Administrativ service, kommunhuset

Transkript

1 1(6) Plats och tid Kommunhusets plenisal, Beslutande Ledamöter Se närvarolista sidan 2 Ersättare Se närvarolista sidan 2 Övriga närvarande Kommundirektör Göran Wigert Sekreterare Andriette Ivarsson Revisorer. Kerstin Furöstam (S), Bruno Hopstadius (KD), Ingemar Wiborgh (FP), Lars Melin (M), Alf Dahlin (C) Justeringens plats och tid Kommunhuset, måndagen den 18 maj Kl Underskrifter Paragrafer Ordförande Per-Eric Ingels (C) Justerare Karin Nyström (S) Rune Bröms (C) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Administrativ service, kommunhuset Underskrift Lena Rasche 1

2 2(6) Närvarolista Närvaro Ledamöter Parti Tjänstgörande ersättare Närv Frånv Krister Ellström S X Ulrika Liljeberg C X Sebastian Larsson M X Sakarias Winberg KD X Liv Lunde-Andersson S X Kenneth Dahlström C X Jörgen Winther BP X Lars-Erik Jansson S X Eric Böwes MP X Anna-Maria Ånevall C Anders Lokgård X Anne-Lie Stenberg M X Bengt Park KD X Håkan Blomqvist SD X Inga Westlund V X Ingrid Rönnblad S X Christer Swedhs C X Mats Oscarsson S X Johanna Reichel M Per Spik X Karin Byström C X Erica Strid KD X David Edin BP X Birgitta Jansson S X Ella Gyllenhak Liss MP X Aaron Magnusson C X Lotten Kluck FP X Dyar Alias SD X Jacob Stormats M X Lars Halvarsson S X Britt-Marie Laurell KD Jan Danielsen X Land Alice Gustafsson C X Kajsa Fredholm V X Siv Gärtner S X Rune Bröms C X Christina Arnesson BP X Utdrag bestyrkes 2

3 3(6) Ledamöter Parti Tjänstgörande ersättare Mats Stenmark M X Peter Brask S X Per Wiman KD X Marie Johansson-Grop C X Anna Walsh MP X Karin Nyström S X Per-Erik Ingels C X Marianne Kronberg M X Närvaro Närv Frånv Magnus Brandt SD X Elina Huokko KD X Viktor Zakrisson S X Birgitta Pettersson C Pär Magnusson X Karin Lundström BP X Saga Vass V X Ros-Marie Svanborg S X Utdrag bestyrkes 3

4 4(6) Övriga närvarande ersättare Namn Parti Närvaro Per Spik M Tjg Sara Shahryan M Kerstin Marits M Anders Lokgård C Tjg Pär Magnusson C Tjg Peter Lindkvist C Elisabet Ingels C Pelle Lindsjö C Bertil Andersson C Sven Eric Norman FP X Eva Jonasson FP X Jan Danielsson KD Tjg Kia Rolands KD Maths Bolmstam KD Kent Dahlquist S X Maria Qvarnström S Jan-Klas Neuman S Catarina Gärtner S Beth Holzmann S X Jan-Olof Karlsson S Gustav Stenhols V X Anna-Karin Wattberg V Anna Moberg MP Björn Näslund MP VAKANT SD Åke Arnesson BP X Mats Blomqvist BP X Utdrag bestyrkes 4

5 5(6) Ärendelista 1 39 Tilläggsanslag på investeringsbudget 2015 för förskjutningar av 2014 års investeringsprojekt 2 40 Årsredovisning och bokslut för Leksands kommun Revisionsberättelse för Leksands kommun 2014 samt fråga om ansvarsfrihet för nämnder och styrelser 4 42 Årsredovisning 2014 Leksandsbostäder AB 5 43 Svar på medborgarförslag om att sätta upp gatubelysning samt en totallösning med en gång- och cykelväg mellan Häradsbygden och Yttermo längs gamla riksväg Svar på medborgarförslag gällande hockeybuss från och till Leksands byar 7 45 Svar på medborgarförslag om att öppna Limsjögårdens kök 8 46 Svar på medborgarförslag om att göra Udden som en trädgårdshylla 9 47 Svar på medborgarförslag om att göra en cykelväg mellan Leksand och Siljansnäs samt breddning av strandpromenader Svar på medborgarförslag om att göra en gångbro av trä parallellt med Leksandsbron Svar på medborgarförslag om finskt förvaltningsområde Svar på motion om kommunens upphandling Förstärkningsgåtgärder av kommunala tätortsvägar i Noret Ansökan om borgen till Leksands Ridklubb Om- och tillbyggnad av reningsverk i Leksand samt nedläggning av Insjöns avloppsreningsverk Krishanteringsplan och kriskommunikationsplan Gemensam nämnd för språktolkförmedling Val av ledamot och ersättare till gemensam nämnd för språktolkförmedling Arbetsordning för kommunfullmäktige beredning om historiska personer, händelser och platser i Leksands kommun Långsiktig hållbar regional stödstruktur för socialtjänst - hälsa och välfärd Verksamhetsberättelse 2014 för hjälpmedelsnämnden Dalarna Utdrag bestyrkes 5

6 6(6) Rapportering enligt 16 kapitlet 6 f socialtjänstlagen av ej verkställda beslut enligt 4 kapitlet 1 socialtjänstlagen och 9 LSS - kvartal 4/ Medborgarförslag om flytt av ICA till Leksboda timmerterminal Medborgarförslag om ren och snygg toalett i samhället Medborgarförslag om välkommencenter, "Leksands handelskammare" och tiometersskylt vid riksväg Medborgarförslag om belysning av Solvändan och tidigare elljusspåret i Lugnet Medborgarförslag om Per Johannes - Leksandskarl Motion om arbetskläder till hemtjänstpersonal Motion om skärpta djurskyddskrav på maten som serveras i kommunens verksamheter Val av vice ordförande i valnämnden Val av ersättare i valnämnden för Socialdemokraterna Avsägelse politiskt uppdrag, Birgitta Dalin (M) ersättare i valnämnden Val av god man vid fastighetsbildningsförrättningar Lekmannarevisorer i kommunala bolag Val av ersättare i kommunstyrelsen, Agneta Söderberg (KD) Avsägelse politiskt uppdrag, Sakarias Winberg (KD) ledamot och 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen Avsägelse politiskt uppdrag, Sakarias Winberg (KD) ledamot och ordförande i individnämnden Avsägelse politiskt uppdrag, Sakarias Winberg (KD) ledamot i krisledningsnämnden Avsägelse av politiskt uppdrag, Sakarias Winberg (KD) ledamot och ordförande i gemensam nämnd för vuxenutbildningen Leksand-Rättvik Avsägelse av politiskt uppdrag, Sakarias Winberg (KD) ledamot i Nedansiljans samordningsförbund (FINSAM) Avsägelse av politiskt uppdrag, Sakarias Winberg (KD) ombud vid bolagsstämma Siljan Turism Avsägelse politiskt uppdrag, Adrian Göljén (MP) nämndeman vid Mora tingsrätt Utdrag bestyrkes 6

