9/7/2010. Saffran Möller BSc, P.T

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "9/7/2010. Saffran Möller BSc, P.T"

Transkript

1 Saffran Möller BSc, P.T

2

3

4 Val av utvärderingsinstrument vid rehabilitering av benamputerade Ett instrument

5 Vad avser vi att mäta? Symtom tex ledrörlighet Funktion gångförmåga, ADL Hälsa tex självskattning av livskvalitet

6 Förutsäga Visa på behandlingseffekt Mätningens syfte Skilja mellan grupper

7 Det skall vara... Enkelt Validitet och reliabilitet Kliniskt användbart Låg kostnad På det egna språket Objektiv eller subjektiv?

8 Val av instrument Objektiv bedömning Subjektiv bedömning Bättre kontroll Kräver mer resurser Färre deltagare Högre kostnad Sämre kontroll Patientens perspektiv Många deltagare Låga kostnader Översatt till egna språket

9 Objektiva instrument TUG Timed Up AND Go The L Test of Functional Mobility Six-Minute Walk Test Two-Minute Walk Test AMP Amputee Mobility Predictor PAM Patient Activity Monitor FSST Four SquareStepTest

10 Subjektiva instrument Q-TFA Questionarie for individual with a Transfemoral Amputation LCI (LCI-5) Locomotor Capabilities Index EQ-5D SF-36 SCS Socket Comfort Score ABC Scale Activity-Specific Balance Confidence Scale PEQ Prosthesis Evaluation Questionarie TAPES Trinity Amputation and Prosthesis Experience Scales Hougthon Scale SIGAM Special Interest Group In Amputee Medicine OPUS Orthotics and Prosthetics Users Survey

11 Objektiva utvärderingsinstrument

12 Timed Up and Go TUG(Podsiadlo, Richardson 1991) TUG mäter hur många sekunder det tar för en person att: Resa sig från sittande i en karmstol Gå 3meter med ordinarie hjälpmedel Vända, gå tillbaka och sätta sig

13 Timed Up AND Go TUG Under 10 sekunder normalt för friska äldre sek = oberoende i förflyttning utomhus/inomhus Mer än 30 sekunder = hjälpberoende >14-16 sek ökad risk för fall Celing effekt hos aktiva amputerade

14 The L Test of Functional Mobility (Deathe, Miller 2005) Modifierad verision av TUG, indikera mobilitet hos såväl yngre som äldre amputerade. The L Test inkluderar 20m gång i självvald hastighet, 2 förflyttningar och 4 vändningar

15 The L Test of Functional Mobility The L Test mäter hur många sekunder det tar för en person att: Resa sig från en armstödslös stol Gå 10 meter i form av ett L Vända, gå tillbaka och sätta sig

16 Six-minute Walk Test (6MW)(Thompson PJ et al 1985) Används för utvärdering av bla lung och hjärt-kärl sjuka, korrelerar även med upplevd livskvalite(guatt et al 1991). Submax test av kondition och uthållighet Testet mäter hur många meter en person klarar: Gå på 6 minuter Minst 30m utan vändning Man får stanna och vila

17 Two-Minute Walk Test(Brooks, Hunter et al 2002) Gångsträcka i meter på 2 minuter Mindre ansträngande Såväl 2- och 6-minute walk test urspringer från 12 Minute Walk Test Korrelerar med 6MW och 12 MW hos patienter med stroke(kosak et al, 2005)(McGavin et al, 1976)

18 Amputee Mobility Predictor(AMP) (Gailey 2006)(Gailey et al 2002). Bedömningsinstrument för trans-tibialt samt-femoralt amputerade 21 punkter som bedömer funktionell mobilitet. Från sittande till stående balans samt gång kvalite. Kan utföras med eller utan protes Identifierar förbättringar under rehabperioden Validerat och reliabelt på engelska Högre poäng indikerar bättre funktion, max 47p Viss evidence för förväntad mobilitetsgrad. Visas av Eva-Lotta i montern!

