KALLELSE. Kommunhuset Plenisalen Måndag :00

Transkript

1 Kommunstyrelsen Andriette Ivarsson/Lena Rasche KALLELSE Datum Sida 1(1) Kommunstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom Kommunstyrelsen Kommunhuset Plenisalen Måndag :00 Ärenden 1 Val av justerare 2 Svar på medborgarförslag om att sätta upp gatubelysning samt en totallösning med en gång och cykelväg mellan Häradsbygden och Yttermo längs gamla riksväg 70 Föreslå kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Med hänvisning till ärendets beskrivning anse medborgarförslaget besvarat. 3 Svar på medborgarförslag om finskt förvaltningsområde Föreslå kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Beredningen av ärendet påvisar att den lagstiftning som finns för nationella minoritetsspråk och nationella minoritetsgrupper säkerställer rättigheter för att de nationella minoritetsspråken ska skyddas och främjas. 2. Anse medborgarförslaget besvarat. 2014/ /1400 1

2 2 4 Svar på medborgarförslag gällande hockeybuss till och från Leksands byar Föreslå kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Med hänvisning till ärendets beskrivning anse medborgarförslaget besvarat. 5 Svar på motion om kommunens upphandling Föreslå kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Avslå motionen. 6 Långsiktig hållbar regional stödstruktur för socialtjänst - hälsa och välfärd Föreslå kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Anta förslaget till långsiktig hållbar regional stödstruktur. 7 Verksamhetsberättelse 2014 Hjälpmedelsnämnden Dalarna Föreslå kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Lägga verksamhetsberättelse 2014 för hjälpmedelsnämnden Dalarna till handlingarna. 8 Revisionsrapport - granskning av redovisning och intern kontroll i redovisningsrutiner Kommunstyrelsen föreslås besluta 1. Lägga informationen till handlingarna. 2014/ / / / /1468 2

3 3 9 Begäran om kommunens ställningstagande avseende eventuella fastighetsförsäljningar Kommunstyrelsen föreslås besluta 1. Ingen erinran mot försäljning av fastigheterna Lundstäkten 12 (Molands, f.d. husmodersskolan) och Åls prästgård 1:3 (Åhls barnakademi). 2. För att kunna ta ställning till ärendet om Övre Heden 17:3 (Insjövägen 27, Tysklindshuset ) önskas mer underlag och en strategisk plan kring hyresgästernas situation vid en försäljning, bostadsmixen i kommunen avseende hyres- och bostadsrätter respektive privata och allännyttiga värdar samt vad de uppskattade försäljningsintäkterna ska användas till. En plan för ytterligare försäljningar i kommunen ska tas fram som en del av underlaget samt en plan för kommande byggnation och finansiering därav. 3. Uppdra till Leksandsbostäder AB att ta fram efterfrågat underlag enligt punkt 2 ovan. Underlaget ska vara Leksands kommun tillhanda senast den 7 maj Evenemangsstrategi i Leksands kommun Kommunstyrelsen föreslås besluta 1. Anta evenemangsstrategi för Leksands kommun Flytta budgetposter som rör evenemang där bidraget understiger kronor från kommunstyrelsen till evenemangsrådet. Stiftelser, folkhögskolor m.fl. som får bidrag som inte har med evenemang att göra berörs inte. 3. Informera kommunfullmäktige om evenemangsstrategin. 11 Erbjudande gällande konstverk i form av en häst gjord av handgjort papper Kommunstyrelsen föreslås besluta 1. Tacka för erbjudandet. Kommunen har inte något bra utrymme eller resurser för att ta tillvara konstverket på ett optimalt sätt. 2014/ / /1179 3

4 4 12 Skrivelse med förslag om att höja föreningsbidraget till föreningar som hjälper till ideellt inom äldrevården, LSS och dagverksamheten Kommunstyrelsen föreslås besluta 1. Kommunen har ingen avsikt att genomföra föreslagna idéer eftersom det redan genomförs många aktiviteter för brukare inom äldrevården, LSS och dagverksamheten. 13 Upphävande av detaljplan för del av Djura 11:11, Djura Missionshus Kommunstyrelsen föreslås besluta 1. Anta upphävande av detaljplan för del av Djura 11:11, Djura Missionshus. 14 Detaljplan för ridhus, Nedre Heden 9:69 och 4:35, Insjön Kommunstyrelsen föreslås besluta 1. Anta detaljplan för ridhus, Nedre heden 9:69 och 4:35, Insjön. 2014/ / / Val av ombud till Kommuninvests föreningsstämma 2015 Kommunstyrelsen föreslås besluta 1. Utse Ulrika Liljeberg (C) till ordinarie ombud. 2. Utse Viktor Zakrisson (S) till ersättare. 16 Anmälan av fattade delegeringsbeslut Kommunstyrelsen föreslås besluta 1. Godkänna redovisningen av de delegeringsbeslut som förtecknats i protokoll den 2 mars Anmälan av inkomna meddelanden Kommunstyrelsen föreslås besluta 1. Ta ärendet som en information till protokollet. 2015/ /61 18 Utskottsordförandena informerar Kommunstyrelsens beslut 1. Lägga informationen till handlingarna. 4

5 5 Kommunstyrelsens ordförande informerar Kommunstyrelsens beslut 1. Lägga informationen till handlingarna. 20 Kommundirektören informerar Kommunstyrelsens beslut 1. Lägga informationen till handlingarna. Ulrika Liljeberg (C) ordförande 5

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Allmänna utskottet 14 Dnr 2014/1170 Svar på medborgarförslag om att sätta upp gatubelysning samt en totallösning med en gång och cykelväg mellan Häradsbygden och Yttermo längs gamla riksväg 70 Beskrivning av ärendet Förslaget avser i första hand uppförande av gatubelysning, i andra hand en totallösning med gång- cykelväg mellan Häradsbygden och Yttermo (längs gamla RV70, nuvarande länsväg 579). Den aktuella sträckan är prioriterad i kommunens cykelplan (delsträcka C17 och C18). Trafikenheten delar förslagsställarens uppfattning om att det är angeläget att skapa goda förutsättningar för oskyddade trafikanter att gå och cykla mellan Insjöns och Leksands tätorter. En ny GC-väg är ett möjligt alternativ för en bra och trafiksäker lösning. I samverkan med Trafikverket pågår arbete med att se över förutsättningar för en ny GC-väg längs sträckan. Innan man kan bygga en ny GC-väg krävs bland annat att det genomförts en ÅVS (åtgärdsvalstudie), att det finns en vägplan samt att finansiering är löst. Under våren 2015 kommer Trafikverket tillsammans med Leksands kommun att genomföra en ÅVS rörande trafiksituationen på Åkerö. Den kommer även att behandla frågan om möjlighet och förutsättningar för oskyddade trafikanter att färdas mellan Häradsbygden och Åkerö. Att enbart sätta upp gatubelysning längs den obelysta sträcka över åkrarna bedöms inte vara en aktuell eller lämplig lösning i dagsläget. Finansiering Om en ny GC-väg ska bli till inom överskådlig tid är det förmodligen Leksands kommun som helt eller till största del får stå för finansiering. En grov uppskattning av byggkostnad för en ny GC-väg längs den aktuella sträckan anges i kommunens cykelplan till: tkr (delsträcka C17 genom Gärde, ca 950m) tkr (delsträcka C18 mellan Gärde och Yttermo, ca 2300m) Justeras Utdrag bestyrks 6

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Allmänna utskottet Utöver detta tillkommer kostnader för arbetsplan, markinlösen, projektering och projektledning. Den ÅVS som är planerad att genomföras under våren 2015 enligt ovan finansieras med medel från Länstransportplanen (genom Region Dalarna). Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från trafikingenjör Lars Lindblom, daterat Medborgarförslag, daterat Allmänna utskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen att besluta föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Med hänvisning till ärendets beskrivning anse medborgarförslaget besvarat. Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 7

8 Datum: Dnr: 2014/1170 Handläggare: Lars Lindblom Trafikingenjör Tjänsteutlåtande Medborgarförslag om gatubelysning och GC-väg mellan Häradsbygden och Yttermo. Beskrivning av ärendet Förslaget avser i första hand uppförande av gatubelysning, i andra hand en totallösning med gång- cykelväg mellan Häradsbygden och Yttermo (längs gamla RV70, nuvarande länsväg 579). Den aktuella sträckan är prioriterad i kommunens cykelplan (delsträcka C17 och C18). Trafikenheten delar förslagsställarens uppfattning om att det är angeläget att skapa goda förutsättningar för oskyddade trafikanter att gå och cykla mellan Insjöns och Leksands tätorter. En ny GC-väg är ett möjligt alternativ för en bra och trafiksäker lösning. I samverkan med Trafikverket pågår arbete med att se över förutsättningar för en ny GCväg längs sträckan. Innan man kan bygga en ny GC-väg krävs bland annat att det genomförts en ÅVS (åtgärdsvalstudie), att det finns en vägplan samt att finansiering är löst. Under våren 2015 kommer Trafikverket tillsammans med Leksand kommun att genomföra en ÅVS rörande trafiksituationen på Åkerö. Den kommer även att behandla frågan om möjlighet och förutsättningar för oskyddade trafikanter att färdas mellan Häradsbygden och Åkerö. Att enbart sätta upp gatubelysning längs den obelysta sträcka över åkrarna bedöms inte vara en aktuell eller lämplig lösning i dagsläget. Finansiering Om en ny GC-väg ska bli till inom överskådlig tid är det förmodligen Leksands kommun som helt eller till största del får stå för finansiering. En grov uppskattning av byggkostnad för en ny GC-väg längs den aktuella sträckan anges i kommunens cykelplan till: tkr (delsträcka C17 genom Gärde, ca 950m) tkr (delsträcka C18 mellan Gärde och Yttermo, ca 2300m) Utöver detta tillkommer kostnader för arbetsplan, markinlösen, projektering och projektledning. Den ÅVS som är planerad att genomföras under våren 2015 enligt ovan finansieras med medel från Länstransportplanen (genom Region Dalarna). Förslag till beslut 1. Med hänvisning till beskrivning av ärendet anser vi medborgarförslaget besvarat. 8

9 Beslutsunderlag som ska skickas med till politiken 1. Tjänsteutlåtande daterat Skickas (expedieras) till Trafikenheten, Leksands kommun

10 10

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Allmänna utskottet 15 Dnr 2014/1400 Svar på medborgarförslag om finskt förvaltningsområde Beskrivning av ärendet Dennis Barvsten har inkommit med medborgarförslag om att Leksands kommun ska ansöka om att ingå i förvaltningsområdet för finska. Sverige ratificerade år 2000 Europarådets stadga om landsdels- och minoritetsspråk samt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Sverige rapporterade in att man bl.a. erkänner finska som nationellt minoritetsspråk samt sverigefinnar som nationella minoritetsgrupper. År 2009 antog riksdagen lag 2009:724 om nationella minoriteter och minoritetsspråk där 23 kommuner utgör finskt förvaltningsområde. Lagen ger möjlighet för ytterligare kommuner att ansöka om att bli finska förvaltningsområden. Efter den senaste utökningen år 2014 ingår 52 kommuner i det finska förvaltningsområdet. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk gäller i hela Sverige, även i de kommuner som inte ingår i något språkligt förvaltningsområde. Sektorns/avdelningens bedömning Under de senaste åren har det möjligen används tolk vid något enstaka tillfälle när personer sökt bistånd enligt socialtjänstlagen. Det gäller såväl socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen som biståndshandläggare inom äldrevården. Bedömningen är att den lagstiftning som finns för nationella minoritetsspråk och nationella minoritetsgrupper säkerställer rättigheter för att de nationella minoritetsspråken ska skyddas och främjas. Bland dessa ingår finskan som språk och sverigefinnar som minoritetsgrupp. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande med bilaga från utredare Sören Vintheimer, daterat Medborgarförslag från Dennis Barvsten, daterat Justeras Utdrag bestyrks 11

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Allmänna utskottet Allmänna utskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Beredningen av ärendet påvisar att den lagstiftning som finns för nationella minoritetsspråk och nationella minoritetsgrupper säkerställer rättigheter för att de nationella minoritetsspråken ska skyddas och främjas. 2. Anse medborgarförslaget besvarat. Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 12

13 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1(1) Administrativ service Sören Vintheimer, Till kommunfullmäktige Medborgarförslag om finskt förvaltningsområde Beskrivning av ärendet Dennis Barvsten har inkommit med medborgarförslag om att Leksands kommun ska ansöka hos regeringen före den 1 april 2015 att ingå i förvaltningsområdet för finska. Sverige ratificerade år 2000 Europarådets stadga om landsdels- och minoritetsspråk samt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Sverige rapporterade in att man bl.a. erkänner finska som nationellt minoritetsspråk samt sverigefinnar som nationella minoritetsgrupper. År 2009 antog riksdagen lag 2009:724 om nationella minoriteter och minoritetsspråk där 23 kommuner utgör finskt förvaltningsområde. Lagen ger möjlighet för ytterligare kommuner att ansöka om att bli finska förvaltningsområden. Efter den senaste utökningen år 2014 ingår 52 kommuner i det finska förvaltningsområdet. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk gäller i hela Sverige, även i de kommuner som inte ingår i något språkligt förvaltningsområde. 1 Sektorns/avdelningens bedömning Under de senaste åren har det möjligen används tolk vid något enstaka tillfälle när personer sökt bistånd enligt socialtjänstlagen. Det gäller såväl socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen som biståndshandläggare inom äldrevården. Bedömningen är att den lagstiftning som finns för nationella minoritetsspråk och nationella minoritetsgrupper säkerställer rättigheter för att de nationella minoritetsspråken ska skyddas och främjas. Bland dessa ingår finskan som språk och sverigefinnar som minoritetsgrupp. 1 Se bilaga 1som hämtats från Minoritets hemsida, webbplatsen för de nationella minoriteterna. 13

14 Leksands kommun Datum Sida 2(2) Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta 1. Beredning av ärendet påvisar att den lagstiftning som finns för nationella minoritetsspråk och nationella minoritetsgrupper säkerställer rättigheter för att de nationella minoritetsspråken ska skyddas och främjas. 2. Anse medborgarförslaget besvarat. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken 1. Bilaga 1: Detta gäller utanför förvaltningsområdena. Information hämtad från webbplatsen för de nationella minoriteterna. 14

