Riktlinjer ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGAS FÖRSÖRJNING VID HVB OCH STÖDBOENDE Social- och arbetsmarknadsnämnden

Transkript

1 Riktlinjer ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGAS FÖRSÖRJNING VID HVB OCH STÖDBOENDE Social- och arbetsmarknadsnämnden

2 Innehållsförteckning Riktlinjer...0 Allmänt om riktlinjerna...2 Allmänt om ensamkommande barns försörjning...4 Vid placering på HVB...6 Vägledande principer om försörjning vid placering på HVB...6 Följande ingår i placeringen/vården och tillhandahålls av boendet utan individuell prövning av socialsekreterare:...6 Basutrustning i samband med ankomst...6 För behov av kompletterande kläder, skor och idrottskläder under asyltid...7 För behov av kompletterande behov av kläder, skor och idrottskläder efter uppehållstillstånd...7 Cykel...7 Tillgång till cykel...7 Följande gäller vid beviljande av bistånd efter individuellt prövning av socialsekreterare...7 Fickpengar i frånvaro av CSN...7 Resor...7 Matpengar i samband med resor...8 Medicin och läkarvård...8 Glasögon...8 Mobiltelefon...8 Identitetshandling...8 Vid placering i stödboende...10 Vägledande principer om ungas försörjning vid placering i stödboende:...10 Uppehälle vid placering i stödboende:...10 Hemutrustning...11 Vid eget kontrakt...12 Vägledande principer om ungas försörjning vid eget kontrakt år...12 Stöd och hjälp efter dygnsvårdens avslut

3 Allmänt om riktlinjerna Följande riktlinje syftar till att vara vägledande vid handläggning av ensamkommande barn och unga inom Social & Arbetsmarknad i Lidköpings kommun. Riktlinjerna ska säkerställa rättssäkerhet, likabehandling och god vård för ensamkommande barn och unga som är placerade inom den interna boendekedjan. Riktlinjen gäller följande ärenden: Ensamkommande barn och unga placerade på kommunens HVB Ensamkommande barn och unga placerade i kommunens stödboende Särskilt vid biståndsbedömning För de beslut som kräver bedömning av socialsekreterare skall en individuell prövning alltid göras och avsteg från riktlinjen motiveras. Vem som får fatta vilka beslut framgår av den delegationsordning som Social- och arbetsmarknadsnämnden antagit. Aktuell lagstiftning och vägledande principer Följande aktuella lagstiftningar, riktlinjer och vägledande principer har varit vägledande vid framtagandet av riktlinjerna: Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) Enligt 2 kap. 2 SoL 1 har en kommun det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär dock ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän som t.ex. Migrationsverket. I 1 andra stycket LMA 2 föreskrivs att en utlänning som omfattas av lagen inte har rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 SoL för förmåner av motsvarande karaktär. Detta innebär att för behov som kan tillgodoses enligt LMA kan bistånd enligt SoL inte beviljas. Med undantag från de förmåner som räknas upp i LMA är det samma lagstiftning som är styrande när det gäller ensamkommande barn och ungdomar liksom andra barn och ungdomar som är placerade genom socialtjänsten. Det framgår i 5 kap 1 SoL att nämnden ska verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. Vidare framgår att nämnden har ett ansvar för att placerade barn får god vård. God vård är att anse som en högre nivå av omsorg än den i biståndsparagrafen beskrivna skälig levnadsnivå. Vidare är socialnämnden enligt 6 kap 1 SoL ansvarig för att vården utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. Barnkonventionen När det gäller Barnkonventionen ska särskilt konventionens fyra grundprinciper vara vägledande: Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras. Artikel 3: Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling. För att utvecklas behöver barn trygghet och möjlighet till lek och fritid. 1 Socialtjänstlagen (2001:453) 2 Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande mfl 2

