skede: Järnvägsutredning avslutad på Ostlänken och Mölnlycke-Bollebygd, förstudie avslutad på Linköping-Borås, Borås-Bollebygd och Mölnlycke- Tabell 1 Samhällsekonomisk analys - sammanfattning Nuvärde av nytta - samhällsekonomisk investeringskostnad mnkr Miljöeffekter som ej ingår i nettot Negativt + Övriga effekter som ej ingår i nettot Försumbart => Samhällsekonomisk lönsamhet (sammanvägt) Lönsam 2. Samhällsekonomisk analys Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen - sammanfattning Effekter som ingår i den samhällsekonomiska kalkylen Exempel på effekter år 23 Nuvärde (mnkr) Diagram Resenärer Restid tåg lv+reg: 26 ktim/år Godstransporter Minskade transportkostnader pga överflyttning från lastbil till järnväg mm Persontransportföretag Biljettintäkter mnkr/år Trafiksäkerhet -14 DSS/år 712 Klimat CO2-utsläpp: -87 kton/år Hälsa Utsläpp av kväveoxider: -25 ton/år 748 Landskap Landkapseffekter får inte ingå i denna tabell Övrigt DoU-kostnader: väg -15 mnkr/år Samh.ek investeringsk Nuvärde av nytta - samhällsekonomisk investeringskostnad Nyckeltal utifrån prissatta effekter NNK =,1 Informationsvärde NNK = MELLAN Spann NNK = -,2 till,4 Effekter som inte ingår i den samhällsekonomiska kalkylen Berörd/påverkad av effekt Miljö Klimat Hälsa Bedömning Försumbart Negativt Sammanvägd bedömning Negativt Kortfattad beskrivning och bedömning Ingår i värderade effekter. NK =,1 Ökat buller i nya områden, men minkat buller längs befintliga banor, ökad barriär, risk för grundvattenpåverkan. Landskap Negativt Intrång i riksintressen natur- och kulturmiljö samt negativ påverkan på landskapsbilden. Resenärer Försumbart Ingår i värderade effekter. Godstransporter Försumbart Ingår i värderade effekter. Övrigt Persontransportföretag Försumbart Försumbart Ingår i värderade effekter. Trafiksäkerhet Försumbart Ingår i värderade effekter. Övrigt Försumbart Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde Negativt Sida 2 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1

3 Ärendenummer: TRV 214/1282 Framtagen av: Trafikverket Lennart Lennefors, Paul Larsson Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket Paul Larsson, Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket Pär Ström, Paul Larsson Skede: Järnvägsutredning avslutad på Ostlänken och Mölnlycke-Bollebygd, förstudie avslutad på Linköping-Borås, Borås-Bollebygd och Mölnlycke- 3. Fördelningsanalys Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning Störst nytta/ fördel (störst) Negativ nytta/ nackdel Kön - Restid, reskost, restidsos (person) Män: (%) Neutralt Nationellt Neutralt Länsvis fördelning Östergötlan d/stockhol m/jönköpin Neutralt Lokalt/ Regionalt/ Nationellt/I nternationellt Fördelningsaspekt Kommunvis fördelning Norrköping / Linköping/ Skövde, Falköping, Laxå, Nässjö, Trafikanter transporter & externt berörda Resenärer Neutralt flera Neutralt Trafikslag Järnväg Flyg Ålder Personer mellan 18 och Neutralt Näringsgren Åtgärdsspecifik fördelningsaspekt Ej bedömt Ej bedömt 4. Transportpolitisk målanalys Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning Bidrag till FUNKTIONSMÅLET Bidrag till HÄNSYNSMÅLET Målkonflikter Medborgarnas resor Näringslivets transporter Tillgänglighet regionalt/ länder Jämställdhet Funktionshindrade Barn och unga Kollektivtrafik, gång och cykel Klimat Hälsa Landskap Trafiksäkerhet Tillförlitlighet Tryggt & bekvämt Tillförlitlighet Nöjdhet & kvalitet Pendling Tillgänglighet storstad Interregionalt Jämställdhet transport Lika möjlighet Kollektivtrafiknätet Skolväg Gång & cykel Kollektivtrafik Överflyttning transportslag Energi: transportsystemet Energi: fordon Energi: infrastrukturhållning Människors hälsa Befolkning Luft Vatten Mark Materiella tillgångar Landskap Biologisk mångfald, Växtliv, Djurliv Forn- och Kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Döda & svårt skadade Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Negativt bidrag Negativt Positivt Positivt Negativt Negativt Inget bidrag Negativt Negativt Negativt Positivt bidrag Funktionsmålet bedöms få bara positiva bidrag och miljöeffekterna totalt bedöms också positiva. Det finns negativa miljöeffekter, huvudsakligen under byggandet, men även intrång. Bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning Åtgärden har en sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet och bidrar därför till en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning. Åtgärden bidrar till både ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet och bedöms därför bidra till en långsiktigt hållbar transportförsörjning. Sida 3 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1