15 Bilaga 1 till Medborgarförslag om finskt förvaltningsområde. Detta gäller utanför förvaltningsområdena Rättigheterna för samiska, meänkieli och finska är förstärkta i de så kallade förvaltningsområdena men man får inte glömma bort att den nya lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk gäller i hela Sverige och att alla de fem nationella minoriteterna har rättigheter. Gemensamt för alla kommuner är att man ska främja de fem nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Minoritetsspråken är dessutom skyddade i två lagar, i språklagen som kom i juli 2009 och nu i den nya lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. I lagarna står det uttryckligen att de nationella minoritetsspråken ska skyddas och främjas. Det kan ske på olika sätt och till stor del handlar det om att möta kraven från minoriteternas sida. Ingår inte din kommun i förvaltningsområdet? Lagen gäller ändå och här är kraven som ställs: 1. Förvaltningsmyndigheterna ska när det behövs på ett lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt lagen. Informationen kan ske på svenska och/eller på minoritetsspråket. För att den enskilde ska kunna hävda sina rättigheter måste han eller hon veta vilka de är. Därför måste personalen vara insatt i lagstiftningen. 2. Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Samråd är viktigt eftersom det innebär en bekräftelse av minoriteternas närvaro på orten och även en möjlighet till delaktighet när politiken på lokal nivå utformas. 3. Det allmänna har ett särskilt ansvar att främja och skydda de nationella minoritetsspråken och se till att kulturen kan behållas och utvecklas. Åter igen är det viktigt att se till att personalen har kunskap om lagen. Kommunala handlingsplaner och policydokument för tvåspråkighet är bra verktyg. Minoriteterna ska också ges möjligheter att lära sig eller bevara sitt språk, särskilt viktigt är det för barn. 4. Finns det personal som behärskar finska, meänkieli eller samiska så har den enskilde rätt att använda sitt språk vid muntliga och skriftliga kontakter i förvaltningsmyndigheters ärenden där den enskilde är part. 5. Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli och samiska där det behövs i enskildas kontakter med myndigheter. 6. Förvaltningsmyndigheterna har rätt att bestämma tider och särskilda platser för att ta emot den som talar finska, meänkieli eller samiska. Myndigheten får också ha särskilda telefontider. Det är viktigt att det framgår tydligt vart de nationella minoriteterna ska vända sig för att nyttja sina rättigheter. 7. Om det finns personal inom äldreomsorgen som behärskar finska, meänkieli eller samiska så ska man erbjuda service och omvårdnad på språken. Källa: Webbplatsen för de nationella minorterna. 15

16 Bilaga 1 till Medborgarförslag om finskt förvaltningsområde. 8. Enskilda har alltid rätt att använda finska och samiska i skriftliga kontakter med Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Försäkringskassan, Skatteverket och Diskrimineringsombudsmannen. Det finns åtgärder som kan förbättra arbetet med de nationella minoriteterna och hjälpa myndigheten att leva upp till den nya lagen. Här är några råd: 1. Ta fram en handlingsplan i samråd med de nationella minoriteterna för hur man ska arbeta med de nationella minoriteterna. 2. Informera anställda om ramkonventionen, minoritetsspråkskonventionen och den nationella lagstiftningen som rör de nationella minoriteterna. 3. Sametinget har utarbetat en handbok i metodstöd för kommuner och myndigheter i arbetet med att använda samiskan som offentligt språk. Handboken ger konkreta verktyg för språkarbetet. Målet är att öka språkkompetensen hos personalen men också att öka allmänhetens användning av samiska. 4. Regeringen har bedömt att det behövs statliga informations- och kompetenshöjande insatser. Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget ansvarar för dem. Även Sveriges kommuner och landsting, SKL, har ett ansvar för att öka kunskaperna. Ta reda på hur ni omfattas av insatsen och kom med egna önskemål till Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län. 5. Finns det ett samråd mellan kommunen och de nationella minoriteterna när man ska fatta beslut som rör grupperna? Samrådsorgan för minoritetsfrågor bör inrättas på olika nivåer där de nationella minoriteterna finns företrädda. Särskilt viktigt är det i områden som förskola, skola, ungdomsfrågor, äldreomsorg och kulturverksamhet. 6. Om en kommun vill ansluta sig till förvaltningsområdet som ger förstärkt rätt för samiska, finska eller meänkieli kan man ansöka om det hos regeringen. 7. Ta reda på om ni har anställda som är kunniga i samiska, finska och meänkieli. Om inte, tänk på det vid nästa rekrytering. 8. Arrangera informationsträffar för de nationella minoriteterna. Tänk på att minoriteternas egna organisationer kan vara en bra resurs för att nå ut med riktad information. 9. Modersmålsundervisningen omfattas inte av den nya lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk men det kan ändå påpekas att särskilda generösare regler gäller för de nationella minoriteterna enligt grundskoleförordningen. Modersmålsundervisning i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska ska erbjudas även om det inte är elevens dagliga språk i hemmet. Det finns inget krav på att det måste vara ett visst antal elever. Källa: Webbplatsen för de nationella minorterna. 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Allmänna utskottet 16 Dnr 2014/1240 Svar på medborgarförslag gällande hockeybuss från och till Leksands byar Beskrivning av ärendet Tommi Herala har lämnat in ett medborgarförslag om att kommunen bör införa en hockeybuss som ska åka från och till de större byarna i kommunen när Leksands IF har matcher. Idag är det inte möjligt att ta sig hem med kollektivtrafik efter matcherna. Sektorns/avdelningens bedömning Enligt kommunallagen 2 kap 1 ingår det inte i den kommunala kompetensen att ordna med hockeybussar. Det innebär alltså att det inte är kommunens uppdrag att ordna med hockeybussar. Förvaltningen tycker att det är ett bra förslag och föreslår att förslagsställaren kontaktar Leksands IF i frågan. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från utredare Lotta Arnesson, daterat Medborgarförslag från Tommi Herala, daterat Allmänna utskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Med hänvisning till ärendets beskrivning anse medborgarförslaget besvarat. Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 21

22 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1(1) Referens Dnr 2014/ Kommunstyrelsen Lotta Arnesson, Medborgarförslag gällande hockeybuss till och från Leksands byar Beskrivning av ärendet Tommi Herala har lämnat in ett medborgarförslag om att kommunen bör införa en hockeybuss som ska åka till och från de större byarna i kommunen när Leksands IF har matcher. Idag är det inte möjligt att ta sig hem med kollektivtrafik efter matcherna. Sektorns/avdelningens bedömning Enligt kommunallagen 2 kap 1 ingår det inte i den kommunala kompetensen att ordna med hockeybussar. Det innebär alltså att det inte är kommunens uppdrag att ordna med hockeybussar. Förvaltningen tycker att det är ett bra förslag och föreslår att förslagsställaren kontaktar Leksands IF i frågan. Förslag till beslut 1. Med hänvisning till ärendets beskrivning anse medborgarförslaget besvarat. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Medborgarförslag från Tommi Herala, daterat Tjänsteutlåtande från utredare Lotta Arnesson, daterat Skickas (expedieras) till Tommi Herala Mellanåkersvägen Insjön 22

23 23

24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(3) Allmänna utskottet 19 Dnr 2014/1307 Svar på motion om kommunens upphandling Beskrivning av ärendet I en motion framför miljöpartiet ett förslag om hur Leksands kommuns upphandlingsenhet ska bedriva sitt arbete för att framgent såväl uppnå, som att även snabba på och förnya kommunens miljömål tidigare än vad som är planerat. Vidare har man yrkat på att upphandlingsenheten aktivt ska utbilda lokala företagare i upphandlingsfrågor. Miljöpartiet föreslår: 1. Att upphandlingskontoret ges möjlighet att gå på utbildning som lyfter deras kompetens ytterligare. 2. Att kommunens upphandlingar är vassare i sina formuleringar för att uppnå kommunens miljömål tidigare än planerat. 3. Att kommunens upphandlingskontor aktivt erbjuder kommunens företagare och andra förvaltningar utbildning och hjälp i upphandlingsfrågor som på sikt gagnar kommuninnevånarna. Upphandlingsenhetens bedömning Gällande punkterna 1 och 3 utbildningsmöjlighet samt hjälp till kommunens företagare och andra förvaltningar så ligger dessa två förslag så nära varandra att de besvaras ihop. Upphandlingsenheten tackar för det intresse politiken visar för tjänstemännens kompetensutveckling inom sina respektive områden, en fråga som av olika orsaker tyvärr inte alltid kan ges den prioritet som eftersträvas. Dock framkommer det ganska snart i brödtexten att syftet med utbildningen som anges i motionen är att kunna svara på kluriga frågor från invånarna, att de kan vara företag behjälpliga med svar på vad som gäller upphandlingar etc. Självklart ska tjänstemän så långt det är möjligt kunna besvara inkomna frågeställningar från allmänheten, detta följer av grundläggande offentlighetsprincipslära. Men vad gäller frågor från exempelvis företag måste det anses vara frågor vid Leksands kommuns egna upphandlingar. Inte en servicefunktion för företagarna som avser lämna anbud vid andra offentliga upphandlingar. Justeras Utdrag bestyrks 24

25 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(3) Allmänna utskottet Kommunens upphandlingsenhet ska inte syssla med uppsökande verksamhet mot näringslivet överhuvudtaget i syfte att utbilda företagarna. Dels kolliderar det med näringslivets egna medlemmar, företag som sysslar med den verksamheten att utbilda i lagen om offentlig upphandling (LOU), sedan riskerar det även att urholka förtroendet gällande objektivitet och opartiskhet vid kommande upphandlingar. Däremot gällande allmänna informationsträffar och liknande så för det ske en individuell lämplighetsprövning från gång till gång. Det har skett, och kommer troligtvis att ske framöver, att upphandlingschefen som representant för kommunen deltagit i såväl allmänna informationsmöten som externt arrangerade utbildningar utan att det kunnat anses krocka med varken gällande konkurrenslagstiftning eller objektivitetsrekvisitet vid kommunens egna upphandlingar. När det gäller den egna förvaltningen så erbjuds dels en 4-timmars grundutbildning i offentlig upphandling 2 gånger/år, samt att givetvis är organisationen välkommen med frågeställningar och genomgångar kring aktuellt regelverk vid konkreta situationer. Syftet med kommunens upphandlingsfunktion är inte att utbilda det lokala företagslivet i lagen om offentlig upphandling. Gällande punkten 2 vassare i sina formuleringar för att uppnå kommunens miljömål tidigare än planerat lämnas följande utlåtande: Vid långt/högt ställda krav i samband med upphandling, oavsett miljö, kvalité, leverans o.s.v. så är det alltid en avvägning mellan ekonomi och de aktuella kraven om detta informeras tydligt i våra interna utbildningar. Ingen har ett självändamål att ställa högre krav än nödvändigt, oavsett kravets karaktär, däremot är det inte ovanligt att man som upphandlare ser det motsatta onödigt högt ställda krav för att uppnå målet. Leksands kommun har en av kommunfullmäktige antagen miljö- och klimatplan med uppställda mål och det finns även en uppföljning gjord kring detta. Att säga att miljömålen ska nås tidigare än vad som är beslutat i de aktuella dokumenten är inte en uppgift för upphandlingsenheten att lösa. Ingen har ett självintresse av att inte beakta miljön och arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle, men det måste i så fall lösas politiskt genom att säkerställa finansiering till en ny tidplan. I motionen finns det inte någon närmare specificering av vad som avses med kommunens miljömål, som sträcker sig från allt vad gäller grundvattnets kvalité till transportutsläpp, via fosforanvändning och energiförbrukning i privatbostäder. Att då ställa förhoppningen till att just upphandling kan lösa detta är tyvärr inte realistiskt hur goda intentionerna än är. Justeras Utdrag bestyrks 25

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3(3) Allmänna utskottet Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från upphandlingschef Stefan Oscarsson, daterat Motion från miljöpartiet, daterad Yrkanden Eric Böwes (MP): Bifall till motionen. Ulrika Liljeberg (C): Avslag till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer de båda förslagen mot varandra och finner att allmänna utskottet förordar att föreslå kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Allmänna utskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Avslå motionen. Reservationer Mot ovanstående beslut reserverar sig Eric Böwes (MP) till förmån för bifall till motionen. Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 26

27 Datum Sida 1(1) Verksamhetsstöd och service Stefan Oscarsson, Allmänna utskottet Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Tjänsteutlåtande och förslag till beslut gällande Miljöpartiets motion angående kommunenens upphandling, dnr 2014/1307 Miljöpartiet har i en motion, dnr 2014/1307 framfört förslag om hur Leksands kommuns (LK) Upphandlingskontor 1 skall bedriva sitt arbete för att framgent såväl uppnå, som att även snabba på och förnya kommunens miljömål tidigare än vad som är planerat. Vidare har man yrkat på att Upphandlingsenheten aktivt skall utbilda lokala företagare i upphandlingsfrågor. Följande förslag har lagts av Miljöpartiet och detta yttrande kommer att i huvudsak besvara förslagen i dess direkta anslutning. Miljöpartiet förslår: 1. Att upphandlingskontoret ges möjlighet att gå på utbildning som lyfter deras kompetens ytterligare. 2. Att kommunens upphandlingar är vassare i sina formuleringar för att uppnå kommunens miljömål tidigare än planerat 3. Att kommunens upphandlingskontor aktivt erbjuder kommunens företagare och andra förvaltningar utbildning och hjälp i upphandlingsfrågor som på sikt gagnar kommuninnevånarna. Gällande att-sats nr 1 och att-sats nr 3 utbildningsmöjlighet samt hjälp till kommunens företagare och andra förvaltningar, så ligger dessa två yrkande så nära varandra att det besvaras ihop. Utifrån detta lämnar undertecknad följande yttrande: Först önskar jag att ärligt tacka för det intresse politiken visar för tjänstemännens kompetensutveckling inom sina respektive område, en fråga som av olika orsaker tyvärr inte alltid kan ges den prioritet som eftersträvas. Dock framkommer det 1 Här får antas att Miljöpartiet syftar på Upphandlingsenheten som sorterar under Ekonomiavdelningen. Leksands kommun Webbplats E-post kommun@leksand.se Organisationsnr Postadress Verksamhetsstöd och service Ekonomiavdelningen Leksand Besöksadress Hagagatan 8 27 Telefon vx Fax Bankgiro

