Antagande av förslag till detaljplan för fastigheterna Brädstapeln 13 och 16 i stadsdelen Kungsholmen

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr Sida 1 ( 11 ) Telefon Handläggare Stefan Modig Telefon Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för fastigheterna Brädstapeln 13 och 16 i stadsdelen Kungsholmen Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden antar förslaget till detaljplan. Anette Scheibe Lorentzi Thomas Stoll Karin Norlander Stadsbyggnadskontoret Plan, Bromma Kungsholmen stockholm.se Sammanfattning Planen syftar till att möjliggöra en utveckling av den redan etabler - ade kontorsverksamheten i kvarteret samt att värna den befintliga anläggningens kulturhistoriska värden. I linje med den nya över - sikts planen syftar detaljplanen till att pröva ett tillägg med kvalitativ och innovativ arkitektur, samtidigt som stadslivet och de offentliga rummens kvaliteter förstärks. Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 23 april 2009 att påbörja planarbetet med utveckling av kvarteret Brädstapeln. Två plan - samråd följde på varandra med olika förslag på utformning av ett nytt kontorshus i hörnet Fleminggatan - Scheelegatan. Med anledning av de synpunkter som framfördes under respektive samråd beslut ade stadsbyggnadsnämnden att inte ta något av förslagen vidare till utställning. Ett helt nytt förslag togs fram, den här gången med en påb ygg nad på befintligt kontorshus. De befintliga delarna försågs med skydds - och varsamhetsbestämmelser och detaljplanen ställdes ut. Även detta förslag bemöttes med kritiska synpunkter, främst på grund av tillbyggnadens storlek och expressivitet. Bland annat a nsåg länsstyrelsen att föreslagen detaljplan skulle innebära påtaglig skada på riksintresset Stockholms innerstad. Planförslaget har därför bearbetats ytterligare, framför allt genom att tillbyggnadens volym Bilagor: Planbeskrivning Dp, Plankarta Dp, Samrådsredogörelse 1, Remiss och samrådsredogörelse 2, Utställningsutlåtande, Utställningsutlåtande 2

2 Sida 2 ( 11 ) har minskat väsentligt. Grundidén i gestaltninge n har bibehållits även om uttrycket har tonats ned något. Efter en ny utställning kan länsstyrelse nu acceptera planförslaget ur ett riksintresse perspektiv. Flera övriga remissinstanser är nega - tiva till planförslag et och framför synpunkter i sak, fra mför allt vad gäller kultur historiska värden, hänsyn till den befintliga anlägg - ningen och påverkan på stad en s siluett. Stadsbyggnadskontoret bedömeratt förslaget motsvarar syftet med detaljplanen och innebär en lämplig avvägning mellan olika intressen. Stadsbyggnadskontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att anta förslaget till detaljplan. UTLÅTANDE Syfte Detaljplanen syftar till att möjliggöra en utveckling av den redan etablerade kontorsverksamheten i kvarteret samt att värna den befintliga anläggningens kulturhistoriska värden.syftet är även att pröva ett tillägg med kvalitativ och innovativ arkitektur samt att bättre integrera anläggningen med stadsmiljön och öka tryggheten på platsen. Bakgrund Plandata Planområdets läge och omfattning Planområdet ligger i nordöstra delen av Kungsholmen vid korsningen Fleminggatan - Scheelegatan. P lanområdets läg e

3 Sida 3 ( 11 ) Gällande detaljplan er För planområd et gäller detaljplanerna Pl 5476 från år 1967 samt Pl 7806 från år Enligt Pl 5476 medges kontors - och affärs - ändamål för det aktuella om rådet. Delar av den befintliga bebygg - elsen är inte planenlig gällande antal v åningar och byggnads area. Pl 7806 omfattar inom planområdet endast infartsvägen i norr. Markägoförhållanden Planområdet omfattas av Brädstapeln 16 som ägs av Areim Stockholm Brädstapeln AB och Brädstapeln 13 som ägs av Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv. Fastighetsägarna driver projektet gemensamt som bygg aktörer i detaljplaneprocessen. Planområdets areal är cirka 1,4 hektar. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan I gällande översiktsplan för Stockholm (antagen i februari 2018 ) ingår detalj planen i område där komplett ering kan prövas inom ramen för befintlig markanvändning och med utgångs punkt i kunskap om nuvarande karaktär, kvaliteter och behov. Detalj planen bidrar till översiktsplane n s övergrip ande mål om en attraktiv storstad, ett ri kt och växande stadsliv med inbjud ande offentliga rum och ett livskraftigt näringsliv. Ö versiktsplan en ger också stöd för att främja kvalitativ och inno vativ arkitektur i olika skalor och möjliggöra komp letteringsprojekt som skapar nya värden med stadsk valiteter som till exempel nya arbets platser och kommersiell service. Riksintressen Stockholms innerstad med Djurgården är av riksintresse för kultur - miljövården. För bebyggelsen inom planområdet uttrycks riksintres - s et bland annat i byggnadens front mot vattnet, försäkringsbolag som karaktärsbyggnader samt staden siluett. Strandskydd Närmaste byggnad inom planområdet är belägen cirka 65 meter från strandlinjen. Strandskydd återinträder inom 100 meter från strand - linje då en äldre plan ersätts med en ny. I samband med utställning - en skicka de stadsbyggnadskontoret in begäran om upphävande av strand skydd inom planområdetill länsstyrelsen. Länsstyrelsen har beslutat upphäva strandskyddet inom berört område. Detaljplanen bör inte antas förrän länsstyrelsens beslut om upp - hävande av strandskyddet vunnit laga kraft, vilket väntas ske

