Intensivträning av nedre extremitet för personer med stroke

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intensivträning av nedre extremitet för personer med stroke"

Transkript

1 Intensivträning av nedre extremitet för personer med stroke Bakgrund Nedsatt styrka i nedre extremitet är en vanlig funktionsnedsättning efter insjuknande i stroke, vilket kan påverka balansen, förflyttnings -och gångförmågan. Detta kan i sin tur påverka individens förmåga att utföra olika vardagsaktiviteter och att vara delaktig i samhället (1) Inom strokerehabilitering används olika träningsmetoder för att förbättra de nedsatta funktionerna i nedre extremitet, t.ex. styrketräning, uppgiftsspecifik träning och intensiv forcerad träning. Styrketräning har visat sig vara ett effektivt sätt att öka styrkan utan några negativa konsekvenser som t.ex. ökad spasticitet (2,3). I en studie fann de en korrelation mellan styrka i nedre extremitet och hastighet vid gång och trappgång (4). Andra studier visar att det är oklart om en ökad styrka leder till en ökad aktivitetsförmåga och delaktighet (1) Uppgiftsspecifik träning av olika gång- balansövningar som genom cirkelträning i grupp, har visat sig vara en effektiv träningsform för att förbättra strokepatienters gånghastighet och uthållighet(5,6). I en översiktsartikel ingick det sex randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 307 deltagare, de såg signifikanta förbättringar av gånghastighet och gångsträckan vid 6-minuters gångtest (7). Intensivträning för nedre extremitet, så kallad Forced Use Therapy (FUT) eller Constraint Induced Movement Therapy (CIMT) eller CI-terapi är en annan träningsmetod som har fått allt mer uppmärksamhet. Träningsmetoden utvecklades under 90- talet i USA (8) och innebär en intensiv, repetitiv träning för den svaga extremiteten. Träningen är övervakad och pågår vanligen flera timmar/dag under två till tre veckor. Metoden användes ursprungligen för träning av övre extremitet hos strokepatienter. De studier som hittills publicerats för nedre extremitet har genomförts på litet olika sätt. I en studie användes en immobilisering av det starka benet i form av en knäortos i vissa moment (12), i en annan användes en speciell sula i skon på den ickeparetiska sidan (2). I två studier användes ingen immobilisering (13, 14). Studierna visar på förbättrad balansförmåga, symmetri i stående, ökad gånghastighet och gångsträcka efter träningen. Effekterna av intensiv träning positiva men det är få publikationer som utvärderat effekten av intensiv träning av nedre extremitet för strokepatienter enligt CI-konceptet. Syfte Syftet med studien var att undersöka effekten av intensiv träning för personer som insjuknat i stroke avseende gång- balansförmåga.

2 Metod Deltagare Fyra personer (tre män och en kvinna) som tidigare rehabiliterats vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus deltog i studien. Medelåldern var 40,5 år (range år). Två av deltagarna hade fått stroke på grund av infarkt och två på grund av blödning. Tre var svaga i sin vänstra kroppshalva och en i höger kroppshalva. Två personer använde käpp vid gång längre sträckor utomhus. I genomsnitt hade det gått 25 månader sedan insjuknandet (range 6-35 månader). Inklusionskriterierna för att delta var: (i) stroke för minst tre månader sedan med kvarstående pares i nedre extremitet, (ii) kunna gå 10m vända och gå tillbaka 10m på högst 40s; (iii) minst 35p/56p i Bergs balanstest; (iv) kunna förstå muntliga och skriftliga instruktioner. Exklusionskriterier: (i) smärta från nedre extremiteter. Utvärderingsinstrument Följande tester användes för att utvärdera gångförmågan: 10 meter komfortabel (Comfortable Gait Speed; CGS) och snabb gånghastighet (Fast Gait Speed; FGS (15). Testen har visat på en god reliabilitet och förmåga att mäta förändring över tid (16). Timed up and go (TUG), detta test innebär att personen ska resa sig från en karmstol gå 3m vända, gå tillbaka och sätta sig på stolen igen, aktiviteten utförs på tid. Det har testats på en grupp äldre personer och den studien visade på en god validitet och reliabilitet (18). Dessutom användes 6-minuters gångtest (6 Minutes Walk; 6MW), för att mäta hur långt personerna kunde gå under sex minuter. Testet har visat på hög reliabilitet efter stroke (16). Följande test användes för att utvärdera balansen: Step-test: Testet utföres så att personen står 5cm framför en 7,5 cm hög pall, sätter upp det ickeparetiska benet så många gånger som möjligt på 15s. Testet bedömer förmågan att belasta det paretiska benet samt balansförmågan. Studier har visat på en signifikant korrelation mellan steptestet, förmågan att nå och sträcka sig efter saker samt gånghastighet och steglängd (19). Bergs balansskala: Detta test består av 14 moment, varje moment poängsätts efter en femgradig ordinalskala (0-4), maximal poäng 56. Testet har utvecklats av Berg och medarbetare för att bedöma balansförmågan hos äldre personer (20), men har visat sig ha god validitet, reliabilitet och känslighet för förändring för personer som insjuknat i stroke (21). Övriga test: Stroke Impact Scale (SIS) användes för att mäta hur hälsa och livssituationen påverkas efter insjuknande i stroke. Den innehåller åtta olika domäner: styrka, handfunktion, förflyttningar, ADL, känslor, minne, kommunikation samt delaktighet i sociala aktiviteter. I denna studie användes tre domäner, fysiska problem, rörelseförmåga i och utanför hemmet samt delaktighet i sociala aktiviteter. Canadian Occupational Performance Measure (COPM) är en individuell bedömning av personernas självupplevda förändring av aktivitetsutförande över tid (22). Varje deltagare fick ange konkreta mål som hade med gång och balans att göra. De fick sedan på en skala 1-10 ange dels hur de tyckte att de kunde genomföra aktiviteten samt även ange hur nöjda de var med det.

