NEPTUNS HANDBOK - Tävlingssimning

Transkript

1 NEPTUNS HANDBOK - Tävlingssimning Vår vision SK Neptuns tävlingssimning ska vara en sverigeledande tävlingsverksamhet samt en förebild inom svensk simning där tävlande ungdomar och elitsatsande vuxna stimuleras att nå sin fulla potential som människa och idrottare. 1

2 Om handboken Handboken är ett verktyg och ska vara ett stöd för kontinuerlig och långsiktig utveckling. Utveckling är inte något som bara gäller barn och ungdomar, utan det handlar om en livslång process. Personlig utveckling är en rik källa till ständiga utmaningar och personlig tillfredsställelse hemma, i skolan, på jobbet, inom idrotten, i relationer osv. För att göra detta möjligt är det viktigt att simmaren får träna över tid och undvika längre avbrott. Framförallt är det viktigt tidigt i karriären när kapaciteter och färdigheter fortfarande är i början av sin utveckling. Om en simmare ska kunna genomföra en idrottsprestation vid ett specifikt tillfälle på en given nivå krävs att simmaren är förberedd i förhållande till de krav som gäller vid det givna tillfället. Handboken är en modell och ett verktyg som ger förutsättningarna att ur såväl ett hälso- som elitperspektiv utveckla individen så långt den önskar och det är möjligt. Modellen har en holistisk utgångspunkt och tar hänsyn till både individens fysiska och psykosociala förutsättningar sett ur ett utvecklingsperspektiv. Handboken är en levande och ständigt växande modell som revideras med jämna mellanrum för att vara i konstant utveckling och följa vår verksamhet. Modellen är vägvisande. Individer är unika och varje simmare ges möjlighet till sin specifika utveckling. Handboken utifrån individens biologiska utvecklingsnivå, säger något om hur gammal man är i fysisk bemärkelse. Mognad ger rekommendationer vad som bör göras och uppnås i varje utvecklingsstadium för att såväl fysiska som psykosociala och mentala delkapaciteter ska utvecklas optimalt. Vår handbok pekar på hur det bör se ut och mot vad vi strävar efter. Den bygger, utifrån erfarenhet, forskning och framtidsanalys, på hur en optimal och långsiktig utveckling bör se ut. Neptuns handbok fokuserar på en generell ram för en simmares utveckling med extra hänsyn till tillväxt, mognad, utveckling, träningsbarhet och synkronisering av verksamhetens olika nivåer. Dokumentet är skrivet med hjälp av aktuell litteratur och mångårig erfarenhet hos alla inblandade. Tydlig struktur, träningskamrater och välutbildade tränare är några av de faktorer som påverkar huruvida man kan etablera en framgångsrik idrottsmiljö. - PG Fahlström, universitetslektor på Linnéuniversitetet 2

3 Innehållsförteckning Del II: Den idrottsliga resan 4 Karriärplanering 4 Fysiologiska framgångsfaktorer 6 Fem av de viktigaste principerna sammanfattas nedan: 6 Psykologiska framgångsfaktorer 7 Målsättning och Utvecklingsplan 9 Träning och tävling En översikt av utvecklingsnivåer och träningsgrupper 10 Förflyttningar 11 Litteraturlista 12 3

