Idrottens utmaningar

Transkript

1 Talangselektering Danderyds kommun seminarium 3 april, 2014 PG Fahlström, Linnéuniversitet Min bakgrund Tränare/Coach/Utbildare Idrottsvetare: lärare, forskare Att finna och utveckla talang Idrottens föräldrar Idrottsval och specialisering Goda idrottsmiljöer Vägen från landslaget Idrottsförälder/Idrottsfamilj Brinnande idrottsintresse Min föreläsning blir en blandning av detta 1

2 Dagens innehåll Vad vi vet och tror om: Talang Talangidentifiering Talangutveckling i ett tävlingsriktat perspektiv Aptitretare från ett aktuellt projekt. Talangutveckling vidgat perspektiv Summering Frågor och kommentarer Talang vad menar vi med det Darwinism Evolution Survival of the fittest Darwinistisk perspektiv: - utveckling av medfödda kapaciteter - i ett evolutionärt samspel (Simonton, 1999) 2

3 Talang vad menar vi med det Social konstruktion Social konstruktion. - Synsätt på/värdering av förmågor och egenskaper - i ett särskilt sammanhang (kontext) (Csikszentmihalyi, 1993) Talang en vanlig definition Talang är en medfödd kapacitet som kan ge en individ exceptionellt hög prestationsnivå inom ett område, som kräver speciella färdigheter och intensiv träning Det krävs målmedveten kvalificerad träning....men också medfödd talang 3

4 Talang lite mera utveckling Medfött eller utvecklat tränat arv eller miljö? kräver lång träning (10-15 år) OBS! Kom ihåg Absolut eller Relativt perspektiv Framgångsrika utövare inom samma idrott är och kan vara olika: Nadal Federer, Klüft Barber, Zlatan Messi etc. Olika faktorer är olika avgörande i olika idrotter Kompensatoriska egenskaper/talanger Ett bredare perspektiv på talang Bailey m.fl., 2010 Elite Referenced Excellence (ERE): Relativ förmåga Hög prestationsnivå, jämförelse med andra, att bli framgångsrik på så hög nivå som möjligt: VM, OS Personal Referenced Excellence (PRE): Personlig förmåga Personlig prestation, besegra sig själv, uppnå personlig excellens: genomföra Vasaloppet!? Participation for Personal Wellbeing (PPW): Personligt välmående Deltagande för andra syften en personlig prestationsutveckling: må bra, möta nya vänner Sättet att kombinera dessa perspektiv ger konsekvenser 4

5 Att finna talanger Pyramidmodell Bred bas Konkurrens - sparring Brett - avsmalnande urval Uppsökande modell Kartläggning av potential - urval Fysiska och antropometriska faktorer Satsning på de utvalda talangerna Vart är vi på väg idag?! akademier, talangcenter Pyramidmodellen Kom ihåg: Darwinism Evolution, men också Social konstruktion Idrottsförening Intern. elitnivå Nationell elitnivå Regional nivå Lokala tävlingar Problem Möjlighet att delta Urvalsprocesserna - t.ex. RIG/NiU Upplevd förmåga RAE Tillfälligheter/Tur Fysisk aktivitet Idrott och Hälsa (Tinning) 5

6 Reflektioner kring talangidentifiering 1 Talang är mindre viktigt än ambition, vilja, attityd. Det är svårt att identifiera talangerna ännu svårare ju tidigare urvalet sker. Ändå lägger man stor vikt vid scouting, att finna talangerna. Varför? Reflektioner kring talangidentifiering 2 Att lyckas talangutveckling är något unikt. Ändå utformas generella mallar och modeller trappor. Utvecklingstrappa (LTAD) en väg till framgång för vem? Man ska ligga på kurvan, från BVC Landslag/VM/OS Finner man talangerna, de som har potential att blir riktigt bra eller dem som passar och vill gå i trappan? Trappa eller ett berg? många vägar/stigar. Förmågan att finna och vilja gå vägen, Vem kan vara guide på den vägen?? 6

7 Reflektioner kring talangidentifiering 3 Många SF:en satsar har samma landslagsupplägg för tjejer och killar. De menar att tjejernas utvecklas annorlunda än killarna att det ställer andra krav, ha andra behov etc. Men i talangverksamheten, scouting, talangtrappor etc. tar man mycket liten (ingen?) hänsyn till detta. Tjejerna följer killarnas upplägg. Mannen som norm. Talangutveckling Svårigheter timmars regeln: Prestationer på internationell toppnivå kräver minst timmars intensiv träning - det motsvarar 3 timmars träning var dag i 10 år Sarah Sjöström Donald Thomas Rebecca Romero timmar Absolut Relativt Retrospektivt Generellt eller specifikt? När? 7

8 Talangutveckling ett inspel Claes Eriksson, SvFF DN Talangperspektiv Deliberate play Development Model of Sport Practioners deliberate play (Jean Coté m. fl.) Sampling years prova många idrotter Senare specialisering Vissa går igenom detta system och når excellent nivå något senare. Men färre skador och mindre drop-out Tidig generalisering 8

9 Idrottsval och specialisering 1 Familjen idrottsbakgrund Positiva till idrott Föräldrarna engagerade inom idrott som tränare, ledare, i styrelse etc. Föräldrarna, särskilt pojkarna fäder och flickornas mödrar hade tävlat (på hög nivå) i samma idrott Signifikanta andra Närheter, (Schelin 1985) Personell, geografisk, ekonomisk, (fysisk, psykologisk) Kulturell Miljöfaktorer Idrottsval och specialisering 2 De två perspektiven Tidig specialisering Specialisering på en idrott Deliberate practice Senare specialisering Sampling många idrotter Deliberate play Tidig specialisering Träning/Tävling Tidigt idrottsval Senare specialisering Kortare sampling Tidig specialisering Sampling Senare specialisering Tidigt idrottsval Sampling Senare specialisering 9

10 Ett försök att krångla till det ytterligare Elitidrott i ett smalare internt perspektiv Att utveckla nationell och internationell elitidrott: effektiv och framgångsrik talangutveckling Vad gör världens ledande idrottsnationer? Elitidrott i ett bredare perspektiv Elitidrottens kostnader och effekter Elitidrottens dominerande ställning Barnperspektivet UNICEF Vidgat perspektiv på talangutveckling 1 Internationella jämförelser svensk idrott Jämförelser med länder med annat idrottssystem: USA, Kina, Korea Organisering träningsmetoder urval Vad kan vi/vill vi lära och importera i vår kultur? Vi kan inte träna mer än dem men annorlunda? Hur kan vi bli framgångsrika utifrån våra kulturella, ekonomiska och sociala förutsättningar? Vem bestämmer att ett barn ska träna timmar/vecka? Är det barnet, tränaren eller föräldrarna? 10

11 Vidgat perspektiv på talangutveckling 2 De sammantagna idrottsresurserna de samlade idrottsresurserna: hallar, planer, tränare etc. Dubblerad/tredubblad träning leder ju detta till att andra inte att får plats. Resursfrågan påverkar selektering Vilken inriktning av idrott ska vi använda våra resurser till? Talangutveckling och barnkonventionen Artikel 2: alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3: barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Barnets bästa är konventionens grundpelare Artikel 12: handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade med hänsyn tagen till barnets ålder. 11