4 1.Beskrivning av åtgärden 1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärden Tabell 1.1 Sammanfattande tabell - beskrivning av åtgärden Beskrivning av åtgärd Åtgärdsnamn Ny stambana Stockholm- Göteborg/Malmö ObjektID-nr TRV 214/1282 Syfte Kortare restid och bättre kapacitet Tabell 1.2 Åtgärdstypsbeskrivning enligt Fyrstegsprincipen Åtgärdskostnad (mnkr) Indelning av åtgärder enligt Fyrstegsprncipen Sammanhang Utökning av Ostlänken Län Östergötland, Södermanland, Stockholm, Jönköping, Västra Götaland, Kronoberg, Skåne Är åtgärden ett resultat av en åtgärdsvalsstudie? Ingår steg 1 åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Ingår steg 2 åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Ingår steg 3 åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Ingår steg 4 åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Nej Nej Nej Nej Namn och datum på Åtgärdsvalsstudien samt vilken aktör som föreslagit att åtgärden ska utredas Vilka steg 1 åtgärder ingår? (kortfattat) Vilka steg 2 åtgärder ingår? (kortfattat) Vilka steg 3 åtgärder ingår? (kortfattat) Ja Vilka steg 4 åtgärder ingår? (kortfattat) Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Två nya spår Järna- Almedal/Lund Tabell 1.3 Sammanfattande tabell - status för åtgärdsförslaget Kvalitetsstatus för åtgärdsförslaget Aktuellt skede vid upprättande av den Samlade en Senaste ställningstagande vid upprättande av Samlad Datum och namn för senaste ställningstagande vid upprättande av Samlad Betydande miljöpåverkan? Är MKB gjord? Innebär befintliga förhållanden att normer och/eller lagar överskrids/ överträds? Om normer och/eller lagar överskrids, löser i så fall åtgärdsförslaget problemet? Uppstår överskridande av normer och/eller lagar i annan del av transportsystemet på grund av åtgärden? Järnvägsutred ning avslutad på Ostlänken och Mölnlycke- Bollebygd, förstudie Järnvägsutred avslutad på ning Linköping- Borås, Borås- Bollebygd och Mölnlycke- Järnvägsutredni ng december 28, Slutrapport 21-6 Ja Ja, där det finns järnvägsutred ning Okänt Okänt Okänt Sida 4 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1

5 1.2 Eventuella kompletterande diagram, figurer eller kartbilder Sida 5 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1

6 1.3 Nuläge och brister Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna har succesivt blivit längre som följd av den ökande belastningtningen av alla typer av järnvägstrafik. Förslag till att påbörja byggandet av en ny stambana har bedömts vara en bra lösning som medför både en uppdelning i snabb/långsam trafik, som avlastar de befintliga stambanorna (i detta skede på delar av sträckorna) och som tillåter högre hastighet och bättre restider. Resvanor och/eller godsflöden i nuläget Södra/Västra stambanorna är de viktigaste järnvägarna i Sverige och åtgärden ökar möjligheten för mer trafik och mer kapacitet för både person- och godstrafiken. Banlängd: ca 7 km Banstandard: Elektrifierat dubbelspår; STH 25/32 Bantrafik: Finns ej idag, ökning av persontrafikarbetet med jämfört med JA. miljoner personkilometer 1.4 Fyrstegsanalys Det finns behov av bättre kommunikationer mellan Stockholm och Göteborg respektive mellan Stockholm och Malmö, samt mellan mellanliggande regioner och för såväl snabbtåg, regionaltåg som pendeltåg finns efterfrågan på ytterligare resor. Det befintliga järnvägsnätet saknar kapacitet för att efterfrågan på effektiva, snabba och miljövänliga resor ska kunna tillfredställas, särskilt vid ökande efterfrågan. Trafikverket bedömer att det finns en stor och ökande efterfrågan på långsiktigt hållbara och miljövänliga transporter i de aktuella regionerna. Det behövs därför ökad kapacitet i järnvägsnätet, som ger möjligheter till ett effektivare resande som kan vara ett konkurrenskraftigt alternativ till flyget och bilen i tid och bekvämlighet. 1.5 Syfte Öka kapaciteten och minska känsligheten för störningar på Södra Stambanan och Västra stambanan samt korta restiderna. Åtgärden innebär att resenärer får väsentligt förbättrade restider och kapacitetsbelastningen på de delsträckor som avlastas sjunker, vilket ger ytterligare stora tidtabellsvinster. De delsträckor av stambanorna (västra och södra) som avlastas får stora positiva effekter för all övrig järnvägstrafik. 1.6 Förslag till åtgärd/er En ny dubbelspårig järnväg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö via Jönköping, nkl nya stationer i Vagnhärad, Skavsta, Norrköping, Linköping Jönköping, Ulricehamn, Borås, Bollebygd, Värnamo och Ljungby. Järnvägen dras i förekommande fall enligt järnvägsutredningens korridorer: Järna-Norrköping (Loddby), röd korridor Norrköping (Loddby) Bäckeby, blå korridor Bäckeby - Linköping C röd korridor Banlängd: ca 7 km Sida 6 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1

