Almunge. Av den anledningen kan inte risker och konflikter mellan vägintressen och den framtida bebyggelse beskrivas.

Transkript

1 6. Riskhantering 6.1 SKYDDS- OCH RISKOBJEKT Väg 282 är inte en rekommenderad väg för transporter av farligt gods. Utmed sträckan finns miljöstörande verksamheter, framförallt i Gunsta, Länna och Almunge, som får leveranser av farligt gods, till exempel bensinstationer. Inom förstudieområdet finns ekologisk känsliga områden som omfattas av Miljöbalken. De ekologisk känsliga områdena bör så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som skadar naturmiljön. På karta 10 redovisas känsliga områden som kommer i konflikt med föreslagna åtgärder i förstudien. Väg 282 passerar vid Gunsta igenom ett yttre vattenskyddsområde. Strax söder om vägen finns ett inre vattenskyddsområde. Funbosjön anses vara ett särskilt värdefullt vattenområde. Vilket innebär att det är särskilt viktigt för kommunens vattenförsörjning och vattenkvalitet och att dess värden ska bevaras och utvecklas. Bebyggelse nära vägen finns främst i Länna och Almunge. Med ökade trafikmängder finns risk att störningar i form av buller och vibrationer kan öka på dessa fastigheter. Kompletterande buller och vibrationsutredningar kan behövas senare i vägprocessen. Den fördjupade översiktsplanen på Funbo/Gunsta pågår och liknande planeringsprocesser väntar för Länna och Almunge. Av den anledningen kan inte risker och konflikter mellan vägintressen och den framtida bebyggelse beskrivas. 6.2 KONFLIKTOMRÅDEN Förstudieområdet och det föreslagna utredningsområdet för vägkorridor går genom komplexa och känsliga miljöer med avseende på bebyggelse, naturoch kulturvärden, vattenförsörjning och markförhållanden. Väg 282, E4-Almunge Förstudie 39

2

3 7. Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder Måluppfyllelsen redovisas för de olika tänkbara åtgärder enligt fyrstegsprincipen. 7.1 Steg 1 Utökad kollektiktrafik (buss) Bra kollektivtrafikförsörjning är en förutsättning för att kunna utveckla bebyggelsen utmed väg 282, som bidrar till minskade bilresor. Åtgärden bidrar mest till projektmålen bebyggelse och hållbarhet, samt till en viss grad till tillgänglighet, trafiksäkerhet, miljö och jämställdhet. Omflyttning av resor från bil till buss bedöms vara liten, eftersom mer åtgärder behövs för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv, t.ex. biljettpriser, hållplatser, m.m. Av den anledningen är den positiva påverkan på de transportpolitiska delmålen inte så stor. Pendlarparkeringar Åtgärden bidrar till minskade bilresor, ökad tillgänglighet till kollektivtrafiken samt förbättrade förutsättningar för utveckling av bebyggelse utmed sträckan. Utbyggnad av nya cykelförbindelser Utbyggnad av cykelförbindelserna i förstudieområdet bidrar till utbyggnaden av ett hållbart transportsystem, förbättrar trafiksäkerheten och tillgängligheten. Avståndet till Uppsala och det låga andel cyklister gör att åtgärden har ett litet eller marginellt positivt påverkan till övriga projekt- och transportpolitiska delmål. Pendeltåg Lännabanan Pendeltågstandard på Lännabanan har ett stort eller mycket stort positivt påverkan på samtliga delmål. Undantaget är barriäreffekten och intrångt, då ny mark kan tas i anspråk om banan behöver rustas upp, samt att högre hastigheter och ökad turtäther kan medföra buller och vibrationsstörningar på boende i området. 7.2 Steg 3 Kurvrätningar och profiljusteringar Begränsade ombyggnadsåtgärder hjälper till att förbättra trafiksäkerheten, transportkvaliten och tillgängligheten för fordonstrafikanter. Åtgärden ger marginell påverkan på övriga trafikantgrupper. Bättre vägstandard kan leda till flera resor, vilken har ett negativt påverkan på miljön. Mötesfriväg (E4 - Marielund) Denna åtgärder har en stor positiv påverkan på trafiksäkerheten och framkomligheten. Ökade barriäreffekter, fler bilresor och högre hastigheten är några negativa effekter som har negativ påverkan på övriga mål. 7.3 Steg 4 Mötesfriväg (hela sträckan) Trafikesäkerheten och framkomligheten främjas mest av denna åtgärd. Övriga mål påverkas negativ på grund av ökad barriäreffeket, intrång, fler resor och högre hastigheter. Väg 282, E4-Almunge Förstudie 41