4 Sida 4 ( 11 ) Nuvarande förhållanden Befintlig bebyggelse Kvarteret uppfördes i mitten av talet efter ritningar av Teng - boms arkitektkontor. Planområdet består av följande delar: Tegelbyggnaden (s k S keppet) utgörs av e n sju våningar hög bygg - nads kropp. Byggnadens fasad indelas horison tellt genom band med behuggna betongelement samt med inslag av helsingborgs tegel. Byggnaden ger ett massivt, tungt och slutet i ntryck. Glasbyggnaden (s k M uttrarna) är e n åtta våningar hög glasbygg - nad med en in dragen nionde våning. Byggnadens planform består av tre sammanfogade sex kantiga muttrar. Fasadernas glasytor delas in med horisontella betong band. Glas bygg na dens arkitektur ger ett öppet intryck, i kontrast till den slutna tegelbygg naden i väster. Muttrarna utgör husets skyltfönster mot Barnhus viken och Vasastaden. Paviljongen (s k grindstugan) är e n två våningar hög byggnad i glas, helsingborgstegel och räfflad betong. Paviljong byggnadens småskalighet balanserar de två stora byggnads kropparna i väster och norr. Paviljongen avslutar kvarteret, skapar rumslighet i gården och ett hörn i korsningen Fleminggatan - Scheelegatan. Ortofoto där de olika de larna av anläggningen redovisas.

5 Sida 5 ( 11 ) Tegelbyggnaden Paviljongen Glasbyggnaden Kvarteret Brädstapeln sett från korsningen Fleminggatan - Scheelegatan. Gården är t idstypiskt upp byggd med kvadratiska och rektangulära former. På gården återfinns konstverket Noas Dans, en damm, bänkar, träd samt gräs - och planteringsytor. Gården anlades efter ritningar av Holger Blom, som var stadsträdgårdsmästare i Stock - holm Hela tomten är under byggd med två våningar som bland annat har innehåll it restaurang, garage och motions anlägg - ning. Dessa delar är under ombyggnad till affärsgalleria, vilket har kunnat genomföras i enlighet med gällande detaljplan. Bebyggelsen kring planområdet utgörs av kontorsbyggnader, bl and annat det så kallade Separatorhuset uppfört i början av talet, det före detta tingsrätts annexet och stadens tekniska nämndhus, alla uppförda under talets senare hälft, samt bostadshus uppförda i början och slutet av talet. Kulturhistori sk klassificering Stadsmuseet har blåklassat anläggningen, vilket innebär att dess kultur historiska värden motsvarar fordringarna för byggnadsminne i kulturmiljö lagen. Planförslaget Det utställda planförslaget är en bearbetning av tidigare utställt för slag, framtaget av Manuelle Gautrand Architecture (som också har gjort bearbetningen). Förslaget bygger på anläggningens befintliga komposition och innebär att: - befintliga byggnader inom anläggningen bevaras och förses med skyddsbestämmelser och rivningsf örbud. - platsens kopplingar med Fleminggatan och Scheelegatan stärks. - befintliga tekniska anläggningar på taken tas bort.

