Utmaningar vid palliativ vård
|
|
- Bo Öberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utmaningar vid palliativ vård av människor med hjärtsvikt Gunnar Carlgren Mia Mahrs Jacqueline Mudra
2 Sammanfattning Patientgruppen får ingen bra vård sin sista tid med svår sjukdom Sjukdomsförloppet, som det beskrivs i litteraturen, återspeglar brister i vården Specialiserad hemsjukvård kan ge god livskvalitet och förlängt liv God vård kräver både internmedicinsk och palliativ kompetens Brytpunkten för palliativ vård i livets slutskede är svårare att se Att kommunicera dålig prognos och palliativa perspektiv är svårare En medicinsk vårdplan som beskriver vad som skall göras är central för att skapa trygghet och möjliggöra vård i hemmet Teknikutveckling kan höja vårdens kvalitet och kapacitet
3 Vårt upplägg idag Inledning Hembesök hos patienten med hjärtsvikt Fysiologi och medicinsk behandling Bensträckare Övergång till palliativ vård Samtalet Vårdplaner Diskussionsfrågor Ev ehälsodagboken 3
4 4 LAH Linköping startade 1963 på initiativ av geriatrikern Per Arnander
5 LAH Lasaretts -Ansluten Hemsjukvård 1963 Föreståndare/sjuksköterska 50% 1 sjuksköterska 50% 5 undersköterskor 2 sjukvårdsbiträden hemsamariter anhöriga 30 patienter 1500 ssk-besök 1966 Inköp av en moped
6 LAH:s nyckel till trygghet Per Arnander beskriver tre nyckelfaktorer: Telefontillgänglighet dygnet runt Möjlighet till läkarbesök dygnet runt Möjlighet till direktinläggning i sluten vård
7 LAH Linköping idag Befolkningsansvar Prioritering av de svårast sjuka Grönt vårdlag huvudsakligen för patienter med cancer, även ALS Rött vårdlag med kroniskt sjuka, huvudsakligen med hjärtsvikt, KOL, och/eller multisjuklighet Avdelning 96 med 6 vårdplatser för palliativ slutenvård Konsultfunktion mot alla kliniker och primärvården Undervisning och forskning 7
8 Akut-LAH startade 1995 Uppdrag att ersätta slutenvård, egen säng istället för sjukhusets säng Hjärtsvikt KOL Kroniska tarmsjukdomar med komplicerade stomipatienter och parenteral nutrition Infektionssjukdomar Ganska korta vårdtider Ringlista 8
9 Sanningen om de äldres sista tid Knappt hälften ( av ca ) av de äldre (> 65 år) avlidna i Sverige, dog inom 14 dagar efter det att de skrivits ut från sjukhus. Ca av dessa återkom till sjukhus, innan de slutligen avled Källa: Var dör de äldre på sjukhus, särskilt boende eller hemma? Socialstyrelsen
10 Varför återvänder så många till sjukhuset för att dö? Patient och närstående får inte tillgång till vård och omsorg, utifrån sina behov, där han/hon befinner sig? Brytpunkten (övergången) till palliativ vård i livets slutskede är inte synliggjord?
11 Inte bara hjärtsviktspatienterna Nästan hälften av alla människor >65 år som dör i Sverige har en sista tid i livet med turer ut och in i akutsjukvården En stor del av denna vård tillför inte patienterna någon livskvalitet mer sannolikt är att den sista tiden präglas av otrygghet och oro Det finns ingen hemsjukvård som ger tillräcklig trygghet åt patient och närstående Hälften av vårdens resurser läggs på människors sista levnadsår 11
12 Utmaningar vid palliativ vård av människor med hjärtsvikt Lite hjärtsvikt dör man väl inte av? Mia Mahrs Leg. sjuksköterska LAH, Universitetssjukhuset Linköping Hjärtsvikt , PKC dagen 2018
13 Ulla. 77 år Avancerad hjärtsvikt + multisjuk. Gift med Åke Allmäntillstånd Anamnes 13
14 Ulla. 77 år Avancerad hjärtsvikt + multisjuk. Gift med Åke Dyspné Yrsel Miktion Andnöd Bröstsmärta Vikt Törst Ångest Ödem Nutrition 14