7 1.7 Åtgärdskostnad och finansiering Tabell 1.5 Åtgärdskostnad och finansiering Eventuell uppdelning på finans eller finansiär Åtgärdskostnad per finansiär (mnkr) Sammanlagd åtgärdskostnad (mnkr) Prisnivå Beräkningsmetod Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad inkl sunk cost. Trafikverket jun-13 Prisnivåomräkning av uppskattad kostnad i samband av kapacitetsutredningen 1.8 Planeringsläge Teknisk systemstandard påbörjas. Under våren 213 har Trafikverket tagit fram en underlagsrapport som redovisar alternativa hastigheter på Ostlänken och även för en ny stambanan. Även andra aspekter än själva byggkostnaden har redovisats, till exempel effekter för slitage, energiåtgång samt drift och underhåll vid olika hastigheter. 1.9 Relation till andra åtgärder Ostlänken och Göteborg-Borås är en del av en ny stambana genom att genom snabba, energieffektiva transporter knyta samman Sveriges två största städer och mellanliggande befolkningstäta regioner för att stärka näringslivets konkurrenskraft, samt ge fler människor tillgång till arbete, utbildning och kultur att som en helt ny bana frigöra kapacitet på befintliga banor 1.1 Övrigt Länsstyrelsen har genom beslut den 11 december 26 lämnat tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken för passage genom Tullgarns Natura 2-område enligt sträckningsalternativen grön 21, röd 31, röd 33 och röd 34. Beslutet ger vissa förbehåll avseende dragning av ny järnväg inom föreslagna korridorer. Sida 7 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1

8 2. Samhällsekonomisk analys Samhällsekonomisk analys (även kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnads-nyttoanalys) innebär att man med metoden CBA ('cost-benefit analysis') försöker göra en ekonomisk värdering och sammanvägning av samtliga överblickbara effekter av en åtgärd. Värderingen av effekterna utgår från målet om och principerna för samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter hanteras på marknader och värderas genom marknadspriser. Andra effekter, som inte är prissatta, värderas genom beräknade priser (s.k. skuggpriser) framtagna genom speciella värderingsstudier. De effekter som är prissatta, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i den samhällsekonomiska kalkylen. För en fullständig analys måste kalkyldelen kompletteras med en beskrivning av de svårvärderade effekterna, d.v.s.de effekter som inte är praktiskt möjliga att värdera i ekonomiska termer. De icke-prissatta effekterna beskrivs i många fall endast verbalt men de kan även kvantifieras. Vissa effekter kan vara värderade men får inte ingå i den samhällsekonomiska kalkylen på grund av bristande vetenskaplig underbyggnad av värderingen. 2.1 Prissatta effekter Kalkylförutsättningar Allmänna kalkylförutsättningar Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Personprognos - huvudanalys Avvikelse från personprognos Prognosverktyg - person, Godsprognos - huvudanalys SOU 29:74 Avvikelse från godsprognos Ej relevant Prognosverktyg - gods Ej relevant Befolkningsscenario Se TRV Basprognos PJA1291ÅP (gäller ej gods) Ekonomiskt scenario Se TRV Basprognos PJA1291ÅP (gäller ej gods) Näringslivsscenario Se TRV Basprognos PJA1291ÅP (gäller ej gods) Övrig scenarioinformation Ej relevant Trafikering - kollektivtrafik Kapacitetsutredningen US2 Trafikering - gods SOU 29:74 Infrastrukturnät Se TRV Basprognos PJA1291ÅP + HH-bana ASEK-version ASEK5 Avvikelse från ASEK JA, godsnyttor hämtade från SOU 29:74 Prisnivå för kalkylvärden 21-medel Kalkylränta % 3,5% Prognosår 1 23 Diskonteringsår 212 Öppningsår 225 Utförandetid/Byggtid, antal år (projektspecifik) 13 Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 6 Kalkylperiod från startår för effekter 6 TRV Basprognos PJA1291ÅP Nej Kalkylverktyg - samhällsekonomi Kalkyldatum Sampers/Samkalk version Specifika kalkylförutsättningar för att validera kalkylresultatet Ett flertal poster har hämtats från Kapacitetsutredningens analys av US2. Vilka poster det gäller anges i tabell 2.5a under benämning"kapacitetsuppdraget". Sida 8 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1

9 Trafiktillväxttal Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökning [%] Huvudscenario Referensscenario: Tidsperiod Personbil Lastbil Persontrafik på järnväg 1,1% 1,1% Godstrafik på järnväg Persontrafik på spårvagn/tunnelbana Persontrafik på buss Persontrafik cykel Persontrafik gång Persontrafik fartyg Godstrafik fartyg Persontrafik för annat trafikslag Godstrafik för annat transportslag Komentar till tabell 2.2: Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad Analysnivå Huvudanalys Känslighetsanalys - Alternativ investeringskostnad Alternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ Kalkylmetod åtgärdskostnad Prisnivå jun medel 21- medel jun medel 21-medel Nominell åtgärdskostnad inkl sunk cost 1447 Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl skattefaktor 1443 Sida 9 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1