19 Patient Activity Monitor (PAM) (Ramstrand & Nilsson 2007) Mätenhet för transtibial-samt femuralt amputerade Registrerar aktivitet upp till 7dagar Mätenheten fästes på protesen Registrerar bland annat: Gångsträcka Genomsnittlig samt maximal hastighet Steglängd och steghastighet Antal steg

20 Four Square Step Test FSST (Dite W, Temple 2002) Balans och funktionstest för äldre Fallriskbedömning Reliabilitets och validitetstestat på friska äldre Testet mäter antalet sekunder det tar för en person att: Kliva över 2,5cm förmål i fyra riktningar >15 sekunder indikerar ökad risk för fall 4.Sidled vä 1. Framåt 2.Sidled hö 3.Bakåt

21 Subjektiva utvärderingsinstrument

22 Questionnaire for individuals with a Transfemoral Amputation(Q-TFA) (Hagberg, Brånemark et al. 2004) Längre frågeformulär som mäter protesanvändning, funktion och problem. Konstruerat för yngre eller icke-geriatriska patienter med lårbensamputation. En av delskalorna Prosthetic-Use score kan även användas av patienter med andra amputations nivåer. Konstruerat på svenska. Finns på Engelska, danska och norska, dock ej validerat på dessa språk. Erhålles kostnadsfritt via kerstin.hagberg@vgregion.se Prosthetic Use score: Hur många dagar per vecka har Du, normalt sett, protesen på dig? (0-7) Hur många timmar per dag har Du, normalt sett, protesen på Dig? 0-3 timmar 4-6 timmar 7-9 timmar timmar timmar mer än 15 timmar

23 Locomotion Capability Index(LCI-5) (Larsson & Johannesson 2009) Frågeformulär som mäter patientens uppfattning av förmåga med protes. Konstruerat för benamputerade. 14 punkter såsom, resa sig, gång, trappgång mfl. Ursprunglig verision LCI takeffekt för patienter med god förmåga. Översatt till flera europeiska språk, svensk översättning validerad. 0=Nej 1=ja, med hjälp av annan person 2=ja, med tillsyn 3=ja, självständigt med gånghjälpmedel 4=ja, självständigt utan gånghjälpmedel Resa Dig från en stol

24 EQ-5D Euroqol(Brooks et al 1991) Frågeformulär som mäter livskvalite Rörlighet, egenvård, vardagliga aktiviteter, smärta och sinnesstämning. Självskattning i form av klarar klarar delvis klarar inte. Självskattning av upplevd hälsa på en 20 cm lång, vertikal visuell analog skala graderad Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande Smärtor/besvär Jag har varken smärtor eller besvär Jag har måttliga smärtor eller besvär Jag har svåra smärtor eller besvär

25 SF-36(Sullivan, Karlsson, ware 1995) Är ett vetenskapligt utprovat instrument för att mäta självrapporterad fysisk och psykisk hälsa. Omfattande och väldokumenterat. Används i stor utsträckning i flera länder för att mäta hälsa

26 Ytterligare instrument OPUS Orthotics and Prosthetics Users Survey Längre frågeformulär om ortopedtekniska hjälpmedel. Omfattar upplevelsen av livskvalite med hjälpmedel, övre samt nedre extremitets funktion. Översatt till svenska(jarl, Norling Hemansson 2009) TAPES Trinity Amputation and Prosthesis Experience Scales Längre frågeformulär som omfattar upplevelsen av psykosociala aspekter och funktionsbegränsningar hos benamputerade. Översatt?? (Gallagher P, MacLachlan M 2000). SCS Socket Comfort Score Själv skattning av hylskomfort The most uncomfortable and the most comfortable socket imaginable(hanspal, Fisher et al. 2003) ABCScale Activity-Specific Balance Confidence Scale Självskattningsformulär för benamputerade, patienten skattar confidence och balance 0-100%(Miller, Deathe 2003).

27 Några fler... PEQ Prosthesis Evaluation Questionarie Självskattningsformulär där patienten skattar kvalite och funktion med protes(legro, Reiber et al. 1998). Hougthon Scale Själv skattning av protesfunktion, 4 frågor om tid med protes samt förmåga att gå med protes(devlin, Pauley et al 2004). SIGAM Special Interest Group In Amputee Medicine Mobility Grade Skattningsformulär från gradering från A-F Non-limb user till Normal (Ryall, Eyres et al.2003)