28 Leksands kommun Datum Sida 2(3) ganska snart i brödtexten att syftet med utbildningen i motionen är att kunna svara på kluriga frågor från invånarna, att de kan vara företag behjälpliga med svar på vad som gäller upphandlingar etc. Självklart skall tjänstemän så långt det är möjligt kunna besvara inkomna frågeställningar från allmänheten, detta följer av grundläggande offentlighetsprincipslära. Men vad gäller frågor från exempelvis företag måste det anses vara frågor vid LK:s egna upphandlingar, inte en servicefunktion för företagna som avser lämna anbud vid andra offentliga upphandlingar. Kommunens upphandlingsenhet skall inte syssla med uppsökande verksamhet mot näringslivet överhuvudtaget i syftet att utbilda företagarna. Dels kolliderar det med näringslivets egna medlemmar, företag som sysslar med den verksamheten att utbilda i LOU, sen riskerar det även att urholka förtroendet gällande objektivitet och opartiskhet vid kommande upphandlingar. Däremot gällande allmänna informationsträffar och liknande så får det ske en individuell lämplighetsprövning från gång till gång. Det har skett, och kommer troligen att ske framöver, att undertecknad som representant för kommunen deltagit i såväl allmänna informationsmöten som externt arrangerade utbildningar utan att det kunnat anses krocka med varken gällande konkurrenslagstiftning eller objektivitetsrekvisitet vid kommunens egna upphandlingar. När det gäller den egna förvaltningen så erbjuds dels en 4 timmars grundutbildning i Offentlig Upphandling 2ggr/år, samt att givetvis är organisationen välkommen med frågeställningar och genomgångar kring aktuellt regelverk vid konkreta situationer. Härvid följer att syftet med kommunens upphandlingsfunktion inte är att utbilda det lokala företagslivet i LOU, det är i så fall en fråga för Näringslivsavdelningen att samverka med det lokala näringsidkarna, och vid behov är Näringslivsavdelningen givetvis välkomna att avropa Upphandlingsenhetens särskilda kompetens så långt det är möjligt inom regelverkets ramar. Den interna utbildningen får redan anses löst. På dessa angivna grunder föreslår undertecknad därför avslag på dessa punkter. Gällande att-sats nr 2 vassare i sina formuleringar för att uppnå kommunens miljömål tidigare än planerat, lämnas följande utlåtande: Vid långt/högt ställda krav i samband med upphandling, oavsett miljö, kvalité, leverans osv, så är det alltid en avvägning mellan ekonomi och de aktuella kraven om detta informeras tydligt vid våra interna utbildningar. Ingen har ett självändamål att ställa lägre krav än nödvändigt, oavsett kravets karaktär, däremot är det inte ovanligt att man som upphandlare ser det motsatta onödigt högt ställda krav för att uppnå målet. LK har en av KF antagen Miljö- och klimatplan med uppställda mål och det finns även en uppföljning gjord kring detta. Att säga att miljömålen skall nås tidigare än vad som är beslut i det aktuella dokumenten är inte en uppgift för upphandlingen att lösa. Som nämnts har ingen ett självintresse av att inte beakta miljön och arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle, men det måste i så fall lösas politisk att säkerställa finansiering till en ny tidplan. Det finns i den aktuella motionen inte heller någon närmare specificering av vad som avses med kommunens miljömål, som sträcker sig från allt vad gäller grundvattnets kvalité till transportutsläpp, via fosforanvändning och energiförbrukning i privatbostäder. Att då ställa förhoppningen till att just upphandling kan lösa detta är tyvärr inte realistiskt hur goda intentionerna än är. 28

29 Leksands kommun Datum Sida 3(3) Slutsatsen är att oavsett egenintresset att erhålla en god kompetensutveckling, kombinerat med en god intention med motionen, så kan inte undertecknad lämna annat förslag till Kommunfullmäktige än nedanstående. Med härledning av det ovan framförda föreslår undertecknad att Leksands kommunfullmäktige besvarar Miljöpartiets motion med följande svar: Leksands kommunfullmäktige avslår motionen i dess helhet. I tjänsten Stefan Oscarsson Upphandlingschef 29

30 LEKSAND Motion till Leksands kommunfullmäktige angående kommunens upphandling Offentlig upphandling är en process för inköp av varor, tjänster med mera som görs av offentlig sektor och som regleras av speciella lagar och regler. Syftet med reglerna är att säkerställa att myndigheter behandlar alla som vill få affärskontrakt med offentlig sektor lika. Regelverket för offentlig upphandling är likadant i hela EU/EES och bygger på EUdirektiv. Myndigheterna skall enligt EU-reglerna vara sakliga och välja leverantör med hänsyn enbart till det som köps. Annan hänsyn, som lojalitet mot det egna landets leverantörer eller lojalitet mot tidigare leverantörer får inte förekomma. Valet av leverantör skall ske på affärsmässig grund och göras hos den leverantör som erbjuder den bästa varan/tjänsten/entreprenaden för det bästa priset. I Sverige regleras myndigheternas upphandling av lagen om offentlig upphandling (LOU) samt lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Organisationen kring upphandlingar bör ständigt vara uppdaterad och kunnig på det senaste i exempelvis aktuella lagar och regler för att leverera det bästa till kommuninvånarna, så varje krona i kommunens utgifter förvaltas på bästa sätt. Vi vill att upphandlingskontoret genom vidareutbildning ytterligare ska få höja sin kompetens, så att de ständigt är med på de senaste, att de kan svara på kluriga frågor från invånarna, att de kan vara företag behjälpliga med svar på vad som gäller i upphandlingar etc. Miljöpartiet de Gröna, (mp) mobiltele orgnr Sparbanksgatan 4 F LEKSAND 30

31 LEKSAND Leksands kommun ska kunna formulera bra upphandlingar och kravspecifikationer som speglar sig i närproducerat, ekologiskt och miljömedvetna framställningsprocesser, tillverkning, transporter mm. Kommunen ska sträva efter att vara ett medvetet miljöalternativ, kunna formulera sig i kravformuleringar som gör att vi ständigt är i framkanten på vår strävan i att uppnå och kanske förnya kommunens miljömål i en snabbare takt än vad som är planerat. Miljöpartiet de gröna i Leksand yrkar: ATT upphandlingskontoret ges möjlighet att gå på utbildning som lyfter deras kompetens ytterligare. ATT kommunens upphandlingar är vassare i sina formuleringar för att uppnå kommunens miljömål tidigare än planerat. ATT kommunens upphandlingskontor aktivt erbjuder kommunens företagare och andra förvaltningar utbildning och hjälp i upphandlingsfrågor som på sikt gagnar kommuninvånarna. Leksand Miljöpartiet de gröna i Leksand Eric Böwes Ella Gyllenhak Liss Anna Walsh Miljöpartiet de Gröna, (mp) mobiltele orgnr Sparbanksgatan 4 F LEKSAND 31

32 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Referens Dnr 2014/1123 Sida 1(1) Vård och omsorg Agneta Ivåker, För kännedom: "[Skriv text här]" Beslut om långsiktig hållbar regional stödstruktur för socialtjänst och hälso- och sjukvård Beskrivning av ärendet Arbetsutskottet för Region Dalarna föreslår direktionen att rekommendera medlemmarna att godkänna förslag till långsiktigt hållbar stödstruktur inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Utökningen föreslås med 3,0 årsarbetare till en kostnad av 2 250tkr/år att fördela så att landstinget finansierar 50% och kommunerna fördelar resterande 50% mellan sig, grundat på befolkningsantal. Region Dalarna som finansieras av Region Dalarnas medlemmar utgör en arena för lokala och regionala politiska prioriteringar och strategier inom välfärdsområdet. Målet med verksamheten vid Region Dalarna är att långsiktigt kunna försörja länet/regionen med praktiskt verksamhetsstöd. Förändrade förutsättningar från regeringen kommer att påverka de regionala utvecklingsarbetena som varit en del i den överenskommelse som regeringen tidigare haft. Medlen som regeringen kommer att förhandla om utgör en avsevärd minskning av resurserna. Sektorns/avdelningens bedömning För att kunna tillhandahålla en gemensam struktur för regionalt/lokalt utvecklingsarbete, krävs en utökning av bemanningen på Region Dalarna inom välfärdsområdet. Kraven på evidensbaserad praktik förväntas komma med skärpta direktiv, och för snabbare genomslag i utvecklingsarbeten, är samverkan mellan landsting och kommuner i en regional stödstruktur av vikt. Den föreslagna utökningen ska verka inom samtliga sakområden och samordna gemensamma utvecklingsprocesser. Sektorns bedömning är att det är stora fördelar med en regional stödstruktur. Ekonomi Den utökning som föreslås kommer att generera en kostnad om ca 60tkr/år. Förslag till beslut 1. Anta förslaget till långsiktig hållbar regional stödstruktur. 32

33 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2014/1123 Sida 2(2) Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Tjänsteutlåtande för beslut om långsiktigt hållbar regional stödstruktur för socialtjänst och hälso- och sjukvård, daterat Missiv - Beslut om långsiktigt hållbar regional stödstruktur för socialtjänst - hälsa och välfärd, daterad Protokollsutdrag - Långsiktigt hållbar regional stödstruktur för socialtjänst hälsa och välfärd, daterat Tjänsteskrivelse - Förslag till långsiktigt hållbar regional stödstruktur inom socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård, daterad Skickas (expedieras) till Region Dalarna, diariet@regiondalarna.se Agneta Ivåker sektorchef vård och omsorg Lars Nyberg, sektorchef lärande och stöd Yvonne Thorell, verksamhetsutvecklare Andreas Staberg, verksamhetsekonom Lena Lorenz, avd-chef ordinärt boende och LSS 33

34 MISSIV Sida 1(1) Mailadress: Datum Diarienummer RD 2013/215 Ert diarienummer Region Dalarnas medlemmar Beslut om långsiktigt hållbar regional stödstruktur för socialtjänst, hälsa och välfärd Region Dalarnas direktion har tagit beslut i ärendet " Långsiktigt hållbar regional stödstruktur för socialtjänst, hälsa och välfärd ". I beslutet rekommenderas medlemmarna att godkänna nedanstående förslag. Ni rekommenderas nu i respektive fullmäktige besluta: Godkänna förslag till långsiktigt hållbar stödstruktur inom socialtjänst och näraliggande hälso- och sjukvård. Utökning föreslås med 3,0 årsarbetare till en kostnad av kr/år att fördela så att landstinget finansierar 50 % och kommunerna fördelar resterande 50 % mellan sig grundat på befolkningsantal. Region Dalarna emotser ett justerat protokollsutdrag från respektive fullmäktige senast den Alla frågor i ärendet besvaras av Christina Wessman, christina.wessman@regiondalarna.se Tel.nr: Bilagor Bilaga 1 Protokollsutdrag från Region Dalarna Direktion Bilaga 2 Tjänsteskrivelse i ärendet Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

35 35

36 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Handläggare Christina Wessman Datum Dnr: RD 2013/215 Arbetsutskottet Förslag till långsiktigt hållbar regional stödstruktur inom socialtjänst och näraliggande hälso- och sjukvård. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta att rekommendera medlemmarna att godkänna förslag till långsiktigt hållbar stödstruktur inom socialtjänst och näraliggande hälso- och sjukvård. Utökning föreslås med 3,0 årsarbetare till en kostnad av kr/år att fördela så att landstinget finansierar 50 % och kommunerna fördelar resterande 50 % mellan sig grundat på befolkningsantal. Direktionen föreslås för egen del besluta att behålla politisk styrning av den regionala stödstrukturen via Välfärdsberedningen. Sammanfattning av ärendet Inför nya överenskommelser för 2014 mellan regeringen och SKL för utveckling av en evidensbaserad socialtjänst ställdes krav på samtliga regioner/län att presentera en plan för en långsiktigt hållbar regional stödstruktur inom socialtjänst och näraliggande hälso- och sjukvård från 2016 då nuvarande överenskommelser upphör och därmed också finansiellt stöd via stimulansbidrag. Region Dalarnas direktion godkände framtaget inriktningsförslag om långsiktigt hållbar regional stödstruktur med krav på att ett mer preciserat underlag avseende finansiering skulle presenteras i juni 2014 för ställningstagande inför kommande verksamhetsplaneringar i länets kommuner och landstinget. Förslaget redovisades till SKL senast i november Ärendet Politisk styrning Välfärdsberedningen utgör en mycket viktig och väl fungerande mötesplats för dialog, direktiv och samordning av frågor som faller inom området. De kan även ge uppdrag som inte kopplas till nationell nivå utan är viktiga ur ett regionalt/lokalt perspektiv. Därför föreslås att nuvarande organisering av den politiska styrningen, med en Välfärdsberedning vars ledamöter utses av direktionen, kvarstår oförändrad. Tjänstemannastyrning Den fungerar väl, men har utvecklingspotential när det gäller former och mandat främst för styrgrupperna inom respektive sakområde. En 36

37 2(3) utvecklingsprocess är inledd och förslaget är att återrapportering av arbetet fortlöpande ges till Välfärdsberedningen. Regionala Stödfunktioner och finansiering För att tillhandahålla en grundstruktur för gemensamt regionalt/lokalt utvecklingsarbete behövs en utökning av den bemanning som idag finns på Region Dalarna inom välfärdsområdet. Kraven på en evidensbaserad praktik kommer inte att minska utan istället väntas skärpta direktiv. Det går inte att förvänta sig att allt utvecklingsarbete ska ske med stöd av stimulansbidrag. Dessa avser uppstart av nya områden för att få ett snabbare genomslag av nya krav och riktlinjer. Det som framstår allt mer tydligt är att kommuner och landsting måste samverka sinsemellan för att klara gemensamma åtaganden, men också att kommunerna måste hitta vägar att samverka i de för dem gemensamma utvecklingsprocesser. En enskild kommun klarar inte av att upprätthålla en helt egen stödstruktur. Det gäller landet som helhet och Dalarna i synnerhet då de flesta av länets kommuner är små. Fördelen med en regional stödstruktur är att man kan göra gemensamma prioriteringar för frågor som ska hanteras tillsammans utan att det utesluter varje huvudmans eget utvecklingsansvar. Region Dalarnas stab inom välfärdsområdet föreslås utöka med 3,0 årsarbetare. Dessa ska verka inom samtliga sakområden och samordna gemensamma utvecklingsprocesser i länet på uppdrag av Välfärdsberedning och chefsnätverk. Tillkommande kostnad beräknas till kr/år. Fördelning mellan huvudmännen föreslås bli att landstinget bekostar 50 % och kommunerna fördelar resterande 50 % sinsemellan utifrån befolkningsunderlag. Med ovan nämnda fördelningsnyckel blir landstingets kostnad kr/år och lika mycket skulle fördelas mellan kommunerna. Slutlig fördelningsnyckel inför 2016 tas fram på grundval av befolkningsfördelningen i Dalarna 31december 2014 Om det kommer nya nationella uppdrag av mer omfattande karaktär förutsätts att medel tillförs regionen under en uppstartsperiod och att utökning av bemanningen i så fall kan komma ifråga godkände ledningsgruppen på tjänstmannanivå förslaget till styrning och ledning samt omfattning och finansiering av en långsiktigt hållbar stödstruktur. Där framhålls att en utökning av det regionala stödet är en kommunövergripande fråga då det kan beröra flera nämnder/styrelser i kommunerna. Välfärdsberedningen beslutade att bifalla förslaget och föreslå Region Dalarnas direktion att rekommendera sina medlemmar att godkänna detsamma. Christina Wessman Chef utveckling hälsa och välfärd Beslutet ska skickas till Samtliga kommuner i Dalarna 37