7 1(1) 39 Dnr 2015/580 Tilläggsanslag på investeringsbudget 2015 för förskjutningar av 2014 års investeringsprojekt Nedan sammanställs förvaltningens äskanden om tilläggsanslag avseende avvikelser mot 2014 års investeringsbudget. Nettoinvesteringarna för år 2014 uppgår till 50,9 miljoner kronor, en avvikelse mot budget 64 miljoner kronor med 13,1 miljoner kronor. Nettoinvesteringar (Mkr) Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Äskade tilläggsanslag Kommunledning och fastighet Verksamhetsstöd o service Samhällsbyggn o näringsliv Lärande och stöd Vård och omsorg 20,4 22,1 1,7 1,9 5,1 12,4 7,3 6,9 15,5 16,0 0,5 2,7 4,1 5,9 1,8 0,5 0,3 0,7 0,4 0,6 Exploateringsverksamhet 5,5 6,9 1,4 1,7 Summa 50,9 64,0 13,1 14,3 Tjänsteutlåtande från ekonomichef Mikael Fändrik, daterat s beslut 1. Tillstyrka sammanlagt kronor i tilläggsanslag avseende förskjutningar av 2014 års investeringsprojekt till år Ekonomichefen Samtliga sektorschefer 7

8 1(3) 40 Dnr 2015/456 Årsredovisning och bokslut för Leksands kommun 2014 Årets ekonomiska utfall i primärkommunen Det ekonomiska resultatet för 2014 uppgick till 31,7 miljoner kronor (Mkr). Det motsvarar 4,1 % av skatter och bidrag och innebär att budgeten för året överträffades med hela 30,0 Mkr. Med årets resultat uppgår det genomsnittliga överskottet för perioden till 2,8 %. Det långsiktiga målet är att resultatet under en femårsperiod i genomsnitt ska uppgå till 3,0 % av skatter och bidrag. För perioden har ett tillfälligt lägre mål om 2,0 % beslutats utifrån kommande ekonomiska utmaningar under perioden. Huvudsakliga förklaringar till det goda resultatet är: - God budgetföljsamhet av verksamheterna med ett nettoöverskott om 2,2 Mkr mot budget, - Tillämpningen av det nya regelverket för komponentredovisning av anläggningsregistret för samtliga nya investeringar under året samt samtliga fastigheter i anläggningsregistret har gett betydligt lägre årliga avskrivningar, - Positivt finansnetto genom aktieutdelning från Dala Energi AB, lägre med anledning av lägre räntenivåer och amortering av lån samt återvunnen moms, - Låg basbeloppsuppräkning och effekt av att den s.k. bromsen i pensionssystemet har slagit till har inneburit positiva resultateffekter gentemot budget i pensionsmedelsförvaltningen, - Lägre sociala avgifter samt något lägre pris- och lönekompensation än budget, - Reavinster vid försäljning av fastigheter, - Något högre generella statsbidrag men något lägre skatteintäkter har inneburit ett sammantaget litet överskott av skatter och bidrag mot budget. 8

9 2(3) Balanskravsresultatet, det vill säga årets resultat efter avdrag för samtliga realisationsvinster, uppgår till 27,3 Mkr, motsvarande 3,5 % av skatter och bidrag. Tillämpningen av det nya regelverket för komponentredovisning i anläggningsregistret har inneburit en nedskrivning av anläggningstillgångar i form av fastigheter med 24,9 Mkr. Nedskrivningen är enligt regelverket bokad direkt mot eget kapital. Under året har 20,0 Mkr av låneskulden i amorterats ner, från 229 Mkr vid årets början till 209 Mkr. Årets nettoinvesteringar uppgår till 50,9 Mkr mot budget inklusive tilläggsanslag 64,0 Mkr, d.v.s. en positiv avvikelse med 13,1 Mkr. Avvikelsen är främst avhängig av att samtliga äskande investeringar inte hunnit genomföras under året. För några investeringar finns också negativa budgetavvikelser. De största investeringarna under året utgörs av Furuhaga 9,1 Mkr, centrumutveckling 6,0 Mkr, erosionsdämpande åtgärder Rosen 5,0 Mkr samt utvecklingsprojekt Åkerö 4,7 Mkr. En viktig del i den interna kontrollen och verksamhetsstyrningen är regelbunden uppföljning och hög prognossäkerhet. Det ger ökade möjligheter att vidta aktiva åtgärder i tid för att förhindra en negativ ekonomisk utveckling. Den fortsatta månadsvisa uppföljning och prognosgivning som skett löpande under 2014 har fortsatt bidragit till att höja kvaliteten i styrningen. Kommunkoncernen Resultat för kommunkoncernen uppgår till 46,0 Mkr där 31,7 Mkr gäller primärkommunen och 14,3 Mkr bolagen. Årets resultat före bokslutsdispositioner, bolagsskatter och koncernkonsolidering, uppgår för Leksandsbostäder AB till 13,3 Mkr och för Leksand Vatten AB till 3,3 Mkr. Verksamhetsmässiga mål Analys av utfallet av de verksamhetsmässiga målen visar att kommunen i hög grad når de uppdrag som är uppsatta för Många aktiviteter inom verksamheterna bedöms ha bidragit till utvecklingen. Resultaten är dessutom något mer positiva jämfört med Uppföljningen visar dessutom att kommunens invånarantal idag är personer och trenden har varit positiv de senast två åren. Indikatorerna i uppföljningen visar att kommunen i hög grad nått uppdraget att öka befolkningen. Det är dock tydligt att kommunen behöver vidta ytterligare åtgärder för att nå visionen om invånare

10 3(3) Indikatorerna visar mer i detalj de områden som har lägre måluppfyllelse och behöver utvecklas. Dessa sammanfattas under följande områden: Brukarnas nöjdhet med kosten Heltidstjänster Kvalitetsutbudet inom särskilt boende Tillgänglighet (telefonkontakt, öppettider på återvinningscentralen) Årsredovisning för Leksands kommun 2014 s beslut 1. Godkänna årsredovisningen för Kommunrevisorerna Ekonomichefen 10

11 1(1) 41 Dnr 2015/673 Revisionsberättelse för Leksands kommun 2014 samt fråga om ansvarsfrihet för nämnder och styrelser Kommunens lekmannarevisorer har granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet under året Utsedda lekmannarevisorer har även granskat verksamheten i kommunens bolag. Lekmannarevisorerna tillstyrker att kommunens årsredovisning för år 2014 godkänns. På sammanträdet föredrar ordföranden för revisionen, Kerstin Furöstam (S), ärendet. Revisionsberättelse för Leksands kommun 2014, daterad s beslut 1. Bevilja kommunstyrelsen ansvarsfrihet för Bevilja individnämnden ansvarsfrihet för Bevilja jävsnämnden ansvarsfrihet för Bevilja valnämnden ansvarsfrihet för Bevilja krisledningsnämnden ansvarsfrihet för Bevilja gemensam nämnd för vuxenutbildningen Leksand-Rättvik ansvarsfrihet för Bevilja gemensam hjälpmedelsnämnd ansvarsfrihet för Bevilja gemensam nämnd inom socialtjänsten ansvarsfrihet för Kommunrevisorerna Ekonomichefen 11

