qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty

Transkript

1 qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Dokumentation av kvalitetsarbetet Tunet, Prästgårdslidens och Svartå förskolor uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop asdfghjklzxcvbnmqwertyuiopas dfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdf ghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfgh jklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjkl zxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzx cvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcv bnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbn mqwertyuiopasdfghjklzxcvbnm qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw Läsåret 2016/2017 Förskolechef Amra Avdispahic

2 Innehåll Inledning... 2 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Värdegrund... 4 Struktur och rutiner... 4 Pedagogiskt ledarskap... 5 Pedagogiskt kvalitetsarbete... 5 Förbättringshjul... 6 Arbetsmiljö... 6 Föräldrainflytande och föräldrasamverkan... 7 Prioriterade åtgärder... 8 Uppföljning av årets prioriterade åtgärder... 8 Helhetsbedömning Året kommande prioriterade mål... 12

3 Inledning Enheten består av tre förskolor Tunet, Prästgårdsliden och Svartå förskola. Tunets förskola har fyra avdelningar varav en har yngre barn med åldern 1-3 år och de övriga har blandade åldrar 1-5 år. Förskolan ligger i en skogsbacke i anslutning till bostadsområdet Tunet som är ett lägenhetsområde. Under läsåret har vi totalt haft 78 barn inskrivna med 16 medarbetare med olika tjänsteprocent. Prästgårdslidens förskola har fyra avdelningar, två avdelningar med barn i åldrarna 1-3år och två avdelningar med barn i åldrarna 3-5 år. Förskolan ligger i anslutnings till bostadsområdet Prästgårdsliden som är ett lägenhetsområde. Under verksamhetsåret har 82 barn varit inskrivna med 16 medarbetare med olika tjänsteprocent. Svartå förskola är en garantiförskola som kom i bruk hösten Svartå har två avdelningarna. En avdelning med barn i åldrarna 1-3år och en avdelning med barn i åldrarna 3-5 år. Under läsåret har ca 32 barn varit inskrivna med 7 medarbetare. Arbetet på enheten utgår från förskolans styrdokument: Skollagen, Läroplan för Förskolan (Lpfö98/10) samt våra kommunala och interna prioriterade mål. Kvalitetsarbetet skrivs enhetligt eftersom förskolorna arbetar efter samma prioriterade mål och systematik. Vision Enhetens arbete utgår från Mjölby Kommuns vision: Förskolan i Mjölby Kommun förenar lärande och omsorg i en verksamhet där barns naturliga lust att lära nyttjas fullt ut Uppdrag och mål Vårt uppdrag styrs av de nationella styrdokumenten som finns, Skollagen och Läroplan för förskola (Lpfö98). Målen i läroplanen visar vilken riktning förskolans arbete ska sträva mot. Förskolan i Mjölby kommun är en förskola Som arbetar utifrån en demokratisk värdegrund och tar tillvara på mångfald och olikheter

4 Som ger barnen nya utmaningar samt stimulerar lusten att lära och erövra nya färdigheter Som ger pedagogisk stimulans för språklig, kommunikativ och matematisk utveckling samt stimulerar barnets intresse för naturvetenskap och teknik Där barn och föräldrar naturligt har inflytande och möjlighet att påverka Som utvecklar verksamheten genom att ständigt och systematiskt dokumentera, analysera och följa upp Där personalen har ett medvetet och vetenskapligt förhållningssätt Enhetens prioriterade mål under läsåret 2016/2017 Interkulturell mångfald Språk och kommunikation Pedagogisk dokumentation

5 Värdegrund Struktur och rutiner En tydlig organisationsstruktur och goda rutiner är viktigt för att hålla en hög kvalitetsnivå. Likaså en tydlig ansvarsfördelning och utrymmet för kommunikation samt information. De informationsvägar som vi använder oss av är: Morgonmöten varje dag Arbetslagsledarmöten 1 gång i månaden Arbetsmiljömöten 1 gång i månaden