3 Testerna genomfördes veckan före och efter träning samt vid uppföljning efter tre månader av två sjukgymnaster och två arbetsterapeuter på kliniken. Träningsupplägg Träningen genomfördes i grupp, cirka 4 timmar per dag, fyra dagar i veckan under tre veckor. Fokus var intensivträning av det paretiska benet genom styrketräning i olika maskiner, styrkeoch balansträning i stående med varierande övningar (cirkelträning), gång på olika underlag och i olika miljöer, bassängträning samt stretching. Ett pass var en självvald aktivitet de skulle utföra i stående t.ex. hushålls- eller hantverksaktivitet. Träningen stegrades successivt genom att öka vikten vid styrketräning, öka antalet repetitioner, tid och svårighetsgrad vid varje träningsmoment. Statistik Deskriptiv statistik har använts för att beskriva varje individs testresultat vid de olika mättillfällena (före träning, efter träning samt vid uppföljning efter tre månader). För att utvärdera om det finns några statistiska skillnader mellan de olika testtillfällena på gruppnivå har Wilcoxon signed rank test använts. Resultat Alla fyra deltagarna genomförde träningsprogrammet utan några negativa konsekvenser. Alla deltog också i uppföljningen efter tre månader. Resultatet visade inga statistiskt signifikanta förbättringar, varken efter träningen eller vid uppföljningen efter tre månader se tabell 1. Tabell 1. Median (Range) för samtliga test för de fyra deltagarna. Wilcoxon signed rank test visade på gruppnivå inga skillnader i något mätinstrument mellan de olika mättillfällena. Före träning Efter träning Uppföljning 3 mån CGS (s) 10,6 (7-14,8) 8,6 (5,8-12,7) 8,8 (5,8-12,2) FGS (s) 7,8 (5-12,5) 6,4 (4,4-10,8) 6,6 (3,8-10,9) 6MW (m) 356 ( ) 433 ( ) 405 ( ) TUG(s) 11,2 (6,8-17) 8,6 (6,7-14) 8,4 (4,9-13) Bergs balansskala 52 (50-56) 54 (51-56) 54 (51-56) (0-56p) Step-test 10 (6-16) 12 (8-20) 14 (8-18) SIS % Fysiska problem Rörelseförmåga Delaktighet 47 (25-69) 81 (64-92) 52 (38-66) 53 (44-62) 86 (83-100) 59 (39-86) 50 (31-69) 88 (81-97) 62 (39-81) COPM Utförande Tillfredsställelse 4,4 (2,8-5) 5,2 (2-5) 6,8 (4-5) 6,5 (2,7-5) 6,4 (5,5-8) 6,8 (3,7-5)

4 Diskussion Syftet med denna studie var att utvärdera effekten av tre veckors intensiv träning för nedre extremitet avseende gång- och balansförmåga efter stroke. Alla fyra deltagare ökade sin gånghastighet något både beträffande CGS och FGS. Gångsträckan mätt med 6-minuters gångtest ökade också för alla deltagare efter träningen. TUG förbättrades också något i hela gruppen. Vad gäller balanstesten Bergs balansskala och Step-testet var det små positiva förändringar för tre av deltagarna. Även om deltagarna förbättrades något i dessa test var skillnaderna inom normala variationen. På gruppnivå fanns det ingen statistisk säkerställd skillnad i något av mätinstrumenten vid de olika mättillfällena. Vad det gäller Stroke Impact Scale var det en deltagare som bedömde sin rörelseförmåga bättre efter träningen och vid uppföljningen samt en som bedömde en ökad delaktighet efter träningen samt vid uppföljningen. För övriga var det inga stora förändringar. Vid uppföljningen efter tre månader kvarstod de förbättringar vid alla gångtesten för tre av deltagarna. En försämrade sina resultat i gånghastighet, gångsträcka och i TUG. Andra studier med syfte att förbättra gång- och balansförmåga har visat på (signifikanta förbättringar) positiva resultat. Jorgensen visade att 12v träning 5d/vecka 1,5h/ dag förbättrade gånghastighet och aerob kapacitet (6). I Marklunds studie som var intensiv träning under två veckor såg de också en ökad gånghastighet hos 3 av 5 individer (5). I båda dessa studier kvarstod dessa förbättringar vid uppföljningen efter tre och sex månader. I en studie började de tidigt efter insjuknandet träna intensivt med fokus på gångträning, träningsperioden var 5 veckor. Gånghastigheten hade förbättrats mer jämfört med kontroll grupp vid uppföljning efter sex veckor, vid uppföljningen tre månader fanns ingen skillnad vilket de tolkade som att träningsperioden var för kort, att det mellan sex veckor och tre månader skedde förbättringar och att de i experimentgruppen inte hade fortsatt fokus på gången. I en studie av Vearrier och medarbetare tränade 12 personer med stroke intensivt under två veckor sex h/ dag med syfte att förbättra balansen och minska deras fallrisk. De såg signifikanta förbättringar av balansen och en förbättrad förmåga att ta tyngd på det svaga benet (13). I en studie av Fritz tränade de 10 dagar 3h/ dag med intensiv träning av gång och balans men med mest fokus på balans och det syntes också i resultatet där förbättringar syntes i balansförmågan men inte vad gäller gång, det var också den analys de gjorde att träningen innehöll för få moment vad gäller gång (14). Detta visar att individen blir bättre på det de tränar men att det är oklart vilken intensitet som är den optimala (26). Det är även oklart vad som egentligen är intensivträning. Olika upplägg av behandlingsperiodens längd och träningstid/ dag förefaller kunna förbättra både gång och balansförmåga hos personer som drabbats av stroke. Vad som är optimal träning för respektive individ med tanke på graden av funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning är inte heller klarlagt. Träningsintensiteten i vår studie tyckte vi var hög, de tränade ca 4 h/dag men ingen i gruppen upplevde intensiteten för hög. Vi försökte variera träningen så mycket som möjligt med inslag av tid för återhämtning.

