Frida Brismar Pålsson

Transkript

1 Frida Brismar Pålsson ATT BYGGA PÅ VETENSKAPLIG GRUND Framtidens Skol- och förskolemiljöer 18 oktober 2017

2 ATT BYGGA SKOLA HAR M Å NGA INTRESSENTER Gata och park Städ Drift och underhåll Nämnbeslut Kringboende Miljökontoret Förvaltningsekonomi Elevens lärande Lärares möjlighet att undervisa Fastighetskontoret Underentreprenörer Möbelföretag Lokala bussbolag Ventilationskonsulter Byggföretaget Lokala företag IT-konsulter Upphandlingsregler

3 ATT BYGGA FÖR L Ä R A N D E T R Y G G H E T H Ä L S A L I K V Ä R D I G H E T

4 Skolutveckling under senare delen av 1900-talet Pedagogik Organisation Fysisk miljö

5 LÄRARE OCH SKOLLEDARE BEHÖVER Å TERIGEN BLI KUNNIGA OM HUR DEN FYSISKA MILJÖN PÅ VERKAR LÄRANDET

6 VARFÖR DÅ? Boll = Sparka

7 MILJÖN GER SIGNALER OM VAD SOM SKA SKE PÅ PLATSEN SÄRSKILT NÄR VI AGERAR PÅ AUTOPILOT, DVS. UNDER STRESS OCH RUTIN

8 MILJÖ/ARKITEKTURFORSKNING CABE COMMISSION FOR ARCHITECTURE AND THE BUILT ENVIRONMENT (UK) HEAD CLEVER CLASSROOMS (UK) NGLS NEW GENERATION LEARNING PROJECT ( USA) SPACES POE METOD FÖR ATT UNDERSÖKA MILJÖER EFTER ATT DE TAGITS I BRUK SPACE SYNTAX UNDERSÖKER HUR BYGGD MILJÖ PÅ VERKAR RELATION OCH KOMMUNIKATION

9 SKOLFORSKNING BLAND ANDRA METASTUDIER BETYDELSE FÖR LÄRANDE OM VILKA FAKTORER SOM HAR SPECIALPEDAGOGISK FORSKNING FORSKNING OM SKOLSTORLEK SOCIOLOGISK FORSKNING PSYKOLOGISK FORSKNING KOGNITIONSFORSKNING

10 EFFEKTFORSKNING ELLER OCH INNOVATION OCH UTVECKLING?

11 THE FACTOR SOM HAR STÖRST BETYDELSE FÖR LÄRANDE att lärare fokuserar elevens kognitiva engagemang John Hattie, Visible Learning

12 GENERELLA FAKTORER SOM HAR STÖRST BETYDELSE FÖR LÄRANDE Goda relationer mellan lärare och elever Daglig och integrerad fysisk aktivitet Lärarens positiva/höga förväntningar på elevers lärande och kapacitet Föräldraengagemang Studiero En positiv skolanda Möjlighet till individualisering (acceleration/anpassning) Gott socialt samspel Skolans storlek Bygg skolhus som möjliggör och stödjer detta!

13 STRÄCK UPP ARMARNA

14 SKOLHUSETS ARKITEKTUR SIGNALERAR KUNSKAPENS VÄRDE PALATSET FABRIKEN BULLERBYN KONTORET BARACKEN

15 KULTURHUSET = DEN NYA SKOLAN? Vad säger det oss om synen på kunskap och skolans roll i samhället? Ökar det möjligheten till delaktighet, öppenhet och att synliggöra lärandet?

16 SKOLHUSETS STRUKTUR P Å VERKAR DIDAKTISKA STRATEGIER OCH RELATIONEN MELLAN LÄRARE OCH ELEVER Skapa förutsättningar för goda relationer mellan lärare och elev och elevaktiva lärprocesser genom mindre sammanhang och mycket laborativ yta (Adolfsson, C-H, 2014 m.fl.)