15 Ulla. 77 år Avancerad hjärtsvikt + multisjuk. Gift med Åke Saturation Puls Blodtryck Provtagning Vårdplan BP 15
16 Ulla. 77 år Avancerad hjärtsvikt + multisjuk. Gift med Åke Anhöriga Orkeslös Teambesök 16
17 Förutsättningar Teamet Resurser Utmaningar Anhöriga Samverkan 17
18 Diuretika Furix Burinex Kontinuerlig Furixinfusion Spironolakton Metolazon 18
19 Hjärtsvikt - förlopp livsförlängande behandling palliativ vård Brytpunkt?
20 20
21
22
23 Grundmedicinering - rensa i läkemedel - inga måldoser - individualisera motverka aktivering RAAS och sympatikus ACE/ARB Betablockad Aldosteronantagonist Digoxin Imdur systolisk diastolisk 23
24 Patientfall Arne 86 år Osteoporos m kotfraktur, essentiell tremor, hypotyreos, ingen känd hjärt-kärlsjukdom Maj 2016 in akut m dyspné och benödem, pleuravätska som tappas, Nt-proBNP Eko visar måttlig MI, AS, vägghypertrof väkammare m nedsatt EF 30-35%, höjt tryck i AP och dilaterad hökammare. Erhåller Bisoprolol och Enalapril i låg dos, Furix. Uppföljning Kardiologens sviktmottagning i september, ökning av Bisoprolol. Ej indikation för CRT pacemaker. Uppföljning jan 2017 visar oförändrad bild, UKG oförändrat. Remiss vårdcentral. 24
25 Vårdcentralen tar inte tag i patienten, som försämras och ansluts han till LAH Kisa. Ur Vårdplan: Det finns utrymme att upptitrera ACE-hämmare Enalapril till åtminstone 10 mg/dygn. Ökad dyspné: Kontrollera BT, hjärtfrekvens, saturation, ödem. Kontakta läkare för dosändring läkemedel, vid akut försämring som inte kan lämnas ges Furix 4 ml iv. om BT>100. Ångest och oro i samband med akut försämring: Ge Midazolam s.c. Oxascand finns ordinerat v.b. Livshotande försämring: Kontakta läkare för akut hembesök och planering av vård i livets slutskede. Kontakta dottern Lotta, se under Information. 25
26 26 Upptitrering av ACE-hämmare, i slutet av maj normal Nt-proBNP. Försämras dock kliniskt, svarar på inj Furix men ej tabletter, byte till Burinex. Låg funktionsnivå men stabil över sommaren, brytpunktsbedömnnig 3 juli. September: Hemtjänst x flera, vårdsäng på bottenvåningen, lagar mat och har hyfsad aptit. Tillsagd att hålla sig inomhus, vill bo kvar hemma. BT 110/65, puls 78, SaO2 98%, inga ödem. Normal njurfunktion, Nt-proBNP Problem: hörapparaten, ibland lös i magen. Blir allt klenare, oro tillkommer men han vill bo hemma. Extravak i november, sover mest. Perorala läkemedel sätts ut Mår bättre veckorna efter. Kommunen knotar, December: Vårdsängen går sönder en helg och han tas in på korttidsboendet. Avlider efter några dagar.