12 1(1) 42 Dnr 2015/581 Årsredovisning 2014 Leksandsbostäder AB Leksandsbostäder AB levererar ett starkt ekonomiskt resultat för år Resultatet efter finansiella poster landar på 13,3 miljoner kronor, en förbättring från föregående år med 5,4 miljoner kronor. Soliditeten har stärkts och uppgår till 17,8 %. Tack vare en gynnsam ränteutveckling och lägre driftkostnader har Leksandsbostäder AB kunnat genomföra underhållsinsatser utöver budgeterad nivå. En förstärkt finansiell ställning förbättrar möjligheterna att kunna förverkliga de investeringsplaner som ligger framför Leksandsbostäder AB. Under året har antalet outhyrda lägenheter stadigt minskat och den 1 december var samtliga bostadslägenheter uthyrda. Det var en unik situation, då bolaget inte upplevt detta på många år. Omflyttningen var dock på den vanliga nivån 20 %, en nivå som varit under flera år. Årsredovisning för Leksandsbostäder AB s beslut 1. Lägga årsredovisning 2014 för Leksandsbostäder AB till handlingarna. Leksandsbostäder AB 12

13 1(2) 43 Dnr 2014/1170 Svar på medborgarförslag om att sätta upp gatubelysning samt en totallösning med en gång- och cykelväg mellan Häradsbygden och Yttermo längs gamla riksväg 70 Förslaget avser i första hand uppförande av gatubelysning, i andra hand en totallösning med gång- cykelväg mellan Häradsbygden och Yttermo (längs gamla RV 70, nuvarande länsväg 579). Den aktuella sträckan är prioriterad i kommunens cykelplan (delsträcka C17 och C18). Trafikenheten delar förslagsställarens uppfattning om att det är angeläget att skapa goda förutsättningar för oskyddade trafikanter att gå och cykla mellan Insjöns och Leksands tätorter. En ny GC-väg är ett möjligt alternativ för en bra och trafiksäker lösning. I samverkan med Trafikverket pågår arbete med att se över förutsättningar för en ny GC-väg längs sträckan. Innan man kan bygga en ny GC-väg krävs bland annat att det genomförts en ÅVS (åtgärdsvalstudie), att det finns en vägplan samt att finansiering är löst. Under våren 2015 kommer Trafikverket tillsammans med Leksands kommun att genomföra en ÅVS rörande trafiksituationen på Åkerö. Den kommer även att behandla frågan om möjlighet och förutsättningar för oskyddade trafikanter att färdas mellan Häradsbygden och Åkerö. Att enbart sätta upp gatubelysning längs den obelysta sträcka över åkrarna bedöms inte vara en aktuell eller lämplig lösning i dagsläget. Sektorns/avdelningens bedömning Om en ny GC-väg ska bli till inom överskådlig tid är det förmodligen Leksands kommun som helt eller till största del får stå för finansiering. En grov uppskattning av byggkostnad för en ny GC-väg längs den aktuella sträckan anges i kommunens cykelplan till: tkr (delsträcka C17 genom Gärde, ca 950 m) tkr (delsträcka C18 mellan Gärde och Yttermo, ca 2300 m) 13

14 2(2) Utöver detta tillkommer kostnader för arbetsplan, markinlösen, projektering och projektledning. Den ÅVS som är planerad att genomföras under våren 2015 enligt ovan finansieras med medel från Länstransportplanen (genom Region Dalarna). Tjänsteutlåtande från trafikingenjör Lars Lindblom, daterat Medborgarförslag, daterat s beslut 1. Med hänvisning till ärendets beskrivning anse medborgarförslaget besvarat. Förslagsställaren 14

15 1(1) 44 Dnr 2014/1240 Svar på medborgarförslag gällande hockeybuss från och till Leksands byar Tommi Herala har lämnat in ett medborgarförslag om att kommunen bör införa en hockeybuss som ska åka från och till de större byarna i kommunen när Leksands IF har matcher. Idag är det inte möjligt att ta sig hem med kollektivtrafik efter matcherna. Sektorns/avdelningens bedömning Enligt kommunallagen 2 kap 1 ingår det inte i den kommunala kompetensen att ordna med hockeybussar. Det innebär alltså att det inte är kommunens uppdrag att ordna med hockeybussar. Förvaltningen tycker att det är ett bra förslag och föreslår att förslagsställaren kontaktar Leksands IF i frågan. Tjänsteutlåtande från utredare Lotta Arnesson, daterat Medborgarförslag från Tommi Herala, daterat s beslut 1. Med hänvisning till ärendets beskrivning anse medborgarförslaget besvarat. Förslagsställaren 15

16 1(2) 45 Dnr 2014/1399 Svar på medborgarförslag om att öppna Limsjögårdens kök Maj Rosendahl har inkommit med ett medborgarförslag om att öppna Limsjögårdens kök. Förslagsställaren tycker att det är bra om maten till de äldre lagas i samma lokaler som de bor i. Tanken är också att matlådorna som körs ut till de som bor hemma ska lagas i köket. Idag lagas maten i Gästishallen. Förslagsställaren anser att Gästishallen inte är dimensionerad för att laga så många portioner som det görs idag. En öppning av Limsjögårdens kök skulle enligt förslagsställaren innebära att man inte behöver transportera mat eller använda värmevagnar. Förslaget innebär också enligt förslagsställaren att arbetsbelastningen för personalen minskar. Sektorns/avdelningens bedömning Gästishallen är dimensionerad för att laga ca 1200 portioner per dag. Idag tillagas ca 950 portioner per dag vilket innebär att det finns kapacitet att laga ytterligare ca 250 portioner per dag i Gästishallen. För de boende är de ingen skillnad på kvalitén på maten om den lagas i samma hus som de bor i eller om den transporteras från ett annat kök eftersom den fraktas i värmevagnar. Idag levereras vagnarna direkt till avdelningarna. Om maten skulle lagas i huset så innebär det att personalen ska hämta maten i hallen utanför köket. Det innebär en försämring för personalen. Det går inte att undvika mattransporter och värmevagnar. Idag körs mat från förskolan Källbackens kök till de centrala förskolorna och Gärde skola. Värmevagnar kommer alltid att behövas eftersom man enligt lag måste hålla rätt temperatur på maten. En öppning av Limsjögårdens kök skulle innebära tillagning till 66 boende samt ca 70 matlådor per dag. Tillagning av så få portioner innebär att kockar kommer att få arbeta ensam vissa arbetspass och dessutom varannan helg istället för som idag var tredje helg. 16