38 3(3) Landstinget Dalarna Christina Wessman, Region Dalarna 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Allmänna utskottet 20 Dnr 2014/1468 Revisionsrapport - granskning av redovisning och intern kontroll i redovisningsrutiner Beskrivning av ärendet Kommunallagen anger att kommunens nämnder och styrelser ska ha kontroll över sin verksamhet. Detta innebär att dessa själva ansvarar för att ha en ändamålsenlig styrning så att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt, att det finns säkra rutiner som förhindrar förluster och som säkerställer att redovisningen är rättvisande. Kommunrevisionen har granskat kvaliteten i den löpande redovisningen och den interna kontrollen i ett urval av redovisningsrutinerna. Granskningen har skett genom analys av styrdokument, rutinbeskrivningar samt riktlinjer för redovisning. Därutöver har intervjuer genomförts med ansvariga för respektive redovisningsrutin samt ekonomichef. En analys har genomförts av redovisningsmaterial, där ett antal stickprov har gjorts för att verifiera riktigheten mot gällande styrdokument samt lag och god kommunal redovisningssed. Granskningen har genomförts av revisionsbyrån PwC såsom biträden till kommunrevisionen. Den sammanfattande bedömningen är att den löpande redovisningen i huvudsak ger en rättanvisande bild men att rutinerna bör stärkas avseende periodisering inom året och för hanteringen av anläggningstillgångar. Den interna kontrollen i den granskade områdena bedöms i huvudsak stödja en rättvisande redovisning. Eknomichefens bedömning Revisonen slår fast att den löpande redovisningen i huvudsak ger en rättvisande bild och att den interna kontrollen i de granskade områdena i huvudsak bedöms stödja en rättvisande redovisning. Ett par förbättringsområden lyfts dock fram. Dessa är dels periodisering av den löpande redovisningen på månadsbasis som inte fullt ut bedöms ge en rättvisande bild av redovisning och utfall och dels en mer frekvent/ kontinuerlig aktivering av materiella anläggningstillgångar. Justeras Utdrag bestyrks 45

46 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Allmänna utskottet Till den senare frågan lyfts också möjligheten fram att mer utnyttja ekonomisystemets funktioner för integration mellan anläggningsreskontra och redovisning, bland annat för att förbättra spårbarheten mellan investeringsobjekt och anläggningsobjekt. Intäkter och kostnader avseende pensioner samt utifrån prognoser för skatteintäkter och fastighetsavgifter bokförs inte löpande utan sker i samband med delårsbokslut och årsbokslut. Ekonomifunktionen kommer att väga för- och nackdelar mot varandra av en eventuell förändring av denna rutin. När det gäller intäkter för integration sker viss periodisering men en del bokförs med viss eftersläpning. Detta är framför allt relaterat till svårigheterna med att i rätt tid få in ett korrekt underlag för bokföring. Översyn av möjligheterna att få in underlag tidigare ska ske. Rutin om periodisering saknas idag i ekonomihandboken men återfinns istället på intranätet där alla styrdokument, riktlinjer och rutinbeskrivningar kopplade till redovisningen finns samlade. I samband med delårsbokslut och årsbokslut finns särskilda rutiner och avstämningar för att säkerställa rättvisande redovisning och korrekta periodiseringar, vilket måste betraktas som det väsentliga utifrån de formella rapporteringskraven. Aktivering av materiella anläggningstillgångar kommer att utökas med aktivering per tertial från och med år Rutiner för detta har arbetats fram. Möjligheterna för ökad integration mellan anläggningsreskontra och redovisning kommer att undersökas vidare under året. Avstämning angående de synpunkter som framförts i rapporten är gjord med ekonomiavdelningen under granskningsarbetet. Det kommer även fortsättningsvis att finnas en dialog med revisionen om utvecklingen av redovisningsrutinerna. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från ekonomichef Mikael Fändrik, daterat Revisionsrapport - granskning av redovisning och intern kontroll i redovisningsrutiner, daterad Allmänna utskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta 1. Lägga informationen till handlingarna. Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 46

47 47

48 48

49 49

50 50

51 51

52 52

53 53

54 54

55 55

56 56

57 57

58 58

59 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Allmänna utskottet 11 Dnr 2014/821 Begäran om kommunens ställningstagande avseende eventuella fastighetsförsäljningar Beskrivning av ärendet Styrelsen för Leksandsbostäder AB har diskuterat försäljningar av olika fastigheter i bolagets bestånd. De fastigheter som är aktuella för eventuell försäljning är: Lundstäkten 12 (Molands f.d. husmodersskolan) Åhls prästgård 1:3 Insjön (f.d. Åhls barnakademi) Övre Heden 17:3 Insjön (Insjövägen 27, Tysklindshuset ) Enligt Leksandsbostäder AB:s bolagsordning ska kommunen ges möjlighet att ta ställning innan beslut fattas av principiell betydelse eller av större vikt. Beslutsunderlag Begäran från Leksandsbostäder AB, daterad Yrkanden Anne-Lie Stenberg (M) och Viktor Zakrisson (S): Bifall till att en utredning genomförs som tar ett helhetsgrepp över hela kommunen. Allmänna utskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta 1. Ingen erinran mot försäljning av fastigheterna Lundstäkten 12 (Molands, f.d. husmodersskolan) och Åls prästgård 1:3 (f.d. Åhls barnakademi). 2. För att kunna ta ställning till ärendet om Övre Heden 17:3 (Insjövägen 27, Tysklindshuset ) önskas mer underlag och en strategisk plan kring hyresgästernas situation vid en försäljning, bostadsmixen i kommunen avseende hyres- och bostadsrätter respektive privata och allmännyttiga värdar samt vad de uppskattade försäljningsintäkterna ska användas till. En plan för ytterligare försäljningar i kommunen ska tas fram som en del av underlaget samt en plan för kommande byggnation och finansiering därav. 3. Uppdra till Leksands bostäder AB att ta fram efterfrågat underlag enligt punkt 2 ovan. Underlaget ska vara Leksands kommun tillhanda senast den 7 maj. Justeras Utdrag bestyrks 59

60 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Allmänna utskottet Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 60

61 Leksand Dnr: 2014/48 Till Leksands kommun Begäran om kommunens ställningstagande avseende eventuella fastighetsförsäljningar Styrelsen för Leksandsbostäder har diskuterat försäljningar av olika fastigheter i bolagets bestånd. De fastigheter som är aktuella för beslut avseende en eventuell försäljning är: Lundstäkten 12, Leksand (Molands), Åhls Prästgård 1:3 Insjön (Barnakademin) samt Övre Heden 17:3 Insjön (Insjövägen 27) Lundstäkten 12 kontorshuset Molands har varit i bolagets ägo sedan 1998 och byggdes om år 2000 till kontorshus. Studiefrämjandet har under senare år hyrt hela fastigheten men sedan årsskiftet 2013/2014 är huvudbyggnaden outhyrd. Fastigheten är inte av strategisk betydelse för bolaget. Efter underhandskontakter med kommunen med förfrågan om det föreligger något lokalbehov för kommunala förvaltningar i fastigheten har konstaterats att så inte är fallet. Fastigheten bedöms därför kunna försäljas. Åhls Prästgård 1:3, Åhls Barnakademi har ägts av bolaget sedan Ombyggnad genomfördes år 1999 och 2000 till förskola. Leksands kommun har hyrt fastigheten sedan 2000 då ett projekt med en daghemsskola startades. Nu har verksamheten flyttat till Insjöns skola och lokalerna står tomma. Investeringarna sedan förvärvet uppgår till ca tkr, viss avskrivning är gjord, det bokförda värdet uppgår till ca tkr. Stora underhållsåtgärder har också genomförts under hyrestiden. Diskussioner har förts med kommunen om att förlägga annan verksamhet i lokalerna, men inte lett till någon ny förhyrning. Vidare har kontakt förekommit med privat intressent om förhyrning av lokalen, men detta är i dagsläget inte aktuellt. Ombyggnad av fastigheten till lägenheter bedöms inte vara ekonomiskt försvarbart, varför en försäljning av fastigheten är det bästa alternativet. Övre Heden 17:3 Insjön, Insjövägen 27 ägs sedan 1995 av Leksandsbostäder AB. Fastigheten består av 34 lägenheter, övervägande del är 1-2 rok, men också några 3 rok. Kommunen har under några år bedrivit ett s.k. trapphusboende i fastigheten. Detta är nu avvecklat och verksamheten har flyttats till Leksand. Uthyrningsgraden i fastigheten är god och f.n. finns inga vakanser. Diskussioner har förts med en privat intressent om en försäljning av fastigheten. Någon marknadsvärdering har inte gjorts och en försäljning Telefon: Besöksadress: Hagagatan 8 Postadress: Box Leksand Sida 1 av 2 61

62 Leksand Dnr: är givetvis en fråga om en fortsatt god förvaltning men också en fråga om priset vid en försäljning. Överskottet av en försäljning kommer att nyttjas för investeringar i nyproduktion. Bolagets totala fastighetsinnehav i Insjön uppgår till 161 lägenheter. Den nu aktuella fastigheten utgör ca 20 % av vårt bestånd i Insjön. Enligt bolagsordningen ska Leksands kommun ges möjlighet att ta ställning innan beslut fattas i frågor som är av principiell betydelse eller har större vikt. Styrelsen har beslutat att inhämta kommunens ställningstagande i fråga om ovanstående försäljningar. Leksand dag som ovan Elisabet Nises-Look Sida 2 av 2 62

63 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Allmänna utskottet 12 Dnr 2015/90 Evenemangsstrategi i Leksands kommun Beskrivning av ärendet Evenemang som genomförs i Leksand ska ligga i linje med kommunens vision och bidra till att stärka vår attraktivitet. Strategin bygger på att stimulera till att det skapas evenemang under lågsäsong och förlänga sommarsäsongen för att på så sätt förstärka vår tillväxt. Ett evenemang är en större tillställning eller händelse som arrangeras kortvarigt och ska inte förväxlas med löpande verksamhet som sker kontinuerligt. För att lyckas med detta behövs en tydlig evenemangsstrategi, en årlig evenemangsbudget och ett beslutande organ (evenemangsråd) som håller ihop och prioriterar resurser utifrån rådande riktlinjer. Det är bra för kommunen om det endast finns en instans dit arrangörer ska vända sig vid förfrågningar av olika art och för äskande av pengar. Ett evenemangsråd säkerställer kvaliteten och återkopplar utfallet till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, daterat Evenemangsstrategi för Leksands kommun Evenemangsansökan Evenemangsbudget Utdrag från kommunstyrelsens konto för föreningsbidrag Allmänna utskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta 1. Anta evenemangsstrategi för Leksands kommun Flytta budgetposter som rör evenemang där bidraget understiger kronor från kommunstyrelsen till evenemangsrådet. Stiftelser, folkhögskolor m.fl. som får bidrag som inte har med evenemang att göra berörs inte. 3. Informera kommunfullmäktige om evenemangsstrategin. Justeras Utdrag bestyrks 63

64 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Allmänna utskottet Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 64

65 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1(1) Avdelning Linda Hjerpe, näringslivskoordinator Datum Referens Dnr 2015/90 Evenemangsstrategi i Leksands kommun Beskrivning av ärendet. Evenemang som genomförs i Leksand ska ligga i linje med kommunens vision och bidra till att stärka vår attraktivitet. Strategin bygger på att stimulera till att det skapas evenemang under lågsäsong och förlänga sommarsäsongen för att på så sätt förstärka vår tillväxt. Ett evenemang är en större tillställning eller händelse som arrangeras kortvarigt och ska inte förväxlas med löpande verksamhet som sker kontinuerligt. För att lyckas med detta behövs en tydlig evenemangsstrategi, en årlig evenemangsbudget och ett beslutande organ (evenemangsråd) som håller ihop och prioriterar resurser utifrån rådande riktlinjer. Det är bra för kommunen om det endast finns en instans dit arrangörer ska vända sig vid förfrågningar av olika art och för äskande av pengar. Ett evenemangsråd säkerställer kvaliteten och återkopplar utfallet till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen behöver anta evenemangsstrategin och för vissa evenemang såsom Himlaspelet och Medeltidsmarknaden flytta beslutsfattandet med budget från KS föreningsbidrag till evenemangsrådet. Ekonomi Se bifogat budgetdokument. Förslag till beslut Anta evenemangsstrategi. Flytta budgetposter som rör evenemang från KS till evenemangsrådet där bidraget understiger 150 tkr. Bidrag till stiftelser, folkhögskolor och som inte har med evenemang att göra berörs ej. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Evenemangsstrategi Evenemangsriktlinjer Evenemangsansökan Evenemangsbudget Utdrag från KS föreningsbidrag 65

66 Leksands kommun Datum Referens Dnr Sida 2(2) Skickas (expedieras) till Linda Hjerpe, näringslivkoordinator Per Strid, näringslivschef Maria Bond, kommunikationschef Marie Folkesson, kulturchef Lars Liljegren, fritidschef 66

67 Evenemangsstrategi Leksands kommun Bakgrund Evenemangsstrategin visar hur vi i Leksands kommun arbetar för att koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att skapa en positiv bild av Leksand och förstärka vår tillväxt. Evenemang bidrar till en kommuns identitet och skapar attraktion och samhörighet för såväl boende som besökare. Vi vet att evenemang stärker tillhörigheten hos de som bor här och kan bidra till att ytterligare förstärka stoltheten som finns att bo, verka och leva i Leksands kommun. Vi vet också att en stor del av besökarna till större evenemang i Leksand kommer från andra platser och att man även väljer att besöka även andra besöksmål, restauranger eller butiker när man ändå är här. Varför? Göra Leksand intressantare för oss som bor här och för att locka besökare till kommunen. Vad? Vi har en klar och uttalad evenemangsstrategi. Vi har en årlig evenemangsbudget som stödjer strategin och ska fungera som ett smörjmedel för de arrangörer som vill skapa evenemang i Leksands kommun. Evenemangsrådet är det organ som utifrån evenemangsstrategin beslutar om hur pengarna från evenemangsbudgeten ska tilldelas. Hur? Genom att skriva tydliga evenemangsriktlinjer och erbjuda stöd och hjälp av evenemangslotsen möjliggör och förenklar vi handläggning och genomförande för arrangörer. Mål De evenemang som genomförs och stöttas av Leksands kommun ska ligga i linje med kommunens vision och bidra till att stärka vår attraktivitet. Målen för de kommande tio åren är: Förlänga evenemangssäsongen i kommunen med fler evenemang under lågsäsong. Visa att vi kan ta emot större evenemang till Leksand. Öka mångfalden i evenemang (kön, ålder, etnicitet, HBTQ, funktionsnedsättningar m.m.) Bidra till målet att bli invånare. Öka antalet besökare i Leksands kommun. Bli Dalarnas främsta evenemangsort. Evenemangsvision Att som turist besöka Leksand har under decennier för många blivit en tradition som lett till att vi har närmare 1 miljon besökare varje år. Leksand är det största besöksmålet i regionen 67