6 Personalmöten - 1 gång i månaden Kompetensgrupper 1 gång i månaden Föräldramöten 1 gång under läsåret Föräldraråd 2 gånger under läsåret Brandmöten - 4 gånger under läsåret Utvecklingssamtal Avdelningsreflektioner varje vecka Enskild reflektionstid varje vecka Studiedagar 4 gånger under läsåret Medarbetarsamtal/Lönesamtal Pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt ledarskap handlar om mitt ledarskap som förskolechef samt pedagogernas ledarskap i barngruppen. För att nå verksamhetens mål och för att vi ska utvecklas är det viktigt att jag som förskolechef leder medarbetarna genom att prioritera vad som är viktigaste på vår enhet just nu och ger dem de förutsättningarna de behöver för att tillsammans driva verksamheten framåt. Det är även viktigt att jag som förskolechef organiserar och strukturerar verksamheten så att det skapas en tydlighet gällande vilka förväntningar vi alla kan ha på varandra i verksamheten. Pedagogiskt kvalitetsarbete Reflektioner Avdelningsreflektioner samt individuella. Avdelningarna har reflektioner varje vecka eller varannan vecka. Olika reflektionsmaterial finns ute på avdelningarna, som pedagogerna använder för att följa upp och utveckla deras arbete. Till hösten kommer avdelningarna använda sig av samma underlag. Uppföljningar/utvärderingar Reflektionsmaterialet, dokumentation och diverse dokument används vid uppföljningar och utvärderingar. Till hösten kommer vi att ha två uppföljningar och två utvärderingar per år.

7 Insynsbesök Insynsbesök innebär att några pedagoger från någon annan förskola besöker, observerar och återkopplar sina reflektioner kring verksamheten där de gör besök. Man utgår från ett skattningsschema som även de pedagoger som får besök skattar sig dels enskilt men också gruppvis. Insynspedagogerna ska vara kritiska granskande vänner som ska skapa medvetenhet om hur vi omsätter uppdraget genom att lyfta styrkor och utvecklingsområden och på så sätt möjliggöra kvalitetsutveckling. Insynsbesöken har varit uppskattade och sex avdelningar på enheten har hittills haft besök. Studiedagar/studiecirklar/bokseminarium/tvärgruppsdiskussioner under möten och pedagogiska ledningsgruppen Här ges möjligheten till nya kunskaper/kompetenser. Genom föreläsningar, filmer, artiklar, forskning och litteratur där man tillsammans med andra kollegor har möjlighet att utbyta tankar, erfarenheter och lärdomar med varandra dvs. kollegialt lärande. Vi ser det som utvecklande att träffas i olika konstellationer. Genom att mötas i diskussioner, utbyta erfarenheter och tankar kring forskning kan vi ta del av varandras kompetenser och ges möjlighet att utvecklas vidare inom den egna verksamheten. Skapar vi viljan att förankra vårt arbete i forskning och lära nytt för att utvecklas kommer enhetens kvalitet att öka. Förbättringshjul Vid reflektioner, uppföljningar och utvärderingar använder vi oss av vårt förbättringshjul som innehåller punkterna: Var är vi? (Nuläge) Vart ska vi? (Mål) Hur gör vi? (metod) och Hur blev det? (Utvärdering/analys) Arbetet, beskrivningarna, reflektionerna, målformuleringarna, planeringarna, utvärderingarna och analyserna sker hela tiden med ett medvetet tänk utifrån styrdokumenten. Arbetsmiljö Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en viktig del i vårt arbete på enheten. Under våren har vi haft ombudsträffar där förskolechef tillsammans med ombud arbetat för en bättre

8 arbetsmiljö. Till hösten kommer gruppen att heta arbetsmiljögruppen där förskolechef tillsammans med ombuden aktivt kommer att arbeta för att förbättra arbetsmiljön på enheten. Årliga skyddsronder, undersökningar och handlingsplaner görs utifrån en årsagenda men självklart även vid behov. Till hösten kommer ett årshjul för vad som ska göras när och vem som ska ansvara för detta. Krishanteringsgruppen har under våren varit en egen grupp, men kommer till hösten att ingå i arbetsmiljögruppen. Detta för att ombuden sitter på kompetenser som behövs för att skapa en säkrare och tryggare verksamhet. Enheten har även brandansvariga på varje förskola som tillsammans med förskolechef arbetar för att säkerställa de rutiner som finns på enheten. Föräldrainflytande och föräldrasamverkan Vi strävar efter ett nära och förtroendefullt samarbete med vårdnadshavare där vi kan ha en öppen kommunikation och att tankar, frågor och synpunkter ska bemötas på ett respektfullt sätt. Samverkan med vårdnadshavare består av inskolning, dagliga möten vid lämning/hämtning, uppföljningssamtal, utvecklingssamtal, avslutningssamtal, föräldramöten, föräldraråd och enkäter. Resultat och synpunkter följs upp och är en viktig del i kvalitetsutvecklingen. Enheten har samverkan för vårdnadshavare i form av ett föräldraråd som träffas 1gång/termin. Föräldrarådet består av ca 1 vårdnadshavare/avdelning som företräder avdelningarna, ca 2-3 medarbetare från verksamheten och förskolechef. Föräldrarådet är ett forum för diskussion om verksamheten och en del i utvecklingsarbetet för att gynna vårdnadshavares möjlighet till inflytande och påverkan.