17 2(2) Det kan också innebära att man får arbeta i flera olika kök för att få ihop ett schema. Förslaget innebär alltså försämrad arbetsmiljö för personalen. Medborgarförslag från Maj Rosendahl, daterat Tjänsteutlåtande från kostchef Tullie Sundberg, daterat s beslut 1. Avslå medborgarförslaget eftersom det för närvarande inte är ekonomiskt försvarbart att öppna Limsjögårdens kök, men samtidigt följa de pågående ärenden om Gästishallens framtida nyttjande och Limsjögårdens planerade ombyggnad. Förslagsställaren 17

18 1(2) 46 Dnr 2014/1422 Svar på medborgarförslag om att göra Udden som en trädgårdshylla Gunnar Fändriks har inlämnat medborgarförslag om att utveckla Udden till en mer trivsam plats. Förslaget innebär utveckling av Udden med plats för mer aktiviteter och servering med mera genom att fylla igen ravinen ner till Solvändan, utföra en gångtunnel mellan Norsgatan och Solvändan inklusive en hiss samt att skapa en rondell vid majstångsplatsen med mera. Sektorns/avdelningens bedömning Avdelningen för samhällsbyggnad anser att förslaget om en utveckling av Udden ligger helt i linje med det arbete som genomförs med att stärka Noret i och med den pågående upprustningen av Noret via centrumutvecklingsplanen. Vad gäller Udden så har den definitivt en stor potential att utvecklas och göras mer attraktiv. Här pågår idag en diskussion mellan kommunen och privata intressenter för att hitta en möjlighet att utveckla området. De förslag som inkommit via detta medborgarförslag kommer att diskuteras i dessa samtal för att se om någon del av förslaget är genomförbart. Att fylla igen ravinen ner mot Solvändan har framförts från flera håll. Vid kontakt med Länsstyrelsen i Dalarna framgår att Brömsbacken, som är gångstigen i ravinen, är av stort lokalt kulturhistoriskt intresse för Leksand och är en mycket gammal färdväg med anor flera hundra år bort. Att fylla igen den är inte möjligt utan möjligen allra överst upp mot Norsgatan. Diskussion om detta ska fortsätta att föras med Länsstyrelsens kulturenhet för att kunna se möjligheter för en utveckling i samklang med kulturintressena för området. Att anlägga en hiss ned till Solvändan har utretts i tidigare projekt. Det konstateras att det är en dyr investering som också innebär höga driftskostnader och finansiering för detta saknas i nuläget. 18

19 2(2) Medborgarförslag från Gunnar Fändriks, daterat Tjänsteutlåtande från sektorschef Åke Sjöberg, daterat s beslut 1. Ta med medborgarförslagets idéer om en utveckling av Udden i det arbete och de diskussioner om en utveckling av området som redan pågår. 2. Med hänvisning till sektorns bedömning och beslut enligt punkt 1 ovan anse medborgarförslaget besvarat. Förslagsställaren 19

20 1(2) 47 Dnr 2014/1587 Svar på medborgarförslag om att göra en cykelväg mellan Leksand och Siljansnäs samt breddning av strandpromenader Det har kommit in ett medborgarförslag från Sanna Tägt om anläggande av en gång- och cykelväg mellan Leksands tätort (Åkerö) och Siljansnäs (länsväg 938). Sektorns/avdelningens bedömning Trafikenheten delar förslagsställarens uppfattning om att det är angeläget att skapa bättre förutsättningar för oskyddade trafikanter att kunna gå och cykla mellan Siljansnäs och Leksand. Byggande av en ny gång- och cykelväg är ett alternativ för en bra och trafiksäker lösning. I kommunens cykelplan har aktuella delsträckor prioritet 1 respektive 2. Förutom möjlighet att kunna cykla till och från skola, fritidsaktiviteter och arbete sammanfaller även denna sträckning med förutsättningar och behov för utveckling av cykelturism runt Siljan. Detta är beskrivet och kartlagt i Region Dalarnas rapport Ökad cykelturism i Dalarna med fokus på Siljan och Orsasjön (daterad ). Utifrån denna rapport kommer Region Dalarna tillsammans med Trafikverket och länets kommuner att under våren 2015 starta ett projekt med syfte att fortsätta arbetet med att utveckla cykelturism i Dalarna. Innan man kan bygga en ny gång- och cykelväg krävs bland annat att det genomförts en åtgärdsvalstudie (ÅVS), att det finns vägrätt (genom t.ex. vägplan, detaljplan, servitut) samt att finansiering är löst. Det är ett arbete och process som innebär att det kan ta många år innan det är möjligt att sätta spaden i marken. I dagsläget arbetar Trafikverket med en ny gång- och cykelväg mellan Åkerö och Västanvik. För sträckan mellan Åkerö och Mejeriplan finns en fastslagen vägplan. För delsträckan mellan Mejeriplan och Jobsboden är vägplanen inlämnad för fastställelse. Pengar för att bygga en ny gång- och cykelväg längs denna sträcka finns avsatt i länstransportplanen och målet är att den ska vara färdigställd under

21 2(2) I trafikenhetens uppdrag ingår att kontinuerligt se över vilka åtgärder som är lämpliga och möjliga att genomföra utifrån kommunens cykelplan och övergripande prioriteringar som gjorts i den. För sträckan mellan Västanvik och Siljansnäs finns i dagsläget inga konkreta planer för när och hur byggande av separat gång- och cykelväg kan ske samt om kommunen eller Trafikverket ansvarar för finansiering och genomförande. Breddning av befintliga strandpromenader för att skapa förutsättningar för att även kunna cykla på dessa är en god tanke. I dagsläget är Solvändan skyltad som gångväg med tilläggstavla som anger att det är tillåtet att cykla i gångfart. Liknande lösning kan bli aktuell på fler sträckor om det bedöms lämpligt och möjligt att genomföra. De kommunala avdelningar och förvaltningar som ansvarar för strandpromenader och liknande stråk kan inom sina respektive uppdrag fortsatt se över var det finns förutsättningar för att cyklister och gående kan samsa om utrymmet samt om det finns behov och möjlighet till en breddning. Tjänsteutlåtande från trafikingenjör Lars Lindblom, daterat Medborgarförslag från Sanna Tägt, daterat s beslut 1. Med hänvisning till ärendets beskrivning och bedömning anse medborgarförslaget besvarat. 2. Ge sektorn för samhällsbyggnad i uppdrag att ta fram förslag på en uppdatering/aktualisering av nu gällande Cykelplan. Förslagsställaren Sektorn för samhällsbyggnad 21