68 och här finns flera tusen kommersiella bäddar. I mer än 150 år har Leksand lockat besökare med sina naturupplevelser, traditioner och evenemang. Här blandas storslagen natur och genuina kulturmiljöer med en mängd attraktioner som lockar gammal som ung. Varje år deltar personer från hela världen i midsommarfirandet när vi reser det som många kallar hela Sveriges majstång. Andra stora reseanledningar är Leksand Sommarland med över besökare per år. Medeltidsmarknaden har vuxit till en av landets största och rankas mycket högt av besökarna. Vintertid är hockeylaget den största besöksmagneten med i genomsnitt åskådare per match. Inom en radie av 45 minuter med bil bor kullor och masar. Tågen på Dalabanan gör tre stopp i kommunen och som besökare finns två flygplatser inom 45 minuter att välja på. En av Sveriges mest välkända hotellbyar, Tällberg, finns på bara tio minuters bilresa från centrum. Visionen är att Leksand ska utvecklas till och befästa sin position som Dalarnas främsta evenemangsort. Målgrupper Människor med intresse för kultur, naturupplevelser och sportaktiviteter. Barnfamiljer. Organisation Evenemangsråd Är det beslutsfattande organet. Vid oenighet inom rådet fattas beslut av kommundirektör. Funktioner i evenemangsrådet är kulturchef, fritidschef, näringslivschef, kommunikationschef samt evenemangslots. Funktionerna har i sin arbetsroll den kunskap och kompetens som främjar till en hållbar utveckling av Leksand som evenemangsort. Organisationsschema se skiss. Mötesstrukturen under året är två möten per halvår. Totalt 4 möten per år. Evenemangslotsen är sammankallande. Samtliga möten protokollförs. Evenemangsrådet har delegerad beslutanderätt upp till 250 tkr och rapporterar till kommunstyrelsen som varje år i december beslutar om nästa års budget. Evenemangsrådet är till för att kvalitetssäkra och optimera evenemang. De håller även kontinuerlig kontakt med externa arrangörer och finansiärer. Rådet har en beredande funktion i andra frågor som rör evenemang. Evenemangslots Vara Leksands representant i frågor som rör evenemang. Hålla löpande kontakt med arrangörer som söker evenemangsstöd. Upparbeta och dokumentera kunskap om återkommande och nya evenemang. Sammanställa ansökningar inför evenemangsrådets möten. Lämna relevant material till evenemangsrådets ledamöter inför kallelser till möte. Vara föredragare i evenemangsrådet och lämna förslag till beslut. Årligen redovisa genomförda aktiviteter och resultat i kommunstyrelsen. Utföra omvärldsbevakning. 68

69 Bilaga 1 - Organisation Evenemangsstrategi (antas av kommunstyrelsen) Evenemangsråd Näringslivschef Evenemangslots Kulturchef Fritidschef Kommunikationschef Evenemangsrådet tar beslut om evenemangsansökningar, gör årliga redovisningar till KS och följer upp evenemangsstrategin. Evenemangslots Näringslivskoordinator Handha evenemangsbudgeten, evenemangsansökningar, föredragande i evenemangsrådet, intern samordnare, följer upp evenemang och gör underlag för årlig redovisning. 69

70 Evenemangsriktlinjer

71 Evenemang i Leksands Kommun Evenemangsriktlinjerna är Leksands kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att stärka kommunens varumärke. Ett evenemang är en större tillställning eller händelse som arrangeras kortvarigt, och ska inte förväxlas med löpande verksamhet som sker kontinuerligt. Leksands kommuns bidrag till evenemangsutvecklingen är: Organisation och handläggning - Vi ska agera koordinerat och serviceinriktat och hålla en väl fungerande infrastruktur. - Vi ska tillhandahålla tydliga regler och riktlinjer för evenemangens genomförande som tar hänsyn till miljöpåverkan, sociala aspekter, ljudnivåer, trygghet och ordning. - Vi ska agera konkurrensneutralt. - Vi ska genom tydliga avtal och överenskommelser vid egen markupplåtelse och/eller hyra av kommunala anläggningar reglera parternas ömsesidiga krav och skyldigheter. - Handläggning ska ske utan onödiga fördröjningar samt med tydlig och korrekt information. Ekonomi och finansiering - Vi ska klargöra att arrangören står för de ekonomiska riskerna. - Kommunen kan i särskilda fall vara sponsor eller bidragsgivare med tydliga resultatkrav i enlighet med evenemangsstrategin och -riktlinjerna. - Vi ska inte verka med förlusttäckningsgarantier. Till arrangörens hjälp finns en evenemangslots på kommunen, och alla kommunens förfrågningar om stöd för evenemang ska kanaliseras till denna funktion. På så sätt uppnås ett helhetsgrepp, större professionalism och färre suboptimeringar. Evenemangslotsen har inte en offensivt (uppsökande) säljande roll, utan är sakkunnig inom den kommunala organisationen, expert på praktiskt hantering av ett evenemang samt är bollplanket och länken mellan arangören och de berörda kommunala verksamheterna. Kriterier för evenemangsstöd För att få ekonomiskt och/eller annat stöd från Leksands kommun krävs att evenemanget uppfyller vissa kriterier. Beslut fattas enligt dessa kriterier, och arrangören skall kunna redogöra för sin bedömda uppfyllelse, samt efter avslutat arrangemang återrapportera resultatet av uppfyllelsen. 71

72 Varje evenemang skall uppfylla följande kriterier: Evenemanget ska ske genom dialog med kommunens evenemangslots. Ansökan ska vara evenemangslotsen tillhanda senast 6 veckor innan evenemanget äger rum. Söker evenemanget stöd i form av ekonomiskt bidrag måste ansökan vara inne senast 2 veckor innan evenemangsrådet sammanträder (4 tillfällen/år). Evenemanget ska ligga i linje med kommunens evenemangsstrategi. Evenemanget ska uppfylla tillräckliga krav på tillgänglighet. Evenemanget ska genomföras i nära och god samverkan med berörda organisationer och föreningar. Arrangören ska senast 4 veckor efter genomfört evenemang lämna in en skriftlig uppföljning och utvärdering. Handläggning av ansökningar Hantering av ett ärende gällande stöd för evenemang går till så här: 1. Arrangören kontaktar evenemangslotsen för att få råd, vägledning, checklistor samt eventuella ansökningshandlingar för bidrag. 2. Dialog sker mellan evenemangslots och evenemangsarrangör. 3. Arrangören lämnar in aktuella handlingar (se bilaga 1 Ansökan om evenemang ). Detta ska ske senast sex veckor innan evenemanget äger rum. Söker evenemanget stöd i form av ekonomiskt bidrag måste ansökan vara inne senast 2 veckor innan evenemangsrådet sammanträder (4 tillfällen/år). 4. Evenemangslotsen stämmer av med berörda verksamheter inom kommunen, bereder ärendet och gör förslag till beslut. 5. Beslut om ekonomiskt stöd fattas av evenemangsrådet. Rådet fattar beslut upp till och med ett värde av 250 tkr. För ekonomiska bidrag som överstiger 250 tkr beslutar kommunstyrelsen. 6. Evenemangslotsen återkopplar till arrangören. 7. Eventuella medel betalas ut till arrangören efter överenskommelse. 8. Återkoppling med uppföljning och utvärdering ska ske från arrangören senast 4 veckor efter avslutat evenemang. 9. Evenemangslotsen rapporterar löpande evenemangsredovisning till evenemangsrådet samt sammanställer en årlig rapport till kommunstyrelsen. Ärenden handläggs av evenemangslotsen löpande under året. Evenemang som godkänns kan förvänta sig följande stöd från kommunen: Råd och stöd vid genomförande av evenemang. Samordnad tillståndshandläggning. Praktisk hjälp med eventuell trafikomläggning och hänvisningsskyltning. En samordnad kontakt med elbolag, Leksandsbostäder och andra kommunala verksamheter som är berörda. Annonsering och marknadsföring via kommunens kanaler. 72

73 Journummer under evenemangets genomförande för hjälp med oförutsedda händelser i frågor där kommunen är berörd. Uppföljning och utvärdering Varje evenemangsarrangör är skyldig att lämna in en uppföljning och utvärdering efter genomfört evenemang (se bilaga 2 Utvärdering evenemang ). Varje utvärdering skall innehålla följande information: Antal deltagare/besökare/övernattningar. Hur evenemanget har synts i media. Antal funktionärer. Vad bidraget har använts till. Vilka av kommunens kriterier som har uppfyllts. Hur evenemanget har marknadsförts och hur kommunen har synts genom marknadsföringen. Erfarenheter (positiva och negativa) av genomfört evenemang. Vilka förändringar som kommer att göras inför en eventuell nästa gång. 73

74 Ansökan evenemang Namn på evenemang Evenemangsdatum Arrangör Adress Kontaktperson Postnummer Telefonnummer E-post Organisationsnummer Webbplats Kortfattad beskrivning av evenemanget (syfte, mål och målgrupp) Uppfyllelse av kriterier Vilka av kommunens kriterier bedömer ni att ni uppfyller? Evenemanget sker dialog med kommunens evenemangslots. Evenemanget ligger i linje med kommunens vision. Evenemanget uppfyller tillräckliga krav på tillgänglighet. Evenemanget genomförs i nära och god samverkan med berörda organisationer och föreningar. Arrangören kommer att efter genomfört evenemang lämna in en skriftlig uppföljning och utvärdering. Leksands kommun ska synas i evenemangets marknadsföring, annonsering, webb, etc. Deltagare/besökare Antal deltagare som arrangerar Uppskattat antal besökare Uppskattat antal övernattningar 74

75 Eventuell entréavgift Önskat ekonomiskt bidrag SEK Bifogade bilagor Budget Arrangemangsupplägg Organisationsschema med tillhörande kontaktlista Skisser Miljöhanteringspolicy (se kommunens hemsida) 75

76 Uppföljning evenemang Namn på evenemang Evenemangsdatum Arrangör Adress Kontaktperson Postnummer Telefonnummer E-post Organisationsnummer Webbplats Kortfattad beskrivning av evenemanget (syfte, mål och målgrupp) Uppfyllelse av kriterier Vilka av kommunens kriterier uppfylldes? Evenemanget skedde i dialog med kommunens evenemangslots. Evenemanget låg i linje med kommunens vision. Evenemanget uppfyllde tillräckliga krav på tillgänglighet. Evenemanget genomfördes i nära och god samverkan med berörda organisationer och föreningar. Arrangören har efter genomfört evenemang lämnat in en skriftlig uppföljning och utvärdering. Leksands kommun syntes i evenemangets marknadsföring, annonsering, webb, etc. Deltagare/besökare Antal deltagare som arrangerade Antal besökare (totalt och unika) 76

77 Antal övernattningar Målgrupp som besökte Uppskattad konsumtion/besökare Funktionärer Utfall Uppfyllde evenemanget sitt syfte och mål? Spontana reaktioner från besökare? Erfarenheter av evenemanget (positiva och negativa): Eventuella förändringar av evenemanget till nästa gång: Hur var dialogen med evenemangslotsen under arbetet? Dialog med övriga kommunmedarbetare som jobbade under evenemanget? Beskrivning av vad det ekonomiska bidraget gick till: Kort beskrivning av genomförandet: Hur har evenemanget synts i media: Dokumentation av exponering av Leksands kommun via evenemangets kommunikationskanaler: Övrig dokumentation (bilder): 77

78 Evenemangsbudget EVENEMANG BARNENS VALBORG Projektledartimmar kr kr kr kr kr kr kr SVERIGES NATIONALDAG 6 JUNI kr kr kr kr kr kr kr Projektledartimmar MIDSOMMAR kr kr kr kr kr kr kr KULTURNATTA kr kr kr kr kr kr kr KULTURNATTA/TASTE OF LEKSAND kr MEDELTIDSMARKNAD kr kr kr kr kr kr kr Årlig övrig sponsring enligt sponsringspolicy kr kr kr kr kr kr kr (Insjödagen, Medeltidsmarknaden, ev sommararrangemang) LEKSANDS JULMARKNAD kr kr kr kr kr kr kr LEKSANDS VINTERVECKA (eller annat vinterarrangemang) Produktionkostnader kr kr kr kr kr kr Projektledartimmar 200 tim (120kr 0,31 42= 37,70) = 157,70kr kr kr kr kr kr kr BOMÄSSAN kr kr kr kr Projektledartimmar internt 100 timmar (juni-sep) Produktionskostnader Personaltimmar 130 timmar BEYOND SKIING Vi är kommunen! Internt ambassadörsskap (96 st x 110 kr/tim x 1,4arbgivavg x 8tim) = Transport Träna dig i världsform! Friskvårdsprojekt för medborgare kr kr kr VMavenyn 78

79 Musikskolans uppträdande alla tävlingsdagar i Falun (transport) Taste of Leksand Friends of Leksand Vänortsprojekt, couchsurfing House of Dalarna Kreativ process (för hela Beyondarbetet) Mässmonter i Falun 1 mars Personaltimmar 120 timmar internt Projektledartimmar internt 200 timmar Produktionkostnader kr kr kr kr kr MELODIFESTIVALEN kr kr kr Projektledartimmar internt Projetkledartimmar externt 200 timmar Produktionskostnader SKOLA/ARBETSLIVSKONFERNS kr SKNTs ÅRSKONFERENS? Värdkommun? SHL-FINAL 2019 Projektledartimmar internt Produktionskostnader kr SUMMA kr kr kr kr kr kr kr 79

80 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Allmänna utskottet 17 Dnr 2014/1179 Erbjudande gällande konstverk i form av en häst gjord av handgjort papper Beskrivning av ärendet Konstnär vill donera ett konstverk i form av en häst gjord i papper, ca 150 cm hög. Hästen är gjord av hundratals knäckebrödsskivor i papper, en hyllning till knäckebrödet från Leksand. Konstnären vill att den ska stå i någon av kommunens offentliga lokaler. Den tål inte att stå utomhus och måste stå skyddat då materialet är skört, ex i en monter eller på ett podium. Konstnären donerar konstverket under vissa villkor och skriver att det vore kommunen till heders om en rimlig summa pengar kunde avsättas för inköpet. Sektorns/avdelningens bedömning Utsmyckningsgruppen tycker att konstverket ser intressant ut och får tacka för erbjudandet. För att tillvarata konstverket på ett optimalt sätt krävs ett relativt stort utrymme i någon av kommunens lokaler. Platsen ska även ha i ett skyddat läge exempelvis i en monter. Utsmyckningsgruppen ser inte att kommunen har någon lämplig plats eller resurser för detta. Det vore bättre om Leksands knäckebröd AB blev erbjuden donationen då konstverket är starkt förknippat med deras varumärke. Ekonomi Kostnader för monter ca kronor. Årlig underhållskostnad med eventuellt behov av papperskonservator. Ersättning till konstnär. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från utsmyckningsgruppen genom stadsarkitekt Anna Ograhn, daterat Skrivelse från, daterad Justeras Utdrag bestyrks 80