28

29 Tack! Saffran Möller

30 Referenser Brooks RG, Jendteg S, Lindgren B et al. EuroQol: health-related quality of life measurement. Results of the Swedish questionnaire exercise. Health Policy 1991:18(1);37-48 Brooks D, Hunter JP, Parsson J, Livsey E, Quirt J, Devlin M. Reliability of the Tvo-Minute Walk Test in Individuals with Transtibial Amputation. Arch Phys Med Rehabil 2002;83: Burström K, Johannesson M, Diderichsen F. Swedish population healthrelated quality of life results using the EQ-5D. Qual Life Res 2001, 10: Cooper KH. A means of assessing maximal oxygen intake. Correlation between field and treadmill testing. JAMA 1968:203(3): ; Devlin M, Pauley T, Head K, Garfinkel S. Houghton scale of prosthetic use in people with lowe-extremity amputations:reliability, validity and responsiveness to change. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation 2004; 85: Deathe AB, Miller WC, The L Test of Functional Mobility: Measurement Properties of a Modified Version of the Timed Up & Go Test Designed for People With Lower-Limb Amputations. Physical Therapy 2005;85:626-35

31 Referenser Dite W, Temple VA, A Clinical test of Stepping and Change of Direction to Identify Multiple Falling Older Adults. Arch Phys Med Rehabil. 2002;83: Gailey RS. Predictive Outcome Measures Versus Functional Outcome Measures in the Lower Limb Amputee. Journal of Prosthetics and Orthotics. 2006, 18:1S; Gailey RS, Roach KE, Brooks Applegate E, Cho B, Cunniliffe B, Licht S, Maguire M, Nash MS. The Amputee Mobility Predictor: An Instrument to Assess Determinants of the Lower Limb Amputee s Ability to Ambulate. Archives fo Physical Medicine and Rehabilitation 2002, 83: Gallagher P, MacLachlan M. Development and psychometric evalutation of the trinity amputation and prosthesis experience scales(tapes). Rehabilitation Psychology 2000, 45(2), McGavin et al. Twelve-minute walking test for assessing disability in chronic bronchitis. BMJ. 1976;1:

32 Referenser Guyatt GH, Townsend M, Keller J, Singer J, Nograde S. Measuring funtional status in chronic lung disease:conclusions from a random control trial. Respir Med 1991;85(suppl B): Guyatt GH, Townsend PJ, Keller J et al., Measuring functional status in chronic lung disease:conclusions from a randomized control trial. Resp Med 1989:83: Guyatt GH, Sullivan MJ et al., The 6-minute walk:a new measure of exercise capacity in patients with chronic hear failure. Can Med Assoc 1985:132: ; Hagberg K, Brånemark R. Questionarie for Persons with a Transfemoral Amputation(Q-TFA):initial validity and reliability of a new outcome measure. J Rehabil Res Dev 2004, 41(2): Hanspal RS, Fisher K, Nieveen R. Prosthetic socket fit comfort score. Disabil Rehabil. 2003;18;25(22):

33 Referenser Jarl GM, Norling Hermansson LM. Translation and linguistic validationof the Swedish version of Orthotics and Prosthetics Users Survey. Prosthet Orthot Int. 2009;33(4): Kosak M and Smith T. Comaparision of the 2-, 6-, and 12 minute walk tests in patients with stroke. J Rehabil Res Dev. 2005, Jan- Feb;42(1): Larsson B, Johannesson A, Andersson IH, Atroshi I. The Locomotor Capabilities Index;validity and reliability of the Swedish version in adults with lower limb amputation. Health and Quality of life Outcomes 2009, 7:44. Miller WC, Deathe B, Speechley M. Psychometric Properties of the Activities-Specific Balance Confidence Scale Among Individual With a Lower-Limb Amputation. Archieves of Physical Medicine and Rehabilitation 2003, 84:

34 Referenser Podsiadlo D, Richardson S. The timed Up&Go : a test of basic functional mobility for frail elderly persons. J Am Geriatr Soc., 1991;39: Ramstrand, N. And Nilsson, K.-Å. Validation of a patient activity monitor to quantify ambulatory activity in an amputee population. Prosthetics and Orthotics International. 2007; 31:2, Ryall NK, Eyres SB, Neumann VC, Bhakta BB, Tennant A. The SIGAM mobility grades:a new population-specific measure for lower limb amputees. Disabil Rehabil. 2003, Aug 5;25(15): Sullivan M, Karlsson J, Ware J. The Swedish SF-36 Health Survey-I. Evalutation of data quality, scalling assumptions, reliability and construct validity across general populations in Sweden, Soc Sci Med. 1995;41:

35

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska

Läs mer

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska

Läs mer

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri

Läs mer

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder

Läs mer

Gångförmåga Självvald gånghastighet 10 meter Timed Up and Go (TUG) Functional Ambulation Categories FAC kommer under 2014