10 2.1.2 Kalkylresultat Nyckeltal Samhällsekonomi Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi Kalkylmetod åtgärdskostnad Samhällsekonomisk investerings kostnad* (mnkr) Nuvärde av nytta minus samhällsekonomisk investerings kostnad** (mnkr) Nettonuvärdeskvot NNK*** Nyttokostnadskvot NK**** Huvudanalys ,147,14 Alternativ investeringskostnad 3% högre kostnad ,14 -,14 Känslighetsanalyser Noll trafiktillväxt ,19 -,18 Hög trafiktillväxt ,39,37 CO 2 -värdering 3,5 kr/kg ,17,16 * Den samhällsekonomiska investeringskostnaden avser den diskonterade investeringskostnaden inklusive skattefaktorer, beräknad enligt gällande ASEK. ** Ett positivt differans mellan nytta och samhällsekonomisk kalkylkostnad innebär att effekter som inte är prissatta sammantaget minst måste vara av samma storleksordning fast negativa för att kunna ändra en åtgärd från lönsam till olönsam. Motsvarande gäller för en negativt differans mellan nytta och samhällsekonomisk kalkylkostnad där de ej prissatta effekterna måste vara lika stora fast positiva för att ändra en åtgärd från att vara olönsam till att bli lönsam. *** Nettonuvärdeskvoten är nettonuvärdet dividerat med den samhällsekonomiska investeringskostnaden. **** Nyttokostnadskvoten (NK) är ett mått som svarar på frågan vilket projekt som ger störst nettonuvärde i förhållande till nuvärdet av de totala budgetkostnaderna under hela kalkylperioden. Nämnarens budgetkostnader i nyttokostnadskvoten inkluderar både investeringskostnad och förändrad drift- och underhållskostnad. Nyttokostnadskvoten är ett mått som behövs om man vill jämföra och välja mellan olika typer av projekt inom ramen för ett antal års summerade investerings- och DoU -budgetar, t.ex. om man har att välja mellan att göra en större reinvestering eller ökade drifts- och underhållsåtgärder. Klasificering av åtgärder utifrån NNK, enligt ASEK5 Kategori NNK-intervall Mycket hög lönsamhet NNK >=2 Hög lönsamhet 1=< NNK < 2 Lönsamt,5 =< NNK < 1 Svagt lönsamt =< NNK <,5 Olönsamt -,3 =< NNK < Mycket olönsamt NNK < -,3 Klasificering av NNK: Svagt lönsamt Kommentar: Sida 1 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1

11 Samhällsekonomiskt kalkylresultat I tabell 2.5a redovisas de effekter som är relevanta för åtgärden och som har beräknats samhällsekonomiskt (dvs. kvantifierats och värderats monetärt, s.k. prissatta effekter). Relevanta effekter ska alltså finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som prissatta effekter i tabell 2.5a eller som ej prissatta i tabell 2.6a. En effekt får bara finnas "bokförd" i en av tabellerna. Det kan dock vara så att vissa effekter bara till viss del fångas i den samhällsekonomiska kalkylen. I sådana fall redovisas de delar av effekten som är prissatta i tabell 2.5a och de delar som är ej prissatta i tabell 2.6a. I de fall då effekten är kvantifierad men inte värderad sker redovisningen tillsammans med verbal beskrivning och bedömning i tabell 2.6a. De effekter som inte har beräknats i den samhällsekonomiska kalkylen (dvs. som inte ingår i tabell 2.5a) har i tabell 2.6a bedömts i relation till nuvärdet av de beräknade nyttorna minus den samhällsekonomiska investeringskostnaden. I de fall då inga effekter är beräknade samhällsekonomiskt relateras således effekten endast till den samhällsekonomiska investeringskostnaden. En och samma effekt kan bli bedömd som Positiv då den genereras av Åtgärd 1 men som Försumbart då den genereras av Åtgärd 2. Anledningen till detta är att syftet med den samhällsekonomiska analysen är att komma fram till en grov bedömning av åtgärdens sammantagna beräknade och bedömda kostnader och nyttor. Sammanvägningen till en bedömning av om åtgärden är lönsam eller olönsam görs i avsnitt 2.3. Det är till denna sammanvägning som beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag. I den samhällsekonomiska analysen utgår man från en relativ bedömning till skillnad från bedömningen i måluppfyllelseanalysen där man utgår från en absolut skala. Sida 11 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1

12 Tabell 2.5a Samhällsekonomiskt kalkylresultat Prissatta effekter som ingår i den samhällsekonomiska kalkylen Berörd/ påverkad av effekt Effektbenämning och kortfattad beskrivning Ex på årlig effekt för prognosår 1 Nuvärde detaljerat (mnkr) Nuvärde översiktligt (mnkr) Beräknat med verktyg Restid pb, regionalt tjänste Beskriv den beräknade effekten i ord här, ange också relevanta kunskapsbrister -,517 Mh/år 585 Restid pb, långväga tjänste 364 Restid pb, regionalt arbete -,242 Mh/år 817 Restid pb, regionalt övr. privat -,5749 Mh/år 1 32 Restid pb, långväga arbete & övr. 888 Reskostnad pb, regionalt tjänste,4915 mnkr -1 Reskostnad pb, långväga tjänste 6 Reskostnad pb, regionalt arbete -,5523 mnkr 11 Reskostnad pb, regionalt övr. privat 1,67414 mnkr -32 Reskostnad pb, långväga arbete & övr. 22 Sida 12 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1 RER