81 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Allmänna utskottet Allmänna utskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta 1. Tacka för erbjudandet. Kommunen har inte något bra utrymme eller resurser för att ta tillvara konstverket på ett optimalt sätt. Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 81

82 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1(1) Referens Dnr 2014/ Kommunstyrelsen Anna Ograhn, Erbjudande gällande konstverk i form av en häst gjord av handgjort papper Beskrivning av ärendet Konstnär vill donera ett konstverk i form av en häst gjord i papper, ca 150 cm hög. Hästen är gjord av hundratals knäckebrödsskivor i papper, en hyllning till knäckebrödet från Leksand. Konstnären vill att den ska stå i någon av kommunens offentliga lokaler. Den tål inte att stå utomhus och måste stå skyddat då materialet är skört, ex i en monter eller på ett podium. Konstnären donerar konstverket under vissa villkor och skriver att det vore kommunen till heders om en rimlig summa pengar kunde avsättas för inköpet. Sektorns/avdelningens bedömning Utsmyckningsgruppen tycker att konstverket ser intressant ut och får tacka för erbjudandet. För att tillvarata konstverket på ett optimalt sätt krävs ett relativt stort utrymme i någon av kommunens lokaler. Platsen ska även ha i ett skyddat läge exempelvis i en monter. Utsmyckningsgruppen ser inte att kommunen har någon lämplig plats eller resurser för detta. Det vore bättre om Leksands knäckebröd AB blev erbjuden donationen då konstverket är starkt förknippat med deras varumärke. Ekonomi Kostnader för monter ca kr Årlig underhållskostnad med eventuellt behov av papperskonservator Ersättning till konstnär Förslag till beslut Tacka för erbjudandet men att kommunen inte har något bra utrymme eller resurser för att ta tillvara konstverket på ett optimalt sätt. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Tjänsteutlåtande Brev från konstnären Skickas (expedieras) till Konstnär Utsmyckningsgruppen 82

83 83

84 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Referens Dnr 2014/1180 Sida 1(2) Vård och omsorg Lotta Arnesson, Skrivelse med förslag om att höja föreningsbidraget till föreningar som hjälper till ideellt inom äldrevården, LSS och dagverksamheten Beskrivning av ärendet har inkommit med en skrivelse med förslag om att kommunen ska höja föreningsbidraget till de föreningar som hjälper till ideellt inom någon av kommunens verksamheter. Exempel på verksamheter är äldrevården, LSS och dagverksamheten. Tanken är att de ideella insatserna ska leda till att brukarna får en extra guldkant i sin tillvaro. Sektorns/avdelningens bedömning Idag anordnas många aktiviteter för brukare inom äldrevården, LSS och dagverksamheten. Anhörigstöd anordnar tillsammans med kyrkan många olika aktiviteter för brukare. På boendena anordnas bland annat bingo, musikuppträdanden, rörelsegymnastik till musik och bildvisning. Förvaltningen har varit i kontakt med några föreningar och diskuterat förslaget om höjt föreningsbidrag till de föreningar som hjälper till ideellt inom någon av kommunens verksamheter. Föreningarna anser att det är tidsbrist snarare än brist på pengar som gör att man inte har möjlighet att hjälpa till i kommunens verksamheter. Föreningarna känner sig också osäkra på hur man tar hand om dessa målgrupper. De har ingen utbildning i detta. Förslag till beslut Kommunen har ingen avsikt att genomföra föreslagna idéer eftersom det redan genomförs många aktiviteter för brukare inom äldrevården, LSS och dagverksamheten. Föreningarna har på grund av tidsbrist ingen möjlighet att utföra ideella tjänster inom kommunens verksamheter. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken 1. Skrivelse från, daterat Tjänsteutlåtande från utredare Lotta Arnesson, daterat Skickas (expedieras) till Sektorschef Agneta Ivåker 84

85 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2014/1180 Sida 2(2) 85

86 86

87 87

88 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Utskottet för samhällsbyggnad 5 Dnr 2014/633 Upphävande av detaljplan för del av Djura 11:11, Djura Missionshus Beskrivning av ärendet Utskottet för samhällsbyggnad gav den 1 juli positivt planbesked för att pröva detaljplan eller upphävande av detaljplan för rubricerat område. Syftet med ett upphävande av detaljplanen är att möjliggöra att del av befintlig byggnad, Djura missionshus, får användas permanent som bostad och att det kan finnas möjlighet att uppföra en komplementbyggnad på fastigheten. Gällande detaljplan medger inte dessa åtgärder. Förslaget till upphävande av detaljplan har varit utsänt för samråd enligt reglerna för normalt planförfarande (PBL 2010:900, 5 kap 11 ) från den 25 september till den 23 oktober Under samrådet inkom fem yttranden, varav fem utan erinran. Inkomna synpunkter har sammanfattats och kommenterades i en samrådsredogörelse. Utskottet för samhällsbyggnad beslutade den 18 november att godkänna det bearbetade planförslaget för granskning. Detaljplanen har varit utställd för granskning på kommunhuset och på samt funnits tillgänglig på biblioteket från den 4 december 2014 till den 1 januari Granskningen har kungjorts genom utskick av brev till berörda sakägare, remissinstanser och övriga berörda samt genom annonsering i Magasinet den 2 december 2014 samt i Falu Kuriren och Dala Demokraten den 4 december Inkomna synpunkter under granskningen har sammanfattats och kommenterats i ett granskningsutlåtande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Plankarta ursprunglig detaljplan Planbeskrivning ursprunglig detaljplan Justeras Utdrag bestyrks 88

89 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Utskottet för samhällsbyggnad Behovsbedömning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Utskottet för samhällsbyggnads beslut 1. Ta granskningsutlåtandet som utskottets eget. 2. Godkänna upphävandet av detaljplanen. Utskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Anta upphävandet av detaljplanen. Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen På grund av jäv deltar inte Bengt Park (KD) i handläggningen av detta ärende. Justeras Utdrag bestyrks 89

90 ANTAGANDEHANDLING Upphävande av detaljplan för del av Djura 11:11, Djura Missionshus Leksands kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING Upprättad i juli 2014 Dnr: 2014/633 90

91 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Utdrag ur plankarta med upphävandeområde Utdrag ur fastighetskarta med upphävandeområde Planbeskrivning Övriga handlingar: Behovsbedömning Fastighetsförteckning Gällande detaljplan L313 PLANENS SYFTE OCH HUVUDRAG Syftet med upphävandet är att möjliggöra att del av befintlig huvudbyggnad, Djura missionshus, på fastigheten Djura 11:11 får användas permanent som bostad och att det kan finnas möjligheter att uppföra en komplementbyggnad på fastigheten. Gällande detaljplan medger inte dessa åtgärder. Upphävandet ger inte någon byggrätt. Bygglovprövning krävs vid framtida byggnation inom aktuellt område. PLANFÖRFARANDE Upphävandet hanteras enligt reglerna för normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Figuren nedan illustrerar planprocessens skeden, med aktuellt skede markerat. PLANDATA Läge Upphävandeområdet omfattar huvuddelen av fastigheten Djura 11:11. Aktuell fastighet är belägen i centrala delen av Djura samhälle cirka 200 meter sydost om Djura kyrka. Upphävande av detaljplan för del av Djura 11:11, Djura Missionshus Leksands kommun, Dalarnas län 91 Antagandehandling 1

92 Översiktskarta: upphävandeområdet i Djura. Skala 1: Areal Upphävandeområdets storlek är ca 1900 m 2. Gällande detaljplan bibehålls inom en mindre del av fastigheten, omfattande ca 150 m 2, som ligger inom vägområdet vid Åbrovägen. Markägoförhållanden Djura Missionsförsamling äger fastigheten Djura 11:11. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Översiktsplan för Leksands kommun 2014 gäller för området. Planen vann laga kraft Upphävandeområdet ingår i planeringsområdet Djura tätort. De riktlinjer som bedöms relevanta i sammanhanget är följande: Utformning av ny bebyggelse bör ske enligt riktlinjerna i skriften Bygga på landsbygden och i byar, utgiven av byggnadsnämnderna i norra och västra Dalarna. Ny bebyggelse bör inte lokaliseras till öppna lägen i landskapet utan ska i första hand förläggas inuti befintliga byklasar. Anpassning bör göras till det äldre byggnadsskicket vad gäller skala, material, färg och form, samt placeras med den äldre bebyggelsens gruppering. Kulturhistoriskt värdefulla byggnaders utseende ska inte förvanskas. Vid nybyggnader ska byggnader alltid utföras radonsäkra om inte radonmätningar visar att detta är obehövligt. Upphävande av detaljplan för del av Djura 11:11, Djura Missionshus Leksands kommun, Dalarnas län 92 Antagandehandling 2

93 Detaljplaner Upphävandeområdet omfattas av Förslag till byggnadsplan för Djura kyrkby i Leksands kommun, Kopparbergs län (L 313). Planen vann laga kraft För aktuellt område anges i den gällande planen beteckningen C Centrumsändamål, med preciseringen: Med C betecknat område får endast användas för samlings- och föreningslokaler och därmed samhörigt ändamål. Kommunala beslut i övrigt Utskottet för samhällsbyggnad lämnade ett positivt planbesked 1 juli FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Riksintressen Upphävandeområdet berörs av riksintresse för turism och friluftsliv enligt 4 kap 2 miljöbalken. Området berörs vidare av riksintresse för väderradarstation enligt 3 kap 9 miljöbalken. Natur Mark och vegetation Geotekniska förhållanden Fornlämningar Bebyggelse Service Aktuellt område utgörs av i huvudsak plan gräsbevuxen tomtmark Dominerande jordart inom området är isälvssediment med sand och grus. Berggrunden består huvudsakligen av granit. Centrala Djura ligger inom normalriskområde för radon. Det finns inga kända fornlämningar inom upphävandeområdet. På den aktuella fastigheten finns Djura Missionshus och en förrådsbyggnad. Missionshuset innehåller en kyrksal, kompletterande ytor för församlingsverksamhet samt en bostad. Ingen församlingsverksamhet har bedrivits i missionshuset under de senaste åren. Ett tillfälligt bygglov under 5 års tid har beviljats för bostadsdelen Permanent bygglov kan ej beviljas då åtgärden strider mot gällande detaljplan för området. I Djura finns grundskola med årskurserna F-6, förskola och fritidshem. För äldreboende finns servicelägenheter. Upphävande av detaljplan för del av Djura 11:11, Djura Missionshus Leksands kommun, Dalarnas län 93 Antagandehandling 3

94 Friytor Elljus- och motionsspår finns i Djura. Djura skola har idrottsplats och tennisbana. Grådaberget erbjuder fina gångstigar och på Djuraberget finns vandringsleder. Större delen av strandområdena längs älven och Djurån är tillgängliga för allmänheten. Trafik Gatunät Upphävandeområdet ligger vid Åbrovägen, länsväg w577, som ansluter till Hedbyvägen, länsväg w578, och till Gagnefsvägen, w576, i norr. Kollektivtrafik Gång- och cykeltrafik Parkering Teknisk försörjning Vatten, avlopp och dagvatten El Avfall Räddningstjänst Risker och störningar Djura trafikeras av busslinje 81 som bl a går till Leksand. Separat gång- och cykelväg saknas till området. Parkering sker inom aktuell fastighet. Fastigheten är ansluten till det allmänna Va-nätet. Kommunalt dagvattennät saknas. Aktuell fastighet är ansluten till Dala Energis elnät. Avfall hanteras enligt kommunens avfallsföreskrifter. Räddningstjänstens insatstid är 15 minuter. På grund av avståndet till större trafikerade vägar bedöms inte upphävandeområdet vara utsatt för störande buller från vägtrafik. KONSEKVENSER AV UPPHÄVANDET Efter upphävandet av gällande detaljplan saknas byggrätt inom aktuellt område. Framtida byggnationer ska bygglovprövas i enlighet med gällande regler i plan- och bygglagen (PBL). Resterande del av fastigheten Djura 11:11, där gällande detaljplanen avses bibehållas, utgörs allmän platsmark, vägområde för Åbrovägen. Inom detta område finns ledningar för gatubelysning. Trafikverket är väghållare för Åbrovägen. Upphävande av detaljplan för del av Djura 11:11, Djura Missionshus Leksands kommun, Dalarnas län 94 Antagandehandling 4

95 GENOMFÖRANDEFRÅGOR Tidplan Upphävandet avses sändas ut för samråd under hösten 2014 och beräknas kunna antas under våren Genomförandetid Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Upphävandet gäller från den tidpunkt planupphävandet vinner laga kraft. Någon genomförandetid anges därför inte. Eftersom denna handling gäller ett planupphävande finns inget huvudmannaskap för allmänna platser. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Ekonomiska frågor Upphävandet omfattar huvuddelen av fastigheten Djura 11:11. Gällande detaljplan bibehålls för resterande del av fastigheten. Den resterande delen utgörs av allmän platsmark. Upphävandet förutsätter ej fastighetsreglering. Framtagandet av upphävandet bekostas av den sökande, Djura Missionsförsamling Upphävande av detaljplan för del av Djura 11:11, Djura Missionshus Leksands kommun, Dalarnas län 95 Antagandehandling 5

96 FÖRENLIGT MED 3,4 OCH 5 KAP MB BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING Upphävandet bedöms vara förenligt med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med markoch vattenområden. Området är beläget inom Riksintresse för turism och friluftsliv samt inom ett Primärt rekreationsområde, Siljansområdet, enligt Miljöbalken 4 kap 2. Detta innebär att turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt ska beaktas och ingrepp som påtagligt kan skada områdets natur- och kulturvärden inte får komma till stånd. Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas med anledning av upphävandet. Kommunen har tagit fram en behovsbedömning för upphävandet. Behovsbedömningen syftar till att avgöra om en miljöbedömning behöver genomföras. Samråd om behovsbedömningen genomförs samtidigt som samråd för upphävandet. Upphävandet bedöms inte medföra några betydande negativa effekter för miljön, hälsan eller hushållningsbestämmelserna med naturresurser eller påtagligt skada riksintressen. Upphävandet bedöms därför vara förenligt med hushållningsbestämmelserna i MB 3 och 4 kap och innebär inte heller betydande miljöpåverkan. Någon miljöbedömning av upphävandet behöver därmed inte göras, vilket innebär att en särskild miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inte behöver upprättas. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Förslaget till upphävande har tagits fram av planarkitekt Kärsti Hallström i samråd med planchef Malin Bengtsson på Samhällsbyggnad, Leksands kommun Juli 2014 Samhällsbyggnad Leksands kommun Kärsti Hallström Planarkitekt Upphävande av detaljplan för del av Djura 11:11, Djura Missionshus Leksands kommun, Dalarnas län 96 Antagandehandling 6

