BERÄKNING SKOTTBULLER FÖR LÖVSTA SKJUTBANOR. Rapport Upprättad av: Bengt Simonsson

Transkript

1 BERÄKNING SKOTTBULLER FÖR LÖVSTA SKJUTBANOR Rapport Upprättad av: Bengt Simonsson

2 BERÄKNING SKOTTBULLER FÖR LÖVSTA SKJUTBANOR KUND Järfälla kommun KONSULT WSP Sverige AB Lumaparksvägen Stockholm Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Bengt Simonsson, bengt.simonsson@wspgroup.se, INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 BAKGRUND 3 3 OMFATTNING Verksamhet vid Lövsta skjutbanor Underlag för genomförda beräkningar Beräkningar 7 4 RESULTATREDOVISNING 7 5 KOMMENTARER 11 6 ALLMÄNT OM BULLER 12 7 RIKTVÄRDEN UTOMHUS FÖR FINKALIBRIGA VAPEN 14 Bilaga med redovisning av ljudutbredning från skjutbanorna. 2 (16)

3 1 INLEDNING WSP Akustik har på uppdrag av Järfälla kommun gjort beräkningar av bullerspridningen från skjutverksamhet vid befintliga skjutbanor i Lövsta. Verksamheten vid skjutbanorna är skjutning med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber mindre än 20 mm). 2 BAKGRUND Järfälla kommun har en skjutbana, Lövsta skjutbana, som alstrar buller i närliggande naturreservat. Med anledning av detta finns behov att genomföra en bullerutredning eller bullermätning för att få en tydlig bild av vilka bullernivåer som föreligger i närområdet. Det är främst i syfte att klarlägga vilka bullernivåer som föreligger i närliggande naturområde. Nivåerna ska bland annat ställas mot Naturvårdsverkets riktlinjer för skjutbanor vid bostäder och friluftsområde. Det finns en hel del mätningar gjorda och dämpande åtgärder har vidtagits efter hand. I samband med ett inledande möte bestämdes att det ska genomföras bullerberäkningar i stället för mätningar då beräkningar bedöms som mer tillförlitliga enligt NFS 2005:15 samt att antalet aktuella vapen och fastigheternas lokalisering kommer att göra mätningar både svårare och kostsammare. 3 OMFATTNING Ljudnivåberäkningarna har omfattat beräkning av 4 olika banor. Verksamheten omfattar pistol/revolverskytte, jaktskytte med studsare och hagel med olika kalibrar enligt nedan. De vapen och ammunition som används och som är dimensionerande när det gäller skottbullret enligt tabell 1 i NV meddelande 7/1984 framgår nedan. Skyttet sker i huvudsak från fasta skjutplatser med fasta skjutavstånd. Ljudnivåberäkningarna skall normalt göras för den grövsta kalibern med den högsta ljudnivån som skjuts på de olika skjutplatserna men i vissa fall skall beräkningar även genomföras för klenare kalibrar om misstanke finns att gällande riktvärde för buller NFS 2005:15 kan överskridas. Ljudnivåberäkningarna skall uppfylla kraven enligt NV publikation Buller från finkalibriga vapen Beräkningsmodell (NV meddelande 7/84). 3.1 Verksamhet vid Lövsta skjutbanor Skjutverksamheten vid Lövsta skjutbanor bedrivs av Bromma jaktskytteklubb och Lövsta skytteförening. Totalt skjuts ca skott av Bromma jaktskytteklubb och ca skott av Lövsta skyttförening, se. Tabell 1och Tabell 2. 3 (16)

4 Vid Lövsta finns 4 olika banor. Hagelskyttets skjutriktningar sträcker sig från nästan rakt västerut till nästan rakt norrut. Bannan är uppbyggd med skärmtak och plank i bakåt riktningen och dessutom ett förlängt plank mot norr. Figur 1 Erhållet underlag avseende läge av skjutbanorna för lerduvor. Älgbanan och inskjutningsbanan är inbyggda med effektiv ljuddämpning mot omgivningen. Inskjutningsbanan är dock öppen bakåt. Pistolbanan består av en lång skjuthall med separata bås för varje skjutplats. Tabell 1 Sammanställning av Bromma jaktskytteklubbs verksamhet. Bromma Jaktskytteklubb Skjutplats Vapentyp Kalibrer Antal skott per år Älgbanan Kulgevär 6,5x Kulgevär 308 Win (7.62X51) 2400 Kulgevär (7,62X63) 1600 Inskjutningsbanan Kulgevär 6,5x55 (Här skjuts med alla möjliga kalibrar, ingen statistik finns) Trapbanan + jaktstig Hagelgevär Totalt (16)