27 Vilka är de palliativa hjärtsviktspatienterna Inga valida skattningsskalor (SHFM, GSF) Skulle du bli förvånad om din patient avlider inom det närmaste året Stadigvarande NYHA IIIB/IV trots optimal behandling Många SV-tillfällen 80+ med stor co-morbiditet Mortalitet 40-50% per år vid NYHA IV 27
28 Funktionsnivå Vårdförlopp vid cancersjukdom Hög Många pat. har ett förhållandevis gott allmäntillstånd och funktionsnivå en tid Låg Kort period med snabb avtackling Död Tid Efter Lynn J, Adamson DM När cancersjukdomen tar överhand sker en snabb avtackling som leder till döden Vårdinnehåll: Palliativ vård enl hospicefilosofin 28
29 Funktionsnivå Vårdförlopp hjärtsvikt/kol? Hög Låg Hjärt och lungsvikt Död Tid Långvarig funktionsbegränsning med episoder av försämring Efter Lynn J, Adamson DM Långvarig funktionsbegränsning med skov av försämring Oftast förhållandevis lång tids överlevnad Perioder med allvarlig försämring där döden kan komma snabbt Vårdinnehåll: Aktiv symtommoniterering, vårdplanering och hemsjukvård 29
30 Funktionsnivå Funktionsnivå Hög Hjärtsvikt tillgång till specialiserad hemsjukvård Färre allvarliga försämringar Längre överlevnad Låg Stabilisering och förlängt liv Tid Internmedicinsk kompetens o erfarenhet är nödvändig Hög Vad är livsförlängande resp lindrande behandling? Död Var är brytpunkten för vård i livets slutskede? Låg Långsamt avtagande funktion Tid 30
31 En utmaning Ordet cancer förknippat med död och lidande Information om sjukdomen leder till det existentiella samtalet Brytpunktssamtal kan leda till bättre livskvalitet Ordet hjärtsvikt har ingen laddning Information om sjd är svårare att ta emot och förhålla sig till Brytpunktssamtal kan leda till sämre livskvalitet
32 Copingstrategier Det blir nog bättre imorgon Men.. Oro och ångest tilltar Depression behöver uppmärksammas 32
33 Mycket beror på sjukdomen Cancer Hjärtsvikt, KOL Ångest o depression över tid En utmaning!
34 Hur mår patienterna Dyspné, även i vila Uttalad och allomfattande trötthet Aptitlöshet Orkar inte sitta Oro och ångest Värk i kroppen Patientens lidande sista veckan i livet jämförbar med cancerpatientens 34
35 Tecken på övergång till vård i livets slutskede Stadigvarande NYHA IV trots optimering Systoliskt blodtryck NtPro-BNP Njurfunktionen Kroppsvikt Svårbehandlade ödem Ascites/pleuravätska Svåra symtom tilltar Komplikationer tillkommer 35
36 Samtal om avstå/begränsa livsuppehållande behandling Ett samtal med patienten om det medicinska tillståndet, prognos, möjliga behandlingsinsatser och livskvalitet bör som regel äga rum under lugna förhållanden 1. när det finns skäl att anta att patienten inte önskar HLR eller annan livräddande behandling, 2. när det är svårt att bedöma om HLR (livsuppehållande behandling) är till gagn för patienten eller 3. när patienten bedöms ha en ökad risk att drabbas av hjärtstopp (eller annat livshotande tillstånd)
37 Elsa 86 år - Vårdplan upprättas vid hembesök januari 2018 Kvinna 88 år med KOL, ischemisk hjärtsjukdom, förmaksflimmer, hjärtsvikt och diabetes. 5 vårdtillfällen sista året, sista gången med colitbild. Har förmaksflimmer som rusat, är nu digitaliserad men har en viss njursvikt som kräver reducerad dos. Under sjukhusvård haft god effekt av inj Furix, och hon har därför nu övergått till Burinex och Metolazon. Innan skiftet i behandling vägde hon 65 kg. Hennes dyspné har varit mest uttalad på morgnarna, bättre medicinbalans kanske kan ändra på det. 37