97 Upprättande enligt PBL 2010:900 Instans Datum Planbesked Utskottet för samhällsbyggnad Godkänd för samråd Utskottet för samhällsbyggnad Godkänd för granskning Utskottet för samhällsbyggnad Godkänd för antagande Antagen Vunnit laga kraft Utskottet för samhällsbyggnad Kommunstyrelsen Upphävande av detaljplan för del av Djura 11:11, Djura Missionshus Leksands kommun, Dalarnas län 97 Antagandehandling 7

98 52:4 23:22 48:6 52:6 52:5 S:97>1 23:6 43:3 DJURA 11:11 11:4 Åbrovägen 43:2 22:25 18:7 43:3 18:3 21:2 Skala 1: Skala 1:1000 Område inom vilket detaljplanen upphävs Fastighetsgräns Till planen hör: Planbeskrivning Behovsbedömning Samrådsredogörelse Fastighetsförteckning Utdrag ur plankarta med upphävandeområde Utdrag ur fastighetskarta med upphävandeområde Beslutsdatum Godkänd för samråd Instans SB Godkänd för granskning SB Skala 1: m Upprättad i augusti 2014 Antagande Laga kraft KS Område inom vilket detaljplanen upphävs Kärsti Hallström Planarkitekt 98 Detaljplanen är upprättad enligt Plan- och bygglagen (PBL) 2010:900

99 ANTAGANDEHANDLING Dnr:2014/633 UPPHÄVANDE AV DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURA 11:11, DJURA MISSIONSHUS Leksands kommun, Dalarnas län GRANSKNINGSUTLÅTANDE HUR PLANARBETET BEDRIVITS Utskottet för samhällsbyggnad beslutade den 1 juli att bevilja plantillstånd för att pröva detaljplan för rubricerat område. Syftet med upphävandet är att möjliggöra att del av befintlig byggnad, Djura missionshus, får användas permanent som bostad och att det kan finnas möjlighet att uppföra en komplementbyggnad på fastigheten. Gällande detaljplan medger inte dessa åtgärder. Planförslaget godkändes för samråd av Utskottet för Samhällsbyggnad den 9 september Planen var utsänd för samråd enligt reglerna för normalt planförfarande (PBL 2010:900 5 kap 6 ) från den 25 september till den 23 oktober Inkomna synpunkter under samrådet redovisades och kommenterades i en samrådsredogörelse daterad den 29 oktober Utskottet för Samhällsbyggnad beslutade den 18 november om att ställa ut planförslaget för granskning. Planförslaget har varit utställt för granskning från den 4 december 2014 till den 1 januari Kungörande om granskningen har gjorts genom utskick av brev till berörda sakägare, markägare, remissinstanser och övriga berörda samt genom annonsering i Magasinet den 2 december 2014 samt i Falu Kuriren och Dala Demokraten den 4 december Handlingarna har varit utställda på Samhällsbyggnad och på kommunens webbplats samt funnits tillgängliga på biblioteket i Leksand. INKOMNA YTTRANDEN Samråd Under samrådet inkom 5 st yttranden. Dessa yttranden har behandlats i en samrådsredogörelse daterad den 29 oktober Det finns inte någon kvarstående erinran från samrådet. Granskning Under granskningstiden inkom 2 st yttranden. Av de inkomna yttrandena har 2 st inga erinringar mot planförslaget. 1. Länsstyrelsen Dalarna, den 23 december

100 2 (3) 2. Skanova, den 30 januari 2014 Nedan följer en sammanställning av inkomna granskningsyttranden som har synpunkter samt med kursiv stil kommentarer till dessa. SAMMANFATTNING AV YTTRANDEN Nedan redovisas inkomna yttranden med synpunkter samt kommentarer till synpunkterna. De inkomna yttrandena i sin helhet finns på Planavdelningen, Samhällsbyggnad. 1. Länsstyrelsen Rubricerat detaljplans upphävande är för närvarande föremål för granskning. Utifrån de intressen Länsstyrelsen särskilt har att bevaka finns inget att erinra. Kommentar: Skanova Skanova har luftledning/teleledningar inom området. Eventuell flyttning av berörda ledningar är förenat med kostnader. Beroende på utförande kan om möjligt ledningar ligga kvar i samma läge. Kommentar: 100

101 3 (3) Skanovas luftledning berör det sydöstra hörnet av fastigheten Djura 11:11. En ledningsstolpe finns i tomtgränsen mot fastigheten Djura 11:4 i söder. Ledningens läge skall beaktas vid framtida byggande på fastigheten Djura 11:11. STÄLLNINGSTAGANDE Förslaget till upphävande av detaljplan föreslås föras vidare till antagande. NAMNLISTA Det finns inga sakägare med kvarstående erinringar. FÖRSLAG TILL BESLUT Utskottet för Samhällsbyggnad föreslås godkänna granskningsutlåtandet och det utställda förslaget till upphävande av detaljplan samt föra förslaget till Kommunstyrelsen för antagande. Kommunstyrelsen kan tidigast anta upphävandet av detaljplanen den 2 mars Samhällsbyggnad, Leksands kommun 7 januari 2015 Kärsti Hallström Planarkitekt 101

102 GRANSKNINGSHANDLING Dnr: 2014/633 UPPHÄVANDE AV DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURA 11:11, DJURA MISSIONSHUS Leksands kommun, Dalarnas län SAMRÅDSREDOGÖRELSE HUR SAMRÅDET HAR BEDRIVITS Utskottet för samhällsbyggnad gav den 1 juli positivt planbesked för att pröva detaljplan för rubricerat område. Syftet med upphävandet är att möjliggöra att del av befintlig byggnad, Djura missionshus, får användas permanent som bostad och att det kan finnas möjlighet att uppföra en komplementbyggnad på fastigheten. Gällande detaljplan medger inte dessa åtgärder. Planförslaget godkändes för samråd av Utskottet för samhällsbyggnad den 9 september Planen har varit utsänd för samråd enligt reglerna för normalt planförfarande (PBL 2010:900, 5 kap 11 ) från den 25 september till den 23 oktober Berörda sakägare, markägare, remissinstanser och övriga berörda har beretts tillfälle till samråd genom utskick av samrådsinbjudan per post samt annonsering i Magasinet den 23 september Samrådshandlingarna har varit utställda på Samhällsbyggnad och på kommunens webbplats samt funnits tillgängliga på biblioteket i Leksand. BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING Samhällsbyggnad har upprättat en Bedömning av behov av Miljöbedömning för planområdet och bedömer att planförslaget inte innebär betydande miljöpåverkan. Särskild miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver därför inte göras. Samråd med Länsstyrelsen har skett angående behovsbedömningen. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. INKOMNA YTTRANDEN Under samrådstiden inkom 5 st yttranden. Nr Inkommen skrivelse År-Mån-Dag Med Utan erinran erinran 1. Länsstyrelsen X 2. Trafikverket X 3. Kommunekolog X 4. Djura 52: X 5. Djura 52: X 102

103 2 (3) SAMMANFATTNING AV YTTRANDEN Nedan följer en sammanställning av yttranden med synpunkter samt med kursiv stil kommentarer till dessa. De skriftliga yttrandena som har sammanfattats finns i sin helhet tillgängliga på Samhällsbyggnad. 1. Länsstyrelsen Vad gäller riksintressen, mellankommunal samordning, miljökonsekvensnormer, hälsa och säkerhet samt strandskydd ger denna granskning ingen anledning till erinran. Kommentar: 3. Trafikverket När planen upphävs försvinner prickmarken. Vid eventuell framtida bygglovgivning på fastigheten vore det bra om avstånd till väg 577 ändå hålls, för trafiksäkerhetens skull. Kommentar: Synpunkterna noteras. i detta sammanhang påpekas att när planen upphävts kräver bygglovbefriade åtgärder, som t ex friggebodar och attefallshus, tillstånd av länsstyrelsen enligt 47 väglagen om de ska uppföras närmare vägområdet än 12 meter. 4. Kommunekolog Har inga synpunkter. Kommentar: 5. Ägare till fastigheten Djura Vi har som sakägare (fastigheterna Djura fått möjlighet att yttra oss om förslag till upphävande av detaljplan för del av Djura 11:11, Djura missionshus. Enligt uppgift från Byggavdelningen är avsikten med planåtgärderna att möjliggöra att del av befintlig byggnad, Djura missionshus, får användas permanent som bostad. Vi har inga invändningar mot att missionshuset används som bostad. Däremot har vi tidigare påpekat att det är problematiskt om huset dessutom används som konsertlokal, musikstudio och replokal för pop- och rockmusik. Ska man ha en musikstudio/replokal mitt i villabebyggelse, där man dagligen övar och ibland ger rockkonserter, så krävs det att studion och konserthallen är ljudisolerad, annars tränger musiken, framför allt bas och slagverk, obehindrat ut genom väggarna och in till grannarna. Ordnar man däremot en effektiv ljudisolering av typ rum i rummet, där golv och väggar är isolerade från byggnadens stomme, så möter det inga hinder att huset används såväl för bostads- som musikändamål. 103

104 3 (3) Kommentar: Detaljplanens upphävande.förändrar inte förutsättningarna för musikutövande i byggnaden. Störande verksamhet är däremot inte lämplig i ett bostadsområde. För att gå vidare med denna typ av problem kan kommunens tillsynsavdelning kontaktas. 6. Ägare till fastigheten Djura Vi har som sakägare (fastigheterna Djura ) fått möjlighet att yttra oss om förslag till upphävande av detaljplan för del av Djura 11:11, Djura missionshus. Enligt uppgift från Byggavdelningen är avsikten med planåtgärderna att möjliggöra att del av befintlig byggnad, Djura missionshus, får användas permanent som bostad. Vi har inga invändningar mot att missionshuset används som bostad. Däremot har vi tidigare påpekat att det är problematiskt om huset dessutom används som konsertlokal, musikstudio och replokal för pop- och rockmusik. Ska man ha en musikstudio/replokal mitt i villabebyggelse, där man dagligen övar och ibland ger rockkonserter, så krävs det att studion och konserthallen är ljudisolerad, annars tränger musiken, framför allt bas och slagverk, obehindrat ut genom väggarna och in till grannarna. Ordnar man däremot en effektiv ljudisolering av typ rum i rummet, där golv och väggar är isolerade från byggnadens stomme, så möter det inga hinder att huset används såväl för bostads- som musikändamål. Kommentar: Detaljplanens upphävande.förändrar inte förutsättningarna för musikutövande i byggnaden. Störande verksamhet är däremot inte lämplig i ett bostadsområde. För att gå vidare med denna typ av problem kan kommunens tillsynsavdelning kontaktas. STÄLLNINGSTAGANDE Förslaget till upphävande av detaljplan föreslås ställas ut för granskning. NAMNLISTA Det finns inga sakägare med kvarstående erinran. FÖRSLAG TILL BESLUT Utskottet för samhällsbyggnad beslutar att: Godkänna samrådsredogörelsen Ställa ut förslaget till upphävande av detaljplan för granskning. Samhällsbyggnad, Leksands kommun den 29 oktober Kärsti Hallström Planarkitekt 104

105 Dnr: 2014/633 Datum: Sida: 1 av 4 Planprogram: Datum: BEDÖMNING AV BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING UPPHÄVANDE AV DETALJPLAN FÖR DEL AV DJURA 11:11, DJURA MISSIONSHUS KATEGORIER JA NEJ KOMMENTAR GÄLLANDE REGLERINGAR, LAGSKYDD, SKYDDSVÄRDEN OCH RISKER Berörs naturreservat X Berörs skyddsområde för vattentäkt X Strandskydd Berörs kulturreservat, byggnadsminnen Berörs fornminnen X X X Riksintresse för naturvård X Riksintresse för kulturminnesvård X Riksintresse för kommunikationer X Riksintresse för friluftslivet X Bestämmelser i 4 kap MB X Fastigheten är belägen inom riksintresse för turism och friluftsliv enl 4 kap 2 MB Berörs natura 2000 område Högt regionalt naturvärde (Länsstyrelsens naturvårdsprogram) Nyckelbiotop, sumpskogsområde X X X Ekologiskt särskilt känsligt enligt ÖP X 105

106 Effekter på miljön vid upphävande av planen för aktuellt område Instabilitet i mark. Risk för ras eller skred Skada eller förändring av värdefull geologisk formation Erosionsrisk Förändrade sedimentationsförhållanden i vattendrag eller sjö Lagrade miljö- eller hälsofarliga ämnen i mark Väsentliga luftutsläpp eller försämring av luftkvalitet Obehaglig lukt Förändring av grundvattenkvaliteten Förändrade infiltrationsförhållanden, avrinning med risk för översvämning, uttorkning Vattendom krävs Betydande förändringar i antal eller sammansättning av växtarter eller växtsamhällen Verkar som gräns för djurens förflyttningar och rörelser Försämring av fiskevatten eller jaktmarker Försämring av vacker utsikt eller landskapsmässigt skönhetsvärde X X X X X X X X X X X X X X Effekter på hälsan vid upphävande av planen för aktuellt område Ökning av ljudnivå Exponering över rekommenderade gränsvärden Vibrationer Ökad risk för joniserande strålning (radonrisk) X X X X Sökanden nyttjar del av fastigheten som musikstudio vilket kan medföra högre ljudnivåer för omgivningen. Detta får dock regleras om det blir aktuellt. 106

107 Förändrade risker i samband med transport av farligt gods X Effekter på hushållning med mark, vatten och andra resurser Avsevärd förändring av mark- eller vattenanvändning Avsevärt uttömmande av någon ej förnyelsebar naturresurs Negativ påverkan på fornlämning eller annan kulturhistoriskt värdefull miljö X X X Miljöbalken Anses detaljplanen oförenlig med bestämmelserna i 3 och 4 kap. MB Motverkas gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. MB Kommer verksamheter som planen tillåter eller iordningställande av planområdet att kräva anmälan eller tillstånd enligt MB. X X X Övergripande miljömål och bärkraftsprinciper Ökar användande av ändliga lagerresurser (metaller, olja, kol etc.) Ökar användande av stabila naturfrämmande ämnen (PCB, DDT, CFC etc.) Minskar eller skadas naturens mångfald Ökat resursslöseri Strider genomförandet mot nationella miljömål Har genomförandet effekter som var för sig är begränsande men som tillsammans är betydande Har genomförandet miljöeffekter som kan orsaka skada på människors hälsa, direkt eller indirekt X X X X X X X Utvärdering för bedömning av behov av MKB (Miljökonsekvensbeskrivning) Ett genomförande av planen har påvisbar negativ effekt på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser X 107