5 Det som saknas i flera studier är om de förbättringar vad det gäller gång- och balansförmåga ökar individens delaktighet. I vår studie använde vi i detta syfte Stroke Impact Scale (SIS). Av instrumentets åtta domäner användes i denna studie tre domäner: fysiska problem, rörelseförmåga i och utanför hemmet samt delaktighet. Detta instrument visade inte så stora förändringar, en deltagare skattade sin rörelseförmåga i och utanför hemmet högre vid test 2 och vid uppföljningen och en skattade sin delaktighet högre vid test 2 samt vid uppföljningen. Två deltagare skattade sin fysiska förmåga bättre efter träningsperioden men detta kvarstod inte vid uppföljningen, en deltagare skattade sin fysiska förmåga lägre jämfört med första skattningen. En omständighet vid denna typ a v skattning är att de kan t.ex. skatta sin fysiska förmåga relativt högt men när de sedan deltar i någon träningsform blir de mer medvetna om vilka problem de har och skattar sig lägre vid nästa bedömning. Trots att alla fyra deltagare förbättrade sin gånghastighet, gångsträcka och balans var det bara en patient som skattade sin förmåga att röra sig inom- och utomhus med Stroke Impact Scale förbättrad under träningsperioden. Här finns en svårighet att kunna mäta gångförmågan i komplexa miljöer, även om man går snabbare finns det ingen koppling till att de känner sig säkrare t.ex. ute i samhället och i miljöer som ställer högre krav på flexibilitet och säkerhet. I denna studie använde vi Bergs balanstest, alla deltagare hade över 50p vid första testet, alla ökade något till test två och denna förbättring höll i sig vid uppföljningen. Nackdelen med detta test är att personen kan ha en hög poäng trots balansproblem, kanske i mer komplexa miljöer. De flesta moment i Bergs balanstest är med fötterna i en statisk position. Vi kompletterade därför med Step-testet som har visat sig var ett reliabelt instrument att använda för personer med stroke. I några studier visade den dock på en tak- och golveffekt så rekommendationen är att kombinera testet med andra balanstest (23). Slutsatsen från dessa studier är att steptestet är ett reliabelt och valitt och kliniskt användbart instrument för strokepatienter. Det kan användas som en del i en allsidig bedömning av en strokepatients balans (19,24). Gångtesten som användes i vår studie har visat sig vara tillförlitliga att använda på denna patientgrupp (16). För att fånga upp aktiviteter som var betydelsefulla för deltagarna användes COPM, de angav mellan två och fyra olika aktiviteter som de ville uppnå eller förbättra. Aktiviteterna skulle vara något i stående eller gående. Vid intensivträning av övre extremitet enligt CI används en vante på den ickeparetiska sidan. Detta för att förhindra användandet av den sidan i aktiviteter. Vid intensiv träning nedre extremitet har det i någon studie använts en immobiliserande ortos vid vissa övningar (12) samt i en studie en speciell sula i skon på icke påverkad sida i syfte att öka tyngdupptagningen på det svaga benet (2). Det är oklart om användandet av en immobliserande ortos vid t.ex. gångträning befrämjar ett mer normalt gångmönster. Vi har i denna studie inte använt någon ortos. Vi har försökt att på olika sätt i övningarna fokusera på det svaga benet och immobilisera det starka benet. Det ställer dock krav på deltagarna att de är medvetna om hur de ska utföra övningarna så de belastar det svaga benet så mycket som möjligt. Begränsningarna och tänkbara orsaker till resultatet i vår studie är att det var få antal deltagare. Vi använde ingen immoblisering på det starka benet utan vi planerade att de skulle göra övningarna med fokus på det svaga benet. Det är möjligt att det inte var tillräckligt och att de då hade lättare att kompensera med det starka benet. Träningsinnehållet kan också diskuteras. För effektiv styrketräning rekommenderas en belastning på 70 % eller högre av