4 Del II: Den idrottsliga resan Karriärplanering Den engelske medeltidspoeten och författaren Geoffrey Chanser myntade under 1300-talet det bevingade uttrycket alla vägar bär till Rom, som på ett bra sätt sammanfattar hur man ska nå framgång inom idrotten. Oavsett vilka på förhand gynnsamma förutsättningar en individ har för sitt idrottande, specifikt simning, så kommer det att finnas fler vägar att utveckla alla individer så optimalt som möjligt. Två av de större utvecklingsmodellerna för idrottsdeltagande och att utvecklas till högsta nivå är The Developmental Model of Sport Participation (DMSP) utvecklad av Jean Côté och hans kollegor, och timmarsregeln som Anders Ericsson tog fram i början av 90-talet. Côtés modell, DMSP, bygger på att barn som idrottar istället för att tidigt välja och lägga all tid på en idrott, under ett antal år prövar flera idrotter, s.k. sampling years. Huvudprinciper för den här modellen är: Att delta i många olika sporter i ung ålder hindrar inte prestationen senare i livet. Att uppmuntra genomtänkt idrottande inom ungdomsåren kommer att förbättra resultat och långsiktigt deltagande i idrott. Specialisering i en sport (eller åtminstone att välja att specialisera) sker först efter simmaren fyllt 13 år. Engagemang i ett antal sporter i en tidig ålder kommer att uppmuntra långsiktigt deltagande i idrott. Ericssons modell bygger däremot på att man tidigt väljer vad man vill bli bra på och tränar på det. Den här modellen bygger på att det har observerats att det krävs ca timmar av kvalificerad och systematisk träning för att bli en expert inom ett område och därför krävs tidig specialisering och elitsatsning för att nå elitnivå. Ericsson har också introducerat begreppet deliberate practice, för att betona att det inte fungerar med vilken träning som helst. För att räknas som kvalificerad och systematisk träning, ska den vara väl strukturerad, målinriktad, fysiskt och psykiskt utmanande samt (tränar-) ledd med avsikt att höja utövarens prestationsförmåga. Oavsett vilket sorts eller mängd talang man har, eller vilken väg man väljer att följa under sin idrottskarriär, är det den egna insatsen som ofta avgör till vilken grad man når framgång. I takt med att man utvecklar sina färdigheter och når längre i sitt idrottande behöver det även ske en progression i den egna insatsen, där antalet timmar man lägger ner och ansträngningen ökar. Förutsättningar till att öka olika kapaciteter bestäms till stor del av hur mycket tid och träning (volym) som läggs ner, och med hur stor ansträngning som aktiviteterna utförs med (intensitet). Ökade kapaciteter, både aeroba och anaeroba, skapar sedan förbättrade prestationsförutsättningar. 4

5 Tävlingsresultat Träningsresultat Resultat Aeroba kapaciteter Anaeroba kapaciteter Tränings- och tävlingskapacitet Kapacitet Träningstid Träningsansträngnig Insats Figuren illustrerar hur den egna insatsen skapar en bred bas för att kunna utveckla de kapaciteter som är viktiga för att kunna prestera och få goda resultat. I och med att simmaren utvecklas kommer träningen att kräva allt mer tid för att man ska kunna utveckla sina fysiska kapaciteter, mentala kapacitet och kunna skapa förutsättningar för att kunna prestera resultat på en högre toppnivå. En större egen insats skapar med andra ord bättre förutsättningar för att optimera nödvändiga tränings- och tävlingskapaciteter för att sedan kunna uppnå bättre resultat. Allt eftersom simmaren utvecklas behöver förmågan att planera och förvalta sin vardag utvecklas. För att kunna säkerställa en god utveckling av kapaciteter och prestationsförmågan, och att kunna nå högre mål, kräver idrottandet mer tid. Simningen behöver då prioriteras framför mycket annat som andra tonåringar och unga vuxna skulle välja att lägga ner sin fritid på. Skola, fritid och simning behöver planeras i god tid och på ett sätt som minimerar stress. En simmare går igenom flera utvecklingsfaser under sin karriär. Det kan vara utvecklingsfaser som är simspecifika men också övergångar som inte alls är det men ändå får stora konsekvenser för simningen, både prestations- som träningsmässigt. En vanlig övergång inom idrotten kan till exempel vara att gå från en lägre till en högre nivå i sin idrott. Det kan vara från junior till senior, eller från nationell- till internationell elit. Karriärövergångar är samtidigt något som inte bara berör själva idrotten, utan det mesta i livet och omgivningen, som till exempel individuell och psykosocial utveckling, samt utbildning och yrkeskarriär. Det är under dessa övergångar som många väljer att avsluta sitt idrottande. Våra erfarenheter och forskning visar att drop out framför allt sker i samband med skolövergågnar, alltså vid val av gymnasiet eller högskola/universitetet samt val av arbetskarriär. Det är under dessa övergångar i livet som en god förmåga att planera och hantera sin tid är extra viktiga för att kunna fortsätt att växa inom idrotten och kunna gå vidare till nästa fas i livet. 5