38 Ur vårdplanen: Mål: Bygga trygghet för vård i hemmet vid försämringar i hennes grundsjukdom. 0HLR togs bort oktober 2017, patientens önskan var då HLR om möjligt. Planering: Genom upprepade besök hitta rätt medicinering och skapa trygghet i hemmet. Diskutera vårdnivå. Medicinska insatser: Monitorering av hjärtsvikt med målvikt 60 kg. Dyspné: Kontroll av saturation, hjärtfrekvens och blodtryck, om viktuppgång till >63 kg ge Furix 40 mg iv. Kärlkramp: Ge Nitro upp till tre ggr, om det inte hjälper ge Morfin 10 mg/ml 0,25 ml. Läkarbesök om smärtan kvarstår. Misstänkt hjärtinfarkt: Ge upprepade små doser av Morfin. Akut hjärtsvikt kan tillstöta och kräva behandling. Läkarbedömning. Infektion: Försämrad dyspné kan bero på infektion el KOL-exacerbation. Kontrollera SaO2, kontrollera CRP o blodstatus, kontakta läkare. 38
39 Så olika vi har levt så olika närmar vi oss döden döden är universell slutskedet individuellt Vad tänker du om din sjukdom och framtiden Vill du veta hur det kommer att bli. Vill du att jag berättar. Hur vill Du leva den sista tiden? Hur har Du det med släkt o vänner? Tankar kring behandlingen? Vad är det som oroar dig mest
40 Så vad göra? Specialiserad hemsjukvård kan ge trygghet genom tillgänglighet, teamarbete, bemötande och kompetens En väl utarbetat vårdplan är ovärdelig När tillit finns kan vårdbegränsningar diskuteras och ersätter brytpunktssamtalet Internmedicinsk erfarenhet är nödvändig, eller nära samarbete med kardiolog 40
41 Kvinna 86 år värdet av vårdplan 41 Välreglerad hypertoni, har astma, PMR och osteoporos Ej sjukhusvårdad Har ett bensår som föranleder hemsjukvård Depressivitet och kognitiv svikt med språkstörning sista halvåret Sista året tilltagande njursvikt och högerhjärtsvikt, nu ödem i ben, underarmar och buk
42 Vårdplan Mål: Skapa trygg hemsjukvård med palliativ inriktning, dvs vårdbegränsning med 0HLR men aktiva medicinska insatser för bästa livskvalitet. Medicinska insatser: Optimering av sviktbeh baserad på diuretica (Burinex + ev Metolazon), veckovisa sviktkontroller med målvikt 59 kg. Viktökning >2 kg: Läkarkontakt för upptitrering av diuretica. Om samtidig dyspné och syst BT>100 kan Furix 40 mg iv ges innan läkarkontakt. Akut försämring m dyspné och ökade ödem: Furix 40 mg iv. Kontrollera hjärtrytm, om tillkomst av flimmer m frekv >100 ges extra Seloken mg. Läkarkontakt Dyspné utan viktuppgång o stabil cirkulation: Hörbara ronki? SaO2? Astma - Ge Ventoline i spacer 42
43 43 Dyspné m slemhosta o feber: Ta blodstatus o CRP. Kontrollera BT, hjärtfrekvens, SaO2, andningsfrekvens. Läkarkontakt Akut försämring av AT som inte hävs med åtgärder ovan: Kontakta läkare för medicinsk bedömning och ev inledning av vård i livets slutskede Plötslig död: Sjuksköterska får notera dödsfall efter samråd med läkare Omvårdnadsinsatser: Initialt sviktkontroll varje vecka. Kontrollera vikt, BT, puls (vid oregelbunden rytm lyssna på hjärtat!), NRS dyspné Omläggning av bensår Följ upp nutrition Följ upp omvårdnadsbehov och stötta familjen att söka bistånd i god tid
44 Sammanfattning Sjukdomsförloppet, som det beskrivs i litteraturen, återspeglar brister i vården Vi i den specialiserad hemsjukvården är enda aktör som klarar att svara upp mot patientgruppens behov Både internmedicinsk och palliativ kompetens erfordras Att kommunicera dålig prognos och palliativa perspektiv kräver kontinuitet och tillit Detta möjliggör att brytpunkten för palliativ vård i livets slutskede blir tydligare En medicinsk vårdplan som beskriver vad som skall göras är central för att skapa trygghet och möjliggöra vård i hemmet
45 Diskussionsfrågor Hur får man tillgång till kompetensen Blandade vårdlag med cancer, ALS, KOL, hjärtsvikt, multisjuklighet? Hur priorieterar vi patienterna med hjärtsvikt el KOL gentemot cancerpatienterna Resursåtgång, hälsoekonomi Kan ehälsa och annan teknik vara till gagn 45
46 Vi ville hitta en lösning 2009 hur skall vi möta patientgruppens behov? Den allmänna hemsjukvården saknar struktur som behövs LAH saknar personella resurser att ge trygg övervakning åt alla Patientgruppen har nedsatt autonomi och kan inte förväntas delta med någon högre grad av egenvård Kan en tekniklösning bidra till att lösa problemet?