6 den maximala styrkan (3). Det var svårt att bedöma den maximala kraften och även antalet repetitioner och hur många ggr/vecka de kunde styrketräna. Studien var inte heller någon randomiserad kontrollerad studie med kontrollgrupp och oberoende bedömare. Två sjukgymnaster gjorde alla bedömningarna förutom COPM och SIS som gjordes av två arbetsterapeuter. Dessa fyra personer genomförde också de olika träningspassen. Referenser 1. Bohannon RW. Muscle strength and muscle training after stroke. J Rehabil Med 2007; 39: Stock R, Mork PJ. The effect of an intensive exercise programme on leg function in chronic stroke patients: a pilot study with one-year follow up. Clinical rehabilitation 2009; 23: Flansbjer UB, Miller M, Downham D, Lexell J. Progressive resistance training after stroke: effects on muscle strength, muscle tone, gait performance and perceived participation. J Rehabil Med 2008; 40: Kim CM, Eng JJ. The relationship of lower-extremity muscle torque to locomotor performance in people with stroke. Phys Ther.2003; 83: Dean CM, Richards CL, Malouin F. Task-related circuit training improves performance of locomotor tasks in chronic stroke: a randomized, controlled pilot trial. Arch Phys Med Rehabil 2000; 81: Jörgensen JR, Bech-Pedersen DT, Zeeman P, Sörensen J, Andersen LL, Schönberger M. Effect of intensive outpatient physical training on gait performance and cardiovascular health in people with hemiparesis after stroke. Phys Ther 2010; 90: Wewers L, Van de Port I, Vermue M, Mead G, Kwakkel G. Effects of taskoriented circuit class training on walking competency after stroke, a systematic rewiew. Stroke 2009; 40: Taub E, Wolf SL. Constraint induced movement techniques to facilitate upper extremity use in stroke patients. Top Stroke 1997; 3(4): Miltner WHR, Bauder H, Sommer M, Dettmers C, Taub E. Effects of Constraintinduced movement therapy on patients with chronic motor deficits after stroke. Stroke. 1999; 30: Wolf SL, Lecraw DE, Barton LA, Jann BB. Forced use of hemiplegic upper extrtemities to reverse the effect of learned nonuse among chronic stroke and head-injured patients. Experimental neurology 1989; 104: Wolf SL, Winstein CJ, Miller JP, Taub E, Uswatte G, Morris D, Giuliani C et al. Effect of Constraint-Induced movement therapy on upper extremity function 3 to 9 months after stroke. The EXCITE randomized clinical trial. JAMA 2006; 296(17): Marklund I, Klässbo M. Effects of lower limb intensive mass practice in poststroke patients: single-subject experimental design with long-term follow up. Clinical rehabilitation 2006; 20: Vearrier LA, Langan J, Shumway-Cook A, Woollacott M. An intensive massed practice approach to retraining balance post.stroke. Gait&Posture 2005; 22:

7 , 14. Fritz SL, Pittman AL, Robinson AC, Orton SC, Rivers ED. An intense intervention for improvning gait, balance and mobility for individuals with chronic stroke: a pilot study. J Neurol Phys Ther 2007; 31(2): Wade DT, Wood VA, Heller A, Maggs J, Hewer RL. Walking after stroke. Scand J Rehab Med 1987; 19: Flansbjer UB, Holmbäck AM, Downham D, patten C, Lexell J. Reliability of gait performance tests in men and women with hemiparesis after stroke. J Rehabil Med 2005; 37: Guyatt GH, Sullivan MJ, Thompson PJ, Fallen EL, Pugsley SO, Taylor DWBerman LB. The 6-minute walk: A new measure of exercise capacity in patients with chronic heart failure. Can Med Assoc J 1985; 132: Podsiadlo D, Richardson S. The timed up&go : Atest of basic functional mobility for frail elderly persons. J Am Geriatr Soc 1991.; 39: Hill KD, Bernhardt J, Mc Gann AM, Maltese D, Berkovits D. A new test of dynamic standing balance for stroke patients: reliability, validity and comparison with healthy elderly. Physiother Can 1996; 48: Berg K, Wood-Dauphinnee S, Williams JI, Gayton D. Measuring balance in the elderly: preliminary development of an instrument. Physiother Can 1989; 41: Jensen J, Lundin-Olsson L, Lindmark B, Nillbrand A, Gustafson Y. Bergs balansskala: Prövning av interbedömarreliabilitet. Nordisk fysioterapi 1998;2: Law M, Baptiste S, McColl MA, Opzoomer A, Polatajko H, Pollock N. The Canadian Occupational performance Measure: An outcome measure for occupational therapy. Can J Occup Ther 1990; 57(2): Blum L, Korner-Bitensky N. Usefulness of the Berg balance scale in stroke rehabilitation: A systematic rewiew. Phys Ther 2008; 88: Bernhardt J, Ellis P, Denisenko S, Hill K. Changes in balance and locomotion measures during rehabilitation following stroke. Physiother Res Int 1998; 3(2): Brogårdh C, Sjölund BH. Constraint-induced movement therapy in patients with stroke: a pilot study on effects of small group training and of extended mitt use. Clin Rehabil 2006; 20: Kwakkel G. Impact of intensity of practice after stroke: issues for consideration. Disability and rehabilitation 2006;28:

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder

Läs mer

BERGS BALANSSKALA MANUAL

BERGS BALANSSKALA MANUAL 1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten

Läs mer

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik

High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik Innehåll High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik Nina Lindelöf, Håkan Littbrand, Erik Rosendahl Umeå universitet, Institutionen

Läs mer

Gångförmåga Självvald gånghastighet 10 meter Timed Up and Go (TUG) Functional Ambulation Categories FAC kommer under 2014

Gångförmåga Självvald gånghastighet 10 meter Timed Up and Go (TUG) Functional Ambulation Categories FAC kommer under 2014 Mars 2014 Fallriskbedömning Fallpreventivt arbete är en viktig del i landstingets arbete kring vårdprevention. På avdelningarna görs fallriskbedömning i Senior alert. Denna bedömning kan hos vissa patienter

Läs mer

Örkelljunga kommun. My Persson leg. fysioterapeut

Örkelljunga kommun. My Persson leg. fysioterapeut Örkelljunga kommun My Persson leg. fysioterapeut Beslutstöd för Rehab Bedömningsinstrument Observation/ intervju Skattning av patient/ leg.personal Vilka bedömningsinstrument används/diskuteras? TUG, Timed

Läs mer

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Fallprevention för äldre - underlag för sjukgymnastiska träningsriktlinjer

Fallprevention för äldre - underlag för sjukgymnastiska träningsriktlinjer Vårdprogram 1 (5) sjukgymnastiska träninsriktlinjer Sjukgymnastgruppen, HHR, LiV Utgåva: 1 Godkänd av: Christina Norlén Jonasson Utarbetad av: Karin Sundelin Revisionsansvarig: Maria Klässbo Reviderad:

Läs mer

CI-terapi ger kunskap och förutsättningar att leva livet lättare

CI-terapi ger kunskap och förutsättningar att leva livet lättare CI-terapi ger kunskap och förutsättningar att leva livet lättare Authors Ingela Marklund 1), MSc, RPT Maria Klässbo 2), PhD, RPT Birgitta Hedelin 3), PhD, RNT Affiliations 1) Department of Physiotherapy,

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med diagnosen Multipel Skleros (MS)

Behandlingsriktlinjer för patienter med diagnosen Multipel Skleros (MS) Akademiska sjukhuset VO LSA/Neuroenheten 2011-03-30/ A Renberg, E Widman Cauwenbergh 2014-12-04 (uppdatering omhändertagande vid Rehabiliteringsmedicinska mottagningen) Kontaktperson: Anna Renberg Behandlingsriktlinjer

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Hur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande?

Hur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande? Hur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande? Foto: Yanan Li Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Funktionsförmåga Barndom Vuxen Ålderdom Tröskel till beroende Spridning av funktion hos

Läs mer

Fysisk aktivitet vid stroke

Fysisk aktivitet vid stroke Fysisk aktivitet vid stroke ICD-10-koder: Subaraknoidalblödning I60 Hjärnblödning I61 Annan icke traumatisk intrakraniell blödning I62 Hjärninfarkt I63 Sena effekter av cerebrovaskulär sjukdom I69 Författare

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

forskning pågår CI-terapi för barn med hemiplegi Sammanfattning

forskning pågår CI-terapi för barn med hemiplegi Sammanfattning forskning pågår Vetenskaplig red. Birgit Rösblad CI-terapi för barn med hemiplegi Ann-Christine Eliasson och Andrew M Gordon Sammanfattning Constraint Induced Movement Therapy (CI-terapi) har på senare

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

9/7/2010. Saffran Möller BSc, P.T

9/7/2010. Saffran Möller BSc, P.T Saffran Möller BSc, P.T Val av utvärderingsinstrument vid rehabilitering av benamputerade Ett instrument Vad avser vi att mäta? Symtom tex ledrörlighet Funktion gångförmåga, ADL Hälsa tex självskattning

Läs mer

EXAMENSARBETE. En pilotstudie ANDERS LUNDHOLM PATRICK SKOGLUND MARIA VIKSTRÖM HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR

EXAMENSARBETE. En pilotstudie ANDERS LUNDHOLM PATRICK SKOGLUND MARIA VIKSTRÖM HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR 2003:001 HV EXAMENSARBETE Balansträning av patienter med stroke med hjälp av Basal Kroppskännedom En pilotstudie ANDERS LUNDHOLM PATRICK SKOGLUND MARIA VIKSTRÖM HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR SJUKGYMNASTEXAMEN

Läs mer

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Uppsala Universitet MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK BL motor assessment Sammanställd av Birgitta