17 SKOLHUSETS INNEHÅ LL (FACILITETER) P Å VERKAR VILKA ARBETSSÄTT SOM BLIR MÖJLIGA Skapa miljöer där elever och lärare får öva 21st century learning skills (Nordin Hultman, 2006)

18 UTBILDNINGSPROGRAM SOM HAR STÖRST NYTTA 1. läsning 2. kreativitet 3. beröring 4. utevistelse & äventyr 5. lek 6. matematik Skapa faciliteter som möjliggör och stödjer dessa! 7. skrivövningar 8. naturkunskap (John Hattie, Visible Learning)

19 MILJÖNS UTFORMNING OCH KVALITET P Å VERKAR HUR VI VÄRDERAR DE MÄNNISKOR SOM VISTAS DÄR = centralt för möjligheten att lära och för lärarens förväntningar på eleven. Värdiga miljöer ger en föreställning om kapacitet och handlingskraft (Maslow & Mintz, 1956)

20 TEKNISKA KVALITETER SOM LJUD, LJUS OCH LUFT P Å VERKAR ELEVERS OCH LÄRARES KONCENTRATIONSFÖRMÅGA Forskning pågår bl.a. om hur LEDljus påverkar oss och hur belysning kan påverka ljudnivån. (Thorbjörn Laike m.fl.)

21 SKOLHUSETS PLANLÖSNING OCH INRE ORGANISATION PÅ VERKAR CROWDING OCH STIMULINIVÅER Space syntax kan användas för att testa var möten och trängsel uppstår. Skapa genomtänkta zonerade byggnader för att få naturliga ljudzoner (Bjurström, Bjurström & de Jong)

22 HÖGA STIMULINIVÅ ER = STRESSORER CROWDING FÖR MYCKET STIMULI BULLER EMOTIONELLA SYMPTOM - Ökad aggressivitet eller depression (Mathews et al, 1974, Baum & Koman, 1976) - Minskat hjälpbeteende (Bickman et al, 1973, Jorgenson & Dukes, 1976). - Långa efterklangstider kvardröjande symptom, (Glass et al, 1969) - Negativ påverkan på minnesfunktion (Willner & Neiva 1986) - Minskad vakenhetsgrad (Persinger et al. 1999) - Försämrad inlärning (Bell et al, 1984) KOGNITIVA SYMPTOM - Ångest - Ökad puls - Ökad andningsfrekvens - Förhöjda kortisolvärden - Ökad dödlighet, stressrelaterade sjukdomar (buller) (D Atri, 1975, Saegert et al. 1975) FYSISKA SYMPTOM

23 LÄRMILJÖNS GRAD AV VARIATION P Å VERKAR MÖJLIGHETEN TILL INKLUDERING Öka elevens möjlighet till reglering av arbetsställning och arbetssätt för att skapa studiero för alla (Säljö; Brodin; Specialpedagogiska myndigheten m.fl.)

24 VICKA PÅ FÖTTERNA

25 FÖRR I TIDEN... Själ Tanke Teori Abstrakt Gud Kropp Hand Praktik Konkret Människa

26 TEORI I EN DEL AV SKOLAN PRAKTIK I EN ANNAN... Men det ser nästan likadant ut ändå.

27 IDAG GRUPPSTORLEK LÄRANDESITUATION ELEVUNDERLAG K O N T E X T + 4F = FAKTA FÖRSTÅELSE FÖRTROGENHET FÄRDIGHET M Å L 4C = COLLABORATION CRITICAL THINKING CREATIVITY COMMUNICATION

28 FYSISKA LÄRMILJÖER BEHÖVER ANPASSAS EFTER gruppstorlek lärandesituation (aktivitet) elevunderlag

29 COLLA- BORATION SAMTALA SAMARBETA i olika gruppstorlekar CREATIVITY GÖRA pröva, experimentera, röra sig, skapa, konstruera COMMU- NICATION TA IN & PRESENTERA berätta, lyssna, titta, läsa ENSKILT ARBETE räkna, skriva, programmera CRITICAL THINKING

30 The environmental competency of the teacher, is a clear predicator on any spatial design to facilitate its intended pedagogical function. Nair & Fielding, 2005

31 MILJÖER MED LAGOM KOMPLEXITET, VARIATION OCH G Å TFULLHET SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN VISS GRAD AV UTMANING SOM GER LUST TILL UPPTÄCKTER OCH KAN UNDERLÄTTA MENTALA UPPGIFTER Laike & Jansens, 2016

32 Frida Brismar Pålsson pedagogisk arkitekt PARADISPRODUKTION.SE