6 Figuren illustrerar övergångar kopplade till idrottskarriären men också andra delar av en idrottares liv och utveckling som påverkar utvecklingen i idrotten. Fysiologiska framgångsfaktorer Alla människor är unika och skiljer sig åt på flera olika sätt. Många av de faktorer som gör människor unika bidrar även till skillnader i hur olika idrottare utvecklas, till vilken grad de utvecklas, och hur effektivt de lär sig olika rörelser. Kroppen svarar och anpassar sig till regelbunden fysisk träning. Vid tillämpning av generella fysiologiska principer, som tar hänsyn till individens ålder och fysiska mognad, kan man optimera resultaten av denna träning. Fem av de viktigaste principerna sammanfattas nedan: Individualitet Alla har olika förutsättningar och svarar olika på en given typ av träning. Specificitet Träningen behöver reflektera de krav som den egna grenen ställer. Anpassning till träning är specifikt till typen och intensiteten av träningen. Progression Träningens belastning (volym och intensitet) behöver öka i takt med att man utvecklas och anpassar sig till träningen. Periodisering Träningen behöver ändras över tid för att provocera förbättringar i kapaciteter och prestationsförmåga. Periodiseringen systematiserar träningen med hänsyn till träningsvolym, träningsintensitet, träningsinnehåll, tävlingsplanering samt vilo- och återhämtningsperioder. Reversibilitet Förbättringar av kapaciteter som kommer av träning, minskar eller försvinner om träningen avbryts eller om mängden träning minskar. 6

7 Barn och ungdomar är dock inte små vuxna. Tillväxten av barn och ungdomars ben, nervsystem, muskler, och organ bestämmer till stor del deras fysiologiska förmågor och deras prestationsförmågor. I takt med att barn växer kommer även många av deras kapaciteter att förbättras. Förenklat kan man identifiera följande viktiga fysiologiska komponenter som under den fysiska utvecklingen genomgår kvantitativa förändringar (ökad storlek eller kapacitet) och kvalitativa förändringar (förbättrad effekt). Dessa komponenter är aerob kapacitet, anaerob kapacitet, muskulära egenskaper som styrka och uthållighet, och motorisk förmåga (motorik). Med aerob kapacitet avses förmågan att med hjälp av syre frisätta energi, dvs. kondition eller uthållighet. Anaerob kapacitet är förmågan att producera energi, arbeta, utan syre, vilket kallas för sprint. Under tillväxten kommer det även att finnas känsliga perioder, utvecklingsfaser, där olika fysiologiska kapaciteter- och förmågor kan utvecklas till en större grad. För att beskriva utvecklingsfaser används begreppen kronologisk ålder respektive biologisk mognad som utgångspunkter. Mellan ungdomar i samma kronologiska ålder kan det skilja upp till fem år i biologisk mognad. Det är viktigt för simmare, föräldrar och tränare att känna till att även om alla följer de ovan nämnda fysiologiska principerna och anpassar träningen till olika tillväxtperioder är det stora individuella skillnader på hur snabbt människor växer och utvecklas. Det är viktigt att inte jämföra resultat i för stor utsträckning under ungdomsåren då prestation under ungdomsåren till stor del påverkas av fysisk mognad. Simning är en idrott där simspecifika färdigheter bör introduceras under tidig ålder. Det är dock viktigt att särskilja på teknikutveckling, kapacitetsutveckling, och prestationsutveckling. I yngre åldrar är det viktigast att utveckla tekniska färdigheter då guldåren för motorisk inlärning är före puberteten. Fokus på kapacitetsutveckling introduceras i större grad i sambanden med puberteten. Prestationsutveckling, optimering av kapaciteter, kommer senare när en simmare har utvecklat den nödvändiga tekniska förmågan och den nödvändiga motorn för att kunna utveckla prestationen optimalt. De flesta elitsimmare är över 20 år gamla. Detta antyder att det är otroligt svårt att bedöma en förmåga och kapacitet innan barn har växt färdigt, och att det är viktigt att utveckla generella motoriska färdigheter och goda simtekniska vanor innan man belastar aerob- och anaerobkapaciteter hårt. Psykologiska framgångsfaktorer Människan är en komplex varelse, där varje individ har sin unika personlighet och därtill är varje situation och miljö annorlunda. Den exakta utformningen av handlingar blir därför olika från person till person och utifrån vad specifika situationen ställer för krav. Psykologiska färdigheter utgörs av individens uppfattning om sig själv som individ, sitt värde som människa och grundläggande attityder och värderingar. Våra beteenden och känslor grundar sig på våra färdigheter. Genom träning kan färdigheterna utvecklas och förändras. Samspelet mellan psykologiska- och fysiska färdigheterna spelar en stor roll för idrottsprestationen. Den idrottsliga prestationen avgörs av såväl externa som interna krafter, där det är de interna krafterna som individen kan ta ansvar för, kan kontrollera och styra över. Dessa interna krafter utgörs av värderingar, inställningar, erfarenheter och normer m.m. Professor Terry Orlick forskar inom området idrottspsykologi vid universitet i Ottawa. Framgångshjulet är Orlicks analogi för de 7 element han funnit vara de mest viktiga för att lyckas. 7