4 Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet. I samband med att bestämmelsen om barnets bästa fördes in i socialtjänstlagen år 1998 uttalades följande: Regeringen anser att varje beslut som rör ett barn måste grunda sig på en bedömning om vad som är bäst för just det barnet. Olika förslag till lösningar behöver analyseras och vägas mot varandra i en beslutssituation. Barnets bästa är inte alltid avgörande för vilket beslut som fattas, men ska alltid beaktas, utredas och redovisas. 3 Normaliseringsprincipen Samma regler gäller för alla barn som vistas i Sverige. Samma sociala omvårdnadssystem så långt det är möjligt. 4 Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Befintliga riktlinjer inom förvaltningen för handläggning av ekonomiskt bistånd. 3 Prop. 1996/97:124 om ändring i socialtjänstlagen 4 Prop. 2005/06:46 om mottagande av ensamkommande barn 3

5 Allmänt om ensamkommande barns försörjning Nedan följer en beskrivning av vad som gäller för ensamkommande barns försörjning under asylprocess och efter uppehållstillstånd. Bild: Socialstyrelsen I dagersättningen (17 LMA) från Migrationsverket ska följande ingå: kläder, skor, hygienartiklar, medicin, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. Dagersättningen motsvarar ca 720: - per månad och betalas ut 12 månader/år (2016). I det särskilda bidraget för angelägna behov (18 LMA) ingår: angelägna behov som inte täcks av dagersättningen, ex: kostnad för vinterkläder, glasögon, kosttillskott. Utbetalning sker efter ansökan till Migrationsverket av god man. Kommentar: Så snart som ett ensamkommande barn har en god man kan den gode mannen ansöka om förmåner enligt LMA hos Migrationsverket. Fram till dess är barnets vistelsekommun/anvisningskommun skyldig att tillgodose barnets oundgängliga behov 6 5 PM om Ensamkommande barn och ungdomars försörjning (2015) 6 JP infonet.se; Analys om LMA eller SoL vilken lag ska socialnämnden tillämpa ( ). 4

6 Bild: Socialstyrelsen; PM om Ensamkommande barn och ungdomars försörjning (2015) Barnbidrag: Den som ännu inte fyllt 16 år är berättigad barnbidrag från Försäkringskassan. Barnbidrag betalas ut till och med det kvartal barnet fyller 16 år. Om den unge går i grundskolan när den fyller 16 år betalas dock barnbidraget ut till och med kvartalet efter att barnet fyllt 16 år. Barnbidrag är 1050:- och betalas ut 12 mån/år. CSN: Studiemedel om 1050:- utgår 10 månader om året: fyra månader på hösten (septemberdecember) och sex månader på våren (januari juni). Barnet är berättigat till CSN från och med kvartalet efter att ett barn fyllt 16 år. Ensamkommande barn och unga kan även ansöka om extra tillägg från CSN. Det extra tillägget utgår tio månader om året vid heltidsstudier. Ensamkommande barn och unga kan även vara berättigade till andra förmåner som efterlevandestöd och underhållsstöd i vissa fall. En diskussion mellan Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och regeringen pågår om en förändring där dessa förmåner inte längre ska gälla barn placerade vid familjehem, HVB eller stödboende. Något beslut har ännu inte kommit (oktober 2016). I de fall barn i kommunens boende har dessa ersättningar ska detta tas hänsyn till vid bedömning om rätt till bistånd ifrån kommunen. 5