22 1(2) 48 Dnr 2014/1597 Svar på medborgarförslag om att göra en gångbro av trä parallellt med Leksandsbron I ett medborgarförslag från Hoff Sven Hedlund föreslås att en ny gångbro i trä uppförs parallellt med Leksandsbron för gående, barnvagnar och cyklister som leder sina cyklar. Leksandsbron blir för fordon. Förslagsställarens idé är att låta knyta den föreslagna träbron till den viktiga epoken då skog och timmer samt trä i allmänhet spelade en viktig roll för våra förfäder. Sektorns/avdelningens bedömning Detta förslag sammanfaller med behov av goda gång- och cykelförbindelser mellan Åkerö och Noret. Inte minst lika viktigt är behovet av en vägbro för fordonstrafik som ska kunna trafikeras av personbilar och kollektivtrafik med bussar. Vilken lösning som är lämpligast för att tillgodose dessa behov kräver en mer ingående utredning. I Leksands kommuns nya översiktsplan från 2014 visar kommunen sin långsiktiga vision och plan för hela kommunens fysiska utveckling. I den del som berör kommunikationer framhålls att Leksandsbron är en viktig kommunikationslänk som på lång sikt kommer att behöva ersättas av en ny bro. I kommunens översiktsplan föreslås därför att en broutredning bör påbörjas för att klargöra möjligt broläge, konstruktionstyp samt övriga förutsättningar, möjligheter och konsekvenser vid olika lösningar för en framtida ny bro över Österdalälven mellan Noret och Åkerö. I samband med detta arbete kommer frågor gällande gång- och cykeltrafik att beröras liksom möjlighet att en ny bro utförs i trä. Tjänsteutlåtande från trafikingenjör Lars Lindblom, daterat Medborgarförslag från Hoff Sven Hedlund, daterat s beslut 1. Med hänvisning till ärendets beskrivning och bedömning anse medborgarförslaget besvarat. 22

23 2(2) Förslagsställaren 23

24 1(2) 49 Dnr 2014/1400 Svar på medborgarförslag om finskt förvaltningsområde Dennis Barvsten har inkommit med medborgarförslag om att Leksands kommun ska ansöka om att ingå i förvaltningsområdet för finska. Sverige ratificerade år 2000 Europarådets stadga om landsdels- och minoritetsspråk samt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Sverige rapporterade in att man bl.a. erkänner finska som nationellt minoritetsspråk samt sverigefinnar som nationella minoritetsgrupper. År 2009 antog riksdagen lag 2009:724 om nationella minoriteter och minoritetsspråk där 23 kommuner utgör finskt förvaltningsområde. Lagen ger möjlighet för ytterligare kommuner att ansöka om att bli finska förvaltningsområden. Efter den senaste utökningen år 2014 ingår 52 kommuner i det finska förvaltningsområdet. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk gäller i hela Sverige, även i de kommuner som inte ingår i något språkligt förvaltningsområde. Sektorns/avdelningens bedömning Under de senaste åren har det möjligen används tolk vid något enstaka tillfälle när personer sökt bistånd enligt socialtjänstlagen. Det gäller såväl socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen som biståndshandläggare inom äldrevården. Bedömningen är att den lagstiftning som finns för nationella minoritetsspråk och nationella minoritetsgrupper säkerställer rättigheter för att de nationella minoritetsspråken ska skyddas och främjas. Bland dessa ingår finskan som språk och sverigefinnar som minoritetsgrupp. Tjänsteutlåtande med bilaga från utredare Sören Vintheimer, daterat Medborgarförslag från Dennis Barvsten, daterat

25 2(2) s beslut 1. Beredningen av ärendet påvisar att den lagstiftning som finns för nationella minoritetsspråk och nationella minoritetsgrupper säkerställer att rättigheter för de nationella minoritetsspråken ska skyddas och främjas. 2. Anse medborgarförslaget besvarat. Förslagsställaren 25

26 1(3) 50 Dnr 2014/1307 Svar på motion om kommunens upphandling I en motion framför miljöpartiet ett förslag om hur Leksands kommuns upphandlingsenhet ska bedriva sitt arbete för att framgent såväl uppnå, som att även snabba på och förnya kommunens miljömål tidigare än vad som är planerat. Vidare har man yrkat på att upphandlingsenheten aktivt ska utbilda lokala företagare i upphandlingsfrågor. Miljöpartiet föreslår: 1. Att upphandlingskontoret ges möjlighet att gå på utbildning som lyfter deras kompetens ytterligare. 2. Att kommunens upphandlingar är vassare i sina formuleringar för att uppnå kommunens miljömål tidigare än planerat. 3. Att kommunens upphandlingskontor aktivt erbjuder kommunens företagare och andra förvaltningar utbildning och hjälp i upphandlingsfrågor som på sikt gagnar kommuninnevånarna. Sektorns/avdelningens bedömning Gällande punkterna 1 och 3 utbildningsmöjlighet samt hjälp till kommunens företagare och andra förvaltningar så ligger dessa två förslag så nära varandra att de besvaras ihop. Upphandlingsenheten tackar för det intresse politiken visar för tjänstemännens kompetensutveckling inom sina respektive områden, en fråga som av olika orsaker tyvärr inte alltid kan ges den prioritet som eftersträvas. Dock framkommer det ganska snart i brödtexten att syftet med utbildningen som anges i motionen är att kunna svara på kluriga frågor från invånarna, att de kan vara företag behjälpliga med svar på vad som gäller upphandlingar etc. Självklart ska tjänstemän så långt det är möjligt kunna besvara inkomna frågeställningar från allmänheten, detta följer av grundläggande offentlighetsprincipslära. Men vad gäller frågor från exempelvis företag måste det anses vara frågor vid Leksands kommuns egna upphandlingar. Inte en servicefunktion för företagarna som avser lämna anbud vid andra offentliga upphandlingar. 26

27 2(3) Kommunens upphandlingsenhet ska inte syssla med uppsökande verksamhet mot näringslivet överhuvudtaget i syfte att utbilda företagarna. Dels kolliderar det med näringslivets egna medlemmar, företag som sysslar med den verksamheten att utbilda i lagen om offentlig upphandling (LOU), sedan riskerar det även att urholka förtroendet gällande objektivitet och opartiskhet vid kommande upphandlingar. Däremot gällande allmänna informationsträffar och liknande så får det ske en individuell lämplighetsprövning från gång till gång. Det har skett, och kommer troligtvis att ske framöver, att upphandlingschefen som representant för kommunen deltagit i såväl allmänna informationsmöten som externt arrangerade utbildningar utan att det kunnat anses krocka med varken gällande konkurrenslagstiftning eller objektivitetsrekvisitet vid kommunens egna upphandlingar. När det gäller den egna förvaltningen så erbjuds dels en 4-timmars grundutbildning i offentlig upphandling 2 gånger/år, samt att givetvis är organisationen välkommen med frågeställningar och genomgångar kring aktuellt regelverk vid konkreta situationer. Syftet med kommunens upphandlingsfunktion är inte att utbilda det lokala företagslivet i lagen om offentlig upphandling. Gällande punkten 2 vassare i sina formuleringar för att uppnå kommunens miljömål tidigare än planerat lämnas följande utlåtande: Vid långt/högt ställda krav i samband med upphandling, oavsett miljö, kvalité, leverans o.s.v. så är det alltid en avvägning mellan ekonomi och de aktuella kraven om detta informeras tydligt i våra interna utbildningar. Ingen har ett självändamål att ställa högre krav än nödvändigt, oavsett kravets karaktär, däremot är det inte ovanligt att man som upphandlare ser det motsatta onödigt högt ställda krav för att uppnå målet. Leksands kommun har en av kommunfullmäktige antagen miljö- och klimatplan med uppställda mål och det finns även en uppföljning gjord kring detta. Att säga att miljömålen ska nås tidigare än vad som är beslutat i de aktuella dokumenten är inte en uppgift för upphandlingsenheten att lösa. Ingen har ett självintresse av att inte beakta miljön och arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle, men det måste i så fall lösas politiskt genom att säkerställa finansiering till en ny tidplan. I motionen finns det inte någon närmare specificering av vad som avses med kommunens miljömål, som sträcker sig från allt vad gäller grundvattnets kvalité till transportutsläpp, via fosforanvändning och energiförbrukning i privatbostäder. Att då ställa förhoppningen till att just upphandling kan lösa detta är tyvärr inte realistiskt hur goda intentionerna än är. 27