4 Ny väg (delar av eller hela sträckan) En ny vägsträckning är en komplicerad åtgärd med avseende på beskrivning av dess effekter. Trafiksäkerheten, framkomligheten och regional utvecklingen har positiva effekter av åtgärden. Största negativa effekterna är på miljö, jämställdhet, barriär och hållbarhet eftersom åtgärder ökar bilresorna och förstärker nuvarande resestruktur. Effekterna på bebyggelese är svåra att beskriva, eftersom den är beroende av de struktur förslagen som tas fram av kommunen. Dock kan befintlig bebyggelse gynnas då genomfartstrafik kan ledas om på andra vägar Åtgärd Projektmål Hållbarhet Barriär & intrång Transportpolitiska delmål Regional utveckling God miljö Utökad kollektivtrafik Pendlarparkeringar Cykelförbindelser Fyrstegsprincip Bebyggelse Tillgänglighet Transportkvalitet Trafiksäkerhet Jämställdhet Pendeltåg Lännabanan Kurvrättningar Profiljusteringar Mötesfriväg, 2+1 (E4 - Marielund) Mötesfriväg, 2+1 (hela sträckan) Ny väg (delar av sträckan) Ny väg (hela sträckan) Mycket stort positivt bidrag till måluppfyllelse ++ Stort positivt bidrag till måluppfyllelse + Positivt bidrag till måluppfyllelse 0 Inget eller marginellt bidrag till måluppfyllelse - Negativt bidrag till måluppfyllelse -- Stort negativt bidrag till måluppfyllelse --- Mycket stort negativt bidrag till måluppfyllelse Tecken + och -, tillsammans med färgerna anger hur stort positivt eller negativt bidrag som respektive åtgärd ger. Det som anges är den enskilda åtgärdens bidrag till måluppfyllelse och inte situationen efter det att åtgärden genomförts. 42 Väg 282, E4-Almunge Förstudie

5 8. Samråd I samband med framtagande av denna förstudie har tidigt samråd enligt miljöbalken skett med Länsstyrelsen i Uppsala län, Uppsala kommun, Upplands lokaltrafik, Banverket, polisen, Uppsala räddningstjänst och museiföreningen Stockholm-Roslagen järnvägar. Det tidiga samrådet ägde rum i Uppsala den 4 april. Under projektet har förts en kontinuerlig dialog med Uppsala kommun. Minnesantecknigar från det tidiga samrådet bifogas i slutet av förstudien. Två informationsmöten hölls i mitten på maj där boende längs väg 282 och intresserad allmänhet bjöds in att delta. Informationsmötet den 19 maj hölls i Gunsta och det kom cirka 55 personer, varav 20 kvinnor och 35 män. Informationstillfället den 20 maj hölls på Lennakatten (tåg), med uppehöll i stationerna i Marielund, Länna och Almunge. Totalt kom 120 personer. Under informationstillfällena och även efteråt, kom många synpunkter. En redogörelse av inkomna synpunkter finns bifogade i förstudien. Väg 282, E4-Almunge Förstudie 43

6 9. Fortsatt arbete 9.1 NÄSTA STEG I PLANERINGS- PROCESSEN Eftersom förstudien identifierar utredningsområden för eventuella kurvrätningar och ny vägsträckningar bedöms nästa steg i vägplaneringsprocessen bli så kallad vägutredning. Det innebär att identifierade problemområden studeras noggrannare och att alternativa korridorer för ny väg avgränsas. Vägutredningen ligger sedan till grund för Vägverkets beslut om vilken vägkorridor som ska väljas. 9.2 GEOGRAFISK AVGRÄNSNING Kommande utredningar om väg 282 kommer att avgränsa alternativa korridorer för ny vägdragning. Den geografiska avgränsningen ska rymmas inom förstudieområdet, men kommer att vara snävare. 9.3 FRÅGOR SOM KRÄVER SÄRSKILD UPPMÄRKSAMHET I vägutredningen är det viktigt att beakta följande frågor: geoteknik, i form av kompletterande geotekniska undersökningar arkeologisk utredning för fornlämningar som kan beröras av projektet förlängning av befintliga cykelförbindelser för att sammkoppla samtliga orter inom förstudieområdet lokalisering av pendlarparkeringar och samordning av busshållplatser översyn av trafiksäkerhet för oksyddade trafikanter i tätorterna vägens barriäreffekt för vilt och smådjur 9.4 PRÖVNING ENLIGT ANNAN LAGSTIFTNING En ny eller delvis nysträckning av vägen kan medföra brobygge och arbete i vatten, vilket kan kräva tillstånd enligt miljöbalken. Ingrepp i fornlämning kräver tillstånd enligt kulturminneslagen. Bullerskydd, schakt osv. inom detaljplanelagt område kan kräva tillstånd. 9.5 FÖRANKRINGSFORM Vägutredningen bör förankras enligt väglagen. 44 Väg 282, E4-Almunge Förstudie