Läs mer

High-intensity functional exercise program (HIFE) för att förhindra fall

High-intensity functional exercise program (HIFE) för att förhindra fall 1 2015-02-03 High-intensity functional exercise program (HIFE) för att förhindra fall Fall och fallskador orsakar stort personligt lidande och innebär enligt en nyligen publicerad undersökning från Myndighet

Läs mer

Motorisk träning. Karin Shaw. karin.shaw@sll.se

Motorisk träning. Karin Shaw. karin.shaw@sll.se Motorisk träning Karin Shaw karin.shaw@sll.se Bakgrund motorisk träning Bedömning Träning Avslut Motoriska träningsmetoder Motoriskt lärande, (motor learning and performance) Beroende på: Individen och

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Sköra multisjuka äldre

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Sköra multisjuka äldre Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Sköra multisjuka äldre Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter Presentation utbildningsdag hjärta-kärl Åkersberga 151027 Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter Christel Löfstedt Leg sjukgymnast, Hjärtrehab, SUS, Malmö Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

Information angående deltagande i studie under våren 07

Information angående deltagande i studie under våren 07 Information angående deltagande i studie under våren 07 Du har nu blivit tillfrågad att medverka i en studie inom området sjukgymnastik. Jag Cecilia Åkerberg kommer under våren 07 att genomföra en C-uppsats

Läs mer

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Akademiska sjukhuset LSA Sjukgymnastiken 2013-11-29: Anna Renberg/Ebba Widman Cauwenbergh Kontaktperson: Ebba Widman Cauwenbergh Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Dessa behandlingsriktlinjer

Läs mer

Effekter av intensiv sjukgymnastik för personer med multipel skleros i poliklinisk verksamhet

Effekter av intensiv sjukgymnastik för personer med multipel skleros i poliklinisk verksamhet Inst. för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterkurs i klinisk neurologi, 6 högskolepoäng Delkurs: Examensarbete, 15 högskolepoäng Ht 28 Effekter av intensiv sjukgymnastik för

Läs mer

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Övriga medarbetare Marie Holmefur, leg arbetsterapeut,

Läs mer

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip Träning & Rehabilitering RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip ger dig en möjlighet att utvecklas genom att träna de muskler och rörelser som

Läs mer

REPORTAGE FRÅN NORDISK KONGRESS I GERONTOLOGI KÖPENHAMN 2012

REPORTAGE FRÅN NORDISK KONGRESS I GERONTOLOGI KÖPENHAMN 2012 REPORTAGE FRÅN NORDISK KONGRESS I GERONTOLOGI KÖPENHAMN 2012 Den 21:a Nordiska kongressen i Gerontologi genomfördes i år i Köpenhamn. Kongressen är multiprofessionell och samlar forskare och andra intresserade

Läs mer

Träning vid hjärtsvikt

Träning vid hjärtsvikt Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska

Läs mer

De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt.

De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt. Förord Kompetenscentrum inom äldreomsorg och äldrevård (KC) startades i juli 1999 som ett samverkansprojekt mellan Botkyrka kommun, Älvsjö stadsdelsnämnd, Sydvästra sjukvårdsområdet, Karolinska Institutet

Läs mer

Intensiv rehabilitering erfarenheter och evidens. Wolfram Antepohl, Rehabiliteringsmedicin US och LiU wolfram.antepohl@liu.se

Intensiv rehabilitering erfarenheter och evidens. Wolfram Antepohl, Rehabiliteringsmedicin US och LiU wolfram.antepohl@liu.se Intensiv rehabilitering erfarenheter och evidens Wolfram Antepohl, Rehabiliteringsmedicin US och LiU wolfram.antepohl@liu.se Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 2015-11-06

Läs mer

Intensivträning av nedre extremitet för personer med stroke. effekter och upplevelser

Intensivträning av nedre extremitet för personer med stroke. effekter och upplevelser Licentiate Thesis ISBN 978-91-7264-745-9 From the Department of Community Medicine and Rehabilitation Physiotherapy, Umeå University, Sweden Intensivträning av nedre extremitet för personer med stroke

Läs mer

pågår Arm- och handträning efter stroke aktuellt kunskapsläge

pågår Arm- och handträning efter stroke aktuellt kunskapsläge I Sverige drabbas 30 000 personer per år av stroke och konsekvenserna är omfattande, inte bara för de enskilda som drabbas och deras familjer. Hälso- och sjukvårdssystemen belastas med en miljon vårddagar,

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Examensarbete 15 hp Vårterminen 2011

Examensarbete 15 hp Vårterminen 2011 Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för sjukgymnastik Utbildningsprogram i sjukgymnastik 180 hp Examensarbete 15 hp Vårterminen 2011 Titel Utvärdering av förflyttningsförmåga enligt

Läs mer

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur: Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen

Läs mer

Patientens Egen Registrering (PER)

Patientens Egen Registrering (PER) Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros Inst. för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterutbildning i klinisk neurologi, 60 högskolepoäng Examensarbete 15 högskolepoäng HT 2008 Författare: Linda Torsell Leg. arbetsterapeut

Läs mer

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros

Läs mer

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter

Läs mer

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt?