28 3(3) Tjänsteutlåtande från upphandlingschef Stefan Oscarsson, daterat Motion från miljöpartiet, daterad s beslut 1. Avslå motionen. Miljöpartiet Upphandlingsenheten 28

29 1(2) 51 Dnr 2015/454 Förstärkningsgåtgärder av kommunala tätortsvägar i Noret Flera tätortsvägar i Leksands Noret har inte tillräcklig god bärighet för den trafik som belastar våra gator i centrum. Undermålig bärighet beror i huvudsak på att dessa vägar inte är riktigt byggda från början utan ursprunget kan vara enkla åkervägar som med tiden omvandlats till belagda stadsgator. Det finns därför ett uppdämt behov av underhåll och förstärkningsåtgärder på vägar där det saknas en vägkropp anpassad för den trafik som idag trafikerar våra gator. Vägsträckor med bristande bärförmåga uppvisar stora elastiska deformationer (sättningar och hjulspår) vilket bland annat innebär högre kostnader för investeringar i beläggning. Under 2014 har det gjorts borrprov i ett antal gator för att undersöka vägkroppens uppbyggnad och bärighet. Detta underlag har nyttjats för val och dimensionering av erforderliga förstärkningsåtgärder för respektive väg. I centrumutvecklingsplanen planeras att ytskikt längs flera sträckor ska göras om och förnyas. Planerade åtgärder på ytskiktet förutsätter att underliggande vägkropp har en tillräckligt god bärighet för att undvika skador på t.ex. ny sten- och plattsättning. Därför är det angeläget att samordna planerade arbeten i centrumutvecklingsplanen med nödvändiga förstärkningsåtgärder. Det finns även möjlighet till samordningsvinster om dessa arbeten utförs i en gemensamt upphandlad entreprenad. I steg 1 föreslås förstärkningsåtgärder på de sträckor av Sparbanksgatan och Norsgatan som ingår i etapp 3 av centrumutvecklingsplanen. Erforderliga förstärkningsåtgärder för dessa sträckor är kostnadsberäknade till kronor. Tjänsteutlåtande från gatuchef Olle Oskarsson och trafikingenjör Lars Lindblom, daterat Kostnadskalkyl steg 1: Norsgatan och Sparbanksgatan, daterad

30 2(2) Yrkanden Ulrika Liljeberg (C): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Winther (BP): Avslag till kommunstyrelsens beslutspunkt nr. 1 och beslutspunkt nr. 2. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet om bifall till kommunstyrelsens förslag mot Jörgen Winthers (BP) yrkande enligt ovan. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. s beslut 1. Bevilja investering med kronor under 2015 för att genomföra förstärkningsåtgärder av aktuella sträckor på Norsgatan och Sparbanksgatan. 2. Investeringen ska finansieras genom de pengar som finns i budget för investeringar i broar och gator. 3. Resterande investeringar för förstärkningsåtgärder av kommunala tätortsvägar i Noret behandlas i samband med ordinarie budgetprocess Reservation Jörgen Winther (BP), David Edin (BP), Christina Arnesson (BP), Karin Lundström (BP), Inga Westlund (V), Kajsa Fredholm (V) och Saga Vass (V) reserverar sig mot beslutet. Leksandsbostäder AB Trafikenheten 30

31 1(2) 52 Dnr 2013/1219 Ansökan om borgen till Leksands Ridklubb Leksands Ridklubb har in en skrivelse daterad och inkommen , dels ansökt om utbetalning av kommunfullmäktige beviljat bidrag om 1,5 miljoner kronor (Mkr) dels ansökt om kommunal borgen för ett lån om 2 miljoner kronor i Leksands Sparbank. Sektorns/avdelningens bedömning Sökning via Upplysningscentralen (UC) ger vid handen att Leksands Ridklubb är en ideell förening och att föreningen äger en fastighet. Ytterliggare uppgifter om fastigheten saknas. Det faktum att det är en ideell förening innebär att det inte är möjligt att utan vidare få någon insyn i föreningens ekonomi. Vidare kan noteras, via sökning under ett under 2015 startat aktiebolag vid namn Leksands Ridklubbs Fastighets AB. Enda registrerad ordinarie ledamot i styrelsen är Leksands ridklubbs ordförande. Ingen ekonomisk redovisning finns ännu registrerad för bolaget. Det finns inget formellt hinder att bevilja borgen på 2 Mkr till Leksands Ridklubb givet att beslutad total ram av kommunfullmäktige för borgensoch ansvarsförbindelser inte överskrids. Total ram beslutad av kommunfullmäktige för borgens- och ansvarsförbindelser, uppgår för närvarande till 535,5 Mkr. Utnyttjat belopp per uppgick till 399,0 Mkr, d.v.s. beslutad ram är 136,5 Mkr högre. Enligt tillgängliga uppgifter har Leksands Ridklubb inte tidigare beviljats någon borgen från kommunen. Kommunen har tidigare år vid enskilda tillfällen beviljat kommunal borgen till bland annat ideella idrottsföreningar när dessa avsett att ta upp lån. Samtidigt kan konstateras att primärkommunen och de kommunala bolagen alla har omfattande investeringsplaner de kommande åren vilket sannolikt kommer att kräva ökad upplåning mot befintligt beslutat borgenstak inom kommunkoncernen. 31

32 2(2) Tjänsteutlåtande från ekonomichef Mikael Fändrik, daterat Ansökan om kommunal borgen från Leksands Ridklubb, daterad s beslut 1. Bevilja Leksands Ridklubb kommunal borgen med 2 miljoner kronor. Leksands Ridklubb Ekonomiavdelningen 32