7 10. Källor Länstyrelsen GIS-tjänster (2008). Utdrag av riksintressen för Uppsala län. Regionförbundet Uppsala län (2004). Länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala län Riksantikvarieämbetet (2008). Utdrag forlämningar ur FMIS Upplandsstiftelsen. Länna Eklandskap. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson Upplandsstiftelsen. Utflyktstips och fågelliv. Uppsala kommun (2006). Översiktsplan 2006 för Uppsala kommun. Uppsala kommun (2007). Planeringsunderlag Funbo-området. Uppsala kommun (2008). Kulturkorridor längs Lennabanan. Vägverket (2007). Effketsamband katalogen. Del nybyggnad och förbättring. Vägverket (2007). Modell För inventering och planering av cykelvägar. Bilaga 1. Vägverket (2008). Trafikflöden och medelhastigheter. Vägverket (2008). Utdrag olycksstatisktik Vägverket Region Mälardalen (2003). Förstudie gångbanor längs väg 282 i Brunny och Gunsta. Vägverket Region Mälardalen (2006). Förstudie korsning väg 282/657 Funbo. Vägverket Region Mälardalen (2005). Förstudie kollektivtrafikpendling väg 288. Vägverket Region Stockholm (2007). Förstudie väg 229, Skrubba - Lindalen ÅF (2005). RVU 2005 Uppsala. Resvaneundersökning i Uppsala kommun april Väg 282, E4-Almunge Förstudie 45

8

9 Bilagor

10 Bilaga 1. Minnesanteckningar tidigt samråd Uppdrag Förstudie väg 282, del E4-Almunge Mötets syfte Tidigt Samrådsmöte Datum och plats Ramböll Uppsala, kl Närvarande Se punkt 2 Upprättat av Lotta Johansson Delgivning De närvarande 1. Inledning Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B Uppsala Elisabeth Lloyd Tfn Direkt Fax elisabeth.lloyd@ramboll.se 3. Framtiden för området För att kunna finansiera utbygganden av VA-systemet i området behövs en stor befolkningsökning. Kommunen står inför ett vägskäl, det är att svårt att veta om befolkningsökningen i området kommer att vara tillräcklig stor för att kunna finansiera VA-investeringarna. Långsiktiga planer krävs då detta är ett attraktivt stråk. (US) Förstudieområdet och dess omland kännetecknas av de många och höga naturoch kulturvärden och riksintressen som finns. Vägen i höjd med Funbo går genom ett vattenskyddsområde.(hb) Befolkningsökningen väntas bli störst i Gunsta/Funbo. Behöver väg 282 ha samma vägstandard mellan E4 och Almunge, eller kan man tänka sig olika standarder? Är behoven lika stora längs hela vägen? (US) Vägverkets trafikprognoser för 2030 justeras efter vad som står i kommunen ÖP. (GF) Mötet inleddes med en genomgång av bakgrunden till förstudien. Därefter gjordes en redogörelse av förutsättningarna för området, analys samt åtgärdsförlag och konsekvenser av de olika alternativen. (EL, HB, LM) Se bifogat material. Datum Unr Befintlig väg Vägstandarden för väg 282 varierar utmed sträckan. Öster om Gunsta är vägen smal, krokig, med begränsat sikt, många påfarter och lokala hastighetsnedsänkningar.(el) 2. Närvarande Léni Maot (LM) Vägverket Region Mälardalen, leni.maot@vv.se Göran Florby (GF) Vägverket Region Mälardalen, goran.florby@vv.se Elisabeth Lloyd (EL) Ramböll, elisabeth.lloyd@ramboll.se Helena Brämerson Gaddefors (HB), helena.bramerson-gaddefors@ramboll.se Cecilia Hagberg (CH) Sweco, cecilia.hagberg@sweco.se (Tfn ) Thomas Hallberg (TH) Upplands Lokaltrafik, thomas.hallberg@ul.se Tommy Fogelström (TF) Banverket, tommy.fogelstrom@banverket.se Lennart Lundin (LL) Polisen Uppsala Län, lennart-kg.lundin@polisen.se Mats Sundelius (MS) Uppsala Brandförsvar, mats.sundelius@uppsala.se Björn Rossipal (BR) Museiföreningen Stockholm - Roslagens Järnvägar, bjorn.rossipal@hem.utfors.se Ulrika Ström (US) Stadsbyggnadskontoret Uppsala kommun, ulrika.strom@uppsala.se Karin Renström (KR) Gatu- & trafikkontoret Uppsala kommun, karin.renstrom@uppsala.se Att det har skett olyckor på vägen och att befolkning ökar motiverar nya åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten. (LL) Åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten och vägstandarden utmed befintlig väg och genom orterna kommer att tas upp längre fram i Vägverkets arbete, som t.ex. separata förstudier eller fördjupningar i kommande vägutredning. Funktionsmässigt används vägen för pendling till Uppsala och norra Stockholm (Arlanda). (LM) 5. Ny väg I presentationsmaterialet alternativet ny vägsträckning saknas för att det skulle innebära ett minus för miljön, då biltrafiken gynnas och trafikmängderna kan öka. Stämmer detta med miljömålen? En ny väg kan medföra en negativ påverkan på kollektivtrafiken, med minskade marknadsandelar som följd. (TH) Vägverket och kommunen kommer att se över vad vägens nya funktion blir. Det behövs ett reservat i området för att undvika konflikter med framtida bebyggelse i området. (GF) Vid ny väg kan den gamla vägen eventuellt användas som turistväg. (EL) Mötesanteckningar Förstudie väg av 4