6 Sida 6 ( 11 ) - en ny volym med uppbrutet taklandskap föreslås på tegel - byggnaden (s.k. Skeppet) och på glasbyggnaden (s.k. Mutt - rarna). Volymen, inneh ållande ca kvm kontors - lokaler och en restaurang, föreslås vara högst två våningar mot Fleminggatan och öka i höjd i upp till tre våningar mot Barnhusvikens öppna vattenrum. - gården inom anläggningen bevaras i huvudsak men att dess utformning ses över i syfte att öka kopplingar med omgiv - ningen i gatuplan. Delar av gården förses med skydds - bestäm melser för att säkra de kulturhistoriska värdena. - norra gården (idag nedsänkt) byggs igen med en ny våning. Förslaget bygger på det ursprungliga arkitekt oniska koncept et från talet med ett expressivt uttryck mot Barnhus viken och en något enklare utformning mot Fleminggatan och stenstadens kvarter. Det nya tillägget ökar något i höjd mot Barn hus vikens öppna vattenrum och skapar en medveten kontrast med den befintliga byggnadenstarka horisontella uttryck, samtidigt som det tar upp och framhäver M uttrarnas vertikalitet. Den nya volymen föreslås placeras på M uttrarna och S keppet så att ett mellanrum mellan de ursprungliga byggnaderna och det nya till ägget skapas. Delar av mellan rummet föreslås innehålla takträdgårdar, delvis tillgängliga för allmänheten genom föreslagen restaurang. Principen är att det nya tillägget ska möta befintlig byggnad i en tydlig kontrast samtidigt som det blir integrerat med anläggningen och omgivningen. Gestaltningskoncept Gestaltningskonceptet är i allt väsentligt samma som för det tidigare utställda förslaget, men med en minskad volym och ett något ned - tonat uttryck. Konceptet tar inspiration i hur Stockholms byggda strukt ur möter vattnet, i Stockholms taklandskap och färgskala samt i nordiskt klimat och ljus. Den föreslagna volymen bygger vidare på M uttrarnas hexagonala form. Brutna tak i varierande höjder förhåller sig medvetetill och kompletterar Stockholms formrika stadssiluett. Fasader na kläs med glasskivor som sätts ihop så att de skapar ett nästan slätt mönster mot Fleminggatan. Mot Barnhus viken ökar fasadens materialitet genom att glasskivorna blir mer och mer förskjutna från varandra. Fasader föreslås utföras i färgat glas dels med utgångspunkt i det bruna och orange i befintlig anläggning, dels med inspiration av Stockholms putsade fasader i varma kulörer. Färgsättningen föreslås övergå till ljusblå och silvergrå toner mot strandparken och Barn - hus vikens vatte nrum.

7 Sida 7 ( 11 ) Föreslagen påbyggnad sedd från Fleminggatan mot väster. Illustration: Manuelle Gautrand Architecture Föreslagen påbyggnad sedd från Fleminggatan mot öster. Illustration: Manuelle Gautrand Architecture

8 Sida 8 ( 11 ) Föreslagen påbyggnad sedd från Barnhusbron. Illustration: Manuelle Gautrand Architecture Föreslagen påbyggnad sedd från Cornelisparken vid Katarinavägen. Illustration: Manuelle Gautrand Architecture

9 Sida 9 ( 11 ) Planförslagets konsekvenser Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL(1987) 5 kap 18 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktsplan. Plan - områd et ingår i riksintresset Stock h olms innerstad med Djurgården. Den planerade förändringen bedöms dock, med stöd av l änsstyrel - sens utställningsyttrande, inte innebära påtaglig skada på riksintres - set. Byggnaden är redan idag stor och synlig i stadsbilden och påverkan på staden siluett b lir inte påfallande. Inte heller påverkan på andra relevanta uttryck för riksintresset vattenrummet, sten - stadens yttre gräns, stadens årsringar bedöms innebära påtaglig skada. När det gäller d e kulturhistoriska konsekvenserna för anläggningen som sådan bedöms påverkan vara relativt stor, främst genom volym tillägget. En påbyggnad enligt förslaget skulle medföra en risk att byggnadernas funktion blir mer svårläst och mer påminn er om en publik märkesbyggnad. Påbyggnadens arkitektur är konsekvent, i vilket man ser tydliga beröringspunkter med ursprungsarkitekturen. Mötet med befintlig byggnads takfot har ägnats särskilt arbete för att så tydligt som möjligt hantera övergången mellan befintligt och nytt. Påbyggnadens volym påverkar up plevelsen av ursprungsbyggnaden, men det är tydligt att påbyggna den utgör ett begränsatillägg i en skala som tillämpats på flera håll i centrala Stockholm under senare år. U tformningsmässigt bedöms inte Skeppets konsekventa, tunga arkitektur med utskur na hål i mur på allvar utmanas av tillägget. Nya volymer på Muttrarna utmanar inte heller genom sin skala de befintliga muttrarnas uttryck och anspråk. I påbyggnadenstarka, renodlade arkitektoniska form och uttryck finns en konkurrenssituation gentemot befintlig arkitektur. Muttrar - na b lir inte längre det självklara blickfånget och den starkaste arkitektoniska gestalten i området. Den intressanta relationen mellan den lilla Paviljongen och kontors - byggnaderna ändras genom tillägget. Det kommer dock ännu vara möjligt att avläsa den ursprungliga arkitektoniska intentionen.