8 Hängivelse att nå framgång. att bli så bra som möjligt. att göra allt som fordras för att nå sina mål. Tro på sin egen och gruppens förmåga. på det meningsfulla i det man gör. på sin kapacitet. Koncentration på uppgiften och på nuet. genom att låta sig absorberas. genom att bli fri från störningar och negativa tankar. på autopiloten, låta kroppen styra. Störningskontroll bibehålla full koncentration. hålla sig till sitt bästa sätt att nå framgång. återvinna koncentrationen när man blir störd. prestera konstant på hög nivå. Positiva bilder förbereda sig själva på att följa en önskad handling. förbereda sig på specifika eller dagliga mål. känna flytet i prestationen. skapa positiva känslor inför sig själv och sin kapacitet. förbli positiv. öka självförtroendet. Mental beredskap ta tillvara på inlärningstillfällena. utveckla viktiga mentala, fysiska och tekniska färdigheter som fordras för idrott. följa den väg man anser bäst för sig själv och sin prestation. träna med full koncentration och intensiteten. nå topprestation genom att komma in i sin bästa mentala zon. koppla av när tillfälle ges. Utvärdering bedöma vad som gick bra och vad som gick dåligt. lära sig av erfarenheten. analysera sina mentala perspektiv och färdigheter i relation till sin prestation. målbilder att förbättra. 8

9 Positiva bilder Koncentrati on Mental beredskap Hängivelse och Tro Utvärderin g Störningskontroll Figuren illustrerar Orlicks framgångshjul. Ju starkare hjulet är, desto närmare målet kommer individen att vara att uppnå sin yttersta förmåga. Navets betydelse ligger i att öppna dörrarna för nya möjligheter och högre mål. Ekrarnas funktion är att överföra hängivelse och tro till handling. Målsättning och Utvecklingsplan Som en del i att lyckas med sin målsättning behövs först och främst definiera målen och det är därför SMART metoden är effektiv. Metoden handlar om att undersöka huruvida målen uppfyller samtliga beståndsdelar i syfte att ge sig själv ett försprång när det kommer till att lyckas uppfylla ambitionerna. I nivåerna Ungdom och Mästerskap är detta en bestående del, där utvecklas också processen beroende på vilken grupp simmaren ingår i. S: Specifikt mål Att ett mål är specifikt innebär att det är exakt. Genom att göra målet så konkret som möjligt tydliggör du vilken riktning du ska gå. M: Mätbara mål för att du ska veta att du uppnått ditt mål behöver det vara mätbart. Du kan mäta ett mål med kvantitet. A: Accepterat mål - Du ska känna dig bekväm med ditt mål. Målet ska vara satt av dig, för dig. Du ska inte bara vilja uppnå mål du ska även kunna uppnå målet R: Realistiska mål För att du ska kunna uppnå ditt mål behöver det vara rimligt och realistisk utifrån dina förutsättningar. I början av dina studier kanske målen behöver vara mindre för att sedan kunna öka kraven. Målen ska vara utmanande men inte oåtkomliga. T: Tidsbundet mål För att du inte ska lockas av att skjuta upp ditt mål är det viktigt att du har ett exakt start- och slut datum. 9