13 Vägavgifter/ vägskatt pb -,1576 mnkr 3 RESENÄRER Restid tåg, långväga -18,98 Mh/år Reskostnad tåg, långväga mnkr Restid kollektivtrafik, regionalt -6,67 Mh/år Reskostnad kollektivtrafik, regionalt mnkr Restid buss, långväga Mh/år TRAFIKANT EFFEKTER Reskostnad buss, långväga Restid flyg mnkr Mh/år Reskostnad flyg mnkr Förseningstid svinst Jvg mh/år 2 Kapacitet suppdrag et Tidsvinster för överflyttade inrikes flygresenärer mnkr/år 1 6 Kapacitet suppdrag et Sida 13 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1

14 Kompletteran de resor till/från Danmark 5 Kapacitet suppdrag et Restid pb yrkestrafik Restid lastbil (utan släp) -,691 Mh/år Mh/år 73 Restid lastbil (släp) Mh/år GODSTRANSPORTER Reskostnad pb yrkestrafik Reskostnad lastbil (utan släp) Reskostnad lastbil (släp) Transporttid gods pb yrkestrafik Transporttid gods lastbil (u. släp),33813 Mkr/år Mkr/år Mkr/år -,234 Mkr/år Mkr/år Transporttid gods lastbil (släp) Mkr/år Vägavgifter/ vägskatt pb yrkestrafik -,57 Mkr/år Vägavgifter/ vägskatt lastbil (u. släp),388 Mkr/år Vägavgifter/ vägskatt lastbil (släp) -,8 Mkr/år PERSONTRANSPORTFÖRETAG Övrig godsnytta enl. SOU Biljettintäkter 3144,19 mnkr/år Kapacitet suppdrag et Sida 14 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1

15 PERSONTRANSPORTFÖRETAG Moms på biljettintäkter Fordonskostnader för kollektivtrafik Banavgifter 1194,49 mnkr/år 177,973 mnkr/år 9,3628 mnkr/år TRAFIKSÄ KERHET (TS) Trafiksäkerhet -13,287 DSS/år EXTERNA EFFEKTER (Följdeffekter för samhället) KLIMAT HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) LANDSKAP ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER CO2- ekvivalenter Kväveoxider Kolväten Svaveldioxid Landskap, delen form och rumslighet Biologisk mångfald ink Växtliv och Djurliv Marginellt slitage kollektivtrafik Wider economic benefits -87,424-25,76 99,937 kton/år ton/år Partiklar -3,1927 ton/år 31 Forn- och kulturlämningar, Annat kulturarv samt Bebyggelse Samlok -66,878 mnkr/år ton/år 68 -,242 ton/år Dessa effekter kan/får inte värderas monetärt utan beskrivs istället i Tabell 2.6a Kapacitet suppdrag et Drivmedelsskatt för vägtrafik, regionalt -183,8 mnkr/år BUDGETEFFEKTER Drivmedelsskatt för vägtrafik, långväga Vägavgifter/ vägskatt ,158 mnkr/år Sida 15 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1

16 BUDGETEFFEKTER Moms på biljettintäkter Banavgifter Moms fordonskostnader 177,973 mnkr/år 9,3628 mnkr/år,43969 mnkr/år DRIFT-, UNDERHÅLLS- OCH REINVESTERINGSKOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD DoU vägtrafik Trafikoberoende DoU järnväg Reinvesteringar järnväg Trafikoberoen de DoU jvg och reinvestering ar -15,33 mnkr/år 297, mnkr/år, mnkr/år -1 Kapacitet suppdrag et MINUS SAMMHÄLLS EKONOMISK INVESTERINGS- KOSTNAD X mnkr/ år Nuvärde av nytta minus samhällsekonomisk investeringskostnad Sida 16 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1

17 Diagram med diskonterade nyttor och kostnader Informationsvärde NNK Det är tillåtet att använda antingen enkla eller avancerade bedömningsregler om åtgärdskostnaden är mindre eller lika med 7 mnkr. Om åtgärdskostnaden är större än 7 mnkr måste avancerade bedömningsregler tillämpas. Informationsvärdet för NNK behöver bara bedömas då anvancerade bedömningsregler tillämpas. Detaljerat informationsvärde för NNK bedöms som: Övergripande grad av informationsvärde: HK/LR MELLAN Motivering: Sida 17 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1

18 2.2 Ej prissatta effekter (effekter som inte ingår i kalkylen) I tabell 2.6a redovisas de effekter som är relevanta för åtgärden men som inte beräknats samhällsekonomiskt. Relevanta effekter ska altså finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som monetärt beräknade i tabell 2.5a eller som bedömda i tabell 2.6a. En effekt får bara finnas "bokförd" i en av tabellerna. Det kan dock vara så att vissa effekter bara till viss del fångas genom samhällsekonomisk beräkning. I sådana fall redovisas de delar av effekten som är beräknade i tabell 2.5a och de delar som är bedömda i tabell 2.6a. I de fall då effekten är beräknad men inte värderad redovisas den tillsammans med bedömningen i tabell 2.6a. En effekt som inte beräknats samhällsekonomiskt (dvs inte ingår i tabell 2.5a) har i tabell 2.6a bedömts i relation till nuvärdet av de beräknade nyttorna minus den samhällsekonomiska investeringskostnaden. I de fall då inga effekter är beräknade samhällsekonomiskt relateras således effekten endast till den samhällsekonomiska investeringskostnaden. En och samma effekt kan bli bedömd som Positiv då den genereras av Åtgärd 1 men som Försumbart då den genereras av Åtgärd 2. Anledningen till detta är att syftet med den samhällsekonomiska analysen är att komma fram till en grov bedömning av åtgärdens sammantagna beräknade och bedömda kostnader och nyttor. Sammanvägningen till en bedömning av om åtgärden är lönsam eller olönsam görs i avsnitt 2.3. Det är till denna sammanvägning som beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnit 2.2 är underlag. I den samhällskonomiska analysen utgår man från en relativ bedömning till skillnad från bedömningen i måluppfyllelseanalysen där man utgår från en absolut skala. Sida 18 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1