Gångförmåga Självvald gånghastighet 10 meter Timed Up and Go (TUG) Functional Ambulation Categories FAC kommer under 2014 Mars 2014 Fallriskbedömning Fallpreventivt arbete är en viktig del i landstingets arbete kring vårdprevention. På avdelningarna görs fallriskbedömning i Senior alert. Denna bedömning kan hos vissa patienter

Läs mer

Rehabilitering. 22 april Leg Fysioterapeut Saffran Möller

Rehabilitering. 22 april Leg Fysioterapeut Saffran Möller Rehabilitering 22 april 2016 Leg Fysioterapeut Saffran Möller Rehabilitering Insatser ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, Utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinna

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

BERGS BALANSSKALA MANUAL

BERGS BALANSSKALA MANUAL 1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten

Läs mer

Forskning kring benamputationer - upptäckter och problem

Forskning kring benamputationer - upptäckter och problem Forskning kring benamputationer - upptäckter och problem Anton Johannesson (Leg. Ortopedingenjör, Med. Dr.) Ortopedteknik AB, Kristianstad Institutionen för kliniska vetenskaper och ortopedi, Lund Universitet

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 Årsrapport 2014 Årsrapport 2014 F1 2354 patienter F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 F3 1033 protesregistreringar F4 684 baseline registreringar F5 675 follow-up/prom-registreringar

Läs mer

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

På egna ben. - om vägen tillbaka efter benamputation

På egna ben. - om vägen tillbaka efter benamputation På egna ben - om vägen tillbaka efter benamputation Kvalitet i varje steg - så här långt har vi nått! Protesteamet Hässleholm-Kristianstad Tina Carlsson, sjukgymnast Charlotte Linderoth, sjukgymnast 061026

Läs mer

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem HAGOS Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc DOI 10.1007/s00167-013-2721-7 H I P Cross-cultural adaptation to Swedish and validation of the Copenhagen Hip and

Läs mer

Användarinstruktioner för den svenska versionen av Orthotics and Prosthetics Users Survey (OPUS)

Användarinstruktioner för den svenska versionen av Orthotics and Prosthetics Users Survey (OPUS) Användarinstruktioner för den svenska versionen av Orthotics and Prosthetics Users Survey (OPUS) Version 1.0, februari 2015. Gustav Jarl och Liselotte Norling Hermansson Kontakt: gustav.jarl@regionorebrolan.se

Läs mer

Kerstin Hagberg, Fysioterapeut & Docent. Ortopedteknik samt C.A.R.E. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Kerstin Hagberg, Fysioterapeut & Docent. Ortopedteknik samt C.A.R.E. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Årsrapport 2015 Kerstin Hagberg, Fysioterapeut & Docent Ortopedteknik samt C.A.R.E. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Patienter Ingrepp Årsrapport

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Välkomna till Örebro och Gåskoledagarna 2010

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Välkomna till Örebro och Gåskoledagarna 2010 Välkomna till Örebro och Gåskoledagarna 2010 Benamputerad hur går det sen? Christina Karlsson Leg sjukgymnast Rolf Prim Leg sjukgymnast Torbjörn Österman Leg sjukgymnast Syfte Fantomkänsla, fantom- och

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Örkelljunga kommun. My Persson leg. fysioterapeut

Örkelljunga kommun. My Persson leg. fysioterapeut Örkelljunga kommun My Persson leg. fysioterapeut Beslutstöd för Rehab Bedömningsinstrument Observation/ intervju Skattning av patient/ leg.personal Vilka bedömningsinstrument används/diskuteras? TUG, Timed

Läs mer

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska

Läs mer

Maria Rydfjord Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Scapula 1

Maria Rydfjord Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Scapula 1 Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH) Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH) är

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Årsrapport Patientdata 1703 patienter. 40% kvinnor (n=681), 60% män (n=1022) 87% (n=1488) unilateral amputation

Årsrapport Patientdata 1703 patienter. 40% kvinnor (n=681), 60% män (n=1022) 87% (n=1488) unilateral amputation 214-9-7 Årsrapport 213 F1 173 patienter F2-212 amputationsingrepp varav 1729 utförda år 211-213 F3 862 protesregistreringar F4 48 baseline registreringar F5 448 follow-up/prom-registreringar F2:12 Sjukhus

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL Spirometri och 6MWT vid KOL Spirometri Screening och diagnostik Objektiv mätning av fysisk kapacitet (Objektiv mätning av fysisk aktivitet) Mats Arne, specialistsjukgymnast, med dr Landstinget i Värmland

Läs mer

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH

Läs mer

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk

Läs mer

En ortosär aldrig fel?