47 Hälsodagboken 2010 En pilotstudie om telemonitorering av äldre multisjuka hjärtsviktspatienter i specialiserad hemsjukvård Gunnar Carlgren, överläkare vid LAH, Linköpings avancerade hemsjukvård, Region Östergötland Leili Lind, fil doktor, SICS East Swedish ICT & inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet
48 Digitalpennteknik för rapportering från hemmet varför då? Anotos digitalpennteknik Anotomönstret
49 Pilotstudien - Hälsodagboken Patienten i hemmet Kommunikationsenhet SMS-Larm Skattningsblanketter Mätutrustning Vårdgivarapplikationen
50 För svårt sjuka hjärtsviktspatienter i stabilt läge. Grön Hälsodagbok: symtom, vikt, intag av vid behovsmediciner Blå Hälsodagbok: blodtryck, puls, saturation Fritextmeddelande kan skickas. Individuella gränsvärden! Larm!
51 (Man kan klicka här för att se det ifyllda formuläret!)
52
53 ehälsodagboken - patientexempel
54 ehälsodagboken - patientexempel
55 Tack för oss! LAH, Linköping 55
Utmaningar vid palliativ vård
Utmaningar vid palliativ vård av människor med hjärtsvikt 2018-03-22 Gunnar Carlgren Vilka är de palliativa hjärtsviktspatienterna Inga valida skattningsskalor (SHFM, GSF) Skulle du bli förvånad om din
Läs merUtmaningar vid palliativ vård
Utmaningar vid palliativ vård av människor med hjärtsvikt och/eller KOL 2017-03-31, Jacqueline Mudra, Gunnar Carlgren, LAH Linköping Sammanfattning Patientgruppen får ingen bra vård sin sista tid med svår
Läs merHälsodagboken för avancerad hemsjukvård
Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Från idé till affär Leili Lind Gunnar Carlgren Magnus Fröberg SICS East & LAH, Linköping Phoniro Systems Linköpings universitet Fyra patientstudier, 2002 2016 2014
Läs merAnna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell
Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ
Läs merPalliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson
Palliativ vård Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Vad innebär det att drabbas av svår sjukdom? Förlust av ADL-funktioner/ oberoende/ självuppfattning/ socialt sammanhang Tillkomst av
Läs merPKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?
PKC-dagen Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå? Brytpunktsprocess Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal omsorg/sjukvård/palliativa insatser palliativ vård i
Läs merAlmateamet på Akutmottagningen i Linköping
Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset
Läs merErfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård
Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor
Läs merHjärtsviktavdelning 96 DS Vård av patienter med komplicerad hjärtsvikt
Hjärtsviktavdelning 96 DS Vård av patienter med komplicerad hjärtsvikt Pernilla Ahnsberg, Filippa Frie, Caroline Löfvenmark Christina Norman, Hans Persson Bakgrund Svårt sjuka patienter på olika avdelningar
Läs merPalliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305
Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305 Claes Lundgren AHS-Viool, Skellefteå Lasarett 2007 www.fasut.nu Strategier vid palliation av hjärtsvikt 11 mil Palliation vid AHS-Viool som ej hör till det
Läs merPalliativregistret - värdegrund
Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden
Läs merEtik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1
Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt
Läs merHJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare
HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning
Läs merPalliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog
Palliativ vård vid hjärtsvikt Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog Din hjärtsviktspatient du? (2 min) Tänk på en av dina patienter med svår hjärtsvikt Berätta avidentifierat max 30 sekunder för
Läs merMobilt Öppenvårdsteam Östra MÖT. Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Mobilt Öppenvårdsteam Östra Mobila Team från sjukhus Startade som projekt inom Västra Götalandsregionen Del av omställningen till nära vård Syfte: Trygg utskrivning från sjukhuset, ökat samarbete med kommun
Läs merVårdbegränsningar regler, etik och dokumentation
Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation Marit Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU Upplägg idag Allmän orientering Etik Lagar, föreskrifter, riktlinjer Praktiska synpunkter Dokumentation
Läs merPalliativ vård en introduktion. pkc.sll.se
Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden
Läs merEtiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)
Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga
Läs merHjärtsvikt hos den äldre patienten
Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik
Läs merPalliativ vård Professor Peter Strang
Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000
Läs merMesta vård eller bästa vård?