19 Tabell 2.6a Ej prissatta effekter Effekter som inte ingår i kalkylen men som ingår i den samlade bedömningen Berörd/ Ex på årlig effekt Effektbenämning, kortfattad beskrivning och påverkad av bedömning effekt Bedömning Samman-vägd bedömning Bedömts av TRAFIKANT EFFEKTER RESENÄ RER GODSTR ANSPO RTER PERSON TRANSP ORTFÖR Resenärer Effekterna fångas i tabell 2.5a Ej bedömt Försumbart Persontransp ortföretag Effekterna fångas i tabell 2.5a Ej bedömt Försumbart Effekterna fångas i tabell 2.5a Ej bedömt Försumbart EXTERNA EFFEKTER (Följdeffekter för samhället) TRAFIK- SÄKERH ET (TS) KLIMAT HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) LANDSK AP Trafiksäkerhe t Godstransporter CO2- ekvivalenter Människors hälsa - buller Befolkning Vatten Landskap Effekterna fångas i tabell 2.5a Ej bedömt Försumbart Fångas i tabell 2.5a Försumbart Försumbart Ökat buller i nya områden, men minkat buller längs befintliga banor. Ökad barriär. risk för grundvattenpåverkan. Intrång i riksintressen natur- och kulturmiljö samt negativ påverkan på landskapsbilden. Försumbart Negativt Negativt Negativt Negativt Negativt Upprätta ren av Samlad effektbed Upprätta ren av Samlad Kommentar: Tabell 2.6b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.6a (hänvisas i tabell 2.6a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått Sida 19 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1

20 Tabell 2.6c Ej prissatta effekter - Samhällsekonomisk lönsamhet Miljöeffekter som ej ingår i NNK/NK/NNV (sammanvägt) + Övriga effekter som ej ingår i NNK/NK/NNV (sammanvägt) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (detaljerad sammanvägning) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (övergripande sammanvägning) Negativt Försumbart Negativt Negativt Ange kompetens/er på området som gjort bedömningen. Kommentar: Upprättaren 2.3 Sammanvägning av åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar BEDÖMNINGSPARAMETRAR Parametrar i tabellen bedömda av: Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad inkl sunk cost. Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Bedömning Upprättaren Storleken på åtgärdskostnaden tillåter endast användande av avancerade bedömningsregler. Nedanstående parametrar måste bedömas. Aktuell NNK Prognos och indata (förutsätter väl dokumenterat eller expertbedömt underlag): Sammanvägda ej prissatta effekter: Detaljerat informationsvärde för NNK Grad av informationsvärde för NNK,1468 Överensstämmer Negativt HK/LR MELLAN OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT: Villkorsfall Villkorsfall 43 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Lönsam Sida 2 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1

21 2.3.2 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Tabell 2.8 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Slutlig sammanvägning bedömd av: Lönsam Kommentar: Sida 21 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1

22 3. Fördelningsanalys I tabell 3.1 redovisas - om inget annat sägs - hur direkta förändringar av nyttor (fördelar/intäkter och/eller nackdelar/kostnader) fördelars sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvenserna är ofta är mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas även av indirekta effekter i form av interaktioner via marknader samt skatte- och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa en uppskattning av den direkta och omedelbara fördelningen av positiva och negativa nyttoeffekter. Om en fördjupad fördelninganalys gjorts som i högre grad inkluderar slutliga effekter så anges detta i beskrivningen av fördelningsaspekten nedan. Samhällsekonomiska analyser är en tillämpning av målet om samhällsekonomisk effektivitet genom användning av det så kallade Kaldor-Hickskriteriet. Enligt detta kriterium ökar samhällets välfärd om summan av positiva nyttoeffekter av en åtgärd minus summan av negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Kriteriet tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttorna eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärden. Därför kan den samhällsekonomiska analysen behöva kompletteras med information om den analyserade åtgärdens fördelningseffekter. Den traditionella samhällsekonomiska anlaysen (CBA) tar ingen hänsyn till fördelningseffekter. Fördelningsanalyser av hur enskilda individer eller grupper kan gynnas eller drabbas väsentligt av en åtgärd är därför ett viktigt komplement till den samhällsekonomiska analysen och måluppfyllelseanalysen. Med hjälp av vissa prognosmodeller kan man ta reda på vilka effekter som en viss åtgärd kan få för olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders- och inkomstgrupper eller för olika delar av landet. Sida 22 av 34 TDOK 212:58 Samlad v. 1.1

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna

Läs mer

Minimikrav "Enkel SEB utan beräknad NNK"