En ortosär aldrig fel? En ortosär aldrig fel? - Om ortopedtekniska hjälpmedel för strokepatienter Maria Glemne och Rebecka Molid, leg Ortopedingenjörer SÄS Ortopedtekniska avdelningen, OTA Leg. ortopedingenjörprovarut, tillverkarochanpassarortosentill

Läs mer

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen

Läs mer

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden

Läs mer

Dessa behandlingsriktlinjer är framtagna av sjukgymnasterna på Gåskolan och på ortopedens vårdavdelningar, Akademiska sjukhuset.

Dessa behandlingsriktlinjer är framtagna av sjukgymnasterna på Gåskolan och på ortopedens vårdavdelningar, Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhuset Sjukgymnastik avdelningen 2000-04-27/E. Björklund/L. Östblom/E. Belin Reviderad: 2013-01-02/L Kumlin Kontaktperson: Linda Kumlin Behandlingsriktlinjer för patienter efter benamputation

Läs mer

Feldenkrais för behandling och prevention

Feldenkrais för behandling och prevention Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

EQ-5D. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?

EQ-5D. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för? Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde EQ-5D [1] är ett instrument som består av två delar och mäter hälsorelaterad livskvalitet, oavsett sjukdomsbild. Instrumentet mäter det allmänna hälsotillståndet

Läs mer

Intensivträning av nedre extremitet för personer med stroke

Intensivträning av nedre extremitet för personer med stroke Intensivträning av nedre extremitet för personer med stroke Bakgrund Nedsatt styrka i nedre extremitet är en vanlig funktionsnedsättning efter insjuknande i stroke, vilket kan påverka balansen, förflyttnings

Läs mer

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Clinical Outcomes in Routine Evaluation- Outcome Measure (CORE-OM) är ett självskattningsinstrument som mäter olika aspekter av psykisk hälsa/ohälsa,

Läs mer

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Hälsa och livskvalitet i Sverige i ett 15-årsperspektiv: jämförande analyser av 3 populationsstudier (Dnr 070020)

Hälsa och livskvalitet i Sverige i ett 15-årsperspektiv: jämförande analyser av 3 populationsstudier (Dnr 070020) Hälsa och livskvalitet i Sverige i ett 15-årsperspektiv: jämförande analyser av 3 populationsstudier (Dnr 070020) Under de ca 15 år som gått sedan hälsostatus i den svenska befolkningen kartlades för första

Läs mer

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1 Livskvalitetsmätningar i onkologisk vård Del 1 Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk vård Enheten för onkologi Livskvalitet Quality of life, QoL, QOL omfattar ALLA aspekter av välbefinnandet

Läs mer

GHQ-12 General Health Questionnaire-12

GHQ-12 General Health Questionnaire-12 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har

Läs mer

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version 1.0 2017-12-06 The translation of the Swedish version of the International Spinal Cord Injury Data Set Quality

Läs mer

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Coacha till fysisk aktivitet vid RA Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde

Läs mer

Framtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin

Framtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin Framtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin Katharina Stibrant Sunnerhagen MD, PhD Professor Rehabilitation Medicine Institute of Neuroscience and Physiology Gothenburg Uniervsity SWEDEN

Läs mer

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen

Läs mer

Protesförsörjning av benamputerade i Sjuhäradsbygden

Protesförsörjning av benamputerade i Sjuhäradsbygden Protesförsörjning av benamputerade i Sjuhäradsbygden Studie 1 Faktorer som påverkar den fysiska förmågan och protesförsörjning, samt resultaten av dessa faktorer hos benamputerade på Södra Älvsborgs Sjukhus,

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Sköra multisjuka äldre

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Sköra multisjuka äldre Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Sköra multisjuka äldre Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen

Läs mer

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare

Läs mer

SwedeAmp. Vilka frågor kan besvaras av SwedeAmp?