10 Efter framtagen målsättning görs en utvecklingsplan som individuella simmare fyller i, lämnas in till nivåansvarig tränare. Därefter sker ett utvecklingssamtal (sker i augusti/september) samt uppföljningssamtal efter utvalda perioder som följer huvudmåltävlingarna. Utvecklingsplanen finns på laget.se sida. Simmare som ingår i Ungdom och Mästerskap ska simmaren lämna in målsättnings- och utvecklingsplan till nivåansvarig tränare för deltagande på tävlingar. Träning och tävling En översikt av utvecklingsnivåer och träningsgrupper Tävlingssektionen delats in fyra olika utvecklingsnivåer: Simiaden, Ungdom och Mästerskap. Varje nivå har olika träningsgrupper för att kunna erbjuda en mjuk progression av och en långsiktig utveckling. Nivåerna med de olika träningsgrupperna redovisas i figuren nedan. Simiaden Brons Silver Guld Ungdom Yngre Äldre Mästerskap Ungdom Guld Junior Senior Guld Den första utvecklingsnivån är Simiaden och riktar sig mot barn i förpuberteten och upp tills puberteten inleds. Dessa år är guldåren för utveckling av motoriska färdigheter. Inlärning och utveckling av dessa motoriska färdigheter sker såväl på land så som i vatten via lekfulla övningar och varierande träning. En mångfald av fysiska aktiviteter åren före puberteten är gynnsamt för barnens utveckling inom alla områden. Under detta stadium finns en tydlig progression i träning och simtävlingar. Nästa utvecklingsnivå är Ungdom. Där riktar sig verksamheten till ungdomar i början av, under och precis efter puberteten. Under dessa år sker stora förändringar fysiskt, simmarna växer både längd- och viktmässigt. De blir också mer mottagliga för ren fysisk träning som konditionsträning och styrketräning. Detta är framförallt viktiga år för att utveckla motorn, d.v.s. hjärtat-lunga och andra egenskaper som har med kondition och uthållighet att göra. Simmarna är också betydligt mer mottagliga än tidigare för att bygga muskler. Det är därför viktigt att simmarna uppnått goda koordinativa, motoriska och tekniska färdigheter i tidigare utvecklingsfaser. Då kommer deras förutsättningar för en långsiktig utveckling vara betydligt större. 10

11 Efter Ungdom kommer utvecklingsnivån Mästerskap, som riktar sig mot simmare som gått igenom puberteten, har rätt mognadsnivå och är beredda att lägga ner mycket tid och fokus på simningen. Träningen är inriktad mot att utveckla färdigheter för att kunna prestera, man tränar för att för att tävla. De olika träningsgrupperna syftar till att förbereda simmarna mot regionala-, nationella-, och internationella mästerskap. Den sista utvecklingsnivån, Mästerskap Guld, riktar sig till simmare som valt att satsa fullt ut på simning, man tränar för att nå full potential. I denna utvecklingsfas hamnar de som kompromisslöst är beredda att satsa helt och hållet under ett antal år för att utveckla sin potential till fullo. I detta stadium fortsätter förstås prestationerna vara viktiga, men det handlar inte enbart om att förbättra sina topprestationer utan också om att upprepa dem över tid. Ett mått på utveckling är t.ex. ett ökat antal toppresultat- och prestationer på årsbasis. I denna fas tävlar simmaren på nationell toppnivå och siktar mot eller har en internationell simkarriär. En simmare kan gå igenom en nivå väldigt fort medan en annan behöver längre tid. Träningar och tävlingar kan ske tillsammans med andra nivåer och grupper. Förflyttningar Vi strävar alltid att hitta den miljön som bäst motsvarar individens färdighet och ambition. Den aktive ska ha fysiska förutsättningar och motivation samt klara av tränings- och tävlingsmålen i nuvarande grupp innan förflyttning sker. Förflyttningar sker som regel mellan vår- och hösttermin, men kan också ske mellan höst- och vårtermin och i undantagsfall under säsong. Övergången mellan barn och ungdomsidrotten ska ske successivt och hänsyn tas till individernas olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt. Övergången mellan olika träningsgrupper sker i samråd mellan nivåansvarig och grupptränarna. Vid en förflyttning pratar den nivåansvarige tränaren först med den aktive. Därefter kommuniceras detta till föräldrarna och information angående den aktuella gruppen erhålls. Eventuella frågor angående förflyttningen tas med nivåansvarig. Utöver grupperna i tävlingsverksamheten erbjuds möjligheten att träna och tävla i grupperna Ultra (13 17 år) eller Masters (18 år och äldre) och i andra simidrotter, information finns på Utvecklingsnivå Grupp Ålder Pass/Vecka Timmar/vecka Simiaden Brons 9 11 år Silver år Guld år Ungdom Yngre Äldre Mästerskap Ungdom Guld FL: PO: Junior år Senior 20 och äldre Guld 17 och äldre Figuren ovan sammanfattar de olika träningsgrupperna under respektive nivå och progressionen i träningsmängd (antalet pass och träningstimmar per vecka). 11