Minimikrav Enkel SEB utan beräknad NNK Enkel SEB utan NNK Minimikrav "Enkel SEB utan beräknad NNK" Enkel SEB ska tas fram då flera alternativ för att uppfylla samma syfte utreds. En sådan SEB tas fram för varje alternativ. Detta dokument visar

Läs mer

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult

Läs mer

Malmö Ystad, mötesspår, JSY207

Malmö Ystad, mötesspår, JSY207 Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: SSY/ Christina Ripa/2013 04 23 justerad av SSY/Christina Ripa/2013 04 29 Skickad till kvalitetssäkring av: SSY/Christina Ripa/2013 04 29 Granskad och kvalitetssäkrad

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16 Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1 Objekt: Handkalkyl 2.1 Innehål: Handledning och Manual Datum: 2010-02-16 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Handkalkylering: samhällsekonomiska

Läs mer

Samhällsekonomiska differenskalkyler

Samhällsekonomiska differenskalkyler Diarienr: F08-10130/SA20 BSAB: 9651-00-030b Järnvägsutredning Ostlänken Avsnittsutredning Norrköping C Linköping C Samhällsekonomiska differenskalkyler Bilaga 1 till avsnittsutredning - slutrapport september

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Landskap, delen form och rumslighet Den Europeiska

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsbanor i Södra Sverige

Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsbanor i Södra Sverige Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsbanor i Södra Sverige ex på framtida station i Sverige? TMALL 0141 Presentation v 1.0 Trafikverket Region Syd Peter Uneklint 2015-02-18 Vad händer och sker nu

Läs mer

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING Götalandsbanan - En närmare framtid Marknad -Trafikering - Resandeflöden 07 10 09 Anders Lundberg Idéstudiens trafikavsnitt är inte en spårutredning Marknadsanalys Konkurrensanalys Definition av mål för

Läs mer

Trafikverkets höghastighets- projekt

Trafikverkets höghastighets- projekt Trafikverkets höghastighetsprojekt Förändringar inom Stockholm Göteborg/Malmö efter genomförd nationell plan 2010-2021 Kapacitetsförbättring i Stockholm (2017), Göteborg (2026) och Malmö (2018) Samma restider

Läs mer

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper Uppdrag och struktur Samverkansformer och Överenskommelser Avtal och finansieringsprinciper Sverigeförhandlingens roll och betydelse för finansieringsfrågor Vårt övergripande uppdrag Fyra transportslag

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

RAPPORT SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING AV ALTERNATIV FÖR VÄSTRA LÄNKEN UMEÅ

RAPPORT SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING AV ALTERNATIV FÖR VÄSTRA LÄNKEN UMEÅ ra04s 2011-02-17 RAPPORT SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING AV ALTERNATIV FÖR VÄSTRA LÄNKEN UMEÅ Trafikverket Region Nord Umeå Västra länken Uppdragsnummer 2391971 Resultat av trafikprognoser och samhällsekonomiska

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys TMALL 0141 Presentation v 1.0 En ny generation järnväg Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys Trafikverket Peter Uneklint Andreas

Läs mer

Projekt Göteborg-Borås. Stefan Paterson Projektledare Bollebygd-Borås. Film om projektet

Projekt Göteborg-Borås. Stefan Paterson Projektledare Bollebygd-Borås. Film om projektet Projekt Göteborg-Borås Stefan Paterson Projektledare Bollebygd-Borås Sex mil dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Västsveriges två största städer. Film om projektet VAR: Göteborg Borås VAD: 6 mil dubbelspårig

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Ostlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h. Linköping-Norrköping, 4:e storstadsregionen

Ostlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h. Linköping-Norrköping, 4:e storstadsregionen Södra Sverige blir mindre i Vision 2030 Ostlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h Del av Götalandsbanan Gbg-Jönköping-Sthlm Del av TEN-sträckan Sthlm-Köpenhamn Sammanbinder Östergötland-Södermanland-

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Aktuellt om höghastighetsbanor

Aktuellt om höghastighetsbanor Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag

Läs mer

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Användarhandledning BUSE version 2.1 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund, VM och har vidareutvecklats av Ulf

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

En ny generation järnväg. Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige. Åtgärdsvalsstudier Linköping-Borås, Jönköping-Malmö

En ny generation järnväg. Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige. Åtgärdsvalsstudier Linköping-Borås, Jönköping-Malmö TMALL 0141 Presentation v 1.0 En ny generation järnväg Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige Åtgärdsvalsstudier Linköping-Borås, Jönköping-Malmö Översiktlig landskapskaraktärsanalys

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige. Rapport 2009:20. Analys & Strategi. 31 augusti 2009

RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige. Rapport 2009:20. Analys & Strategi. 31 augusti 2009 RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige Rapport 2009:20 31 augusti 2009 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde 3 februari 2009

Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde 3 februari 2009 1 Pressmeddelande 2009-02-03 Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde 3 februari 2009 Ärende 1 Yttrande; Banverkets järnvägsutredning I kommunens yttrande framhålls Ostlänkens betydelse för

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Datum Beteckning 2009-11-11 Dnr 09-1-11 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Skånsk