SwedeAmp. Vilka frågor kan besvaras av SwedeAmp? ÅRSRAPPORT 12 SwedeAmp SwedeAmp är ett nationellt kvalitetsregister med stöd från SKL vars övergripande syfte är att skapa underlag för objektiv utvärdering av nedre extremitetens amputationer och dess

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? NO mätning och astma NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? Søren Wille Barnkliniken Helsingborg NIOX Vad koster det??? NIOX mino 16 1 1 139 35 (år 1) 3 (år 2 &

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen

Läs mer

Kunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef

Kunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef Kunskapsstöd för fysioterapeuter Cecilia Fridén, FoU-chef Det nationella kunskapsstödet ska: bidra till att medarbetare har förutsättningar att ge god, säker och jämlik vård i hela landet garantera ett

Läs mer

Mätinstrumenten. NRS primärvård

Mätinstrumenten. NRS primärvård Mätinstrumenten NRS primärvård Elisabeth Bondesson Nationell registerkoordinator Paul Enthoven Medlem NRS styrgrupp Vad ska vi mäta? Långvarig smärta är komplext Vad ingår? Besvär och funktion Smärta

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Problem kring benamputationer utifrån patientfall. Gert-Uno Larsson, Ortopedläkare Anton Johannesson, Ortopedingenjör

Problem kring benamputationer utifrån patientfall. Gert-Uno Larsson, Ortopedläkare Anton Johannesson, Ortopedingenjör Problem kring benamputationer utifrån patientfall Gert-Uno Larsson, Ortopedläkare Anton Johannesson, Ortopedingenjör För det mesta läker det utan problem. Day 5 Day 10 Day 28 Hur stor är risken..? 1 av

Läs mer

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Presentation Parkinsonteamet Solna 3 neurologer 1 fysioterapeut 1 Arbetsterapeut

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (9)

Bilaga till rapport 1 (9) Bilaga till rapport 1 (9) Tidig koordinerad utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmiljö för äldre efter stroke, rapport 234 (2015) Bilaga 1 Beskrivning av de olika formulären och skalorna Beroende

Läs mer

ÅRSRAPPORT 2014. SwedeAmp

ÅRSRAPPORT 2014. SwedeAmp ÅRSRAPPORT 2014 SwedeAmp 2 SAMMANFATTNING Data för drygt 2300 patienter i Sverige där amputation på nedre extremiteten utförts ger ett utfall som i stort stämmer med övriga delar av västvärlden enligt

Läs mer

Examensarbete 15 hp Vårterminen 2011

Examensarbete 15 hp Vårterminen 2011 Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för sjukgymnastik Utbildningsprogram i sjukgymnastik 180 hp Examensarbete 15 hp Vårterminen 2011 Titel Utvärdering av förflyttningsförmåga enligt

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar

Läs mer

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Varför har vi QALY s och hur kan de användas?

Varför har vi QALY s och hur kan de användas? Varför har vi QALY s och hur kan de användas? Lars Lindholm Professor i hälsoekonomi Umeå International School of Public Health Umeå universitet Lars.lindholm@epiph.umu.se Innehåll: Vad är kostnadseffektivitet

Läs mer

Fallprevention för äldre - underlag för sjukgymnastiska träningsriktlinjer

Fallprevention för äldre - underlag för sjukgymnastiska träningsriktlinjer Vårdprogram 1 (5) sjukgymnastiska träninsriktlinjer Sjukgymnastgruppen, HHR, LiV Utgåva: 1 Godkänd av: Christina Norlén Jonasson Utarbetad av: Karin Sundelin Revisionsansvarig: Maria Klässbo Reviderad:

Läs mer

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr Hälsoekonomi tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och analysmetoder med kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa samt om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering. Nationalencyklopedin

Läs mer

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D God Vård Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2005:12) Patientrapporterade mått i vården p SF 36, RAND 36, EQ- 5D kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård effektiv hälso-

Läs mer

QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ

QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ Inledning Bakgrund och nuläge Lars Bernfort: HSA, Linköpings universitet Swedish value sets for EQ-5D health states Kristina Burström:

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer Anette Forsberg, Region Örebro län Carin Fredriksson, Örebro Universitet Marie Holmefur, Örebro Universitet Liselotte Norling Hermansson,

Läs mer

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset LIVET MED SVÅRREGLERAD DIABETES DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES?

Läs mer

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO

Läs mer

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( ) RAS projektet ReAktivering i Samverkan (2014-2017) Riksstroke, Jämtland 400 drabbas av stroke, 300 överlever Medelålder 75 år 25 % förvärvsarbetar 25 % beroende i PADL (dusch, toabesök, matning) 75 % över

Läs mer

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte

Läs mer

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

HFS Hälsovinstmätningsprojekt HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter

Läs mer

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project

Läs mer

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Se manual till de olika avsnitten. Personnummer: Flicka Pojke Namn: Datum för bedömning: Sjukgymnast: MUSKELSTYRKA nedre extremiteter

Läs mer