108 Ett genomförande av planen kan få en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten eller andra resurser. En MKB enligt 5 kap. 18 PBL erfordras. X Andra lokaliseringar bör utredas X Sammanfattande kommentarer: Upphävandet av detaljplanen bedöms inte medföra några betydande negativa effekter för miljön, hälsan eller hushållningsbestämmelserna med naturresurser eller påtagligt skada riksintressena. Förslaget bedöms därför vara förenligt med hushållningsbestämmelserna i MB 3 och 4 kap och innebär heller ingen betydande miljöpåverkan. Någon särskild miljökonsekvensbeskrivning är ej nödvändig att upprätta. Checklistan är utförd av: Planarkitekt Kärsti Hallström Datum: Beslut angående miljöbedömning: Miljöbedömning behöver göras Miljöbedömning behöver ej göras Beslutande: X Utskottet för samhällsbyggnad Datum: Ansvariga: Handläggare (plan) Tillsynschef 108

109 109

110 110

111 111

112 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 7 Dnr 2011/1105 Detaljplan för RIDHUS, Nedre Heden 9:69 och 4:35, Insjön Beskrivning av ärendet Utskottet för samhällsbyggnad beslutade den 14 oktober att godkänna planförslaget för granskning. Detaljplanen har varit utställd för granskning på kommunhuset och på kommunens hemsida samt funnits tillgänglig på biblioteket från den 13 november till den 11 december Granskningen har kungjorts genom utskick av brev till berörda sakägare, remissinstanser och övriga berörda samt genom annonsering i Leksandsbladet den 12 november 2014 samt i Falu Kuriren och Dala Demokraten den 13 november Under granskningen inkom två yttranden varav två utan erinringar. Inkomna synpunkter under granskningen har sammanfattats och kommenterats i ett granskningsutlåtande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Behovsbedömning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Utskottet för samhällsbyggnads beslut 1. Ta granskningsutlåtandet som utskottets eget. 2. Godkänna detaljplanen. Utskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Anta detaljplanen. Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Justeras Utdrag bestyrks 112

113 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1(2) Referens 2011/ Planavdelningen Kärsti Hallström, Detaljplan för Ridhus, Nedre Heden 9:69 och 4:35, Insjön Redogörelse för ärendet Utskottet för samhällsbyggnad gav positivt planbesked för upprättande av ovanstående detaljplan. Planförslaget godkändes för samråd av utskottet för samhällsbyggnad den 1 juli Planens syfte är att möjliggöra en utbyggnad av befintligt ridhus på fastigheten Nedre Heden 9:69. Gällande detaljplan för berört område är: Å 259 Detaljplan för Nedre Heden 9:69 med flera., väster om idrottsplatsen i Insjön, Leksands kommun, laga kraft Angränsande detaljplan för berört område är: Å 201 Byggnadsplan för del av Insjön (NV om Knippbohedens by), fastställd Förslaget till ny detaljplan möjliggör en förlängning av befintligt ridhus och ger plats för en ny parkeringsyta i anslutning till ridhuset. Åtgärderna förutsätter att ca 1500 kvm mark köps in från fastigheten Nedre Heden 4:35 och överförs till fastigheten Nedre Heden 9:69 genom en fastighetsreglering. Aktuellt område är i gällande plan (Å 259) avsatt för industri och kontor. I föreslagen detaljplan ändras ändamålet till idrott. Detaljplanen har varit utsänd för samråd enligt reglerna för normalt planförfarande från den till den Berörda sakägare, markägare, remissinstanser och övriga berörda har beretts tillfälle till samråd genom utskick av samrådsinbjudan per post samt annonsering i Leksandsbladet den Samrådshandlingarna har varit utställda på kommunhuset och på kommunens hemsida samt funnits tillgängliga på biblioteket i Leksand. Under samrådet inkom 3 st yttranden, varav 3 st utan erinran. Inkomna synpunkter har sammanfattats och kommenterats i en samrådsredogörelse. Utskottet för Samhällsbyggnad beslutade den 14 oktober att godkänna planförslaget för granskning. Detaljplanen har varit utställd för granskning på kommunhuset och på samt funnits tillgänglig på biblioteket från den 13 november till den 11 december Granskningen har kungjorts genom utskick av brev till berörda sakägare, remissinstanser och övriga berörda samt genom annonsering i Leksands kommun Webbplats E-post samhallsbyggnad@leksand.se Organisationsnr Postadress Planavdelningen Leksand Besöksadress Torget 5 Telefon vx Fax PlusGiro

114 Leksands kommun Datum Referens 2011/1105 Sida 2(2) Leksandsbladet den 12 november 2014 samt i Falu Kuriren och Dala Demokraten den 13 november Under granskningen inkom 2 st yttranden varav 2 st utan erinringar. Inkomna synpunkter under granskningen har sammanfattats och kommenterats i ett granskningsutlåtande. Sektorns/avdelningens bedömning Planavdelningen bedömer att förslaget till detaljplan kan föras vidare till antagande. Ekonomi Detaljplanen bekostas av Insjöns Ridklubb. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Behovsbedömning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Förslag till beslut 1. Granskningsutlåtandet tas som utskottets eget 2. Detaljplanen godkänns 3. Kommunstyrelsen rekommenderas anta detaljplanen Beslutet expedieras till Insjöns Ridklubb, c/o Kommunstyrelsen, 79341, Insjön Planavdelningen Kärsti Hallström Planarkitekt 114

115 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för RIDHUS, NEDRE HEDEN 9:69 OCH 4:35, INSJÖN Leksands kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Upprättad i juni 2014 Dnr: 2011/

116 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta Planbeskrivning Fastighetsförteckning Behovsbedömning PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planens syfte är att möjliggöra en utbyggnad av befintligt ridhus samt parkeringsplatser för verksamhetens behov. Kvartersmarken för aktuellt område är i gällande plan avsatt för industri- och kontorsändamål. Åtgärderna kräver en ändring av ändamålet till idrottsändamål. Planområdet omfattar en del av fastigheten Nedre Heden 4:35 och i samband med planläggningen avses området tillföras fastigheten Nedre Heden 9:69 genom en fastighetsreglering. Planen handläggs enligt plan- och bygglagen (2010:900). Planen handläggs med normalt förfarande. Normalt planförfarande innebär att de som berörs av planförslaget har möjligheter att framföra sina synpunkter under två skeden i planprocessen. Det första av dessa skeden är samrådet och det andra skedet är granskningen. Innan en detaljplan antas, ska planförslaget kungöras och hållas tillgängligt för granskning under minst tre veckor. Kungörelsen ska beskriva planens innebörd och möjligheterna att lämna synpunkter på planförslaget. Kungörelsen ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Om inga principiella synpunkter kommer in under samrådstiden kan handläggningen övergå från normalt planförfarande till enkelt förfarande. Vid enkelt planförfarande behövs ingen granskning eller kungörelse utan de berörda kontaktas direkt och får tillfälle att lämna synpunkter. Detaljplan för RIDHUS, NEDRE HEDEN 9:69 OCH 4:35 ANTAGANDEHANDLING Leksands kommun, Dalarnas län sid 1(9) 116

117 PLANDATA Läge Planen omfattar ett mindre område omedelbart norr om befintligt ridhus på fastigheten Nedre Heden 9:69. Clas Ohlsons centrallager finns cirka 350 meter söder om planområdet och rv 70 cirka 190 meter väster om planområdet. Areal Planområdet omfattar ca 1500 m 2. Markägoförhållanden Planområdet omfattar en del av fastigheten Nedre Heden 4:35 samt en liten del av fastigheten Nedre Heden 9:69. Detaljplan för RIDHUS, NEDRE HEDEN 9:69 OCH 4:35 ANTAGANDEHANDLING Leksands kommun, Dalarnas län sid 2(9) 117

118 RIKSINTRESSEN Friluftsliv Väderradarstation Lars Rigmar Andersson AB är lagfaren ägare till fastigheten Nedre Heden 4:35 och Leksands kommun äger fastigheten Nedre Heden 9:69. Området omfattas av riksintresse för turism och friluftsliv enligt miljöbalken 4 kap 2. Riksintresset omfattar stora delar av Siljanskommunerna. Inom riksintresseområdet skall det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Området omfattas av riksintresse för väderradarstation enligt miljöbalken 3 kap 9. Särskilda hushållningsbestämmelser för mark och vatten Siljan och Orsasjön med öar och strandområden utgör primära rekreationsområden och där gäller särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten enligt miljöbalken 4 kap 1 och 2. Området utgörs därför i sin helhet av riksintresse med hänsyn till natur- och kulturvärdena. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer STÄLLNINGSTAGAND STÄLLNINGSTAGANDEN Detaljplan Planområdet omfattas av den kommunala översiktsplanen från 1993 och ingår i planeringsområde Insjön P12. De rekommendationer som bedöms vara relevanta i sammanhanget är: Ny bebyggelse av större omfattning och nya anläggningar skall föregås av detaljplanering Ny bebyggelse bör inte lokaliseras till öppna lägen i landskapet utan ska i första hand förläggas inuti befintliga byklasar. Anpassning ska göras till det äldre byggnadsskicket vad gäller skala, material, färg och form, samt placeras med den äldre bebyggelsens gruppering Bedömning av radonrisk bör ske vid alla typer Av exploatering. Planen ersätter en mindre del av Detaljplan för Nedre Heden 9:69 m fl (Å259), som vann laga kraft Befintligt ridhus och idrottsområdet i söder omfattas av Förslag till byggnadsplan för del av Insjön NV om Knippbohedens by, som vann laga kraft Kommunala beslut i övrigt/övriga planeringsunderlag Utskottet för samhällsbyggnad lämnade ett positivt planbesked den 10 september Detaljplan för RIDHUS, NEDRE HEDEN 9:69 OCH 4:35 ANTAGANDEHANDLING Leksands kommun, Dalarnas län sid 3(9) 118

119 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Mark och vegetation Planområdet sluttar svagt mot norr. Befintligt ridhus ligger på en något lägre nivå än planområdet. Marken är bevuxen med små glest planterade tallar. Geotekniska förhållanden Dominerande jordart i området är isälvssediment med sand och grus. Jordarten kan vara erosionsbenägen. Berggrunden består av granit. Planområdet är inom ett normalriskområde för radon. Fornlämningar Bebyggelse Det finns ingen registrerad fornlämning inom området. Planområdet är obebyggt. Några meter från den södra plangränsen finns befintligt ridhus på fastigheten Nedre Heden 9:69. Anläggningen består av ridhuset, ca 25 x 50 meter, med en cafeteriadel, ett kontor och en klubblokal Befintligt ridhus på fastigheten Nedre Heden 9:69 Sydväst om ridhuset på Insjöns idrottsplats finns det några mindre byggnader för idrottsverksamhetens behov. I anslutning till planområdet på fastigheten Nedre Heden 4:35 finns det några byggnader för småindustri. De närmaste byggnaderna disponeras av företaget Svenska Husbyggarna AB. Detaljplan för RIDHUS, NEDRE HEDEN 9:69 OCH 4:35 ANTAGANDEHANDLING Leksands kommun, Dalarnas län sid 4(9) 119

120 Industribyggnad på fastigheten Nedre Heden 4:35 Det befintliga ridhusets byggnadshöjd är ca 4 meter. Taket är ett sadeltak med takvinkeln 10. Fasadmaterial är stående och liggande träpanel färgsatt i falurött med blå detaljer. Takbeläggning är mörkgrå plåt. Planförslaget möjliggör en utbyggnad av ridhuset i form av en förlängning ca 25 meter mot norr. Avsikten med utbyggnaden är att få plats med en 60 meters ridbana samt läktare längs husets kortsida i norr. Ridhusets utbyggnad bör ges en likartad utformning och färgsättning som befintlig byggnad. I de gällande detaljplanerna för idrottsområdet respektive området för industri och kontor i norr medges en högsta byggnadshöjd på 10 meter. I detaljplanen för idrottsområdet saknas begränsningar när det gäller utnyttjandegrad av marken. I detaljplanen för industri och kontor begränsas största byggnadsarea till 30% av fastighetsarean. Inom aktuellt planområde för utbyggnad av ridhus begränsas byggnadshöjden i överensstämmelse med angränsande detaljplaner till 10 meter. Inom ett markområde med 4,5 meters bredd närmast den nya kvarters- tillika plangränsen i norr och i öster får inte byggnader uppföras. I väster längs plangränsen mot Vabäcksvägen får inte byggnader uppföras inom en ca 12 Detaljplan för RIDHUS, NEDRE HEDEN 9:69 OCH 4:35 ANTAGANDEHANDLING Leksands kommun, Dalarnas län sid 5(9) 120

121 meter bred markzon. I området närmast Vabäcksvägen finns VA-ledningar och här ska marken vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar och vägslänter eller vägskärningar. Ett stängsel avses uppföras i den nya tomtgränsen mellan fastigheterna Nedre Heden 9:69 och 4:35 Tillgänglighet Marken inom planområdet har en svag sluttning. Entrén till klubbhuset i det befintliga ridhusets södra del har kompletterats med en ramp. Service I centrala Insjön finns tillgång till offentlig och kommersiell service. Friytor Sydväst om planområdet och befintligt ridhus finns en inhägnad paddock. Inom befintligt idrottsområde i anslutning till planområdet finns det friytor för olika typer av idrotts- och motionsverksamhet, t ex löparbana, ishockeyrink, fotbollsplan och motionsspår. Barrskogsbevuxna partier finns inom idrottsområdet och i anslutning till ridhusområdet. Trafik Planområdet kan nås via Vabäcksvägen i väster och över idrottsplatsen via Knippbohedsvägen från öster. Vabäcksvägen och Knippbohedsvägen ansluter sedan till Stengärdesvägen i norr och sedan vidare mot rv 70. Kollektivtrafik Det är ca 750 meter till Insjöns resecentrum med järnvägsstation och busshållplatser. Närmaste busshållplats, Insjön Södra, finns ca 500 meter norrut vid Insjövägen. Den trafikeras av busslinje 58. Detaljplan för RIDHUS, NEDRE HEDEN 9:69 OCH 4:35 ANTAGANDEHANDLING Leksands kommun, Dalarnas län sid 6(9) 121