Mesta vård eller bästa vård? att arbeta i hemsjukvård med helhetssyn Gunnar Carlgren LAH Linköping Vad vi skall prata om Etik vad är bästa vård? Hemsjukvård vad behöver vi? Brytpunktsbegreppet och vård
Läs merVarför ville vi genomföra projektet?
Hjärtsviktsprojektet Förändrade arbetsprocesser Sammanhållen vård och omsorg för äldre personer med diagnosen hjärtsvikt ett samarbetsprojekt mellan Avesta och Hedemora kommuner, medicinkliniken, ambulanssjukvården,
Läs merVÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION
VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION Marit Karlsson Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU UPPLÄGG IDAG Allmän orientering Etik Lagar, föreskrifter, riktlinjer Praktiska synpunkter
Läs merGeriatrik från golvet/sip i praktiken
Geriatrik från golvet/sip i praktiken Lina Hjärpe Skoglund spec Internmedicin/Geriatrik. VC Medicinkliniken Ängelholm, stolt läkare i Mobilt vårdteam Röd korridorsplats 3, Helsingborgs akutmottagning.
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Läs merPeter Strang, professor, överläkare
Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad
Läs merUtmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård
Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Professor, sjuksköterska Tiny Jaarsma Linköpings Universitet Tiny.jaarsma@liu.se Tack Lisa Hjelmfors, doktorand
Läs merBrytpunkt start för processen vård i livets slutskede
Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede Palliativt Forum, Linköping, 2009-03-05 Per-Anders Heedman Maria Jakobsson Coming soon to a cinema near you Vårdprogram Basal palliativ vård i Östergötland
Läs merDet palliativa teamet på och utanför sjukhus
Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Sjukhus Bertil Axelsson Överläkare Docent i palliativ medicin } Kirurg i Östersund 22 år } Sedan 25 år byggt upp palliativ hemsjukvård } 2007 lektor palliativ
Läs merDel 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man
_8 sidor_19 poäng Invandrad från Mellanöstern. Gift. Ex-rökare. Besvärande trötthet senaste åren, har av husläkare uppfattats som post-traumatiskt stresssyndrom. Under ett par månader upplevt ökande andfåddhet,
Läs merDöendet ur olika sjukdomsperspektiv
Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Palliativ behandling av hjärtsvikt med furosemid-infusioner Regiondag Palliativ vård 2017-11-16 RCC Karlskoga lasarett Mats Breivald Överläkare Furosemid behandling
Läs merVårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta
Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs mer* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym
Leif Ekman Ht 2016 * A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF)
Läs merLäs anvisningarna innan Du börjar
1/7 Integrerad MEQ-fråga 1 DX5 111116 Maxpoäng 23 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig
Läs merBrytpunktsbedömning och brytpunktsamtal - lathund för läkare
Är patienten i ett skede där sjukdomsinriktad behandling har goda förutsättningar att förbättra både livskvalitet och livslängd, är den naturliga utgångspunkten att "göra allt" också vid akut försämring.
Läs merSKILS. Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan
SKILS Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan Inledning Arbetsgruppen Västra Äldre Samarbete kommuner landsting Pilotprojekt Utbildningsmaterial & Beslutsunderlag NEWS Vitalparametrar Andningsfrekvens
Läs merBeslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient
Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Patientens namn Patientens personnummer OBS! Läkarkontakt skall alltid göras vid fallskada och relativt lindrigt trauma mot huvudet hos Waranbehandlad
Läs merBasutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra
Basutbildning i hjärtsvikt Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Varför viktigt? Disposition Definition, symptom, fynd Kortfattat om utredning Orsak till
Läs merBrytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?
Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.
Läs merPaneldiskussion Hjärtsvikt Mellansvenskt Läkemedelsforum 1 februari 2017
Paneldiskussion Hjärtsvikt Mellansvenskt Läkemedelsforum 1 februari 2017 Kalle, 60 år Hjärtsvikt sedan 2013, EF 60% med uttalad diastolisk dysfunktion och vänsterkammarhypertrofi, Diabetes typ 2 sedan
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på - symbolen i den digitala dödsfallsenkäten efter inloggning. 1.
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merPrognostisering Hur länge kommer patienten leva?
Prognostisering Hur länge kommer patienten leva? Bertil Axelsson och Matthias Brian Hur lång tid har jag kvar att leva? En fråga vi alla får vad svarar du? hur gör du? Det handlar om prognostisering Svårt
Läs merMobila Geriatriska Teamet
Mobila Geriatriska Teamet Chefsdagen med inriktning på äldresamverkan Rosensalen, Jönköping. Daniel Gustafsson, läkare Patricia Herkel, sjuksköterska Utvidgning MGT 2015 Projekt mot Rosenlunds VC / Norrahammars
Läs merHjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm
Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Definition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består i någon form av skada
Läs merMultisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov
Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre - definition Hur många sjukdomar? Åldersgräns? Annat kriterium? Varför behöver vi en definition? Förslag till omvänd definition
Läs merST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby
ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt 1-2 oktober 2019 Fredensborgs Herrgård, Vimmerby Överläkare Medicinkliniken Jönköping Agenda Diagnos/Definitioner Icke farmakologisk behandling
Läs merRUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL
1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens
Läs merBertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam
Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs merInstitutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D
Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009
Läs merRiktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård
6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet
Läs merFörslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt
2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.
Läs merAnslutna till specialiserad palliativ vård
PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:
Läs merDÖDSPLATS. Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd KARLSSON
DÖDSPLATS Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd VÅRDBEGRÄNSNINGAR ETIK, REGLER OCH DOKUMENTATION Marit Karlsson Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU VÅR TIDS
Läs merNedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer
Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merPalliativ vård Sörmland Katrineholm. Greger Fransson Registerhållare
Palliativ vård Sörmland Katrineholm Greger Fransson Registerhållare Preliminär agenda Kunskapsstyrning Palliativ vård i Katrineholm Indikatorer Utvecklingsarbete Detta beslutas just nu MEN Er hjälp behövs
Läs merDenna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..
Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens
Läs mersjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Läs merUNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Läs merMEQ-fråga 1. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht Totalt 21 poäng
1 Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht 2013 2013-03-22 Totalt 21 poäng Anvisning: (Examinationen består av en om 21 p och 13 kortsvarsfrågor om 39 p) n är uppdelad på 14 sidor (inkl
Läs merHjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1
Hjärtsvikt Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Är ett symptom på underliggande sjukdom Ännu ett tillstånd som ökar med stigande ålder Goda
Läs merVad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog?
1. Personnummer: 2. För- och efternamn: Enhet där personen avled: 3. Stämmer enheten? Vid svar nej kommer en ruta upp med texten: Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar
Läs merÖppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen
Läs merBättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut. Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland.
Bättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland 23 maj 2018 BAKGRUND Halland sämst på basal hjärtsviktsbehandling (Socialstyrelsen
Läs merSamverkansdokument mellan Primärvård och Medicinklinikerna i Västmanland HJÄRTSVIKT
Samverkansdokument mellan Primärvård och Medicinklinikerna i Västmanland HJÄRTSVIKT Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Ingemar Lönnberg, överläkare, Hjärt- och Akutmedicinska sektionen, Medicinkliniken
Läs merDöendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom
Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att
Läs merHospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503
Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets
Läs merMed hjärtat i centrum
Med hjärtat i centrum Hjärtsvikt Ny bot på gammal sot. Göteborg 101022 Kurt Kurt Boman, Boman, professor, professor, överläkare överläkare Forskningsenheten, Forskningsenheten, Skellefteå, Skellefteå,
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merMEQ fråga 1. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht14/vt15. Totalt 20 poäng
MEQ fråga 1 Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht14/vt15 Totalt 20 poäng Anvisning: Examinationen består av en MEQ fråga om 20 p och 17 kortsvarsfrågor om 40 p. MEQ frågan är uppdelad på
Läs merSvenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!
Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merMÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
Läs merKOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1
KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk
Läs merBEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
MÅL MED Att identifiera och samordna patientens palliativa vårdbehov i syfte att patient och dess närstående ges möjlighet att planera, förbereda sig och göra de prioriteringar som är viktiga och meningsfulla
Läs merPalliativt förhållningssätt
Palliativt förhållningssätt Professor Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem Vetenskaplig ledare för PKC (Palliativt Kunskapscentrum
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merHemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet
Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Ett gemensamt arbete mellan landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun Christina Mörk Hemvårdsenheten Läkarvård i hemmet till äldre multisjuka patienter Svårt
Läs merHjärtsvikt Inger Martinsson Hjärtspecialistsjuksköterska vid hjärtmottagningen, Medicinmottagning 2, på Östra Sjukhuset i Göteborg
Hjärtsvikt 2017-05-18 Inger Martinsson Hjärtspecialistsjuksköterska vid hjärtmottagningen, Medicinmottagning 2, på Östra Sjukhuset i Göteborg Hjärtsviktspatienten i hemmet Vilka symtom och tecken iakttar/söker
Läs merMobila Geriatriska Teamet
Mobila Geriatriska Teamet 151120 Arbetsgrupp Äldre, Norra distriktet. Daniel Gustafsson MGT 2015 Projekt mot Rosenlunds VC / Norrahammars VC nov 2013- nov2014. Utvidgas 2015. Förebilden från Västra Götaland
Läs merHjärtsvikt hos äldre. Disposition av föreläsning. Diagnostik. Behandling. Diastolisk dysfunktion optimal behandling? Bakgrund
Hjärtsvikt hos äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2014-01-21 Disposition av föreläsning Diagnostik Behandling vad är nytt? praktiska råd Diastolisk dysfunktion optimal behandling?
Läs merDostitrering av läkemedel på hjärtmottagningen
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Hjärta och kärl Giltig fr.o.m: 2017-05-05 Faktaägare: Daria Abrahamsson, Avdelningschef medicinkliniken Växjö Fastställd av: Thomas Aronsson, Verksamhetschef
Läs merAllt om svikt och graviditet utom PPCM. Peter Wodlin Överläkare Sviktsektionen
Allt om svikt och graviditet utom PPCM Peter Wodlin Överläkare Sviktsektionen 34-årig kvinna (2016) Några månaders symtom Uppfattas initialt som astma/luftvägsinfektion Till oss 2016-02 EKO 2016-02-05
Läs merHypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset
Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken
Läs merHandlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras
Läs merBrytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset
Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?
Läs meroch läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.
RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen
Läs merDelexamination Klinisk Medicin. MEQ 21 poäng
Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merBrytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Läs merSymtomlindring vid döendetd
Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden
Läs merPalliativ vård Sörmland Nyköping. Greger Fransson Registerhållare
Palliativ vård Sörmland Nyköping Greger Fransson Registerhållare Preliminär agenda Kunskapsstyrning Palliativ vård i Nyköping Indikatorer Utvecklingsarbete Detta beslutas just nu MEN Er hjälp behövs för
Läs merTjänsteställe, handläggare Datum Sida Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén (5) Andreas Koro, ST-läkare
Tjänsteställe, handläggare Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén 2019-04-06 1(5) Andreas Koro, ST-läkare Etisk vårdplanering 1. Bakgrund Vård av äldre och/eller svårt sjuka i eget eller särskilt boende
Läs merSkaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus
Mobil närvård Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus Röster från vård- och omsorgstagarna Jag har inte varit inlagd sen jag fick kontakt med närsjukvårdsteamet och jag har inte behövt larma
Läs merHudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Läs mer