7 Vid placering på HVB Ensamkommande barn och unga kan vara placerade vid någon av kommunens HVB mellan åldern år. Åldersgruppen regleras utifrån det tillstånd som varje boende har från IVO - Inspektionen för vård och omsorg. Vägledande principer om försörjning vid placering på HVB Under placeringstiden ska barnets huvudsakliga försörjning tillgodoses inom ramen för placeringen/vården. Detta tydliggörs i Socialstyrelsens PM: Ensamkommande barn och ungdomars försörjning (2015). Det innebär att vissa kostnader kan ingå i vården och de kostnader som kräver individuell bedömning och beslut av socialsekreterare ska fattas beslut om med stöd av 4 kap 1 eller 2 SoL som kostnad i samband med insats och inte som försörjningsstöd. Följande ingår i placeringen/vården och tillhandahålls av boendet utan individuell prövning av socialsekreterare: Kost och logi Hygienartiklar Receptfria behovsmediciner Tillgång till gemensamma fritidsaktiviteter En individuell fritidssysselsättning per barn/år Tillgång till fritidskort (ej individuellt) Tillgång till cykel Tillgång till telefon för samtal med anhöriga Tillgång till TV och internet. Basutrustning i samband med ankomst. För basutrusning se förtydligande nedan. Basutrustning i samband med ankomst I samband med ankomst till boendet har den barnet/unge ännu inte en god man och har därför inte hunnit/kunnat ansöka om förmåner enligt LMA. Erfarenheter i verksamheten har visat att barnet sällan har årstidsadekvata kläder eller ombyte i samband med ankomst till kommunen. Boendena har därför behövt utrusta barnet/den unge i samband med ankomst. Riktlinjerna tydliggör att basutbudet skall vara lika för alla och ska vara beräknat på behovet av kläder och skor för årstiden. Basutbudet behöver också innehålla idrottskläder för att kunna delta i idrottsundervisning i skolan och i fritidsaktiviteter på boendet. Detta med hänsyn till nämndens ansvar att verka för att placerade barn får den utbildning de har rätt till enligt skollagen samt underlätta för den unge att vara fysiskt aktiv och delta i de aktiviteter som boendet tillhandahåller. Riktlinje för vilken summa som får användas för inköp av basutrustningen är 10 % av prisbasbeloppet för vinterutrustning och 7 % för sommarutrustning vilket motsvarar bestämmelserna i Ekonomienhetens riktlinje 4 kap 1 SoL för förhöjt försörjningsstöd. 6

8 Kommentar: Basutrustning kan inte återsökas särskilt hos Migrationsverket utan ingår i den schabloniserade dygnsersättningen 7 För behov av kompletterande kläder, skor och idrottskläder under asyltid När den enskilde fått god man och hunnit/kunnat ansöka om förmåner enligt LMA gäller detta före SoL. Kompletterande behov av kläder under asyltiden ska därför i första hand tillgodoses genom dagersättningen eller genom det särskilda bidrag som god man eller den unge själv (om över 16 år) ansöker om hos Migrationsverket. Vid särskilt akuta behov av kompletteringar av sådant som tillhör basutrustningen kan dock behöva ordnas av boendet om det särskilda bidraget inte kan avvaktas. Detta med hänsyn till kommunens yttersta ansvar. För behov av kompletterande behov av kläder, skor och idrottskläder efter uppehållstillstånd Då den enskilde fått uppehållstillstånd har den enskilde rätt till barnbidrag (t.o.m. 16 år) eller möjlighet till studiebidrag (CSN) om den enskilde studerar. Kompletterande behov av kläder ska därför i första hand tillgodoses genom den enskildes egen inkomst. Om den enskilde är över 16 år och inte studerar får bedömning ske i varje enskilt fall i samråd mellan boendepersonal och socialsekreterare. Fritidsaktiviteter Som en del i att verka för en god psykisk och fysisk hälsa för målgruppen erbjuds den unge stöd i form av gemensamma fritidsaktiviteter genom boendet. För att skapa nya nätverk och utveckla egna intressen utanför gruppen ska den enskilde även uppmuntras till en individuell fritidssysselsättning. För att ge målgruppen likvärdiga möjligheter till fritidssysselsättning kommer en fritidssysselsättning per barn och år ingå i vården under asyltiden medan barn med permanent uppehållstillstånd förväntas bekosta fritidsaktiviteter genom egna medel. Fritidsaktivitet till asylsökande barn hanteras enligt särskild rutin. Cykel Tillgång till cykel bedöms vara en del i skälig levnadsnivå för åldersgruppen och möjliggör att den unge på egen hand kan ta sig till skola, fritidssysselsättningar och kamrater inom och i närheten av staden som en del i utvecklingen mot ett självständigt liv. Tillgång till cykel hanteras enligt särskild rutin. Följande gäller vid beviljande av bistånd efter individuellt prövning av socialsekreterare: Fickpengar i frånvaro av CSN Under sommarmånaderna då inte CSN utgår kan fickpengar utgå till den unge med motsvarande summa. Detta för att uppnå en skälig levnadsnivå och möjliggöra personliga utgifter även under sommaren. Extra tillägg CSN utgår däremot inte. Resor Boendet tillhandahåller ett antal fritidskort på boendet som gäller för resor inom Västra götalandsregionen. 7 DS 2011:34 om mottagande av ensamkommande barn. 7