5 Tabell 2 Sammanställning av Lövsta skytteförenings verksamhet Lövsta skytteförening Skjutplats Vapentyp Kaliber Antal skott per år Pistolbanan Pistol.22lr Pistolbanan Pistol.32 S&W long 3520 Pistolbanan Pistol.38 special 1395 Pistolbanan Pistol 9mm 3130 Pistolbanan Revolver.357 magnum 1485 Pistolbanan Svartkrutsrevolver Totalt Figur 2 Exempel på gällande riktvärden, utdrag från beslut. 3.2 Underlag för genomförda beräkningar Bullerberäkningarna har utgått från att skyttet sker vid följande banor: Trap bana Skytte hagelgevär kaliber 12 Skjutriktning 285 +/-30 grader 24 grams stålhagel Pistol bana Skytte pistol.22 LR Skytte pistol 9 mm Skytte revolver kaliber.32 Skytte revolver.38 Skytte revolver kaliber (16)

6 Skytte revolver svartkrut kaliber.45 1 Skjutriktning 63 grader Inskjutningsbana Skytte jaktgevär kaliber Skytte jaktgevär kaliber 308 Skytte jaktgevär kaliber 6,5x55 Skjutriktning 330 grader Bullerdämpad skjuthall med bullerkammare Älgbana kulvapen 80 m Skytte jaktgevär kaliber Skytte jaktgevär kaliber 308 Skytte jaktgevär kaliber 6,5x55 Skjutriktning 0 +/-7 grader Bullerdämpad skjuthall med bullerkammare För beräkningarna har Naturvårdsverkets publikation Buller från finkalibriga vapen beräkningsmodell (SNV meddelande 7/1984) använts. För beräkningarna har uppgifter på de olika vapentypernas akustiska emission erhållits från Naturvårdsverkets databas för skottbuller. Den akustiska emissionen avser ljudnivå i oktavband (16-8kHZ) på ett avstånd av 10m med tidsvägning Impuls (35ms). Som indata till beräkningen har vi använt en höjddatabas samt underlag i form av höjdkurvor från befintliga kartmaterial. Terrängbeskrivningen har kompletterats med befintliga vallar som bedömts utifrån foton. Beräkningen tar därför hänsyn till terrängformationen i området. Beräkningen görs generellt för alternativ med medvind i alla riktningar från skjutplatserna. Generellt utgår beräkningen från hård markyta (reflekterande) vid utbredning över vatten. Övrig markyta betraktas som mjuk (ej fullständig reflekterande) i beräkning. Skogsvegetation har en dämpande effekt på ljudutbredningen. Utifrån flygbilder på Eniro har en översiktlig bedömning gjorts att ljudutbredningen i huvudsak sker över öppen terräng och över blandskog. För bedömning av vilken dämpande effekt skjuthallar och skjutbås har underlag från olika databaser och standarder används. För skjutbåsen vid inskjutningsbanan och älgbanan har data från en metodbeskrivning från Nord- 1 Data för skjutning med svartkrut har hämtats från Skottbullerutredning för Timsfors skyttecenter Bråhult. Rev 1. Ljudemissiosmätning av vapen samt skottbullerberäkning, ÅF-rapport Rev (16)