9 Prioriterade åtgärder Ifrån kommunens gemensamma handlingsplan för förskolorna har vår enhet prioriterat att arbeta med Pedagogisk medvetenhet och Insynsbesök. De prioriterade områden vi valt att arbeta med på enheten kring pedagogisk medvetenhet är: - Utveckla arbetet med interkulturell mångfald - Utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation - Utveckla arbetet med språk och kommunikation När det gäller insynsbesöken vill vi utveckla det kollegiala lärandet. Uppföljning av årets prioriterade åtgärder Det underlag vi använt oss av i uppföljningen av de prioriterade målen är arbetslagens fortlöpande reflektioner, utvärderingar som gjorts under året, insynsbesökens återkopplingar och skattningar och enkäter. Utveckla arbetet med interkulturell mångfald Metod Synliggöra olika kulturer och hitta former där dessa möts och samspelar. Ta del av hur andra kommuner arbetar med interkulturell mångfald. Eventuellt studiebesök på Lundby förskola. Arbetat med flaggor från olika länder i form av diskussioner med barnen Arbetat med kartan och var olika länder ligger i förhållande till Sverige Sånger och ramsor som uppmärksammar olika språk Arbetat med olika ord på olika språk Firat FN-dagen Analys Barnen har fått en större kännedom om olika länder och flaggor. De kan peka ut var olika länder finns. Barn med annan kultur visar sin egen flagga och berättar var just deras land ligger på kartan.

10 Några avdelningar har använt sig av sång och ramsor som barnen visar intresse för genom att aktivt delta i samlingarna. Barnen sjunger sedan själva på sångerna och man hör hur de bland annat säger hej på andra språk än svenska. Tyvärr har ingen pedagog detta läsår besökt Lundby eller någon annan kommun för att ta del av hur de arbetar med interkulturell mångfald. Detta är något vi får tänka på till hösten. Pedagogerna som arbetar med de yngre barnen upplever att det är svårt att arbeta med interkulturell mångfald då det inte sker lika mycket diskussioner hos de mindre barnen. De samspelar mindre verbalt och använder sig istället mer av kroppen/mimiken för att kommunicera. Det är trots detta viktigt att observera och se att ett lärande sker hos barnen då de blir mer öppna för hur de leker och bemöter varandra trots deras eget utseende, dockors utseende osv. Utvecklingsmöjligheter Det vi kan se utifrån utvärderingarna är hur olika avdelningarna arbetar men även hur mycket kompetenser det finns hos personalen på enheten. För att utveckla vår verksamhet framåt måste vi skapa diskussioner kring hur vi ska arbeta med interkulturell mångfald och vara tydligare med HUR vi faktiskt ska nå målet. Det måste skapas förutsättningar och en tydligare handlingsplan för detta. Utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation som ett verktyg för uppföljning, utvärdering och utveckling Metod: Pedagogerna fick gå en föreläsning med Karin Alnervik Men så kan man ju också tänka om pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan. Arbetslagsledarna har fått läsa boken Reflektionshandboken för pedagoger av Kristin Bie för en ökad förståelse av ordet reflektion och dess innebörd. Analys Tanken var från början att mer diskussioner kring föreläsningen skulle äga rum utifrån tvärgrupper osv. Detta blev tyvärr inte aktuellt på grund av andra saker som var tvungna att prioriteras.