9 För resor i syfte att umgås med anhöriga och andra närstående kan dessa beviljas efter prövning av socialsekreterare. Resor ingår inte i LMA och kan därför beviljas med hänvisning till 4 kap 1 SoL för både asylsökande ungdomar och personer med uppehållstillstånd. Enligt socialtjänstlagen är det nämndens ansvar att främja den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. Riktlinje för resor är att resan ska vara godkänd av god man alternativt särskilt förordnad vårdnadshavare. Vid regelbundna resor till en anhörig ska detta finnas som en del i den unges genomförandeplan och de anhörigas inställning och de förhållanden som den unge reser till ska vara kända för socialtjänsten. När det gäller kostnad för resor ska bistånd i första hand utgå till billigaste kollektiva färdmedel. Hänsyn till byten och restidens längd tas efter behov utifrån barnets ålder och mognad. Eventuell förfrågan om bistånd till umgängesresa till utlandet skall ses som en sådan principiell fråga att beslut ska fattas av socialnämndens arbetsutskott. En del vägledande domar finns på området till stöd för socialsekreterarens utredning. Matpengar i samband med resor Matpengar vid umgängesresor kan beviljas efter prövning av socialsekreterare i särskilda fall. Matpengar utgår då enligt normen för försörjningsstöd för varje påbörjad dag. Matpengar kan beviljas vid särskilda tillfällen då den enskilde exempelvis reser till anhöriga som är asylsökande eller anhöriga som uppbär försörjningsstöd. Medicin och läkarvård Receptfria behovsmediciner ska finnas tillgängliga på boendet. För barn och unga upp till 18 år gäller de fria läkemedel från 1 juni 2016 (för läkemedel enligt läkemedelsförmånen). Glasögon Bidrag till glasögon söks av optiker direkt till regionen. Se bidragsregler på Västra Götalands regionens hemsida 8. Boendet står för den summan som är utöver den kostnad som optikern får ersättning för vid basbehov. För personer som är asylsökande ska detta i första hand täckas av LMA. För ansökan för särskilda behov ex. linser eller specialglasögon ska prövning göras av socialsekreterare. Mobiltelefon Lånetelefon finns på boendet för att underlätta kontakt med anhöriga och andra närstående. Kommunen tecknar inga mobilavtal för barn och unga. När det gäller laddning av telefonkort får barnen/ungdomarna använda egna medel från dagersättning, barnbidrag alt. studiestöd. Vid ansökan om mobiltelefon ska vägledning tas i den riktlinje som finns på Ekonomienheten 9. Identitetshandling I samband med uppehållstillstånd ska den unge skaffa sig ett id-kort. Riktlinjen ska vara att en id-handling bör anses som skälig levnadsnivå för att kunna legitimera sig och bör därför Riktlinje vid ansökan om mobiltelefon 4:4, Ekonomienheten, Lidköpings kommun. Se särskilda sociala skäl 8

10 beviljas. Önskar den enskilde ytterligare id-handlingar är riktlinjen att detta bekostas av den enskilde. 9