33 1(2) 53 Dnr 2015/409 Om- och tillbyggnad av reningsverk i Leksand samt nedläggning av Insjöns avloppsreningsverk Åtgärdsbehoven vid både Insjöns och Leksands avloppsreningsverk är stora. Dels handlar det om renovering av befintliga delar men även utbyggnation för att möta en förväntad belastningsökning. För att möte dessa behov föreslår Leksand Vatten AB att Insjöns avloppsreningsverk läggs ner och att en överföringsledning för spillvattnet från Insjön till Leksands avloppsreningsverk anläggs. Dessutom föreslår Leksand Vatten AB att en renovering och utbyggnation sker av Leksands avloppsreningsverk. Den totala kostnaden för de föreslagna åtgärderna bedöms uppgå till cirka miljoner kronor. Tjänsteutlåtande från Leksand Vatten AB, VD Örjan Furn, daterat Protokollsutdrag från styrelsemöte med Leksand Vatten AB Protokollsutdrag från styrelsemöte med Leksand Vatten AB Yrkande Sakarias Winberg (KD): Bifall till kommunstyrelsens förslag. s beslut 1. Rekommendera Leksand Vatten AB att lägga ner Insjöns avloppsreningsverk. 2. Rekommendera Leksand Vatten AB att anlägga en överföringsledning för spillvatten från Insjön till Leksands avloppsreningsverk. 3. Rekommendera Leksand Vatten AB att renovera och bygga ut Leksands avloppsreningsverk för att klara bedömd framtida belastning från Insjöns och Leksands samhällen med omkringliggande byar. 33

34 2(2) Leksand Vatten AB 34

35 1(2) 54 Dnr 2015/360 Krishanteringsplan och kriskommunikationsplan Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska varje kommun ha en dokumenterad plan för krishantering, en handlingsplan för hur man hanterarar samhällsstörningar och extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen. Kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan på verka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunen ska vidare, med beaktande av riskoch sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Leksands kommun har en risk- och sårbarhetsanalys som är reviderad oktober Denna krishanteringsplan bygger på de händelser som anses rimliga inom Leksands kommun geografiska områdesansvar. Sektorns/avdelningens bedömning En krishanteringsplan består av ett ramdokument där det beskrivs mer allmänt hur kommunens olika instanser organiseras och arbetar i händelse av extraordinär händelse. Som bilaga finns sedan mer detaljerad dokumentation som är ett stöd för de tjänstemän och förtroendevalda som operativ arbetar med den extraordinära händelsen. 35

36 2(2) Dessa bilagor bildar tillsammans en så stor insyn och kunskap om känsliga detaljer kring Leksands kommuns krishantering att de enligt Offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400) sekretesstämplas i enlighet med 18 kapitlet och 13 Risk- och sårbarhetsanalyser m.m. Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighetsverksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs. Bilagorna till krishanteringsplanen finns ordnade och tillgängliga för tjänstemän och förtroendevalda inom Leksands kommuns krishanteringsorganisation. För begäran om att ta del av dessa handlingar kontaktas säkerhetsansvarig eller biträdande kommundirektör. Krishanteringsplan, daterad Kriskommunikationsplan. Risk- och sårbarhetsanalys, reviderad oktober s beslut 1. Anta krishanteringsplan för Leksands kommun. 2. Anta kriskommunikationsplan för Leksands kommun. 3. Tidigare krishanteringsplan och kriskommunikationsplan för Leksands kommun upphör att gälla. Säkerhetsansvarig Lars Leksén Brandkåren 36

37 1(3) 55 Dnr 2014/1150 Gemensam nämnd för språktolkförmedling Borlänge kommun bedriver sedan mitten av 1970-talet språktolkverksamhet. Verksamheten är väl etablerad och fyller de kommunala förvaltningarnas behov av språktolkar. Landstinget Dalarna och Borlänge kommun bildade en gemensam nämnd för språktolkverksamheter den 6 mars Borlänge kommuns tolkförmedling är utförare av verksamheten. Den gemensamma nämnden har möjliggjort ett långsiktigt arbete där god kvalitet på språktolkverksamheten samt tillgången till språktolkar är ett viktigt syfte. Ytterligare åtta kommuner önskar bli medlemmar i nämnden. Bakgrund Den enskildes rätt till tolk framgår av förvaltningslagen. En stor del av samhällstolkning har en stark koppling till myndighetsutövning, exempelvis sjukvård, socialtjänst, domstolsförhandlingar m m. Traditionellt har i princip all samhällstolkning skett via offentligt ägda tolkförmedlingar. Mot bakgrund av detta bedriver Borlänge kommun sedan 1970-talet en tolkförmedling som förmedlar språktolkar. Ett viktigt skäl till att flera kommuner önskar ingå i den gemensamma nämnden är att tolkförmedlingen tillhandahåller tolktjänster med god kvalitet och en organisation som kan svara mot det stora behov av tolkar som finns. Genom att ingå i den gemensamma nämnden krävs ingen upphandling av tolktjänster. För tolkförmedlingen innebär utökningen av antalet medlemmar större möjlighet att bibehålla en kvalitativt god nivå på tolkverksamheten, vilket gagnar den gemensamma nämndens medlemmars behov av tolkar. Borlänge kommuns tolkförmedling har idag sex anställda samt ca 320 tolkar på ett 60-tal språk. Tolkarna är uppdragstagare. Under 2014 förmedlades ca uppdrag och omslutningen var 26 miljoner kronor. Tolkförmedlingen arbetar efter självkostnadsprincipen enligt gällande lagstiftning, Kommunallagen kap 8. Tolkförmedlingen är miljö - och kvalitetscertifierad enligt FR2000. I den gemensamma nämndens reglemente föreslås Borlänge kommun och Landstinget Dalarna ha två ordinarie ledamöter vardera samt växelvis med två års intervall inneha ordförande och vice ordförande posterna och övriga 37

38 2(3) medlemmar en ordinarie ledamot vardera. Skälen till detta är att Landstinget Dalarna har över 65 % av utförda tolkuppdrag samt att Borlänge kommun är utförare av verksamheten. Borlänge kommuns tolkförmedling arrangerar kostnadsfria föreläsningar om hur man talar genom tolk för medlemmarnas tolkanvändare. Barnperspektivet Beslutet innebär direkta konsekvenser för barn och ungdomar. Om nej, besvaras inte fler frågor. Om ja, beskriv hur. Kan vara angivet i ärendebeskrivningen. Hänsyn till barn och ungdomar har tagits. Barn och ungdomar har fått säga sin mening. Om ja, på vilket sätt? Kan vara angivet i ärendebeskrivningen. Ja Nej X Sektorns/avdelningens bedömning I och med att Leksands kommun redan idag använder sig av Borlänge kommuns tolkförmedling ser vi det som positivt att även ingå i en gemensam nämnd. Huvudorsaken är att vi på detta sätt kan bli tillgodosedda med en tolkförmedling med en mycket god kvalité. Om vi inte i framtiden skulle vara med i en gemensam nämnd skulle situationer kunna uppstå där vi inte skulle kunna få tillgång till tolkar med bra kvalité i den omfattning vi så önskar. Yrkande Sakarias Winberg (KD): Bifall till kommunstyrelsens förslag. s beslut 1. Leksands kommun ska ingå i den gemensamma språktolknämnden i Dalarna. 2. Medlemmar i nämnden är Landstinget Dalarna, Borlänge kommun, Falu kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Leksands kommun, Mora kommun, Orsa kommun, Smedjebackens kommun samt Säters kommun. 3. Reglemente för den gemensamma nämnden, enligt bilaga1 godkänns. 38