12 Gruppstrukturen och utvecklingsmodellen ska inte heller bromsa utvecklingen för en individ, därför är det betydelsefullt att ha ett snabbspår för individer som faller utanför ramarna. Vi ser ett stort värde i att samköra träningar och tävlingar mellan grupper som t.ex. liknande resultatnivå, att bli utmanad i ny gruppering samt att kunna umgås med jämnåriga, yngre och äldre aktiva simmare. I nästa stadium kan förhållande vara helt de omvända. För att utveckla verksamheten är vi positivt inställda till att ungdomar, och vuxna, som utövar andra idrotter deltar i verksamheten. Dessa aktiva behöver dock klara av de träningskrav som finns för respektive grupp. I del 3 av handboken kommer en mer noggrann beskrivning av respektive utvecklingsnivå och träningsgrupp. Litteraturlista Malina, Robert M (2004). Growth, maturation, and physical activity 2nd ed. Human Kinetics. Weinberg Robert. (2011). Foundations of sport and exercise psychology 5th ed. Human Kinetics. Brooks Michael. (2011). Developing Swimmers. Human Kinetics. Svenska Simförbundet. (2014). Simlinjen. SISU Idrottsböcker. Team Danmark. (2006). Talangutveckling. SISU Idrottsböcker. Högberg Jan-Ola. (2008). Effektiv idrottsträning, rörelselära i teori & praktik. SISU Idrottsböcker. USA swimming. (2007). Progressions for Athlete Development. USA swimming. Wrisberg C & Schmidt A. (2001). Motor learning and performance. Human Kinetics. USA swimming. (2007). American Development model for swimming. USA swimming. Fahlström, P.G. (2015). Vägarna till landslaget. Riksidrottsförbundet. Kenney WL, Willmore J, Costill D. (2011) Physiology of Sport and Exercise. Human Kinetics. Stephen Norris, John Hogg, Larry Holt, Jeno Tihanyi, Alain Lefebvre, Nigel Kemp, Istvan Balyi, Richard Way, Ken Radford Andrew Moss, och Martin Richard. (2008) Long Term Athlete Development Strategy- Swimming to win; Winning for life. Swimming Canada. Richard Way, Istvan Balyi, Colin Higgs, Mary Bluechardt, Charles Cardinal, Colin Higgs, Steve Norris, och Jim Grove. (2007). Canadian Sport for Life- A Sport Parent s Guide. Canadian Sports Centers. Allen SV, Vandenborgaerde TJ & Hopkins WG. (2014) Career performance trajectories of Olympic swimmers: Benchmarks for talent development. European Journal of Sport Science. Medverkande i revideringen för version 2018/2019: Fredrik Lundin (Sportchef) Niko Martikainen (Nivåansvarig Mästerskap) Lee Williams (Nivåansvarig Ungdom) Fredrik Henlöv (Nivåansvarig Simiaden) Antonio Lutula (tränare) Kevin Thorvaldsson (tränare) Medverkande i framtagningen version 2017/2018: Din Koldzo Marie Lindman Marcus Melander 12

13 Walter Forsberg Meinhart Alexander Tillheden Lars Edman Per-Olov Melander Kevin Thorvaldsson Antonio Lutula Linnea Lindahl My Wigholm Mattias Janvald Robert Prestinoni Nils Zätterström Johan Dahlgren (simmarrepresentant) Rebecca Mattsson (simmarrepresentant) Författare: Fredrik Lundin (Sportchef) Niko Martikainen (Nivåansvarig Mästerskap) Lee Williams (Nivåansvarig Ungdom) Fredrik Henlöv (Nivåansvarig Simiaden) 13