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Nina Lindelöf Fil. dr, sjukgymnast Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik Jag är en sjukgymnast som har disputerat, och min avhandling handlar om

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi

Läs mer

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden

Läs mer

Processbeskrivning klinisk process Strokerehabilitering, Värnamo sjukvårdsområde

Processbeskrivning klinisk process Strokerehabilitering, Värnamo sjukvårdsområde Processbeskrivning klinisk process Strokerehabilitering, Värnamo sjukvårdsområde Basenhet: Samrehab, Kommun och Primärvård i GGVV Processteam: Anne-Sofie Linderum (arbetsterapeut, Vaggeryds kommun), Carina

Läs mer

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Dagliga aktiviteter är centrala i alla barns liv Målinriktad träning Novak et al. 2013 Målinriktad

Läs mer

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

C-UPPSATS. Sjukgymnastiska behandlingsmetoder som förbättrar gångförmågan efter stroke

C-UPPSATS. Sjukgymnastiska behandlingsmetoder som förbättrar gångförmågan efter stroke C-UPPSATS 2010:010 Sjukgymnastiska behandlingsmetoder som förbättrar gångförmågan efter stroke Lennart Stenmark Ros-Mari Sörensson Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap

Läs mer

Betydelsen av att främja fysisk aktivitet, gångförmåga, styrka och balans. Dags att nyttja potentialen!

Betydelsen av att främja fysisk aktivitet, gångförmåga, styrka och balans. Dags att nyttja potentialen! Betydelsen av att främja fysisk aktivitet, gångförmåga, styrka och balans Dags att nyttja potentialen! Foto: Yanan Li Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Hälso- och sjukvårdslagen en grund att stå

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Qigong - effekt på basala förflyttningar och självskattning av balans hos äldre med en neurologisk diagnos

Qigong - effekt på basala förflyttningar och självskattning av balans hos äldre med en neurologisk diagnos Inst. för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterutbildning i Klinisk neurologi, 60 p Examensarbete,15 p Höstterminen 2008 Qigong - effekt på basala förflyttningar och självskattning

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström,

Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström, Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström, 2015-10-05 FALL En händelse då någon oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om en fysisk skada inträffar eller inte. Ref:

Läs mer

Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom?

Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom? Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom? Ylva Cedervall Doktorand, Uppsala universitet Sjukgymnast, Akademiska sjukhuset ylva.cedervall@pubcare.uu.se 18 mars 2013 Bilder:

Läs mer

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Utvärdering av ADL-träning efter stroke Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Träningssupport inför hinderlopp

Träningssupport inför hinderlopp Träningssupport inför hinderlopp Utveckla kondition och uthållighet inför hinderlopp som THOUGEST eller liknade. Ett terränglopp med olika hinder såsom TOUGHEST har blivit allt mer vanligt förekommande

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Rehabilitering av äldre - bedömningsinstrument

Rehabilitering av äldre - bedömningsinstrument Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE Omfattar område/verksamhet/enhet Rehabilitering Sidan 1 av 31 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Arbetsgrupp

Läs mer

Fysisk aktivitet vid stroke

Fysisk aktivitet vid stroke Fysisk aktivitet vid stroke ICD-10-koder: Subaraknoidalblödning I60 Hjärnblödning I61 Annan icke traumatisk intrakraniell blödning I62 Hjärninfarkt I63 Sena effekter av cerebrovaskulär sjukdom I69 Författare

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Höftfraktur - sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer

Höftfraktur - sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-03-08 Gäller för: Karlstads kommun Utgåva: 1 Godkänd av: Utarbetad av: Kristina Grubb Anna Österberg Medicinskt ansvarig Anna-Karin

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom

2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom 2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att landstinget

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Vasagatan 48 103 63 Stockholm ann.kusoffsky@lsr.se. Med Dr, Överläkare, specialist i neurologi

Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Vasagatan 48 103 63 Stockholm ann.kusoffsky@lsr.se. Med Dr, Överläkare, specialist i neurologi Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterkurs i klinisk neurologi 60 poäng Examensarbete 15 högskolepoäng Höstterminen 2008 Effekter av Modifierad Constraint Induced

Läs mer

EXAMENSARBETE. Effekter av CI-Terapi hos patienter som drabbats av stroke. Rickard Carnerud Katarina Olsson. Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE. Effekter av CI-Terapi hos patienter som drabbats av stroke. Rickard Carnerud Katarina Olsson. Luleå tekniska universitet EXAMENSARBETE 2006:46 HV Effekter av CI-Terapi hos patienter som drabbats av stroke Rickard Carnerud Katarina Olsson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Sjukgymnastprogrammet Institutionen

Läs mer

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre? Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en

Läs mer

Inandningsmuskelträning (IMT)

Inandningsmuskelträning (IMT) Inandningsmuskelträning (IMT) Motstånd på utandning(pep) Gun Faager Specialistsjukgymnast, Med dr Svag inandningsmuskulatur Rad Hälsotillstånd och Åtgärd K03.09 KOL, stadium 2 4, svag inandningsmuskulatur

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Hjärntumörer/ Tumor Cerebri

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Hjärntumörer/ Tumor Cerebri Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Hjärntumörer/ Tumor Cerebri Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Uppdatering av vårdprogrammet för lymfödem