39 3(3) 4. Samverkansavtal mellan medlemmarna enligt bilaga 2 med underbilagor 2 a och 2 b godkänns. 5. Budget för den gemensamma nämnden enligt bilaga 3 godkänns. 6. Ikraftträdandet av den gemensamma nämnden sker fr. o m Beslutet gäller under förutsättning att samtliga parter fattar likalydande beslut avseende punkterna 2-7. Sektorschef Lars Nyberg för vidarebefordran till berörda parter. 39

40 1(1) 56 Dnr 2014/1296 Val av ledamot och ersättare till gemensam nämnd för språktolkförmedling En ledamot och två ersättare behöver väljas från Leksands kommun till den gemensamma nämnden för språktolkförmedling. s beslut 1. Utse Kenneth Dahlström (C) som ledamot i gemensam nämnd för språktolkförmedling. 2. Utse Erica Strid (KD) som ersättare i gemensam nämnd för språktolkförmedling. 3. Utse Maria Qvarnström (S) som ersättare i gemensam nämnd för språktolkförmedling. Samtliga valda Löneavdelningen Administrativ service Sektorschef Lars Nyberg för vidarebefordran av beslutet till övriga berörda parter 40

41 1(1) 57 Dnr 2015/582 Arbetsordning för kommunfullmäktige Den nu gällande arbetsordningen för kommunfullmäktige är från 2008 och behöver ses över och omarbetas. Ett förslag till ny arbetsordning har arbetats fram av kommunstyrelsens förvaltning. Förslag till arbetsordning för kommunfullmäktige, daterad i april s beslut 1. Anta arbetsordningen för kommunfullmäktige. 2. Tidigare arbetsordning beslutad upphör att gälla. s presidium Administrativ service 41

42 1(2) 58 Dnr 2015/453 beredning om historiska personer, händelser och platser i Leksands kommun Genom åren har många personer bott och verkat i Leksands kommun. Alla dessa har på olika sätt påverkat andra människor och skeenden och bidragit med sina kunskaper och egenskaper. En del av dessa personer lever kvar i våra minnen, trots att de inte längre finns med oss i livet. En del uppmärksammas på olika sätt, medan många har fallit i glömska eller riskerar att göra det. Nu föreslås en fullmäktigeberedning som får i uppdrag att ge fullmäktige underlag att kunna uppmärksamma personer som förtjänstfullt levt och verkat här i en positiv anda. Beredningen ska genom en inventering försöka ge en bred bild av både de personer vi redan känner till och kanske redan uppmärksammar, men även av personer som kanske inte fått den uppmärksamhet som de förtjänat. Inventeringen ska försöka spegla alla delar av samhället. Inventeringen ska ske i dialog med enskilda, föreningar, företag och organisationer, samt med andra myndigheter. Med Leksands kommun avses det geografiska område som numer är kommunen, även om den aktuella personen var verksam på en plats som vid den tiden tillhörde en annan kommun. Beredningen ska komma med förslag på hur dessa personer på lämpligt sätt över tid kan uppmärksammas av kommunen eller av andra. Det kan t.ex. handla om att namnge gator, byggnader, platser, utsmyckningar, priser eller liknande efter dessa personer. Särskilda platser och specifika händelser i kommunen kan också förtjäna uppmärksamhet och även detta ingår i beredningens uppdrag. Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsens ordförande Ulrika Liljeberg (C), daterat

43 2(2) Yrkande Ulrika Liljeberg (C): Bifall till kommunstyrelsens förslag. s beslut 1. Inrätta en fullmäktigeberedning med uppdraget att inventera, ta fram underlag och komma med förslag på historiska personer och platser i Leksand som över tid bör uppmärksammas på ett lämpligt sätt. 2. Utse en ledamot per parti i fullmäktige samt en ordförande att utgöra beredningen. 3. Utse Lasse Nygård (C) till ordförande. 4. Utse följande personer till ledamöter: (S) Peter Brask (C) Karin Byström (M) Jakob Stormats (KD) Thomas Gudmundsson (BP) Åke Arnesson (MP) Anna Walsh (V) Inga Westlund (SD) Håkan Blomquist (FP) Sven Eric Norman 5. Uppdra till beredningen att ha en första återrapport till kommunfullmäktige på första sammanträdet med kommunfullmäktige 2016, samt att lämna skriftlig slutrapport på första sammanträdet efter sommaren Samtliga valda Löneavdelningen Administrativ service 43

44 1(2) 59 Dnr 2014/1123 Långsiktig hållbar regional stödstruktur för socialtjänst - hälsa och välfärd Arbetsutskottet för Region Dalarna föreslår direktionen att rekommendera medlemmarna att godkänna förslag till långsiktigt hållbar stödstruktur inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Utökningen föreslås med 3,0 årsarbetare till en kostnad av tkr/år att fördela så att landstinget finansierar 50 % och kommunerna fördelar resterande 50 % mellan sig, grundat på befolkningsantal. Region Dalarna som finansieras av Region Dalarnas medlemmar utgör en arena för lokala och regionala politiska prioriteringar och strategier inom välfärdsområdet. Målet med verksamheten vid Region Dalarna är att långsiktigt kunna försörja länet/regionen med praktiskt verksamhetsstöd. Förändrade förutsättningar från regeringen kommer att påverka de regionala utvecklingsarbetena som varit en del i den överenskommelse som regeringen tidigare haft. Medlen som regeringen kommer att förhandla om utgör en avsevärd minskning av resurserna. Sektorns/avdelningens bedömning För att kunna tillhandahålla en gemensam struktur för regionalt/lokalt utvecklingsarbete, krävs en utökning av bemanningen på Region Dalarna inom välfärdsområdet. Kraven på evidensbaserad praktik förväntas komma med skärpta direktiv, och för snabbare genomslag i utvecklingsarbeten, är samverkan mellan landsting och kommuner i en regional stödstruktur av vikt. Den föreslagna utökningen ska verka inom samtliga sakområden och samordna gemensamma utvecklingsprocesser. Sektorns bedömning är att det är stora fördelar med en regional stödstruktur. Tjänsteutlåtande från sektorschef Agneta Ivåker, daterat Missiv - Beslut om långsiktigt hållbar regional stödstruktur för socialtjänst - hälsa och välfärd, daterad