11 Vid placering i stödboende Ensamkommande barn och unga kan vara placerade vid någon av kommunens stödboende mellan åldern år. Åldersgruppen regleras utifrån det tillstånd som varje stödboende har från IVO - Inspektionen för vård och omsorg. För placering av barn och unga i stödboende mellan år krävs särskilda skäl. Vägledande principer om ungas försörjning vid placering i stödboende: Under placeringstiden ska barnets huvudsakliga försörjning tillgodoses inom ramen för placeringen/vården. Detta tydliggörs i Socialstyrelsens PM: Ensamkommande barn och ungdomars försörjning (2015). Det innebär att vissa kostnader ingår i vården på stödboende och vissa kostnader som kräver individuell bedömning och beslut av socialsekreterare ska fattas med stöd av 4 kap 1 eller 2 SoL som kostnad i samband med insats och inte som försörjningsstöd. Observera att vid inkomst eller tillgång till kapital (utöver ett prisbasbelopp per kalenderår) görs en individuell prövning om rätt till uppehälle vid stödboende. Följande ingår i placeringen/vården och tillhandahålls i stödboendet utan individuell prövning av socialsekreterare: Uppehälle (livsmedel, kläder, skor, individuella fritidsaktiviteter, hygien + internet) Gemensamma fritidsaktiviteter Uppehälle vid placering i stödboende: Stödboende är ett steg i boendekedjan där den unge förväntas vara mer självständig. I stödboende är träning för klara en egen ekonomi en viktig del i vården. Den enskilde behöver därför få tillgång till medel att förfoga över. De medel som den enskilde ska förfoga över ska bygga på normen för försörjningsstöd och beräknas på åldersgruppen år samt summan för gemensamma hushållskostnader för en person. I normen inräknad kostnad för livsmedel, kläder och skor, fritid och lek, hygien, barnoch ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror, dagstidning, telefon och TV-avgift (Socialstyrelsen, 2016). I stödboende i Lidköpings kommun beviljas utöver norm en kostnad för internet. Tillgång till internet anses vara en del i att erbjuda en god vård då det är ett hjälpmedel för att kunna utföra skolarbete och underlätta kontakter med anhöriga. Uppehället betalas ut varje månad till den enskilde utan ansökan eller individuell bedömning under den tid som den unge har dygnsvård genom stödboende. Liksom vid handläggning av försörjningsstöd skall CSN studiebidrag räknas av normkostnaden de månader som det utbetalas. Däremot får det extra tillägg som beviljas från CSN inte räknas. Stöd för att planera sin ekonomi ges av den personal som är anställd vid stödboendet. Om CSN inte betalats ut till den unge på grund av den unges frånvaro i skolan ska bedömning om avdrag göras utifrån den särskilda situationen. Denna bedömning görs av socialsekreterare. 10

12 Nivån skall bevakas av ansvariga enhetschefer för stödboende så att det följer ändringar i norm. Eventuella behov utöver det som ingår i vården Ansökan av sådant som inte ingår i placeringen/vården prövas extra av socialsekreterare. Beslut sker om avslag eller bifall. Vid bifall beviljas bistånd som kostnader i samband med insats. Hemutrustning Vid stödboende utgår ingen utrustning då utrustning ingår i stödboendet. Om den unge varit placerad vid ett av kommunens HVB innan placering på stödboende tar den unge med sig sin egen bäddmadrass, täcke och kudde till stödboendet. 11

13 Vid eget kontrakt Vägledande principer om ungas försörjning vid eget kontrakt år Om den unge bor i lägenhet med eget kontrakt befinner sig den unge inte längre i annat hem än det egna. Dygnsvården har där med upphört och den huvudsakliga försörjningen skall därför inte längre tillgodoses genom placeringen/vården utan genom egen försörjning eller om detta inte är möjligt genom ansökan om försörjningsstöd hos Ekonomienheten. Finns behov av försörjningsstöd ska överlämning ske till socialsekreterare vid Ekonomienheten enligt upprättad rutin. Om den enskilde kan försörja sig på egen hand och exempelvis har rätt till studielån från CSN för sin försörjning skall information ändå ske om villkor för försörjningsstöd. Detta för att säkerställa att den unge fått tillräcklig information om vart den unge ska vända sig vid behov. Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197) gäller även ungdomar mellan år som inte har föräldrar i Sverige. Om detta är aktuellt för en ungdom med eget kontrakt ansvarar socialsekreterare på Integration för stöd i kontakt med arbetsförmedlingen och samverkan för att den unge ska få en etableringsplan. Stöd och hjälp efter dygnsvårdens avslut Socialtjänsten har ett lagstiftat ansvar att ge unga stöd och hjälp efter att placeringen/dygnsvården upphört (5 kap 1 SoL) I Socialstyrelsens meddelandeblad från juni 2009 förtydligas ansvaret både i form av stöd till försörjning men även annat kompletterande stöd ex. boendestöd, stöd i planering och samordning m.m. Ansvaret gäller för barn och unga upp till och med 20 år men kan i vissa fall även gälla längre. I de fall ensamkommande unga fått ett eget kontrakt och är i behov av stöd i sitt boende sker samordning mellan socialsekreterare på Ekonomienheten som bedömer rätten till försörjningsstöd och socialsekreterare på Integration som ansvarar för att bedöma, bevilja och följa upp det kompletterande stöd som den enskilde är i behov av. 12