Uppdatering av vårdprogrammet för lymfödem Uppdatering av vårdprogrammet för lymfödem Karin Johansson, sjukgymnast, docent. Lymfödemmottagningen Skånes onkologiska klinik, Skånes Universitetssjukhus i Lund Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Läs mer

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Faktorer som påverkar resultatet av operationen Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,

Läs mer

Resa sig upp och gå hur gör man då? Studier med personer som haft stroke och kontroller

Resa sig upp och gå hur gör man då? Studier med personer som haft stroke och kontroller Resa sig upp och gå hur gör man då? Studier med personer som haft stroke och kontroller Gunilla Elmgren Frykberg Leg sjukgymnast, MD Post doc, Enheten för Sjukgymnastik Institutionen för Samhällsmedicin

Läs mer

EXAMENSARBETE. Fysioterapeutiska åtgärder vid rehabilitering i hemmet efter stroke. En litteraturöversikt. Erik Waldebro 2015

EXAMENSARBETE. Fysioterapeutiska åtgärder vid rehabilitering i hemmet efter stroke. En litteraturöversikt. Erik Waldebro 2015 EXAMENSARBETE Fysioterapeutiska åtgärder vid rehabilitering i hemmet efter stroke En litteraturöversikt Erik Waldebro 2015 Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert Workshop - Fall Senior Alert 2016-10-18 Fysisk aktivitet och balansträning Alexandra Halvarsson, leg.sjukgymnast, Med Dr Susanne Gripenberg, spec.sjukgymnast, MSc Karolinska Institutet, Institutionen för

Läs mer

Anpassad motion viktig efter stroke Akuta och långsiktiga effekter av olika träningsprogram

Anpassad motion viktig efter stroke Akuta och långsiktiga effekter av olika träningsprogram Margareta Engardt, med dr, leg sjukgymnast, universitetslektor, sektionen för sjukgymnastik, institutionen Neurotec, Karolinska institutet, och rehabiliteringsmedicinska kliniken, Danderyds sjukhus AB,

Läs mer

REHABILITERING FÖR ÄLDRE

REHABILITERING FÖR ÄLDRE MARI INGEMARSSON, MARTIN NILSSON, ULLA SONN REHABILITERING FÖR ÄLDRE GUIDE VID VAL AV MÄTINSTRUMENT. RAPPORT FRÅN ÄLDREVÄST SJUHÄRAD 2002 REHABILITERING FÖR ÄLDRE GUIDE VID VAL AV MÄTINSTRUMENT MARI INGEMARSSON,

Läs mer

Synträning vid synfältsbortfall orsakat av hjärnskada FFS 14-03-20. Ingrid Axelsson, Catarina Andersson och Karin Regnell synpedagoger

Synträning vid synfältsbortfall orsakat av hjärnskada FFS 14-03-20. Ingrid Axelsson, Catarina Andersson och Karin Regnell synpedagoger Synträning vid synfältsbortfall orsakat av hjärnskada FFS 14-03-20 Ingrid Axelsson, Catarina Andersson och Karin Regnell synpedagoger 1 Dagens presentation Kort historik Synsvårigheter vid hjärnskada Synträningsprojekt

Läs mer

Med dr, överläkare, specialist i neurologi, Stiftelsen Stora Sköndal, Carl Sebardts väg 4b, 128 85 Sköndal, lena.nilsson@storaskondal.

Med dr, överläkare, specialist i neurologi, Stiftelsen Stora Sköndal, Carl Sebardts väg 4b, 128 85 Sköndal, lena.nilsson@storaskondal. Instiutionent för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterutbildning i klinisk neurologi, 60 högskolepoäng Examensarbete, 15 högskolepoäng Höstterminen 2008 Förbättras stroke patienters

Läs mer

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning 1 Utvärdering av rehabiliteringen vid Kommunens Rehabiliteringsavdelning KRA med mätinstrumentet FIM Perioden 2012.01.01 2012.08.30 Vera Denvall Sölve Elmståhl Geriatriska kliniken Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga Fysträning för r alpina ungdomar Tom Pietilä Idrottsmedicin Umeå Universitet Kondition - Hög g aerob kapacitet Fysiska krav inom alpint - För r att orka träna - För r bra återhämtning - Bra anaerob kapacitet

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Ledrörlighet Svåra hjärnskador. 2015-05-27 Jönköpings kommun Catarina Ahlander, leg. sjukgymnast

Ledrörlighet Svåra hjärnskador. 2015-05-27 Jönköpings kommun Catarina Ahlander, leg. sjukgymnast Ledrörlighet Svåra hjärnskador 2015-05-27 Jönköpings kommun, leg. sjukgymnast Ledrörlighet Bakgrund Kontraktur Definitionen av en kontraktur beskrivs enligt nationalencyklopedin som inskränkt rörlighet

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

C-UPPSATS. Styrketräning av nedre extremitet för personer med diagnosen stroke. Sara Andreasson Sara Olsson. Luleå tekniska universitet

C-UPPSATS. Styrketräning av nedre extremitet för personer med diagnosen stroke. Sara Andreasson Sara Olsson. Luleå tekniska universitet C-UPPSATS 2006:107 Styrketräning av nedre extremitet för personer med diagnosen stroke Sara Andreasson Sara Olsson Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen

Läs mer