10 Sida 10 ( 11 ) De miljöfrågor som i övrigt har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Planprocess Samråd Samråd om ett första planförslag hölls sep tember till oktober Många kritiska synpunkter framfördes under samrådet och stads - bygg nadsnämnden fattade i september 2012 beslut om att ett nytt plansamråd skulle hållas. Ett andra plansamråd för del av kv. Brädstapeln hölls under tiden 19 augusti 29 september Det andra samrådsförslaget g av möjlighet till att uppföra en ny kontorsbyggnad i tretton våningar i kvarte rets sydöstra hörn. Med anledning av de synpunkter som framför de s under samrådet bedömde stadsbyggnadskontoret att ytter ligare omarbetning behövde ske. Utställ ning En process med parallella uppdrag 2015 ledde till att ett förslag av Manuelle Gautran d Architecture, Paris, fick ligga till grund för en bearbeta detaljplan som gick vidare till utställning, enligt stads - byggnad snämndens beslut Nämnden välkomnade i sitt beslut att attraktiva kontorslokaler utvecklas i centralt läge och såg positivt på planförslagets inriktning efter samrådet, särskilt att parken bevaras och att anläggningen öppnas upp mot omgivningen. Nämnden såg det som glädjande att den arkitektoniska ambitionen är hög och att en internationell tävling hållits, men ansåg också att effekterna på stadssiluetten behövde belysas ytterligare. Då förslaget bedömdes innebära påtaglig skada på riksintresse t Stockholms innerstad med Djurgården gjordes ännu en bearbetning. Påbyggnadens volym minska des och uttrycket tonades ner något, inom ramen för samma arki tektoniska idé. Detaljplanen ställdes ut ännu en gång i enlighet med stadsbyggnadsnämndens beslut Länsstyrelsen, som i tidigare skede n haft invändningar avseende risken för att riksintresset för Stock holms innerstad med Djurgården inte skulle tillgodoses, anser att det detaljplaneförslag som presen - ter a de s i utställning nr 2 kan acceptera s ur ett riks intresse perspektiv. Flera övriga remissinstanser är negativa till planförslaget och framför synpunkter i sak, framför allt vad gäller kulturhistoriska värden, hänsyn till den befintliga anläggningen och påverkan på stad en s siluett.

11 Sida 11 ( 11 ) De fles ta sakägare och när boende som framfört synpunkter menar att planförslaget innebär en negativ påverkan på en kultur historisk t värdefull anläggning och anser att förslaget ska harmoni sera bättre med befintlig bebyggelse. De uttrycker också en oro för konse kven - ser na för närområdet och omgivande bostäder vad gäller skuggning, buller, luftföroreningar och andra störningar. Revidering efter Utställ ning Efter utställning 2 har planbestämmelserna reviderats något, dels för att säkerställa att den tidigare direktionsvåningen markeras i fasad så att den ursprungliga funktionen fortfarande ska vara avläsbar. Dels har utformningsbestämmelserna för Paviljongen, bland annat med mö jlighet att iordningsställa en takterrass, preciserats. Därut - över har kraven på omsorg om kvalitet och utförande förtydligats när det gäller påbyggnaden. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Från de inkomna synpunkterna har intressekonflikter mellan anläggningens höga kulturhistoriska värden och den föreslagna påbyggnaden på Skeppet och Muttrarna kunnat identifieras. Länsstyrelsen gör bedömningen att det omarbetade förslaget inte innebär en påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård Stockholms innerstad med Djurgården, men att anläggningens arkitektoniska värden påverkas. Planhandlingarna har därför reviderats bland annat med krav på att den särskilt utpekade direktions våningen tydliggörs även fortsättningsvis. Därut över tydliggörs också krav på kvalitet och utförande i tillkommande delar. Stadsbyggnadskontoret bedömer utifrån de revideringar som gjorts att planförslaget är godtagbart ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Förslaget innebär en komplettering med kvalitat iv och innovativ arkitektur och bidrar till att stärka det offentliga rummet och stadslivet i området. Stadsbyggnadskontoret bedömer att förslaget innebär en lämplig avvägning me llan olika intressen och föreslår att detaljplanen antas. S LUT