7 test 2 använts. Utifrån erhållna bilder på uppbyggnaden av dessa skjutbås har data från Nordtest korrigerats utifrån bedömningen att de aktuella båsen är något bättre utförda. För trapbanan har skärmande plank lagts in i modellen utifrån kartskisser och bilder. På samma sätt har beskrivningen av skjutbåsen vid pistolbanan lagts in i modellen. Där har det utgåtts ifrån skjuthallar med skärmade öppningar för varje skjutplats. 3.3 Beräkningar Beräkningar har genomförts för skjutning på de olika skjutbanorna. Vid beräkningarna har ljudnivån från flera positioner beräknats samtidigt. Ljudnivån från dessa har dock inte adderats, i stället presenteras det största bidraget från respektive position. Detta är gjort för att ta hänsyn till skjutning från olika skjutplatser. Smällen från finkalibriga vapen har extremt kort förlopp och även om flera skyttar övar samtidigt är sannolikheten att två vapen avfyras exakt samtidigt så deras ljudtryck adderas försumbar. Beräkningen har därför utgått ifrån att man inte erhåller en höjning av den maximala ljudnivån på grund av att flera skjutplatser används samtidigt. Erfarenhet från mätningar har visat att man normalt ej får någon förhöjning av den maximala ljudnivån när flera skyttar samtidigt skjuter enkelskott. Detta förutsätter att man inte skjuter automateld på dessa skjutbanor. I alla beräkningar i detta fall som redovisats på karta har hänsyn till dämpning på grund av vegetation inte medtagits. Kommentarer har dock gjorts med en bedömning vilken extra dämpning som skogen kan förväntas ge. Vid beräkningen från pistolbanan har det utgått ifrån 5 positioner längs skjuthallen. Detta för att inte underskatta nivån från enstaka skjutpositioner som kan vara bättre skärmade mot omgivningen. 4 RESULTATREDOVISNING Beräkningar av maximal ljudnivå har genomförts med underlag från uppmätta ljudnivåer i frekvensområdet Hz. För beräkningarna har Naturvårdsverkets publikation Buller från finkalibriga vapen beräkningsmodell (SNV meddelande 7/1984) använts. Beräkningarna har genomförts för ett område av 10*10 km med ett rutnät på 25*25 m. För beskrivning av terrängens inverkan på ljudutbredningen har digitalt kartunderlag används. Resultatet av beräkningsresultaten redovisas med i nivålinjer och färgfält i 5 db steg för 60, 65, 70, 75 och 80 dba,i. 2 Nordtest Method NT ACOU 099Edition Shooting Ranges; Prediction of Noise. 7 (16)

8 Beräknade ljudnivåer avser frifältsvärden under medvindsförhållanden i alla riktningar eller därmed jämförbara meteorologiska förhållanden. Med medvind menas då en vindriktning från skjutplats till mottagaren inom en sektor av ±45. Vid motvindförhållanden blir därför ljudnivån lägre än det som presenteras i bullerkartorna. Beräkningar har genomfört även för ett antal platser, se Tabell 3 och Figur 3 nedan. Resultaten redovisas i Tabell 4. Redovisade värden avser den högsta nivån från respektive bana, vapen och skjutavstånd. Tabell 3 Beräkningspositioner i omgivningen, se även Figur 3. I tabellen anges en bedömd dämpning som vegetationen kan bidra med till beräkningspunkterna. Nr Text Utbredningsomgivning Veg. dämp. A I huvudsak öppen terräng 0 db B Bland skog 4 db C Öppen terräng och bland skog 4 db N Öppen terräng 0 db D Bland skog 4 db 8 (16)

9 Figur 3 Redovisning av beräkningspunkter i omgivningen till Lövsta skjutbanor. I nedanstående Tabell 4 har resultat redovistats med hänsyn tilluppskattad vegetationsdämpning enligt Tabell 3 ovan. 9 (16)

10 Tabell 4 Beräkningar av ljudnivå i dba,i i 5 mottagarpunkter för olika skjutavstånd och vapen. Bana/vapen A B C N D Trap bana, hagelgevär kaliber 12 Pistol bana, pistol.22lr Pistol bana, pistol 9 mm Pistol bana, revolver kaliber.32 Pistol bana, revolver kaliber.38 Pistol bana, revolver kaliber.357 Pistol bana, revolver svartkrut kaliber.45 Inskjutningsbana kulvapen, jaktgevär kaliber Inskjutningsbana kulvapen, jaktgevär kaliber 308 Inskjutningsbana kulvapen, jaktgevär kaliber 65x55 Älgbana kulvapen, jaktgevär kaliber Älgbana kulvapen, jaktgevär kaliber 308 Älgbana kulvapen, jaktgevär kaliber 65x < < 55 < 55 < < < 55 < 55 < < 55 < 55 < < < < < < < < < < < < < 55 I bilaga 1 redovisas valda delar av resultat av beräkningarna. Resultatet av beräkningsresultaten redovisas med i nivålinjer och färgfält i för 60, 65, 70, 75 och 80 dba,i. 10 (16)

11 Bilaga 1, sid 1 Trap bana, hagelgevär kaliber 12. Bilaga 1, sid 2 Pistol bana, pistol.22lr Bilaga 1, sid 3 Pistol bana, pistol 9 mm Bilaga 1, sid 4 Pistol bana, revolver kaliber.32 Bilaga 1, sid 5 Pistol bana, revolver kaliber.38 Bilaga 1, sid 6 Pistol bana, revolver kaliber.357 Bilaga 1, sid 7 Pistol bana, revolver svartkrut kaliber.45 Bilaga 1, sid 8 Inskjutningsbana kulvapen, jaktgevär kaliber Bilaga 1, sid 9 Inskjutningsbana kulvapen, jaktgevär kaliber 308 Bilaga 1, sid 10 Inskjutningsbana kulvapen, jaktgevär kaliber 65x55 Bilaga 1, sid 11 Älgbana kulvapen, jaktgevär kaliber Bilaga 1, sid 12 Älgbana kulvapen, jaktgevär kaliber 308 Bilaga 1, sid 13 Älgbana kulvapen, jaktgevär kaliber 65x55 5 KOMMENTARER Som framgår av resultaten är det i skjutriktningen som det erhålls de högsta nivåerna. Det beror på att i den riktningen är det svårt att få en effektiv dämpning av ljudspridningen. För att få bra dämpning i skjutriktningen handlar det om att i princip bygga in hela banan. Tidigare hur det utförts två mätningar på plats. En mätning 3 avsåg skjutning från inskjutningsbanan med jaktgevär kaliber 65x55. Där erhölls ett medelvärde 60 dba,i i position B framräknad enligt Naturvårdsverket metod för mätning av skottbuller. Spridningen i ljudnivå var mellan 52 och 84 dba,i. Beräknad nivå i denna utredning med korrektion för vegetationsdämpning 3 Mätning av skottbuller från inskjutningsbana stående skytt. Ramböll Akustik : (16)

12 var 62 dba,i. Här är överenstämmelse mellan beräkningen och mätningen mycket god. Mätning nummer två 4 var utförd i position D och med revolver magnum 357 och då erhölls ett värde 50 dba,i. Beräknad nivå i denna utredning med korrektion för vegetationsdämpning var mellan 55 och 61 dba,i. Här vet vi inte exakt i vilken skjutposition som mätningen var utförd ifrån. Beroende på spannet i beräkningsresultatet har skjutpositionen en viss betydelse för ljudnivån till omgivningen. Även här går det att dra slutsatsen att överenstämmelse mellan beräkningen och mätningen relativ bra under förutsättning att man har haft den bättre dämpningen som framkom vid beräkningen. Det finns en generell erfarenhet att mätningarna ofta ger ett något lägre värde än beräkningar. Detta beror mycket på att meterologin påverkar ljudutbredningen när avstånden är över 500 m. Skjutning vid trapbanan är det som ger den största utbredningen vilket beror att man skjuter i flera skjutriktningar. Beräkningen visar att skärmtaken och planken vid banan gör bra nytta med avseende på ljudbredningen österut (bakåt riktningen). I området dominerar västliga vindar vilket gör att vid dess tillfällen är ljututbredning mot norr överskattad. 6 ALLMÄNT OM BULLER För bedömning av bullerstörningar kan olika bullermått användas. Vanligtvis används ekvivalent eller maximal ljudnivå eller en kombination av båda. För vägtrafikbuller tillämpas exempelvis vanligen dygnsekvivalent ljudnivå för utomhusnivån. Exempel på ekvivalentnivåns variation redovisas i Figur 4 och avser förhållanden längs en hårt trafikerad genomfartsgata. 4 Mätning av skottbuller från pistolbana, Ramböll Akustik : (16)

13 75 Ekvivalent ljudnivå, dba (10-minutersperioder) Dag (07-18) Kväll (18-22) Natt (22-07) Dygn Mot fasad Bakgrund Fastighet: Exempel to-fre Mätperiod: okt Klockslag Figur 4 Exempel på ekvivalentnivåns variation under ett dygn Den ekvivalenta ljudnivån beskriver emellertid ej tillfälliga toppar i ljudnivån, exempelvis från passerande fordon eller ljudet från skottbuller. Redovisning av maximala ljudnivåer har betydelse för bedömning av risk för exempelvis väckning. I Figur 5 redovisas den maximala ljudnivån för vägtrafik enligt exemplet ovan samt antalet tillfällen som den maximala ljudnivån överskrider 70 dba under varje tiominutersperiod. 100 Maximal ljudnivå, dba,f (under varje tio-minutersperiod) 100 Anta/tio minuter Mot fasad Antal>70dBA Fastighet: Exempel 40 to-fre Mätperiod: okt Klockslag Figur 5 Exempel på maximalnivåns variation under ett dygn Varje maximal ljudnivå orsakas då av ett passerande fordon på genomfartsgatan. På liknande sätt beskrivs den maximala ljudnivån från skottbuller. Detta betyder att skillnaden mellan den maximala ljudnivån och ekvivalenta ljudnivån ofta är stor. I vårt exempel är skillnaden dbaenheter mellan högsta maximala ljudnivå och dygnsekvivalent ljudnivå. Det är därför viktigt att man inte förväxlar olika bullermått för samma verksamhet. 13 (16)

14 I Sverige används endast maximal ljudnivå för att beskriva skottbuller. Den maximala ljudnivån är ett medelvärde (rms-värde) under en viss tidsperiod. Storleken på medelvärdet beror därför av under hur lång tid som medelvärdet bildas. Ett medelvärde under kort tid får därför ett högre siffervärde än om medelvärdet tas under en längre tidsperiod för samma bullerhändelse. För skottbuller har man fastställt att den maximala ljudnivån skall medelvärdesbildas under 35 ms, vilket motsvarar inställning Impuls på en ljudnivåmätare. Därför anges ett tillägg efter dba, exempelvis betyder 65 dba,i att den maximala ljudnivån är 65 dba med ljudnivåmätaren inställd på Impuls. 7 RIKTVÄRDEN UTOMHUS FÖR FINKALIBRIGA VAPEN För skjutning med finkalibrig ammunition tillämpas riktvärden angivna i naturvårdsverkets allmänna råd om buller från skjutbanor, NFS 2005:15. Råden är avsedda att ge vägledning om skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått avseende störning av buller från skjutbanor inrättade för skjutning med finkalibrig ammunition (kaliber < 20 mm). Riktvärden är angivna som maximala ljudnivåer i dba frifältsvärde (tidsvägning Impuls) (dbai): 14 (16)

15 Tabell 5 Sammanställning riktvärden angivna i naturvårdsverkets allmänna råd om buller från skjutbanor, NFS 2005:15. Område Helgfri måndagfredag Dag och kväll kl dbai Lördag, söndag och helgdag Dag kl dbai Kväll kl dbai Natt 2) Natt mot vardag kl samt mot lör-, sön- och helgdag kl dbai Bostäder för permanent boende och fritidshus Nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av bana Banor byggda före 1982 som därefter inte väsentligt förändrat verksamheten Banor byggda före 1982 med obetydlig störningspåverkan Vårdlokaler Nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av bana Banor byggda före 1982 som därefter inte väsentligt förändrat verksamheten Banor byggda före 1982 med obetydlig störningspåverkan Undervisningslokaler och friluftsområden 1) Nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av bana Banor byggda före 1982 som därefter inte väsentligt förändrat verksamheten Banor byggda före 1982 med obetydlig störningspåverkan ) Med friluftsområde avses område i översiktsplan för det rörliga friluftslivet eller andra områden som nyttjas mer frekvent för friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg bullernivå utgör en särskild kvalitet. Bakgrundsnivån är låg och inga andra störande aktiviteter förekommer som t.ex. större trafikleder, motorsport- banor, fritidsbåtstrafik eller skoterleder. 2) Avser endast militär övningsverksamhet. Nattetid bör annan skjutverksamhet inte förekomma. Värdena bör gälla i varje punkt utomhus vid de i tabellen angivna byggnaderna respektive inom friluftsområden. Värdena beräknas som frifältsvärden (ej påverkade av reflexer). 15 (16)

16 I de allmänna råden finns tillämpningsanvisningar till riktvärdena vid nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av bana, för banor byggda före 1982, för banor för hagelskytte, för tävlingar samt allmänt om skyddsåtgärder och försiktighetsmått. WSP Akustik Bengt Simonsson 16 (16)