11 Pedagogerna har varit duktiga på att dokumentera i form av bilder osv, men flertal pedagoger saknar fortfarande förståelse för hur dokumentationen blir pedagogisk och hur vi kan använda den för fortsatt utveckling. Det vi kan se hos barnen är dock deras intresse och nyfikenhet att se sig själva och faktiskt berätta vad de själva gör. Under mars månad hade vi på enheten en kortare föreläsning av en förskollärare på enheten om pedagogisk dokumentation och hur vi kan arbeta med detta. Alla avdelningarna har fått dokumentera ett område som vi till höst ska gå vidare med. Fortsatt utveckling Pedagogisk dokumentation ska inte längre vara ett mål för enheten, utan vi måste börja använda det som ett verktyg för att utveckla våra övriga mål. För att tydliggöra detta måste vi lägga mer fokus på dokumentation och lägga till det som en dagordningspunkt på avdelningsreflektionerna. Utveckla arbetet med språk och kommunikation Metod Medvetet språkbruk Använda tecken, bilder, ord från olika modersmål och andra kommunikationsmedel Vara närvarande som pedagoger för att stödja varje barn Språkgrupper Pedagogerna har delat barnen i fler grupper där ett större utrymme ges till samtal för varje enskild individ. Pedagogerna använder i samtalen med barnen ett medvetet språkbruk för att barnen ska lära sig korrekt svenska. Vissa avdelningar har arbetat med bilder både på väggar och på golv. Dessa bilder ger barnen stöd i både sånger och ramsor. Andra avdelningar använder sig av tecken som stöd för att stödja de barn som är i behov av detta. Några avdelningar har arbetat med språkgrupper där de har färdiga lådor till hjälp. Analys

12 Vi kan se en stor skillnad på språkutvecklingen hos våra barn på enheten. Några barn har stora språkbrister och behöver därmed stöd i form av bilder och andra av tecken. Pedagogerna som arbetar med bilder ser att barnen lär sig bra utav det, främst de yngre barnen som nu pekar och säger orden själva. Detta är ett arbetsätt som vi tänker ta vara på. De pedagoger som arbetar med tecken ser också att barnen tar efter de olika tecken som pedagogerna gör. Blyga barn föredrar i sin kommunikation tecken framför verbalt språk. Många av barnen på enheten har annat modersmål än svenska. Personalen upplever att det är svårt att få tid till att arbeta lite extra med dessa barn då de ser att behovet finns. De barn som har kommit långt i språkutvecklingen behöver också utmanas genom tillexempel läsning och skrift. De visar oftast stort intresse för att lära mer, vilket pedagogerna tar vara på. Bokstäver och lättlästa böcker finns ute på avdelningarna. Fortsatt utveckling En avdelning hade arbetat med månadens tecken vilket vi kan göra till enhetens tecken. Detta gör att vi lär tillsammans och skapar en gemenskap mellan barnen på förskolorna. Språkgrupper som varit givande på några avdelningar behöver utvecklas. Tankar kring gemensamma språklådor som alla avdelningar kan nyttja har varit på tal. Månadens sång är också en metod som några avdelningar använt sig av. Helhetsbedömning Verksamheten fortsätter att utvecklas och vi ser positivt på kommande läsår. Medarbetarna är motiverade och engagerade inför kommande läsår och vi har många tankar och planer som kommer att förbättra vår verksamhet. Som ny chef får både medarbetare och jag chansen att skapa en trygg grund som ska leda oss till utveckling. Vi behöver tillsammans i verksamheten bli mer tydliga och skapa förutsättningar för mer utveckling.

13 Året kommande prioriterade mål Enheten Tunet, Prästgårdsliden och Svartås utvecklingsområden och prioriterade mål 2017/2018 Utvecklingsom råde utifrån Mjölby Kommuns förskolors handlingsplan Pedagogisk medvetenhet Utvecklings områden på enheten Utveckla arbetet med interkulturell mångfald. Insats Förväntad effekt Uppföljning när och hur Synliggöra olika kulturer som finns i vår verksamhet och hitta former där dessa möts och samspelar. Att barnen känner delaktighet i sin egen kultur utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Utveckla arbetet med språk och kommunikation. Pedagogerna skall använda tecken, bilder, ord från olika modersmål och olika uttrycksmedel utifrån varje barngrupps behov för att berika barnens ordförråd och begrepp. Pedagogerna skall stödja barnens kommunikation med andra genom att vara närvarande och lyhörda. Alla barnen utvecklar sin kommunikativa förmåga, sitt ordförråd, begrepp och sitt sätt att kommunicera med andra.