11 Hur ska trafiken omdirigeras för att säkerställa trafiksäkerhet vid stora arbeten med vägen? (LL) 8. Cykelförbindelse Gunsta-Lännalöt-Fjällnora En utbyggd cykelväg skulle ge fördelar till barn och ungdomar som bor i området. Det skulle även öka tillgängligheten. (US) 6. Lännabanan För utvecklingen av Lännabanan finns det två alternativ: bygga en modern järnväg eller rusta upp det befintliga spåret. Funktionskraven, t.ex. hastighet, dubbel- eller mötesspår styr upprustningsbehovet av Lännabanan. Det kan bli stora investeringskostnader. En ny modern järnväg skulle förändra landskapsbilden. (TF) Museijärnvägen är en kulturkorridor, underlag för detta fås genom Björn Rossipal. Det finns fler stationer längs med Lännabanan än vad som finns utsatta på kartan och även ett café i Almunge. För ett musietåg krävs smalspårig järnväg och i dagsläget är maxhastigheten 30km/h. Spårgeometrin klarar en maxhastighet på 80 km/h, men personalen på museiföreringen är inte utbildad för att kunna köra mer än 30 km/h. Dessutom saknas tillstånd och fordon som klarar dessa hastigheter.(br) 9. Fortsatt arbete Ett samarbete krävs då det är lätt att processen delas upp sektorsvis. Det är en fördel med gemensamma möten för allmänheten för att undvika att skapa förvirring. Detta är dock inte möjligt pga de olika tidsplanerna för FÖP:n och förstudien. (GF) Etapp 1 och 2 i den fördjupade översiktsplanen för Funbo och Marielund ska vara klara i maj. Ett samråd med allmänheten gällande detta kommer eventuellt att hållas i slutet av mars, början av april. (CH) Inga tillgänglighetsfrågor kommer att behandlas nu, utan kommer senare.(lm) Kontakt mellan Ramböll och Sweco kommer att behövas. (CH, EL) Vid lägre hastighet och mindre tågtrafik minskar behovet av planskildhet. Mötesspår finns men behovet av dubbelspår behöver utredas. Spårburen trafik är intressant om den kan konkurrera tidsmässigt. Ett utgångsläge bör vara vad som är rimlig pendlingstid. Ska tågtrafiken användas så krävs att den är lättillgänglig. (BR) Vid andra alternativ ska korsningar med Lännabanan tas upp som konfliktpunkter. (EL) Sweco kommer att titta närmare på spårburen trafik. (CH) 7. Kollektivtrafik Mer bakgrundsfakta och alternativa studier gentemot Vägverkets prognoser behövs. Hur stor del kommer att pendla med bil? Det kommer inte att bli aktuellt med stadsbussar. (TH) Mer busspendling ger färre fordon på vägen. Om inte en ny väg byggs för att minska biltrafiken så måste detta kunna kompenseras med kollektivtrafik. (GF) Mötesanteckningar Förstudie väg av 4 Mötesanteckningar Förstudie väg av 4

12 Bilaga 2. Sammanställning av inkomna synpunkter från informationsmötena