Läs mer

Yttrande angående förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande angående förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2013/95 2013-08-15 Samhällsbyggnadskontoret Hans-Erik Eriksson Tel. 0156-520 35 Fax. 0156-520 17 hans-erik.eriksson@trosa.se Yttrande angående förslag till nationell

Läs mer

Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi

Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Adj. Professor Bo-Lennart Nelldal Järnvägsgruppen KTH Stockholm 2003-08-27 Bakgrund Banverkets/Scandiakonsults

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Höghastighetståg igenom landskapet

Höghastighetståg igenom landskapet SMÅLANDSPOSTEN 2015-03-13 Sida 8-9 Författare: BOSSE VIKINGSON, FILIP SJÖFORS Höghastighetståg igenom landskapet Med en rasande hastighet, 320 kilometer i timmen, kommer tågen att kunna susa förbi. Genom

Läs mer

Användarhandledning. Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson, 2002-04-23.

Användarhandledning. Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson, 2002-04-23. Användarhandledning BUSE version 2.21 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 7: Resande och ekonomi Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken

Läs mer

Ärende: Yttrande på Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2014-2025

Ärende: Yttrande på Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2014-2025 Yttrande 2013-08-26 Västra Götalandsregionen Regionutvecklingssekretariatet Ärende: Yttrande på Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2014-2025 Sjuhärads kommunalförbund, fortsättningsvis

Läs mer

Förslag till konkretisering av målstrukturen respektive återrapportering av verksamheten utifrån transportpolitisk målproposition (prop.

Förslag till konkretisering av målstrukturen respektive återrapportering av verksamheten utifrån transportpolitisk målproposition (prop. RAPPORT 1(19) Datum: Ert datum: 2009-07-09 Er beteckning: N2009/5734/TR Förslag till konkretisering av målstrukturen respektive återrapportering av verksamheten utifrån transportpolitisk målproposition

Läs mer

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel När man debatterar för spårtaxi är det vanligaste motargumentet man hör att det blir för dyrt. Detta är helt fel. I stället kan spårtaxisystem vara självfinansierande

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Göteborg Höghastighetståg (sth >320 km/h) Interregionala snabbtåg (typ Regina, sth 250 km/h) Pendeltåg (typ X40 eller X60, sth 180 km/h) Trafik under en maxtimme,

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

JÄRNVÄGSUTREDNING Ostlänken, delen Norrköping (Loddby) Linköping C

JÄRNVÄGSUTREDNING Ostlänken, delen Norrköping (Loddby) Linköping C JÄRNVÄGSUTREDNING Ostlänken, delen Norrköping (Loddby) Linköping C Slutrapport 2010 06 Titel: Slutrapport, Järnvägsutredning Ostlänken, sträckan Norrköping (Loddby) Linköping C Publikation: 2010:091 Utgivningsdatum:

Läs mer

Simrishamnsbanan med på banan

Simrishamnsbanan med på banan Utvecklingsplan Simrishamnsbanan med på banan Sammanfattning av rapport från februari 2010 Gemensamt initiativ Kommunal samverkan för ett genomförande En stråkplanering med en livskvalitativ samhällsbyggnad

Läs mer

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012.

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012. Regeringsbeslut III 7 2011-03-10 N2011/1933/TE Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 BORLÄNGE Uppdrag för ökad kapacitet i järnvägssystemet Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Trafikverket att

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall

PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall Datum: 2011-11-24 1 (17) PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall JA bas 2020 UA1 Tr afikver kets huvudkalkyl NNK=-0,3 JA Anpassad Förstudien NNK=-0,03

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 16 Markanvändning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 16 Markanvändning... 3 16.1. Intrång

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Inge Vierth, VTI Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Internaliseringsgrader för gränsöverskridande godstransporter

Läs mer

Kommittédirektiv. Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder och ökad tillgänglighet i storstäderna. Dir. 2014:106

Kommittédirektiv. Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder och ökad tillgänglighet i storstäderna. Dir. 2014:106 Kommittédirektiv Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder och ökad tillgänglighet i storstäderna Dir. 2014:106 Beslut vid regeringssammanträde den1 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare,

Läs mer

Bygg om eller bygg nytt

Bygg om eller bygg nytt Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel

Läs mer

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2 Drift och underhåll Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg 1 Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar

Läs mer

Resultat Sampers/Samkalk Projektnamn: Västlänken, trafikeringsalternativ

Resultat Sampers/Samkalk Projektnamn: Västlänken, trafikeringsalternativ PM Ärendenr: [Ärendenummer] Till: Från: 2013-04-17 Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921 Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

BUSE version 2.2. Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar

BUSE version 2.2. Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Användarhandledning BUSE version 2.2 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats

Läs mer

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport SIKA Rapport 2005:5 Den samhällsekonomiska kalkylen en introduktion för den nyfikne Den samhällsekonomiska kalkylen En introduktion för den nyfikne Innehåll 5 Inledning 6 Introduktion till samhällsekonomiska

Läs mer

SIKA Rapport 2009:3. Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4

SIKA Rapport 2009:3. Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4 SIKA Rapport 2009:3 Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4 SIKA Rapport 2009:3 Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4 Statens

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 3 Kalkylprinciper och generella kalkylvärden G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 3 Kalkylprinciper

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 3 Kalkylprinciper och generella kalkylvärden G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 3 Kalkylprinciper

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer