Delgivningar till styrelsens sammanträde

Transkript

1 Delgivningar till styrelsens sammanträde Protokoll från sammanträde för Länshandikapprådet/Länspensionärsrådet Brev från ordföranden till Vägverket med uppmaning om att intensifiera arbetet med skyltning av ortsnamn på minoritetsspråk. Tidsplan för dialogmöten om närsjukvård Kommunikationspolitiska rådets protokoll Norrstyrelsen och Region Norrland ett halvtidsbokslut Slutrapport Vattensamverkan Norr- från idé till verklighet okt dec 2009 Direktörens rapport Tillväxtberedningens protokoll

2 Slutrapport Vattensamverkan Norr - från idé till verklighet okt dec 2009

3 Förord Den här slutrapporten är en dokumentation av ett treårigt projekt inom Bottenvikens vattendistrikt och ett exempel på en lyckad samverkan mellan flera parter. Rapporten riktar sig till alla som deltagit i projektet samt till de som funderar på att göra något liknande. Slutrapporten har författats gemensamt av projektets tre projektledare Johanna Alm, Birgitta Fritzdotter och Anna-Karin Lundberg. I de fall vi används i texten så avser det projektledarna. Värdefulla synpunkter till rapporten har lämnats av projektets arbetsutskott Bo Sundström, länsstyrelsen Norrbotten, Gunilla Forsgren, länsstyrelsen Västerbotten, Lena Friborg, Region Västerbotten och Björn Eriksson, Kommunförbundet Norrbotten. Piteå kommuns bildarkiv Ett stort TACK från oss projektledare för att vi fått vara delaktiga i detta intressanta och inspirerande projekt! Bottenvikens vattendistrikt, december 2009 Johanna Alm Birgitta Fritzdotter Anna-Karin Lundberg Piteå kommuns bildarkiv Omslagets bilder: Svensbyån och Svensbyfjärden:Krister Lindström, Vårand Södra Hamn: Tore Sundström, Fiske: Gerd Säfvenstedt

4 Innehåll Sid Förord 3 Innehåll 5 Sammanfattning av och syfte med rapporten 6 Bakgrund 7 Ramdirektivet och dess beslut om tidig medverkan från berörda 7 Vattenråd 8 Vattenmyndighetens och förbundens beslut om projektet 8 Uppdraget utveckla vattenråd 9 Organisation 9 Ledning 9 Ekonomi 9 Hur gjorde vi? 10 Mål, delmål och arbetsplaner 10 Hur vi började 10 Kontaktarbetet viktiga intressenter, viktiga frågor 10 Geografisk indelning av vattenråden, förankringsarbete och bildande av vattenråd 11 Vad krävs för att bli vattenråd? - intresserepresentation, jämställdhetsaspekter, nätverk 12 Sid Hur gjorde vi? forts Fakta i vattenförvaltningen 13 Material vi producerat som processtöd 13 Vattenrådsdagar, utbildningar och kontaktvägar 14 Samarbete 15 Stöd till varandra 15 Fördelning av arbetsuppgifter 15 Samarbetet med uppdragsgivarna 16 Samarbetet med vattenråden 16 God kommunikation 17 Samarbete nationellt 17 Samarbete med Finland (och Norge) 17 Hur blev resultatet? 18 Mål och måluppfyllelse 18 Resultatsummering 21 Mediakontakter 21 Behov efter projektet 21 Vattenråd Norr 22 Material producerat inom projektet 23 Vad har vi lärt oss? 24 Kontaktlista 26 5

5 Sammanfattning Sammanfattning av och syfte med rapporten I rapporten berättar vi om vad uppdraget var - hur vi gjorde - hur resultatet blev - och vad vi lärt oss. Tanken är att rapporten dels ska sammanfatta arbetet, dels kanske kunna vara till nytta för andra projekt som ska genomföras i samverkan. Uppdraget Uppdraget har i korthet varit att få till stånd samverkansorgan i form av Vattenråd för det lokala och regionala arbetet med vattenförvaltning inom distriktet. Hur gjorde vi? Två heltidstjänster som projektledare inrättades, en vid Region Västerbotten och en vid Kommunförbundet Norrbotten, som kom att delas på två halvtidstjänster. En projektplan gjordes initialt och utifrån den har övergripande mål och årsvisa delmål tagits fram. Halvårsvisa arbetsplaner har upprättats allt eftersom arbetet fortskridit. Det har varit ett bra arbetssätt som effektivt styrt mot målen, samtidigt som det funnits en flexibilitet att anpassa arbetet efter rådande förhållanden. Ett omfattande kontaktarbete och ett stort antal möten har genomförts med kommuner och vattenintressenter. Utifrån kontaktarbetet upprättade projektledarna ett förslag till geografisk indelning som sedan blev utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Hur blev resultatet? Projektets måluppfyllelse är mycket god. Resultatet blev att 13 vattenråd täcker hela Bottenvikens vattendistrikt. Dock kvarstår behovet av stöd till vattenråden, vilket har fått till följd att ett nytt projekt, Vattenråd Norr, ska genomförs under Vad har vi lärt oss? Arbetssättet med tydlig projektbeskrivning, tydligt formulerade mål och delmål samt de halvårsvisa arbetsplanerna har varit en av projektets framgångsfaktorer. En annan har varit arbetsutskottets och ledningsgruppens stora engagemang i arbetet. Vattenråden behövde mer vägledning än vi trodde. Vi har diskuterat mycket administration och arbetsformer. Det har varit positivt med konstruktionen av samarbete mellan Vattenmyndigheten, länsstyrelserna och förbunden i Norrbotten och Västerbotten samt med tjänsternas placering vid respektive förbund även ur andra aspekter såsom t ex ömsesidigt informationsutbyte. Ett stort plus i arbetet har varit att vi varit tre projektledare som kunnat bolla idéer, stötta varandra och samarbeta. 6

6 Bakgrund Bakgrund Ramdirektivet och dess beslut om tidig medverkan från berörda Bakgrunden till projektet är EU:s ramdirektiv för vatten och det sätt Sverige valt att implementera ramdirektivet i vattenförvaltningen. I december år 2000 tog EU ett beslut om ett ramdirektiv för vatten i syfte att skydda och förvalta vattnen på bästa sätt för kommande generationer. Alla medlemsländer ska till år 2015 ha uppnått det som kallas god status i berörda vatten. EU:s direktiv (2000/60/EG, pkt 14) betonar vikten av samarbete och samverkan på alla nivåer. Avsikten är att få till stånd en aktiv samverkan mellan alla vattenintressenter under hela den sexåriga förvaltningscykeln. För att ta vara på allas kunskaper och synpunkter behövs samverkan redan under arbetet med att ta fram underlag för förslag till åtgärder och förvaltningsplaner. Detta nya tankesätt skapar nya möjligheter att påverka. Det finns också krav på information till allmänheten och på formella samråd inför större beslut. Samråd innebär en obligatorisk process till skillnad från samverkan som är frivillig. Bilden visar vattenförvaltningens olika dokument och då Vattenmyndigheterna vill ha dina synpunkter i ett samråd. Samverkan är en kontinuerlig process under hela verksamhets perioden. För en mer detaljerad tidtabell se sidan 18 eller bilaga 5. Bilden visar var samrådsperioderna infaller under den 6-åriga förvaltningscykeln. Som en följd av direktivet har vi i Sverige sedan år 2004 en förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660), där man i lagtexten trycker på det önskvärda med en aktiv medverkan från alla berörda på ett tidigt stadium i vattenförvaltningen och att myndigheten ska uppmuntra detta. Vattenmyndigheterna skall planera sitt arbete enligt denna förordning så att det möjliggör och uppmuntrar till deltagande av alla som berörs av förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Innan vattenmyndigheten fattar beslut om kvalitetskrav, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram eller i övrigt handlägger frågor enligt denna förordning av större betydelse skall myndigheten samråda med de myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare och enskilda som berörs av beslutet. (Kap 2 4 SFS 2004:600) Vattenmyndigheten är alltså skyldig att uppmuntra till samverkan och informera om det arbete som pågår. 7

7 Bakgrund Vattenråd I utredningen Klart som vatten (SOU 2002:105) som utgjorde underlagsmaterial till riksdagens beslut om den nya vattenförvaltningen föreslås olika möjligheter att utveckla samverkan. Det kan ske genom att bygga på den grund som redan befintliga vattenvårdsförbund utgör eller att skapa helt nya samverkansformer. Sådana kan vila på mer eller mindre starka juridiska grunder, som kommer till genom olika förrättningar eller utgöra frivillig samverkan i lämpliga konstellationer. I stora delar av Sverige har vattenvårdsförbunden setts som naturliga kontaktorgan att bygga vidare på för att få till stånd en samverkan enligt intentionerna i Vattenförvaltningsförordningen, så kallade Vattenråd. Beteckningen står för frivilliga organ där olika vattenintressenter möts för att samverka och gemensamt få ett tidigt inflytande på arbetet i vattenförvaltningen. fordrades därför ett annat sätt att få till stånd en bred samverkan inom avrinningsområdena. Det har skett genom att Kommunförbundet i Norrbotten och Regionförbundet Västerbotten, med stöd av Vattenmyndigheten och respektive länsstyrelse, drivit projektet Vattensamverkan Norr. Syftet har varit att få till stånd Vattenråd för det lokala och regionala arbetet med vattenförvaltningen inom distriktet. Att de båda förbunden engagerat sig i frågan och utgjort värdar för projektet har sin grund i kommunernas centrala roll i arbetet eftersom de företräder många allmänna intressen. Utredningen poängterar särskilt kommunernas viktiga roll i samverkansarbetet genom det ansvar de har för många av samhällets vattenfrågor, t ex dricksvattenförsörjning, vattenskyddsområden, avloppsrening, tillsynsuppgifter, recipientkontroll och inte minst via översiktsplanering. Vattenmyndighetens och förbundens beslut om projektet Bottenvikens vattendistrikt skiljer sig från de övriga vattendistrikten genom att endast ett par vattenvårdsförbund finns inom distriktet, varav det senaste bildades I Bottenvikens vattendistrikt Foto: Birgitta Fritzdotter 8

8 Uppdrag - utveckla vattenråd Uppdrag utveckla vattenråd Projektets syfte var att hitta formerna för samverkan i vattenråd i Bottenvikens vattendistrikt. Det innebar inte att ta ifrån Vattenmyndigheten och länsstyrelserna ansvaret för en bred samverkan - projektet var istället en del i att forma en fungerande samverkan. Organisation Tre projektledare anställdes, två på halvtid av Kommunförbundet Norrbotten och en på heltid av Region Västerbotten (tidigare Kommunförbundet Västerbotten), som hade till uppgift att stödja tillkomst och utveckling av samverkan i vattenråd. Projektledarna har varit fördelade över distriktet, från Umeå i söder, via Piteå till Pajala i norr. Avsikten var att projektet skulle löpa under två år men efter två år förlängdes projektet ytterligare ett år. Projekttiden varade således från oktober 2006 till och med december Ledningsgruppen utsåg inom sig ett arbetsutskott vars roll var att fatta beslut om den dagliga verksamheten och utgöra ett stöd för projektledarna. Arbetsutskottets ledamöter var de båda personerna från respektive förbunds kansli, vattenvårdsdirektören vid länsstyrelsen i Norrbotten och enhetschefen på Miljöanalys vid länsstyrelsen i Västerbotten. Ekonomi Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna finansierade projektet med kr i två år per län och kr sista året per län. Utöver det bidrog respektive förbund med kr per län och år. Ledning Arbetet bedrevs i samarbete mellan de båda förbunden, respektive länsstyrelse och en utsedd ledningsgrupp. Ledningsgruppen bestod av 7 ledamöter från varje förbund och 5 representanter från de båda länsstyrelserna och Vattenmyndigheten. De båda förbundens ledamöter var dels en person från respektive förbunds kansli, dels tjänstemän och politiker från olika kommunala verksamheter. En jämn fördelning av politiker och tjänstemän från små och stora kommuner eftersträvades. Piteå kommuns bildarkiv 9

9 Hur gjorde vi? Hur gjorde vi? Mål, delmål och arbetsplaner Initialt gjordes en projektplan där syfte och övergripande mål tydligt framgick. Med utgångspunkt från denna har årsvisa delmål tagits fram - lite mer detaljerade för varje år. Halvårsvisa arbetsplaner har upprättats som beskriver hur arbetet ska läggas upp för att nå målen, d v s vad som ska göras och när i tiden olika aktiviteter ska vara genomförda. Detta sätt att planera arbetet gav projektet bra styrfart mot målen, samtidigt som arbetet kunnat anpassas efter de behov som uppstått. Vi ser detta som en viktig framgångsfaktor för projektet. Det har funnits en tydlighet i vad man vill uppnå och hur det ska ske, samtidigt som det funnits en flexibilitet att anpassa arbetet utifrån nya behov. Hur vi började Projektet inleddes med att projektledarna våren 2007 genomförde en inventering bland kommuner, näringsliv, föreningar, myndigheter och andra organisationer. Avsikten var att ringa in hur olika intressenter ville samverka, om det fanns redan etablerad samverkan som vattenråden kunde byggas på och annat som kunde ha betydelse för indelningen av vattenråden (områdenas omfattning och karaktär, internationellt samarbete o s v). Syftet med de inledande träffarna var också att informera om projektet och vattenförvaltningsarbetet samt väcka intresse för deltagande i vattenråden. Kontaktarbetet viktiga intressenter, viktiga frågor Projekteledarna listade tillsammans med arbetsutskottet vilka intressenter i distriktet som skulle kontaktas i samband med den inledande inventeringen. Redan i projektplanen fanns det tankar om vilka intressenter som borde engageras i vattenråden och det var vägledande för planeringen. Uppgiften att kontakta intressenterna fördelades sedan mellan projektledarna. Vid möten med distriktsövergripande verksamhetsutövare och myndigheter deltog ofta alla tre projektledarna för att alla projektledare skulle få en helhetsbild inför arbetet med att ta fram ett förslag till den geografiska uppdelningen i vattenrådsområden. Att alla kommuner skulle besökas var självklart och prioriterat eftersom kommunen är central i arbetet med vattenförvaltningen på flera sätt som miljömyndighet, planeringsmyndighet, verksamhetsutövare och som representant för kommunmedborgarna. Länsstyrelsen deltog vid alla möten med kommunerna och vid de flesta möten med andra intressenter. Mötenas syfte var att infor- 10

10 Hur gjorde vi? mera om vattnen i området, om vattenförvaltningen och om tanken med vattenråd. Ett annat syfte var att inventera viktiga vattenintressenter och prioriterade vattenfrågor i aktuellt område. Några intressenter kontaktades på grund av tidsbrist enbart via telefon och fick information via e-post. Säkerligen missades några viktiga intressenter, men inventeringen gav tillräcklig information för att ett förslag till geografisk indelning av vattenrådsområdena skulle kunna göras. Efterhand har kontakter tagits med många fler intressenter, ofta mer lokalt förankrade. Dessa lokalt förankrade intressenter är mycket viktiga för vattenrådens arbete, men kontakterna med de stora intressenterna var avgörande i det första skedet när den geografiska indelningen skulle göras. Geografisk indelning av vattenråden, förankringsarbete och bildande av vattenråd Efter den initiala inventeringen gjordes under sommaren 2007 ett förslag till geografisk indelning av vattenråd utifrån ett antal definierade kriterier och de synpunkter vi fått vid kontaktarbetet. Förslaget förfinades sedan i detalj tillsammans med de båda länsstyrelsernas beredningssekretariat och vattenmyndigheten. Under senhösten 2007 bjöd projektet tillsammans med Vattenmyndigheten in till allmänna möten i tolv av de tretton föreslagna vattenrådsområdena. I Torneälvens avrinningsområde hade man redan våren 2007 beslutat om fortsatt samverkan via årliga vattenparlament. 11

11 Hur gjorde vi? Vår Inventering av hur kommuner och andra intressenter vill samverka. Samråd om arbetsprogram. Höst Första mötet i de föreslagna vattenrådsområdena. (VRO:na). Rekrytering av arbetsgrupper. Vår Samrådsmöten kvällstid i alla VRO:n - Väsentliga frågor. Interimistiska arbetsgrupper. Vattenråd bildas och styrgrupper väljs. Höst Samverkan mellan vattenråden och länsstyrelsen om klassificering av status Vår Samrådsmöten i alla VRO:n om Förvaltningsplan, Åtgärdsprogram och Miljökvalitetsnormer. Alla VRO yttrar sig Höst Återkopplingsmöten i alla VRO:n om hur synpunkterna beaktats. Planering av verksamheten Syftet med mötena var dels att förankra förslaget till geografisk indelning hos berörda intressenter, att informera en vidare krets om den nya vattenförvaltningen och att bilda interimistiska arbetsgrupper som kunde förbereda starten av vattenråd i området. Deltagare till arbetsgrupperna rekryterades vid alla möten, i några fall följt av ett uppdrag att komplettera gruppen med fler. De interimistiska arbetsgrupperna hade ett par möten under våren 2008 där de diskuterade arbetsformer för det blivande vattenrådet och vilka intressenter i området som kunde vara berörda. Samtidigt fick de ytterligare information från länsstyrelsen om arbetet med den nya vattenförvaltningen. Senare under våren 2008 bjöds intressenter och allmänhet in till stormöten kvällstid i de flesta föreslagna vattenrådsområden. Syftet var att bilda vattenråd, välja styrgrupp, administratör och kontaktperson, samt besluta om att söka startbidrag från Vattenmyndigheten. De flesta vattenråd bildades och blev godkända av Vattenmyndigheten under hösten 2008, de två senaste under De valda styrgrupperna har initialt kommit överens om förhållningssätt och arbetsformer. Alla intressenter i styrgruppen har också fått presentera sina förhoppningar på vattenrådsarbetet. Efterhand har styrgrupperna övergått till att arbeta mer med konkreta vattenfrågor. Länsstyrelsen har besökt vattenråden ett par gånger om året. Utöver detta har det ordnats träffar på länsstyrelsen och vattenrådsdagar (mer om det på sid 12). Projektledarna har funnits med och styrt upp arbetet och efterhand lämnat över allt mer ansvar till vattenråden själva. Vad krävs för att bli vattenråd - intresserepresentation, jämställdhetsaspekter, nätverk Inför bildandet av vattenråden togs en kravlista fram som de nya vattenråden ska uppfylla för att godkännas som vattenråd. Några viktiga punkter är bl a att de ska utgöra en bred sammansättning av vattenintressenter i området och ha ett öppet arbetssätt. Följande punkter sammanfattar kravlistan : 12

12 Hur gjorde vi? Medlemsförteckningen bör spegla områdets karaktär, med en bred representation jämställdhet & mångfald personer med mandat att företräda verksamheten Alla viktiga intressen har tillfrågats brett perspektiv Sammankallande/Kontaktperson för vattenrådet ska finnas Styrgrupp bör helst utses Minnesanteckningar ska föras vid möten Öppet arbetssätt Tydliga kontaktvägar Juridisk person utsedd om vattenrådet vill söka administrativt bidrag Vattenråden i Bottenviken har formen av nätverk. Det är upp till varje bildat vattenråd att välja hur de vill organisera sig, men hittills har inget vattenråd valt att frångå detta. För att kunna söka medel från Vattenmyndigheten måste de utse en juridisk person. I många fall har en medlemskommun valts till administratör/juridisk person, men det förekommer också att ideella föreningar och i ett fall att ett företag har tagit på sig den rollen. Projektledarna har, tillsammans med arbetsutskottet, tagit fram riktlinjer för hur beviljade medel ska användas. Bland annat ska en viss del användas för att möjliggöra för ideellt engagerade att delta i arbetet. Fakta i vattenförvaltningen Arbetet med vattenförvaltningen är komplicerat och innehåller mycket fakta och naturvetenskapliga termer som inte är lätta att kommunicera med intressenter och allmänhet. Projektets roll har Foto: Gerd Säfvenstedt Material vi producerat som processtöd också varit att bidra till att termer och begrepp förklaras och förenklas. När det gäller fakta i vattenförvaltningen, såsom t ex klassning av vattenförekomster, har vi inte engagerat oss i sådana frågor på annat sätt än att vara förmedlare av information. Rollen har i stället handlat om att stödja kontakterna mellan intressenter och vattenförvaltningen, att mäkla i kontakterna och hitta former för informationsutbyte. För att stödja processen att bilda och få till stånd väl fungerande vattenråd har vi inom projektet tagit fram informationsmaterial av olika slag, bland annat en sorts handledning för vattenråd: VAT- TENRÅD gör inflytande möjligt! - En skrift om vad ett vattenråd är & gör i Bottenvikens vattendistrikt, treviksfoldrar om projektet, vattenråden och vattenförvaltningen och en OH-serie om arbetsformer som vattenråden har modifierat efter eget önskemål. Handboken kom till eftersom det fanns behov av att förtydliga vad ett vattenråd är och gör. Ett par av foldrarna och OH-serien om arbetsformer är framtagna på vattenrådens önskemål, att användas 13

13 Hur gjorde vi? utbildningsinsatser för vattenråden. Dels har det handlat om att ge kunskap om sakfrågor (allt ifrån rena vattenfakta till tips på hur man löser konflikter), dels om behovet att ordna gemensamma forum för möten mellan vattenråden. Vi har därför i samverkan med Vattenmyndigheten bjudit in till seminarier och ordnat vattenrådsdagar för alla vattenråd i distriktet. Vattenrådsdagar Arvidsjaur Foto: Birgitta Fritzdotter när de vill informera om verksamheten och rekrytera fler till nätverket alternativt uppdatera nya styrgruppsmedlemmar om arbetssättet. Det är behoven som styrt. Efterhand kom insikten att det kan vara viktigt att markera vem information och skrivelser kommer ifrån och därför har en grafisk profil skapats för vattenråden i samarbete med en layoutfirma. Dessutom har projektet varit drivande för att få till stånd en nationell hemsida för alla vattenorganisationer i landet: Under rubrik Bottenviken har alla 13 vattenråd tillgång till en egen hemsida. Det har underlättat kommunikation och öppenhet i vattenråden. För länsstyrelsernas räkning har vi i projektet tagit fram mallar för ansökan om att bilda vattenråd, för ansökan om medel samt för redovisning av medel. Vattenrådsdagar, utbildningar och kontaktvägar Under resans gång har det visat sig finnas ett behov av olika Vattenrådsdagarna, som med tanke på de långa avstånden ordnades som lunch till lunch - möte, innehöll föredrag, diskussionsforum och umgänge på kvällstid. Tanken är att detta ska bli ett årligt återkommande arrangemang. Programmet kan byggas på med t ex exkursioner. Vartannat år anordnas nationella dagar för Sveriges vattenorganisationer - en möjlighet att ytterligare vidga kontaktytan och utbytet med andra vattenorganisationer. Eftersom vi tror att vattenråden har mycket att vinna på att utbyta erfarenheter med varandra och för att skapa en kontinuerlig kontakt mellan dem har vi bjudit in till träffar mellan vattenrådens kontaktpersoner. Mötena genomfördes i Umeå respektive Luleå för kontaktpersonerna i respektive län. Vid mötena deltog Vattenvårdsdirektören för att redogöra för hur vattenrådens övergripande synpunkter på remissen har hanterats i arbetet. Kontaktpersonerna bestämde då att fortsätta träffas ca två gånger per år, en gång länsvis och en gång i distriktet. Utöver detta träffar länsstyrelsen vattenråden regelbundet. Vi tror att de aktiviteter som vi beskrivit ovan stärker samverkan i vattenråden och ökar deras motivation till fortsatt engagemang. 14

14 Samarbete Samarbete Stöd till varandra Det har i uppbyggnadsskedet av arbetet varit en stor fördel att vara tre projektledare som har kunnat utbyta idéer och stötta varandra vid olika samlingar. Vid de inledande stormötena i de vattenrådsområden som kommit till stånd i projektet deltog två projektledare för att vara ett stöd för varandra i arbetet, den ena höll presentationen medan den andra skrev minnesanteckningar. I och med det täta informationsutbytet så har goda exempel och erfarenheter kunnat nyttjas i båda länen. Projektledaren i Västerbotten har stöttat alla vattenråd i Västerbotten medan projektledarna i Norrbotten har delat upp vattenråden mellan sig utifrån geografi. Projektledaren med stationering i Pajala har stöttat de tre nordligaste vattenrådsområdena medan projektledaren i Piteå stöttat de tre vattenrådsområdena i södra Norrbotten samt norra kustvattenrådet eftersom Torneälven, som är ett internationellt avrinningsområde, har krävt mer arbete och stöd. Stort stöd har vi också haft av att gemensamt kunna reflektera över företeelser och dra slutsatser för det fortsatta arbetet. Vi har delgivit varandra kallelser, protokoll, synpunkter m.m. under hela projekttiden, för gemensam nytta och tidsbesparing. Fördelning av arbetsuppgifter Arbetsfördelningen mellan oss projektledare har dels utgått från vars och ens särskilda färdigheter och speciella kontakter men också utifrån tillgänglig tid samt geografisk placering. För det mesta har någon av projektledarna, den som för tillfället tyckt sig ha utrymme, inlett arbetet och tagit fram förslag medan de övriga kommit med synpunkter och kompletteringar. Foto: Birgitta Fritzdotter 15

15 Samarbete Samarbetet med uppdragsgivarna Projektledarnas samlade synpunkt är att ledningen av projektet, i synnerhet ledamöterna i vårt arbetsutskott (AU), men även ledningsgruppen, varit väldigt engagerade genom hela projektets gång. Det har t ex tagit sig uttryck i många synpunkter från AU:s ledamöter på de förslag som tagits fram, vilket har varit mycket positivt och utgör en av projektets framgångsfaktorer. Ledningsgruppen har fungerat som en värdefull grupp att stämma av och förankra arbetet i. Ledningsgruppen har också varit en informationskanal för vattenförvaltningen in i kommunerna. Det återstår dock ännu mycket arbete innan vattenförvaltningsarbetet implementerats tillräckligt i kommunerna. Ett annat resultat av AU:s arbete har varit ett värdefullt och ömsesidigt informationsutbyte mellan länsstyrelserna och förbunden i de båda länen, inte minst i samband med AU:s sammanträden. Samarbetet med vattenråden Projektledarnas roll har initialt varit att få igång vattenråden, bjuda in till möten och styrgrupper etc. Även sedan vattenråden bildats har det funnits ett behov av fortsatt stöd, lite varierande från vattenråd till vattenråd. Bland annat har behov funnits av att stödja dem i kontakterna med länsstyrelsen och med andra vattenråd, och att uppmuntra kontakterna med egna nätverket. Projektledarna har även bistått vid planeringen av samrådsmöten och nätverksmöten. Foto: Gerd Säfvenstedt För tre av tretton vattenråd, som initialt inte kunde lösa frågan om administration, har projektledarna fungerat som administratörer, dvs skött administrationen, upprättat och skickat dagordning, hållit i möten, uppdaterat hemsidor etc. När det gäller Tornedalens vattenparlament kommer administrationen av samverkan att skötas på myndighetsnivå även i fortsättningen (se sid 15). Därutöver har projektet fortsatt att utveckla olika stödfunktioner såsom hemsidan för Sveriges vattenorganisationer, informationsmaterial och seminarier/utbildningar. Vi har även deltagit på möten och bidragit med information om vad som händer inom vattenförvaltningen. Projektledarnas deltagande på mötena har varit viktigt för att informera om hur arbetet i vattenförvaltningen fortlöper och för att föra information och goda exempel mellan vattenråden. Som vi ser det är det nödvändigt med ett fortsatt stöd till de nybildade vattenråden för att dessa ska fungera väl framöver och finnas kvar långsiktigt. 16

16 Samarbete God kommunikation Elektronisk post och hemsidor har underlättat kommunikationen mellan alla parter. Medlemmar som inte har e-post har fått den viktigaste information via post. E-posttrafiken har varit tät mellan projektledarna, mellan projektledarna och AU samt mellan projektledarna och vattenrådens kontaktpersoner. Täta kontakter har det också varit mellan projektledarna, Vattenmyndigheten och respektive länsstyrelse och förbund. Telefonmöten har efterhand i stor utsträckning fått ersätta fysiska möten både för projektledarna och för AU, vilket har fungerat alldeles utmärkt och underlättat kontakterna. Även vissa vattenråd har provat att använda telefonmöten och videokonferensmöten. Men det finns också ett värde i att träffas fysiskt ibland, särskilt i början när relationen ska etableras. Samarbete nationellt Arbete med samverkan pågår även i de andra vattendistrikten. Av landets fem vattendistrikt jobbar fyra med vattenråd i någon form. Det finns ett gemensamt intresse att mellan vattendistrikten utbyta tankar kring samverkansfrågor och vattenråd. Det har därför bildats en nationell samverkansgrupp som träffas live eller via telefonen några gånger om året för att utbyta tankar och erfarenheter och jobba med en nationell plan för samverkan. Gruppen har också enats om en gemensam terminologi rörande samverkan och vattenråd som nu används. Det återstår dock att förankra planen och terminologin hos nationella myndigheter. Samarbete med Finland (och Norge) Torneälven är ett internationellt avrinningsområde som ska samförvaltas av Sverige och Finland, och delvis även Norge. I arbetet med Tornedalens vattenparlament (vattenparlament i brist på bra finsk översättning av vattenråd) har projektet samarbetat med Lapplands Miljöcentral i Rovaniemi och länsstyrelsen i Norrbotten inklusive Vattenmyndigheten. Tornedalens vattenparlament har ingen kontaktperson, utan myndigheterna har tagit på sig ansvaret för administrationen eftersom det är lite mer komplext när två, ibland tre, länder är involverade. Gemensamma vattenparlament med deltagare från både Finland och Sverige genomförs en gång varje år. Det finns även ett arbetsutskott som består av representanter från båda länderna. Eftersom Sverige och Finland haft lite olika sätt att jobba nationellt, och också har haft olika tidplaner för sitt vattenförvaltningsarbete, har i inledningsskedet fokus lagts på att diskutera de frågor som rör den svenska sidan med de svenska deltagarna i arbetsutskottet. Dock finns ett starkt önskemål om en mer samordnad vattenförvaltning mellan Finland och Sverige kring Torneälvens avrinningsområde. Båt på Torneälven 17

17 Hur blev resultatet? Hur blev resultatet? Mål och måluppfyllelse Ledningsgruppen antog i maj 2007 följande mål för projektet till utgången av 2008 samt delmål till utgången av Innan dess tyckte ledningsgruppen att det var för tidigt att formulera några mätbara mål. När projektet förlängdes ytterligare ett år antogs slutliga mål för projektet i februari Beslutade mål och delmål Delmål vid utgången av 2007: Minst tre påbörjade/bildade vattenråd. Måluppfyllelse Målet uppnått. Inga vattenråd (VR) bildade men ett första möte med aktörer har hållits i alla vattenrådsområden. Intresse att bilda VR finns i alla områden. Mål vid projekttidens slut 2008: Vattenråd i minst 50 % av huvudavrinningsområden. Målet uppnått. 12 VR bildade varav 11 godkänts av VM. Projektets mål vid projekttidens slut 2009: Foto: Tore Sundström Samtliga huvudavrinningsområden samt kustområden har forum för ett aktivt och väl fungerande vattenförvaltningsarbete mellan berörda intressenter och myndigheter. Utifrån gällande indelning i vattenrådsområden innebär detta 13 vattenråd varav 2 kustvattenråd. Målet uppnått. Samtliga VR bildade och godkända av Vattenmyndigheten (VM). Samtliga VR har lämnat yttrande över förslag till Förvaltningsplan och genomfört återkopplingsmöten med respektive länsstyrelse. 18

18 Hur blev resultatet? Beslutade mål och delmål Måluppfyllelse Beslutade mål och delmål Måluppfyllelse Del av huvudmål samt delmål/aktiviteter Samtliga 13 vattenråd är bildade Ett aktivt och väl fungerande vattenförvalningsarbete mellan berörda intressenter och myndigheter, forts Södra Bottenvikens kustvattenråd är bildat. Råne-/Luleälvens vattenråd är godkänt som vattenråd. Målet uppnått. Södra Bottenvikens kustvattenråd bildades Målet uppnått. VR har fungerat och arbetat sedan juni 2008, administratör klar i mars 2009 och godkännande i nov Ett aktivt och väl fungerande vattenförvalningsarbete mellan berörda intressenter och myndigheter. Vidareutveckla formerna för respektive vattenråds interna arbete, t ex: o Samtliga vattenråd har en fungerande administration vid 2009 års slut o Rutiner för kontakter mellan styrgrupp och nätverk är upprättade Målet delvis uppnått. Alla vattenråd har vald kontaktperson, men VR önskar ännu administrativt stöd. Rutiner för kontakter med nätverket är upprättade i de flesta VR. Fortsatt utveckling behövs. Rutiner för möten och kontakter mellan vattenråden och länsstyrelserna/vattenmyndigheten finns Rutiner för insamling av synpunkter och fakta samt för återkoppling är upprättade (både mellan länsstyrelsen och vattenråden samt internt inom vattenråden) Målet på väg att nås. Ambition om årligt återkommande vattenrådsdagar, och träffar mellan kontaktpersonerna i distriktet och respektive länsstyrelse. Varje vattenrådsområde har sin kontaktperson på lst Målet på väg att nås. Möten mellan lst och VR har hållits om remissen och för att återkoppla hur remissvaren har beaktats. I alla VR har medlemmarnas synpunkter efterfrågats. Bra modell för fortsättningen som behöver förankras bättre. En gemensam träff för alla vattenråd i distriktet genomförs under 2009 Målet uppnått. Dagarna genomfördes mars med närmare 80 deltagare. Foto: Gerd Säfvenstedt 19

19 Hur blev resultatet? Beslutade mål och delmål Måluppfyllelse Beslutade mål och delmål Måluppfyllelse Ett aktivt och väl fungerande vattenförvalningsarbete mellan berörda intressenter och myndigheter, forts Kunskapen om vattenrådsarbetet och vattenförvaltningsarbetet har ökat, forts Kontaktvägar för fungerande utbyte av information och idéer mellan vattenråden är etablerade. Ansvarsfördelningen för Tornedalens Vattenparlament och dess arbetsutskott är klargjord och det är tydligt hur formerna för samverkan med intressenterna kring Torneälven ska ske Skapa förutsättningar för en årligt återkommande träff för alla vattenråd i distriktet. Målet på väg att nås. Se de två delmålen ovan. Förutsättningar för utbyte finns men behöver förankras bättre. Målet delvis uppnått. Beslut om årliga vattenparlament finns, men oklart hur samverkan med Finland kring vattenparlamentets AU ska se ut. Administrationen sköts av nya projektet fram till dec 2011 Målet uppnått. Intresse finns i VR och VM har uttalat att de ska genomföras. Nya projektet är en garant för dagarna. Genomslag i media vid minst två tillfällen under året Arrangera minst två utbildningstillfällen för vattenråd utifrån deras önskemål. Producera en slutrapport Målet uppnått. Artiklar i Norra Västerbotten och Piteå-Tidningen (vattenrådsdagarna), i Norrbottens Kuriren, Haparandabladet och finska medier (Tornedalens vattenparlament) och i Norrbotten Kuriren (samråd kusten) Målet delvis uppnått. Seminarier om kraftigt modifierat vatten och undantag. Vissa VR/ enstaka medlemmar har ordnat exkursioner och kursdagar. Information om utbildning i annan regi har förmedlats. Detta dokument Piteå kommuns bildarkiv Piteå kommuns bildarkiv Foto: Tore Sundström Piteå kommuns bildarkiv 20

20 Hur blev resultatet? Resultatsummering Det faktum att de flesta mål och delmål har uppnåtts och övriga delmål är på väg att uppnås gör projektet framgångsrikt. Ingen oberoende utvärdering har gjorts men själva anser vi (projektledarna och arbetsutskottet) att projektet varit lyckat. Orsaken till att ingen utomstående utvärdering har gjorts är att projektet har haft ett processorienterat arbetssätt där utvärdering gjorts kontinuerligt och inför varje ny arbetsplan. Dessutom utgör de tretton verksamma vattenråden ett nog så konkret resultat. Mediakontakter Projektet har till en viss del arbetat med mediekontakter. Vi har nått ut i media när projektet var nytt och ledningsgruppen samlades, när vattenråden bildades, i samband med vattenparlamentet och samrådsmöten samt i samband med vattenrådsdagar. Media är ett bra sätt att nå ut med information om vattenförvaltningen och vattenrådsarbetet till allmänheten, det gäller därför att ta vara på de tillfällen som ges. Media tycks ha haft svårt att hitta nyhetsvärdet i och förstå vattenförvaltningen vilket inte har underlättat att nå ut med information. Men vi skulle antagligen ha kunnat nå större uppmärksamhet med ett mer idogt bearbetande av media. Tornedalens Vattenparlament har visats sig vara en mediemagnet, det finsk-svenska perspektivet har lockat och möjligen har också det pampiga namnet hjälpt till. Stora möten/ seminarier kan dra media om något nytt presenteras där. Konflikter med andra intressen kan också ge möjlighet att föra ut det egna budskapet. Behov efter projektet Foto:Birgitta Fritzdotter Under år 2009 har projektet i huvudsak koncentrerats på att ge de bildade vattenråden stöd i att bli mer stabila och hitta fungerande arbetsformer. Vattenråden har också tillsammans med projektledarna ägnat mycket tid och energi åt arbetet med att yttra sig över Vattenmyndighetens framtagna förslag för vattenförvaltningen de kommande sex åren. Vattenråden har gemensamt framfört önskemålet om fortsatt administrativt och praktiskt stöd för att kunna stabilisera sig mer 21

21 Hur blev resultatet? som arenor för samverkan med Bottenvikens Vattenmyndighet och länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten. Då Vattenmyndigheten och de båda länsstyrelserna anser att vattenråden är värdefulla som kontaktnät för bland annat den lokala vattenkunskapen har man ställt sig mycket positiva till ett nytt 2-årigt projekt med ovan nämnda syften och att även stå för den huvudsakliga finansieringen. Också Kommunförbundet Norrbotten och Region Västerbotten är positiva till ett fortsatt stöd till vattenråden med samma arbetsform som hittills. Motivet är att ge de båda länens kommuner uppbackning i vattenförvaltningsfrågor genom vattenråden och att stärka ett regionalt vattenintresse. Vattenråd Norr Det nya projektet som startar i jan 2010 och som fått namnet Vattenråd Norr, kommer i huvudsak att bistå vattenråden med informationsspridning, dokumentation, kontakt med vattenförvaltningens alla organ, utveckling av vattenrådens arbetssätt och kontaktvägar, organisation av aktuella utbildningar och vattenrådsdagar samt andra aktiviteter som kan aktualiseras. Arbetet kommer att ske nära vattenråden och anpassas individuellt till vars och ens behov över tid. Projektet kommer även att fortsätta utbyta erfarenheter och idéer med övriga vattendistrikt i landet, bl a genom den nationella samverkansgruppen. Vattenråd Norr har en referensgrupp som består av samtliga vattenråds kontaktpersoner för att utnyttja projektets resurser på bästa sätt. Så skapas också en naturlig mötesplats för alla vattenråd. Flodpärlmussla Foto: Lennart Lindelöf 22

22 Material producerat inom projektet Material producerat inom projektet Typ av material/namn Beskrivning innehåll Typ av material/namn Beskrivning innehåll Projektplaner för Vattensamverkan Norr dec 2008 samt för 2009 Projektplan för tiden okt Måldokument Måldokument för 2007, -08 och -09 Arbetsplaner Terminsvisa arbetsplaner för projektet Vattenråd gör inflytande Handledning för vattenråd, 37 möjligt! sidor inklusive bilagor. En skrift om vad ett vattenråd är och gör i Bottenvikens vattendistrikt Treviksfoldrar Arbetsformer, OH-presentation och Word OH-presentationer Karta/Kartor Brev, inbjudningar Tema: Vattensamverkan Norr, Vattenförvaltning om Vattenråd och en för respektive vattenråd Riktlinjer för vattenrådens arbete Kommunmöten VRO-möten, VRO-indelning VRO-indelning Kommunbrev Inbjudan 1:a VRO-mötet Inbjudan vattenrådsdagarna Brev från alla VR om behov av fortsatt stöd Annonser Slutrapport Hemsida för vattenråden Grafisk profil Mallar för ansökan om att bilda vattenråd, ansökan om medel samt redovisning av medel Projektplan Vattenråd Norr Inför VRO-möten och samrådsmöten Syfte, mål, resultat och lärdomar från projektet Vattensamverkan Norr En sida för Bottenviken, samt en sida för respektive vattenråd. Grafisk profil för vattenrådens annonser, affischer och brev Ansökan och redovisning görs till länsstyrelserna och Vattenmyndigheten Kortfattad beskrivning av syftet med det nya projektet Ovan nämnt material samt även minnesanteckningar finns digitalt lagrat på Kommunförbundet Norrbotten, Region Västerbotten, länsstyrelsen i Västerbotten och länsstyrelsen i Norrbotten (inklusive Vattenmyndigheten). Visst material finns på vattenrådens hemsida och ibland också på och 23

23 Vad har vi lärt oss? Vad har vi lärt oss? Organisation Konstruktionen med samarbetet om projektet mellan Vattenmyndigheten, respektive länsstyrelse och förbund har skapat en bra sammanhållen projektledning, en bra kontaktyta för det regionala vattenförvaltningsarbetet och sannolikt ett effektivt arbete under den tid som vattenråden kommit till stånd Projektets placering på Kommunförbundet Norrbotten och Region Västerbotten har medfört att ledningen för dessa samt tillhörande kommuner hållits informerade om hur vattenråden utvecklats Det har varit bra att vara flera projektledare och i vårt fall spridda över det geografiskt stora vattendistriktet för att minska avstånden till respektive vattenrådsområde och kontaktarbetet med vattenrådens företrädare. Som projektledare har det varit mycket intressant att få vara med i detta pionjärarbete och att möta det positiva intresse för att ingå i vattenråd, som vi faktiskt mött redan från början utan att kunna förklara fullt ut vad vattenrådens roll skulle vara Viktigt att träffas i början av ett samarbete. Efterhand har telefonmöten visat sig vara en effektiv och väl fungerande mötesform som använts flitigt i projektet. Piteå kommuns bildarkiv Piteå kommuns bildarkiv Tydlighet och engagemang Ett engagerat arbetsutskott (AU). Båda länsstyrelserna och de båda förbunden har insett värdet av samverkan och av fungerande vattenråd och engagemanget i AU har varit stort. Värdefulla synpunkter har lagts på det material och de förslag som projektledarna kommit med. En av projektets framgångsfaktorer. En tydlig projektbeskrivning togs fram av projektledarna och AU. Tydliga mål och delmål formulerades i omgångar. Utifrån dessa gjordes terminsvisa arbetsplaner upp. Arbetssättet var effektivt och gav projektet bra styrning och tydlighet, samtidigt som det funnits en flexibilitet att anpassa arbetet utifrån uppkomna behov. En annan av projektets framgångsfaktorer. Det har varit värdefullt att kunna förankra viktiga förslag i Ledningsgruppen, t ex förslaget om geografisk indelning. Den har haft en bred sammansättning av politiker och tjänstemän från kommunerna samt även en representation från länsstyrelserna. Samarbete länsstyrelsen I Västerbotten har projektledaren hela tiden deltagit vid länsstyrelsens interna vattenmöten, vilket varit möjligt genom den fysiska närheten. En regelbunden kontakt och avstämning har varit en fördel, dels för att projektledarna hållits fortlöpande informerade om det som händer i vattenförvalt 24

24 Vad har vi lärt oss? ningen regionalt och nationellt och dels för att länsstyrelserna hålls informerade om vad som händer i vattenråden och i projektet. Initialt träffades inte projektledarna i Norrbotten och länsstyrelsens vattenkansli regelbundet. Träffar genomfördes utifrån de behov av avstämning som uppstod efterhand men under hösten 2009 har projektledarna närvarat regelbundet på länsstyrelsens i Norrbottens interna vattenmöten, vilket varit till fördel. Kontinuiteten i kontakten mellan vattenråden och representanter för vattenkanslierna har varit positiv. I möjligaste mån har det varit samma person som deltagit i träffarna med respektive vattenråd. Stor osäkerhet Osäkerheten i vattenförvaltningssystemet har varit stor under hela första cykeln. Det har varit både en nackdel och en fördel i arbetet, en nackdel så till vida att det varit svårt att ge besked till vattenråden om vad som gäller. Å andra sidan har det inneburit ett spelrum för synpunkter från vattenråden att påverka t ex statusklassning. Foto: Birgitta Fritzdotter Projektledarna har fungerat som nödvändiga länkar mellan vattenråden och mellan vattenråden och länsstyrelserna. Information har förmedlats dem emellan och förslag till hur kontaktvägarna ska byggas för framtiden har lämnats och tagits väl emot. Samverkan tar tid Om det funnits mer tid för samverkan hade det kunnat vara en fördel att träffarna mellan vattenråden och länsstyrelserna innehållit andra delar än möten, t ex exkursioner. Vattenråden behövde mer vägledning än vi trodde vi har diskuterat mycket administration och arbetsformer. Eventuellt skulle detta styrts upp mer i ett tidigare skede i vissa vattenråd. Att samverkan tar tid och måste få ta tid är en viktig lärdom. Engagemang och representation Det är lättare att få människor att engagera sig och komma till möten som vattenråden ordnar på mindre platser än om mötena hålls i t ex kommunhus. Om olika platser väljs för mötena mellan tillfällena kan fler människor nås för information och engagemang. Projektledarnas roll Projektledarna har enligt beredningssekretariaten tagit plats, drivit på och ställt krav om samverkan, vilket har varit nödvändigt för att vattenråden skulle komma till stånd och kunnat etablera den kontakt som nu är upprättad. Foto: Catarina Johansson Annonserade möten har gett fler deltagare. Representationen i vattenråden domineras inledningsvis av kommuner och andra verksamheter. Viss representation finns från ideella föreningar som t ex fiskevårdsområden och Naturskyddsföreningen men det är önskvärt att den representationen blir bredare. Ett arbete för nästa förvaltningscykel! 25

25 Kontaktlista Kontaktlista Projektledare Johanna Alm, Projektledare Norrbotten ½-tid Birgitta Fritzdotter, Projektledare Västerbotten Anna-Karin Lundberg, Projektledare Norrbotten ½-tid Foto: Viktoria Wallin Arbetsutskott Bo Sundström, Vattenvårdsdirektör Länsstyrelsen Norrbotten Gunilla Forsgren-Johansson Länsstyrelsen Västerbotten Lena Friborg Region Västerbotten Björn Eriksson Kommunförbundet Norrbotten Foto: Susanne Jacobsson Foto: Robert Nyström 26

26 Kontaktlista Ledningsgrupp Lena Friborg Region Västerbotten Ola Burström Ordf Tekniska nämnden Skellefteå Åsa Ögren Ordf UMEVA och Byggnadsnämnden Umeå Krister Lundgren Kommunstyrelsen Lycksele Göran Åström Plan- och miljöchef Skellefteå Lars-Göran Boström Översiktsplanechef Umeå Debora Jonsson/Ralph Johansson Teknisk chef/kommunchef Storuman Björn Eriksson Kommunförbundet Norrbotten Margareta Lindbäck Ordförande Tekniska nämnden Luleå Åsa Hirvelä-Holmgren Ordförande Miljö-, bygg- och räddningsnämnden Kiruna kiruna.se Per-Gunnar Harnesk Ordförande Samhällsbyggarnämnden Jokkmokk Johny Lantto Kommunstyrelsen Pajala Ulf Hedman Miljö- och byggchef Piteå Stefan Marklund VA-chef Luleå Percy Gustafsson Länsstyrelsen Västerbotten Gunilla Forsgren-Johansson Länsstyrelsen Västerbotten Bo Sundström Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen Norrbotten Ulf Bergelin Chef Miljöanalys Länsstyrelsen Norrbotten Ledningsgruppen Foto: Birgitta Fritzdotter Ledningsgruppen Foto: Birgitta Fritzdotter Vattenvårdsdirektör Bo Sundström Foto: Birgitta Fritzdotter 27

27 Slutrapport Vattensamverkan Norr dec 2009

28 norrstyrelsen rapport 2010:1 Norrstyrelsen och Region Norrland ett halvtidsbokslut

29

30 Förord Landstingen i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län har ansökt om att den 1 januari 2011 få bilda en regionkommun, Region Norrland. För att förbereda regionbildningen bildade de tre landstingen våren 2008 den ideella föreningen Norrstyrelsen tillsammans med kommunförbunden i Norrbottens och Västernorrlands län samt Region Västerbotten. I slutet av 2009 stod det klart att regionbildningen kommer att fördröjas några år. Därför har Norrstyrelsen gjort detta halvtidsbokslut, som en plattform att utgå ifrån när regionbildningen drar igång på allvar igen. Under Norrstyrelsen har arbetet med regionbildningen letts av Jan- Åke Björklund, projektledare. Detta halvtidsbokslut har skrivits av Jörgen Olsson, utredare. Vi hoppas att denna sammanfattande dokumentation av Norrstyrelsens arbete ska vara till nytta i den fortsatta regionbildningen, både i Norrland och i andra delar av Sverige. Umeå februari Jan-Åke Björklund Projektledare för Norrstyrelsen Norrstyrelsen Hemsida: produktion: västerbottens läns landstings informationsstab (es) umeå 2010

31

32 Innehåll Förord Inledning 6 Uppläggning... 6 Läsanvisningar till Norrstyrelsens dokumentation Varför Region Norrland? 7 En splittrad regional nivå... 7 De första regionerna och samverkansorganen... 8 Ansvarskommittén... 9 Varför regionkommuner?... 9 Invändningar mot större regioner Planerna på Region Norrland tar form Region Norrlands uppgifter Regeringens behandling av ansökan Regionerna har kommit för att stanna Norrstyrelsen 14 Styrelsen Arbetsutskottet Arbetsgrupper Sekretariat Arbetssätt och dokumentation Omvärldskontakter och informationsmaterial Yttranden och annan korrespondens Regional utveckling 18 Högre utbildning och forskning Infrastruktur Internationellt samarbete Kultur Miljö och energi Näringsliv och innovation Trafik Turism Regional utvecklingsplanering Hälso- och sjukvård 30 Kartläggning av hälso- och sjukvården Förslag till vision, verksamhetsidé och mål Kommentarer från arbetsgrupperna Vision och mål för Region Norrland 34 7 Styrning och organisation 36 Övergripande styrsystem och organisation Checklista Norrstyrelsens tjänstemannagrupper... 38

33 1 Inledning Landstingen i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län har ansökt om att den 1 januari 2011 få bilda en regionkommun, Region Norrland. För att förbereda regionbildningen bildade de tre landstingen våren 2008 den ideella föreningen Norrstyrelsen tillsammans med kommunförbunden i Norrbottens och Västernorrlands län samt Region Västerbotten. En regionbildning kräver ett omfattande förberedelsearbete. Det handlar i Region Norrlands fall om att slå samman tre landsting med högt kvalificerad verksamhet, komplexa organisationer och tusentals anställda vardera. Dessutom införlivas ett samverkansorgan och övertas ett antal statliga uppgifter inom regional utveckling. Under de knappa två år som gått sedan arbetet påbörjades har Norrstyrelsen och dess huvudmän byggt upp en omfattande kunskaps- och erfarenhetsmassa och nått långt i processen att utmejsla Region Norrland. Nya kontakter har knutits och nätverk har tagit form och utvecklats. Detta arbete representerar en stor investering i såväl kunskap som förtroendekapital. Det är viktigt att denna investering tillvaratas, så att man inte måste börja om från början när regionbildningen går vidare. Därför har denna sammanställning gjorts, som ett försök att summera och åskådliggöra det arbete som hittills har gjorts, ett halvtidsbokslut för bildandet av Region Norrland, om man så vill. Tanken är att det ska fungera som ett stöd för minnet och en kunskapskälla när regionbildningen på allvar tar fart igen en översikt över de underlag som tagits fram, de diskussioner som förts och de beslut som fattats. Dessutom ges en kort översikt över regionfrågan för den som är intresserad av bakgrunden till regionbildningen. Uppläggning Sammanställningen är upplagd som en uppslagsbok med täta referenser till aktuella dokument och består av sex huvuddelar: I avsnitt 2 tecknas bakgrunden till regionbildningen: en svag och splittrad regional nivå, som gång på gång utretts, de första regionbildningarna och samverkansorganen samt Ansvarskommittén och de nya regionbildningsinitiativ den utlöste runt om i landet. Här redovisas också turerna kring ansökan om att bilda Region Norrland och vad som nu kan förväntas, sedan regionbildningen skjutits på framtiden. I avsnitt 3 beskrivs Norrstyrelsen och dess arbetsgrupper och hur de arbetat. I avsnitt 4 ges en översikt över det arbete som lagts ned inom regional utveckling, det ena av Region Norrlands huvudområden. Tonvikten ligger även här på de kartläggningar och förslag till vision, verksamhetsidé och mål som de åtta arbetsgrupperna inom området har åstadkommit. I avsnitt 5 redovisas på motsvarande sätt det arbete som lagts ned inom hälso- och sjukvården, Region Norrlands andra huvudområde. Tonvikten i arbetet har legat på den omfattande kartläggning av de tre landstingens hälso- och sjukvård som gjorts och det förslag till vision, verksamhetsidé och mål för hälso- och sjukvården i Region Norrland som de sex arbetsgrupperna inom området gemensamt har utarbetat. I avsnitt 6 ges en översikt över processen mot ett sammanhållet måldokument för Region Norrland, ett arbete som styrelsen och dess arbetsutskott driver, men som utgått från arbetsgruppernas förslag. I avsnitt 7, slutligen, beskrivs arbetsutskottets och styrelsens arbete med 6

34 att utmejsla ett styrsystem och en organisation för Region Norrland. Här refereras också de kartläggningar och följduppdrag som Norrstyrelsens tjänstemannagrupper utfört inom områdena Ekonomi, Personal, Information, Fastighetsförvaltning, IT och Övergripande organisation. Läsanvisningar till Norrstyrelsens dokumentation Ett huvudsyfte med denna skrift är att ge en överblick över Norrstyrelsens omfattande dokumentation och sätta in de enskilda dokumenten i sitt sammanhang, för att göra det lättare att hitta i denna kunskapsbank. Därför ges i slutet av varje avsnitt en översikt över tillgänglig dokumentation. De delar av denna som är av allmänt intresse har publicerats i Norrstyrelsens rapportserie i en bilaga till denna skrift finns en förteckning över rapportserien. En nyckelroll spelar Norrstyrelsens hemsida, där all dokumentation av vikt ska finnas tillgänglig för den som behöver den. Hemsidan har därmed den dubbla funktionen av kunskapsbank och kommunikationsinstrument för såväl de som är engagerade i regionbildningen som en intresserad allmänhet. Norrstyrelsens arbete är i någon mening en färskvara ju snabbare regionbildningen kommer igång igen, desto mer kan nyttiggöras av det arbete som lagts ned. Det gäller såväl kunskapsbildning som samsyn och överenskommelser. Några dokument är också viktigare av andra. Det gäller inte minst de kartläggningar och förslag till vision, verksamhetsidé och mål som Norrstyrelsens arbetsgrupper presenterat och som publicerats i rapportserien. De representerar inte endast en stor kunskapsmassa, utan också ett betydande förtroende- och nätverkskapital, som borde vara av stort värde också vid sidan av regionbildningen. Av betydelse är även den detaljerade checklista som har utarbetats över alla de åtgärder som måste vidtas för att regionbildningen ska bli framgångsrik, ett slags manual för regionbildning som veterligen inte tagits fram någon annanstans. Med en ny tidplan torde den i sina huvuddrag kunna tillämpas när regionbildningen återupptas under mandatperioden Varför Region Norrland? Regionfrågan har en lång historia i Sverige. I detta avsnitt tecknas bakgrunden till den ansökan som våren 2008 lämnades in om att få bilda Region Norrland. Varför är det nödvändigt att ersätta flera mindre landsting med en regionkommun och vilka farhågor väcker det? Här beskrivs också behandlingen av ansökan och diskuteras vad som nu kommer att hända, sedan det står klart att regionbildningen kommer att fördröjas. En splittrad regional nivå Den svenska samhällsorganisationen brukar ibland liknas vid ett timglas med den starka enhetsstaten på nationell nivå och starka kommuner med breda ansvarsområden på lokal nivå. Där emellan har vi en splittrad regional, där landstingen har en helt dominerande uppgift, hälso- och sjukvård. På den regionala nivån agerar också kommunförbund, kommunalförbund, länsstyrelser och andra statliga myndigheter med regional organisation. Utvecklingen har dessutom sprungit ifrån den snart 400 år gamla länsindelningen, som för länge sedan övergivits av de nationella myndigheterna. De 7

35 organiserar sig i färre och större regioner, var och en med sin egen indelning, med resultat att samverkan mellan olika offentliga organ blir allt svårare. Särskilt splittrat är ansvaret för den regionala utvecklingen. Här vilar traditionellt samordningsansvaret på länsstyrelserna, som även beslutar om regionalt utvecklingsprogram (RUP) och infrastrukturplaner och betalar ut företagsstöd och projektmedel. I de flesta län har dock detta ansvar övertagits av samverkansorgan, som kommunerna och landstinget bildat, eller av Region Skåne och Västra Götalandsregionen, som bildades den 1 januari 1999 genom att flera mindre landsting slogs samman. Också övriga landsting är viktiga för den regionala utvecklingen, som ansvariga för regional kulturverksamhet, kollektivtrafik, företagsutveckling (ALMI Företagspartner) och länsturismfrågor och som huvudmän för naturbruksgymnasier och folkhögskolor. Andra viktiga aktörer är trafikverken, Arbetsförmedlingen, universitet och högskolor, Tillväxtverket samt en rad mindre aktörer som på olika sätt arbetar för att främja företagsutveckling och tillväxt. Många tillväxt- och utvecklingsfrågor hanteras bäst på regional nivå men kräver samverkan och samordning. Med så många aktörer, som dessutom arbetar i olika geografier, har behovet vuxit av en samlande aktör med demokratisk legitimitet att leda och samordna det regionala utvecklingsarbetet. De första regionerna och samverkansorganen Dessa problem uppmärksammades redan för ett halvsekel sedan, och allt sedan 1960-talets länsdemokratiutredningar har den så kallade regionfrågan gång på gång utretts, alltid med i stort sett samma resultat: den regionala nivån behöver stärkas och den regionala demokratin utvecklas. Det skulle dock dröja till mitten av 1990-talet innan utredningsförslagen började förverkligas. Då, 1995, föreslog den parlamentariska Regionberedningen att landstingen skulle överta ansvaret för den regionala utvecklingen från staten, detta för att ta ett samlat grepp om och öka det demokratiska inflytandet över utvecklingsfrågorna. Regionberedningen föreslog också att landstingen i Skåne och Västsverige skulle slås samman, vilket förverkligades den 1 januari 1999, då Region Skåne och Västra Götalandsregionen bildades. Vid denna tid inleddes också en försöksverksamhet, som innebar att Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Gotlands kommun och det nybildade Regionförbundet i Kalmar län övertog det regionala utvecklingsansvaret från respektive länsstyrelse. Dessutom fick de (dock ej Västra Götalandsregionen) rätt att besluta om statsbidrag till regionala kulturinstitutioner. I övriga delar av landet var dock besvikelsen stor över att inte få motsvarande möjligheter. Trycket från kommuner och landsting ledde till att en ny utredning, Parlamentariska Regionkommittén (PARK) tillsattes. I dess slutbetänkande (SOU 2000:85) Regionalt folkstyre och statlig länsförvaltning föreslogs att försöksverksamheten skulle förlängas och utvidgas till fler län. Försöksverksamheten förlängdes också i Skåne och Västra Götaland, men utvidgades inte och avslutades på Gotland och i Kalmar län. I stället fick kommunerna och landstinget i övriga län möjlighet att bilda gemensamma samverkansorgan, som övertog delar av det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelserna. Samverkansorganen var dock betydligt svagare än de nybildade regionerna, dels genom att staten behöll huvuddelen av de regionala utvecklingsresurserna och dels genom att de var indirekt valda och beroende av att dess huvudmän, kommunerna och landstinget, kom överens. 8

36 Ansvarskommittén Kommuner och landsting fortsatte att ligga på för att få till en mer genomgripande regionreform. Under 1990-talet hade dessutom oron vuxit för hur den offentliga sektorn på sikt ska kunna klara sitt åtagande, när anspråken stadigt växer, antalet äldre ökar och utrymmet att ytterligare höja skatterna är begränsat. Resultatet blev att den parlamentariska Ansvarskommittén tillsattes med uppgift att ta ett samlat grepp om hela den offentliga sektorn. Efter fyra års arbete presenterade Ansvarskommittén sitt förslag till samhällsorganisation för Sverige i slutbetänkandet (SOU 2007:10) Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Precis som tidigare utredningar satte man fokus på den regionala nivån: Ansvarskommittén konstaterade att en rad viktiga samhällsuppgifter bäst löses på regional nivå. En absolut förutsättning för detta är dock väsentligt större och mer robusta regioner än dagens normallän, som har runt en kvarts miljon invånare. Man föreslog därför att dagens landsting skulle ersättas av 6 9 regionkommuner, som förutom landstingens nuvarande uppgifter även skulle få ett övergripande ansvar för den regionala utvecklingen. Varför regionkommuner? Att regionkommunerna måste vara stora har flera orsaker. Hälso- och sjukvården kräver ett väsentligt större befolkningsunderlag än dagens normallandsting för att i längden klara kunskapsförsörjningen och att upprätthålla en fungerande sjukvårdsstruktur. Socialstyrelsen menade, i en underlagsrapport till Ansvarskommittén, att 1 2 miljoner invånare är det optimala befolkningsunderlaget och att varje hälso- och sjukvårdshuvudman bör ha ett eget universitetssjukhus, som kunskapscentrum. Större landsting är också ekonomiskt mer robusta, genom att de kan tillvarata skalfördelar och fördela de samlade resurserna effektivare, mellan fler enheter, något vi nu kan se i finanskrisens spår. Tvärt emot vad man skulle kunna tro har därför en stor huvudman större möjligheter att upprätthålla och utveckla sjukhus i alla regionens delar, än vad mindre och mer sårbara landsting var för sig mäktar med. Också regionala utvecklingsfrågor kräver i allmänhet ett betydligt vidare geografiskt perspektiv än dagens normallän, när man exempelvis ska planera infrastruktur och kollektivtrafik och skapa förutsättningar för tillväxt, företagande och ett vitalt kulturliv. Att vi för länge sedan vuxit ur länen ser vi tydligt i dagens samverkansmönster, inte minst i Norrland. I Europaforum Norra Sverige samlar sig de fyra nordliga länen för att få en starkare röst i Europa. Samma fyra län samarbetar i Norrlands nätverk för musikteater och dans, med kompletterande ensembler i varje län, detta för att få ett tillräckligt publikunderlag för konstnärlig spets. De fyra nordliga länen samverkar även inom kollektivtrafiken med Norrlandsresan, medan Norrtåg, en gemensam satsning för att utveckla järnvägstrafiken i norra Sverige, samlar de fem norrlandslänen. Dessa samarbeten har vuxit fram eftersom det blivit alltmer nödvändigt att samverka över länsgränserna. Det finns dock gränser för vad man kan uppnå genom frivillig samverkan, där den som vill minst oftast bestämmer. Exemplen från Skåne och Västra Götaland visar att en direktvald region med stora egna resurser har en helt annan kraft. Sedan Region Skåne och Västra Götalandsregionen bildades har de lyckats samla och mobilisera sina respektive 9

37 landsändar och varit mycket framgångsrika i att locka till sig statliga och europeiska medel till infrastruktursatsningar, högre utbildning och forskning. Även Norrland måste få samma möjlighet till regional samling. En direktvald regionkommun med ett sammanhållet ansvar för hälso- och sjukvård och regional utveckling skulle kunna mobilisera och samla Norrlands inneboende utvecklingskraft på ett helt annat sätt än vad dagens splittrade och svaga regionala samhällsorganisation klarar av. Den skapar också en gedigen plattform för ett legitimt regionalt ledarskap med mandat att företräda Norrland och stärka dess ställning i omvärlden. Detta är heller inget nollsummespel. Precis som en dynamisk Stockholmsregion är bra för Sverige som helhet är ett starkt Norrland, som förmår att mobilisera sina egna utvecklingsresurser, av intresse för hela Sverige. Invändningar mot större regioner En invändning mot större regioner är de långa avstånden, allra helst i norra Sverige, där länen redan är mycket stora till ytan. Det viktigaste för människor är emellertid inte hur långt det är till regionkansliet eller länsstyrelsen. Långt viktigare är att man på ett bekvämt sätt får tillgång till god och säker hälso- och sjukvård, att kollektivtrafiken fungerar och man lever i en dynamisk region med en fungerande arbetsmarknad och ett vitalt kulturliv. Som ovan visats kan större regionkommuner ha bättre möjligheter att skapa regional utveckling och säkerställa en god hälso- och sjukvård i alla regionens delar, än vad mindre och mer sårbara landsting var för sig klarar av. Avstånden är och förblir desamma, oavsett regionindelning, men med en sammanhållen regionkommun blir det lättare att överbrygga dem. En annan farhåga är att större regioner urholkar den regionala demokratin, att större regioner är mindre demokratiska. Vore det så enkelt skulle landstingen ha större demokratisk legitimitet än riksdag och regering. Att det är precis tvärt om beror på att riksdag och regering har större makt och hanterar flera frågor och därför har mycket större genomslag i opinionsbildningen. Betydligt viktigare än geografin är vilka uppgifter och maktbefogenheter man har. Större och starkare regionkommuner med ett sammanhållet ansvar för regional utveckling och hälso- och sjukvård ger grogrund för en mer vital regional demokrati och debatt än dagens landstingspolitik. Det har man kunnat notera i Skåne och Västra Götaland, som båda har långt mer än en miljon invånare, betydligt fler än en norrländsk region skulle få. Större och mer robusta regionkommuner kan också åta sig uppgifter som i dag sköts på nationell nivå och som därigenom förs närmare de människor de berör. Det hävdas ibland att de nya regionerna saknar folkligt stöd. Denna och andra frågor har undersökts av Luleå Tekniska universitet, Umeå universitet och Mittuniversitet i en grundlig regionstudie, som följt arbetet med att bilda Region Norrland. Den har hittills resulterat i sex delrapporter och en slutrapport (jfr rutan i slutet på avsnittet). Studien fortsätter under I en av delrapporterna redovisas en omfattande opinionsundersökning som gjorts bland invånarna i de fyra nordliga länen. Den visar att flera (34 procent) vill ha regioner än som vill behålla nuvarande indelning i län och landsting (29 procent). Stödet är också större och betydligt fler har en uppfattning än i Västra Götaland vid motsvarande skede, något år innan regionbildningen. Där har stödet för regionen sakta men säkert ökat, allt eftersom den börjat leverera resultat. Opinionsunderökningar är värdefulla, men som exemplet från Skåne och Västra Götaland visar krävs det också politiskt ledarskap för att utveckla samhällsorganisationen. 10

38 Planerna på Region Norrland tar form Ansvarskommitténs förslag föll i god jord. Alla sju riksdagspartier stod utan reservationer bakom slutbetänkandet. Remissomgången visade också på en närmast total uppslutning från kommuner och landsting och ett stort stöd också i andra delar av samhällsorganisationen. De flesta var eniga med Ansvarskommittén om att de nya regionkommunerna skulle byggas upp underifrån. Tidigare erfarenheter hade också lärt kommun- och landstingspolitiker att man själv måste driva på för att få till en regionreform. Ansvarskommitténs slutbetänkande blev därför startsignalen för en intensiv regionbildningsprocess runt om i landet, ledd av de politiska partierna och understödd av kommuner och landsting. Regeringen utsåg en särskild utredare, Jan-Åke Björklund, sedermera projektledare för Norrstyrelsen, för att följa regionbildningsprocessen runt om i landet. I norra Sverige fanns länge förhoppningar om att kunna bilda en enda regionkommun, bestående av de fyra nordliga länen, som ju redan utvecklat ett omfattande samarbete inom hälso- och sjukvård, kultur, kollektivtrafik, Europafrågor med mera. Efter hand framgick det dock att det skulle bli svårt att få med sig Jämtlands län på en sådan lösning. Jämtlands läns landsting ville hellre bilda en mittsvensk region tillsammans med Västernorrland, en ståndpunkt som delades av Ånge och Sundsvalls kommuner. Det ville dock inte de fem andra västernorrländska kommunerna. Precis som Landstinget Västernorrland vill de hellre tillhöra en stor norrländsk region, som även omfattar Norrbotten och Västerbotten och helst också Jämtland. Samma ståndpunkt intogs av Norrbottens och Västerbottens läns landsting samt de flesta kommuner i dessa två län. Där står vi ännu i dag. Som ett resultat av dessa förhandlingar lämnades våren 2008 inte en utan två ansökningar från de fyra nordliga landstingen till regeringen: 1. Landstingen i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län ansökte om att tillsammans den 1 januari 2011 få bilda Region Norrland. 2. Jämtlands läns landsting ansökte om att bilda Region Mittsverige, som även skulle omfatta Ånge och Sundsvalls kommuner. Dessa ansökningar överlappar delvis varandra. Ska man gå efter de enskilda kommunernas ställningstagande skulle gränsen mellan Region Norrland och Region Mittsverige dras mellan Timrå och Sundsvall och dela en väl integrerad arbetsmarknadsregion itu. Det är en lösning som nog ingen är riktigt nöjd med, och på många håll finns fortfarande förhoppningar om att på sikt kunna bilda ett Region Norrland som omfattar samtliga de fyra nordliga länen. Namnet Region Norrland valdes eftersom den tilltänkta regionen omfattar huvuddelen av Norrland och namnet var ledigt. Norrland är dessutom ett väl inarbetat begrepp, som de flesta av regionens invånare torde kunna identifiera sig med. Region Norrlands uppgifter Region Norrland är tänkt att överta landstingens uppgifter, men får också ett sammanhållet ansvar för den regionala utvecklingen. Därmed kan Region Norrland: samla större delen av Norrland och ge det en starkare röst i Sverige och i världen, erbjuda norrlänningarna i stort sett all hälso- och sjukvård inom de egna gränserna, från den enskilda vårdcentralen till högspecialiserad vård; med ett eget universitetssjukhus blir också kunskapsförsörjningen inom hälso- och sjukvården mycket effektivare, 11

39 ta ett samlat grepp om investeringar i vägar och järnvägar och knyta samman Norrland och omvärlden med effektivare buss-, tåg-, sjö- och flygförbindelser, kraftsamla kompetens och resurser och därmed bli en stark aktör i arbetet med att understödja entreprenörskap och företagsutveckling, tillsammans med universiteten och andra aktörer verka för att den högre utbildning och forskning som bedrivs i Norrland också skapar tillväxt och arbetstillfällen här, öka Norrlands attraktivitet som boendemiljö, etableringsort och resmål, inte minst genom ett vitalt kulturliv med internationell lyskraft. Region Norrland handlar inte om centralisering. Tvärt om ger besparingar i den centrala administrationen och större samlade resurser bättre möjligheter att säkerställa en närvaro i alla delar av Region Norrland, inte minst inom hälso- och sjukvården. En föresats som uttalats är att spara motsvarande ett landstings centrala administration (ca 300 mkr) när tre landstingskanslier ersätts av ett regionkansli, även om det senare kan vara utspritt på flera orter. Ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete ger på sikt också större resurser till hälso- och sjukvård och annan samhällsservice. Regeringens behandling av ansökan Den 28 januari 2009 klargjorde regeringen sin syn på regionfrågan i en debattartikel i Dagens Nyheter. Där fastslogs att landstingen ska ersättas av regionkommuner, precis som Ansvarskommitténs föreslagit. Man gav också klartecken till de fyra första regionkommunerna: den 1 januari 2011 får Region Skåne och Västra Götalandsregionen status som regionkommun, precis som Gotlands kommun och Landstinget Halland. De tre återstående ansökningarna som avsåg Region Norrland, Region Mittsverige och Region Svealand överlämnades till Kammarkollegiet för yttrande, eftersom de innebär förändringar av läns- och landstingsgränserna. Kammarkollegiet lät göra en studie av ansökningarna. Den bekräftade att man kan göra betydande samhällsekonomiska vinster på att slå samman de fyra nordliga landstingen, dock helst till en enda regionkommun. Norrstyrelsen och dess huvudmän yttrade sig i positiva ordalag över underlagsrapporten eftersom den tycktes ge stöd för ansökan. Kammarkollegiet sade dock nej till samtliga tre ansökningar i det yttrande som lämnades den 10 november 2009, med hänvisning till oenighet om hur de nya regionkommunerna ska avgränsas. Man efterlyste också ytterligare utredning, för att ta ett samlat grepp om regionindelningen. Den 11 februari 2010 beslutade regeringen, i linje med detta, att ge tilläggsdirektiv (Dir 2010:12) till utredningen Översyn av statlig regionalförvaltning m m (Översynsutredningen; Fi 2009:07). De innebär att utredaren ska pröva om det är möjligt att finna en indelning som uppfyller indelningslagens krav för de fyra nordliga landstingen samt för de landsting som vill bilda Region Svealand. Om andra landsting framför önskemål om indelningsändringar ska utredaren även bistå dem, och ska dessutom ta ställning till eventuella önskemål från berörda kommuner om länsbyte. Utredaren ska vid behov och efter samråd med Regeringskansliet delrapportera tilläggsuppdraget innan slutredovisningen den 15 december Tilläggsdirektiven till Översynsutredningen innebär att förberedelserna för en regionreform går vidare. Det är dock inte längre möjligt att bilda Region Norrland den 1 januari 2011, som det ursprungligen var tänkt. 12

40 Regionerna har kommit för att stanna Osäkerheten om gränser och tidpunkt innebär att bildandet av nya regioner uppskjuts några år. Att landstingen kommer att ersättas av större och mer kraftfulla regionkommuner kan vi utgå från. Det har regeringen slagit fast, och det är alla riksdagspartier i grunden eniga om. Skånes och Västra Götalands framgångar sörjer dessutom för ett fortsatt tryck i regionfrågan, eftersom andra landsändar kommer att ligga på för att få samma möjligheter. Frågan är därför bara när och hur en regionreform ska genomföras. Nästa naturliga tillfälle är i samband med valet För att det ska vara möjligt krävs dock att de nya regionkommunerna utmejslas i god tid innan valet. En regionbildning är en komplicerad process som berör tiotusentals anställda inom hälso- och sjukvård och andra verksamheter. Om landstingen redan vid mitten av mandatperioden kan utse sammanläggningsdelegerade för de nya regionerna underlättas regionbildningen. I linje med detta har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uppmanat regeringen att klargöra att en ny regional indelning ska vara genomförd i hela landet den 1 januari 2015 och att ansökningar om nya regionkommuner ska lämnas före den 31 januari Är det något hittillsvarande ansträngningar visat, är det att staten måste engagera sig i regionbildningen. Staten har det yttersta ansvaret för att vi har en fungerande samhällsorganisation. Den har också tillsatt en lång rad utredningar i regionfrågan som alla kommit till i stort sett samma slutsats, utan att förslagen någonsin omsatts i en nationell reform. Dessutom har staten ett egenintresse av en regionindelning som också länsstyrelser och nationella myndigheter kan anpassa sig till. Att de nya regionerna ska byggas underifrån är en god utgångspunkt, men det krävs också ett nationellt helhetsperspektiv för att sy ihop de regionala initiativen till en fungerande helhet. Med tilläggsdirektiven till Översynsutredningen har regeringen antagit denna utmaning. Dokumentation Landstingens ansökan om att få bilda Region Norrland Jämtlands läns landstings ansökan om att få bilda Region Mittsverige SOU 2007:10 Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Ansvarskommitténs slutbetänkande DN Debatt ( ): Regeringens öppnar nu för nya storregioner. Regeringens besked i regionfrågan Kammarkollegiet ( ): Ändrad regional indelning. Begäran om yttrande över alternativa gränsdragningar Landstinget Västernorrland ( ): Region Norrlands sydgräns effekter av tre alternativa Gränsdragningar. Yttrande till Kammarkollegiet Sweco Eurofutures ( ): Regionkommuner i norra Sverige, med bilaga. Underlagsrapport för Kammarkollegiets beredning av ansökan om att bilda regionkommun Kammarkollegiet ( ): Yttrande över ansökningar om att bilda regionkommuner Tilläggsdirektiv (2010:12) till utredningen Översyn av statlig regional förvaltning m m (Fi 2009:07) Norrländsk regionstudie 2008: Informationsblad 1: Medborgare i norr uppfattningar om regionalisering Informationsblad 2: Lokala och regionala identiteter i norra Sverige Informationsblad 3: Åsikter om hälso- och sjukvården i norra Sverige Informationsblad 4: Hur vill medborgarna i norr att naturresurserna ska nyttjas? Informationsblad 5: Demokrati i norra Sverige Informationsblad 6: Norrlänningarna och globaliseringen Slutrapport: Kan Norra Sverige regionaliseras? 13

41 3 Norrstyrelsen Norrstyrelsen är en ideell förening och bildades den 27 juni 2008 av landstingen i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län tillsammans med kommunförbunden i Norrbottens och Västernorrlands län samt Region Västerbotten. Norrstyrelsen har bildats för att leda och samordna arbetet med att slå samman de tre landstingen till en regionkommun, Region Norrland. Styrelsen Norrstyrelsens arbete leds av en styrelse som sammanträder ungefär varannan månad och som har 26 ledamöter och 26 ersättare. De har utsetts av landstingsfullmäktige i de tre landstingen, efter förslag från de politiska partierna i de tre länen. Sex av ledamöterna, två från varje län, är socialdemokrater, och två av ledamöterna representerar sjukvårdspartierna i Norrbotten respektive Västernorrland. Övriga partier representeras av tre ledamöter, en från varje län: Ledamöter Kent Ögren (S), ordförande Per Wahlberg (M) Maria Grip (V) Hans Hedlund (C), 1:e vice ordf Olle Edblom (C) Monica Carlsson (V) Elvy Söderström (S), 2:e vice ordf Camilla Hansen(C) Mikael Strandman (V) Erik Bergkvist (S) Håkan Lindh (FP) Robert Winroth (MP) Harriet Classon (S) Jens Sundström (FP) Annika Eriksson (MP) Yvonne Stålnacke (S) Arne Engholm (FP) Eva Andersson (MP) Benny Eriksson (S) Erik Sedig (KD) Dan Ankarholm (SJVP) Edward Riedl (M) Birgit Stöckel (KD) Gun Enquist-Öhman (SJVP) Bo Hultin (M) Sverker Ågren (KD) Ersättare Levi Bergström (S) Maria Bahlensberg (C) Maria Selin-Fjellström (KD) Marita Fransson (S) Ulf Ottosson (C) Margaretha Löfgren (V) Karl Petersen (S) Anita Hellstrand (C) Börje Lööv (V) Peter Roslund (S) Marianne Normark (FP) Susanne Sundqvist (V) Ewa Söderberg (S) Anne Kotavuopio Jatko (FP) Jan-Erik Engman (MP) Glenn Nordlund (S) Bertil Jonsson (FP) Agneta Granström (MP) Anders Ågren (M) Birgitta Nordvall (KD) Jamie Bolling (MP) Raija Karlander (M) Maude Westman (KD), fr.o.m Kenneth Backgård (SJVP) Lars Näslund (M) Göran Sydhage (KD), t.o.m Erica Sahlin (SJVP) Arbetsutskottet Styrelsens beslut bereds och verkställs av arbetsutskottet, som även leder arbetet mellan styrelsemötena. Arbetsutskottet har elva ledamöter och har sammanträtt ungefär var tredje vecka. Ledamöter Kent Ögren (S), ordförande Edward Riedl (M) Maria Grip (V) Hans Hedlund (C), 1:e vice ordf Håkan Lindh (FP) Annika Eriksson (MP) Elvy Söderström (S), 2:e vice ordf Sverker Ågren (KD) Dan Ankarholm (SJVP) Erik Bergkvist (S) Ewa Söderberg (S) (adjungerad) Yvonne Stålnacke (S) Levi Bergström (S) (adjungerad) 14

42 Arbetsgrupper För att lägga en god grund för Region Norrlands båda huvuduppgifter, hälsooch sjukvård och regional utveckling, har inte mindre 14 arbetsgrupper bildats, var och en med en politisk styrgrupp om 10 ledamöter: Regional utveckling Ordförande Huvudsekreterare Högre utbildning och forskning Elisabeth Lassen (S), Sollefteå Anna Lindberg, NLL Infrastruktur Peter Roslund (S), Piteå Maria Öberg, NLL Internationellt samarbete Håkan Gilmark (M), Härnösand Gustav Malmqvist, LVN Kultur Erik Bergkvist (S), Umeå Anna Lassinantti, VLL Miljö och energi Dan Olsson (C), Örnsköldsvik Lars Sandström, NLL Näringsliv och innovation Lennart Gustavsson (V), Malå Hans Gillgren, LVN Trafik Erik Sedig (KD), Vännäsby Maria Höglander, Länstrafiken AC Turism Åse Sundström (FP), Arjeplog Thomas Carlsson, Region Västerb. Hälso- och sjukvård Folkhälsa Harriet Hedlund (S), Umeå Maria Falck, VLL Hälso- och sjukvård för barn Bernt Wallström (V), Arjeplog Gunnar Persson, NLL Hälso- och sjukvård för unga Agneta Granström (MP), Harads Britta Wallgren, NLL Hälso- och sjukvård för vuxna Olle Edblom (C), Umeå Monika Johansson, LVN Hälso- och sjukvård för äldre Eva Bergstöm (S), Råneå Mats Brännström, VLL Högspecialiserad vård Ewa Söderberg (S), Sollefteå Per Skude, LVN Arbetsgruppernas uppdrag är indelat i tre steg: 1. I ett första steg har de kartlagt sina respektive ansvarsområden och då bland annat beskrivit dagens verksamhet, hur den är organiserad, finansierad och bemannad och hur ansvaret är fördelat. Med det som grund har man identifierat de förändringar och andra utmaningar som regionbildningen medför inom området. Kartläggningen av hälso- och sjukvården gjordes sammanhållet av en tjänstemannagrupp, eftersom arbetsgrupperna inom hälso- och sjukvården då ännu inte bildats. Kartläggningarna har publicerats i Norrstyrelsens rapportserie (rapport 2009:2-10). I avsnitt 4 och 5 summeras resultatet av gruppernas arbete. 2. Därefter har arbetsgrupperna formulerat förslag till vision, verksamhetsidé och mål för sina respektive ansvarsområden. Arbetsgrupperna inom regional utveckling har också presenterat förslag på nya uppgifter inom området som Region Norrland på sikt bör ha. Arbetsgrupperna inom hälso- och sjukvården presenterade ett gemensamt förslag med kompletterande kommentarer från respektive grupp. Förslagen har publicerats i Norrstyrelsens rapportserie (rapport 2009:19-27). I avsnitt 4 och 5 summeras resultatet av gruppernas arbete. 3. I ett tredje och avslutande steg är det meningen att arbetsgrupperna ska utforma förslag till verksamhetsinriktning för sina respektive ansvarsområden. Det berör frågor som styrsystem, organisation, bemanning och budget. Arbetet med steg tre har skjutits på framtiden, i avvaktan på att regeringen ska besluta om regionbildningen och att en övergripande politisk styrmodell och organisation för Region Norrland utkristalliserar sig. Det stora antalet arbetsgrupper innebär att inte mindre än 140 förtroendevalda från alla delar av de tre deltagande länen varit delaktiga i föreberedelserna för att bilda Region Norrland. Dessa vittförgrenade kontaktytor har varit ovärderliga i strävandena att förankra och skapa intresse för regionbildningen. En nyckelroll i detta arbete har ordförandena och 15

43 huvudsekreterarna i respektive grupp spelat, som i närmare två års tid lagt ned ett betydande arbete på detta uppdrag. Till varje arbetsgrupp finns också ett nätverk av tjänstemän knutna, detta för att samla största möjliga kompetens och engagera kommuner, kommunförbund, universitet och andra statliga myndigheter, näringsliv och organisationer i regionbildningen. Särskilt under det andra steget har arbetsgrupperna också anordnat ett stort antal seminarier och andra utåtriktade aktiviteter, för att bygga upp kunskap och dra slutsatser ur denna, men också för att fånga in idéer och synpunkter från omvärlden och skapa delaktighet i regionbildningen. Vid sidan av dessa fjorton politiskt ledda arbetsgrupper har Norrstyrelsen tillsatt åtta tjänstemannagrupper, var och en ledd av en huvudsekreterare, med fokus på Region Norrlands organisation och stödfunktioner. Dessa grupper ansvarar för: Styrprinciper och ekonomi Fastighetsförvaltning Personal IT Information Övergripande organisation Övergripande regionalt utvecklingsarbete Kanslifrågor Den sista gruppen bildades så sent som i september Övriga sju arbetsgrupper har i ett första steg kartlagt sina respektive ansvarsområden. Kartläggningarna har publicerats i Norrstyrelsens rapportserie (rapport 2009:11-17). De fem förstnämnda grupperna har därefter gått vidare med kompletterande uppdrag, vilka också publicerats i Norrstyrelsens rapportserie (rapport 2009:28-32). I avsnitt 7 summeras resultatet av gruppernas arbete. Sekretariat Sedan hösten 2008 har Jan-Åke Björklund varit anställd som projektledare för Norrstyrelsen, och Jörgen Olsson har varit anställd som utredare. Jan-Åke och Jörgens anställningar upphör den 31 mars Norrstyrelsens arbete har koordinerats av en stabsgrupp bestående av Jan-Åke och Jörgen samt de samordningsansvariga tjänstemännen i respektive landsting, Kurt-Åke Hammarstedt (NLL), Lars Jansson (VLL) samt Christer Nylén (LVN). Viktigare ärenden har beretts av Norrstyrelsens chefsgrupp, bestående av landstingsdirektörerna, kommunförbundens och Region Västerbottens direktörer samt stabsgruppen och Malin Åberg (VLL), informationsansvarig för Norrstyrelsen. Båda dessa grupper har letts av projektledaren. Arbetssätt och dokumentation Norrstyrelsen och dess arbetsgrupper har konsekvent tillämpat ett öppet arbetssätt. Stora ansträngningar har gjorts för att föra en dialog och skapa delaktighet, och all dokumentation av publikt intresse har publicerats i Norrstyrelsens rapportserie (jfr Omvärldskontakter och informationsmaterial på nästa sida samt bilaga). Norrstyrelsen har också, genom SKL:s nätverk och på andra sätt, hållit kontakt med de övriga regionbildningar som inletts runt om i landet. Särskilt täta har kontakterna av naturliga skäl varit med Region Mittsverige, som löpande fått tillgång till allt Norrstyrelsens utredningsmaterial, 16

44 efter hand som det färdigställts. Region Mittsverige har även inbjudits att medverka i Norrstyrelsens arbetsgruppers arbete. Till grund för Norrstyrelsens arbete ligger stadgarna samt det arbetsprogram som antogs den 27 juni Ytterligare inblick i arbetet ger budget, årsredovisning och revisionsberättelse för respektive kalenderår samt protokoll från styrelsemöten och minnesanteckningar från AU:s möten. Därutöver finns minnesanteckningar från de möten Norrstyrelsens 14 arbetsgrupper har genomfört samt minnesanteckningar från ett stort antal seminarier. I Projektledarens rapport har arbetet i Norrstyrelsen fortlöpande avrapporterats. Förutom att ge en bra överblick över arbetet innehåller Projektledarens rapport också en rad nyckeldokument som bilagor. Till vägledning för arbetsgruppernas arbete har ett antal PM utarbetats och fastställts. Flera möten har hållits med berörda fackliga organisationer för att informera om och diskutera regionbildningen, däribland ett större möte den 10 februari 2009 och ett seminarium den 31 mars 1 april Det finns utförliga minnesanteckningar från båda dessa möten. Med anledning av Kammarkollegiets yttrande över ansökan om att få bilda Region Norrland har ett underlag för beslut om det fortsatta arbetet utarbetats. Detta beslutsunderlag har behandlats av AU den 16 december 2009 och av styrelsen den 29 januari Dokumentation Stadgar för Norrstyrelsen Ideell förening Budget för 2008, 2009 och 2010 Årsredovisning för 2008, 2009 och 2010 Revisionsberättelse för 2008, 2009 och 2010 Arbetsprogram för Norrstyrelsen ( ) Protokoll från föreningsstämma 2008, 2009 och 2010 Protokoll från styrelsemöten 2008, 2009 och 2010 Minnesanteckningar från AU 2008, 2009 och 2010 Minnesanteckningar från styrgruppsmöten 2008 och 2009 Minnesanteckningar från huvudsekreterarmöten och Projektledarens rapport (nio) nummer under 2008 och 2009 PM: Norrstyrelsens arbetsgrupper riktlinjer ( ) PM: Uppdrag till arbetsgrupperna i fas 2 ( ) PM: Arbetsgruppernas uppdrag efter fas 2 ( ) PM: Tidplan för Norrstyrelsens arbete med vision och mål ( ) Minnesanteckningar från möte med fackliga företrädare ( ) Minnesanteckningar från seminarium med fackliga företrädare ( ) Beslutsunderlag: Regionbildningsprocessens fortsättning ( ; rev ) Omvärldskontakter och informationsmaterial Det finns ett stort behov av att informera om och skapa delaktighet i regionbildningen bland norrlänningarna och i omvärlden i övrigt. Som utgångspunkt för detta arbete har en kommunikationsplattform antagits och brutits ned i en mer åtgärdsinriktad kommunikationsplan för Norrstyrelsen. Med utgångspunkt från dessa styrdokument har ett omfattande informationsmaterial sammanställts och börjat spridas. Till en bredare målgrupp vänder sig Norrstyrelsens hemsida och den presentationsbroschyr om 17

45 Region Norrland som tagits fram, samt ett antal Power Point-presentationer som lagts ut på hemsidan. Av stor betydelse är även det studiematerial som under våren 2010 tas fram tillsammans med studieförbunden. Det kommer väl till pass i ansträngningarna att skapa kunskaper om och delaktighet i regionbildningen, när den väl återupptas på allvar. En av Norrstyrelsens större satsningar har varit att hålla öppna möten om regionbildningen i samtliga kommuner i de tre berörda länen. Under hösten 2009 hölls således sju öppna möten i Västernorrland och 15 i Västerbotten, och i februari-mars 2010 hölls på motsvarande sätt 14 öppna möten i Norrbotten. Vid mötena har projektledaren och politiska företrädare informerat om och diskuterat regionbildningen med en intresserad allmänhet. Mötena har dokumenterats och har givit erfarenheter som är mycket värdefulla i ansträngningarna att skapa delaktighet i regionbildningen. Också Norrstyrelsens arbetsgrupper har aktivt sökt dialog med omvärlden i sitt arbete. Dessa ansträngningar redovisas närmare under rubriken Arbetsgrupper ovan. Dokumentation Kommunikationsplattform Kommunikationsplan Presentationsbroschyr Region Norrland Power Pointpresentation Region Norrland Power Pointpresentation Norrstyrelsen Dokumentation av öppna möten i Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Studiematerial (tas fram 2010) Norrstyrelsens nyhetsbrev Norrstyrelsens hemsida Yttranden och annan korrespondens Norrstyrelsen har i ett antal yttranden och annan korrespondens deklarerat ståndpunkter och gjort utfästelser. Av principiell betydelse är yttranden till Kammarkollegiet över underlagsrapporten Regionkommuner i norra Sverige samt om alternativa sydgränser för Region Norrland. I ett svar till Handikapprörelsen har utfästelser gjorts om att finna former för samråd, när regeringen väl beslutat om regionbildning. Dokumentation Svar till Strömsunds kommun angående medlemskap i Norrstyrelsen Yttrande över rapporten Regionkommuner i norra Sverige ( ) Svar till Handikapprörelsen ( ) 4 Regional utveckling Region Norrland får ett övergripande ansvar för den regionala utvecklingen i Norrland. Den övertar för det första de uppgifter som landstingen redan idag ansvarar för och som till stor del ryms inom kommunallagens allmänna kompetens: Näringslivsutveckling, som hälftenägare av ALMI Företagspartner och delansvariga för länsturismorganen samt genom projektverksamhet 18

46 Regional kulturverksamhet Naturbruksgymnasier och folkhögskolor Lokal och regional kollektivtrafik Regionalt folkhälsoarbete Annat regionalt utvecklingsarbete, huvudsakligen program- eller projektorienterat med syfte att stärka ledarskapet, stödja samverkan och nätverksbyggande, skapa tillväxt och säkerställa kunskapsförsörjningen samt generera nya idéer och perspektiv. Till dessa uppgifter har totalt ca 650 miljoner kronor budgeterats för 2010 i de tre landstingens budgetar (inklusive bidrag till Region Västerbotten). Därutöver övertar Region Norrland ett antal statliga uppgifter, främst från länsstyrelserna. Regering och riksdag kommer under 2010 att reglera dessa nya uppgifter. De väntas dock i huvudsak överensstämma med de uppgifter som Region Skåne och Västra Götalandsregionen redan har. Det innebär att Region Norrland får i uppgift att: ansvara för den regionala utvecklingsplaneringen och leda arbetet med att utarbeta och genomföra det regionala utvecklingsprogrammet (RUP), leda och samordna arbetet med det regionala tillväxtprogrammet (RTP), besluta om användningen regionalpolitiska och andra stödmedel, som idag huvudsakligen utgörs av det statliga länsanslaget, utarbeta och besluta om länsplan för regional transportinfrastruktur, samt besluta om fördelning av statsbidrag till regionala kulturinstitutioner. Länsanslagen för 2010 fördelar sig på följande vis: Norrbotten 139,0 miljoner kronor Västerbotten (inkl Region Västerbotten) 126,5 miljoner kronor Västernorrland 115,5 miljoner kronor S:a 381,0 miljoner kronor Statsbidraget till regional kulturverksamhet i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län uppgick 2008 till totalt 212 miljoner kronor, varav Kulturrådet svarade för 164 miljoner kronor Ansvarskommittén, vars förslag ligger till grund för bildandet av regionkommuner, föreslog att det regionala utvecklingsuppdraget ska utvecklas ytterligare, för att bli mer heltäckande. Bland annat föreslog man att: RUP ska byggas på med ett juridiskt icke bindande regionplaneinstrument, regionkommunerna ska utarbeta eventuella nya regionala program inom den europeiska sammanhållningspolitiken och även överta uppgiften att bereda och ta ställning till ansökningar om bidrag från dessa program, samt att regionkommunerna ska bedriva regional naturvård och kulturmiljövård. Ett sådant, mer heltäckande regionalt utvecklingsansvar torde bli aktuellt först på sikt. Avgörande för om det ska bli verklighet är att regionkommunerna, i likhet med Region Skåne och Västra Götalandsregionen, visar sig vuxna det regionala utvecklingsansvaret och driver på för att göra det mer heltäckande. Som framgått av avsnitt 3 har åtta arbetsgrupper kartlagt varsin del av området regional utveckling. De har sedan gått vidare med att formulera förslag till vision, verksamhetsidé och mål för sina respektive områden. Resultatet av dessa båda arbeten beskrivs nedan, område för område, och har även publicerats i Norrstyrelsens rapportserie. Det gäller också den kartläggning av den statliga sysselsättningen i Region Norrland, som Norrstyrelsens sekretariat har gjort. 19

47 Dokumentation Rapport 2009:1 Statlig verksamhet i Region Norrland Kartläggningar av arbetsgrupper inom regional utveckling: Rapport 2009:2 Högre utbildning och forskning i Region Norrland Rapport 2009:3 Infrastruktur i Region Norrland Rapport 2009:4 Internationellt samarbete i Region Norrland Rapport 2009:5 Kultur i Region Norrland Rapport 2009:6 Miljö och energi i Region Norrland Rapport 2009:7 Näringsliv och innovation i Region Norrland Rapport 2009:8 Trafik i Region Norrland Rapport 2009:9 Turism i Region Norrland Rapport 2009:17 Regional utvecklingsplanering i Region Norrland Förslag till vision, verksamhetsidé och mål från arbetsgrupper inom regional utveckling: Rapport 2009:19 Vision och mål för högre utbildning och forskning i Region Norrland Rapport 2009:20 Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Rapport 2009:21 Vision och mål för internationellt samarbete i Region Norrland Rapport 2009:22 Vision och mål för kultur i Region Norrland Rapport 2009:23 Vision och mål för miljö och energi i Region Norrland Rapport 2009:24 Vision och mål för näringsliv och innovation i Region Norrland Rapport 2009:25 Vision och mål för trafik i Region Norrland Rapport 2009:26 Vision och mål för turism i Region Norrland Minnesanteckningar från gruppredovisningar för styrelsen 2 sep 2009 (regional utveckling) Högre utbildning och forskning I rapport 2009:2 konstaterar arbetsgruppen att Norrland har god tillgång på högre utbildning och forskning med fyra egna universitet. Dessa är visserligen självständiga myndigheter. Deras verksamhet är dock helt avgörande för den regionala utvecklingen, och de är själva i sin tur beroende av en dynamisk miljö. Därför kommer universiteten att vara utomordentligt viktiga medaktörer till ett Region Norrland med ett övergripande ansvar för den regionala utvecklingen. Universiteten har verksamhet över stora delar av regionen och är såväl riksrekryterande som riksexporterande vad gäller studenter. På universiteten och andra institut bedrivs internationellt konkurrenskraftig forskning, såväl grundforskning som tillämpad forskning. Universitetens 20-tal forskningsområden överensstämmer väl med dem som regeringen pekade ut i sin forskningsproposition 2008, vilket innebär goda finansieringsmöjligheter. I regionen finns också ett 90-tal kvalificerade yrkesutbildningar. De tre landstingen bedriver egen forskning och utveckling och är i Norrbotten och Västernorrland huvudmän för naturbruksgymnasierna. Landstingen stöder också folkhögskolorna i regionen och är huvudman för flera av dem. De deltar även i arbetet med att utveckla den högre utbildningen och forskning, bland genom att medfinansiera projekt och centrumbildningar. I rapport 2009:19 föreslår gruppen följande vision, verksamhetsidé och mål för Region Norrland: Vision: Norrland är en konkurrenskraftig region som säkerställer hållbar utveckling och tillväxt genom samverkan, god kompetensförsörjning, livslångt lärande och starka forskningsmiljöer. Verksamhetsidé: Region Norrland ska som ledande aktör skapa goda förutsättningar för regional utveckling genom samverkan och prioritering avseende kompetensförsörjning, livslångt lärande och starka forskningsmiljöer. 20

48 Inriktningsmål: Med ett regionalt ledarskap arbeta för Ett utbildnings- och forskningssystem som är anpassat till och samverkar med det regionala näringslivet och den regionala arbetsmarknaden. Konkurrenskraftiga universitet i regionen avseende utbildning och forskning. Starka forsknings- och utvecklingsmiljöer i regionen och den egna verksamheten (FoUU). Regionala innovationssystem för regionens utveckling. En högkvalitativ, nationellt och internationellt konkurrenskraftig klinisk forskning och utbildning med mervärde för patienten. Infrastruktur I rapport 2009:3 beskriver arbetsgruppen infrastruktursystemen i Norrland och hur arbetet med att förvalta och utveckla dem är organiserat. Man identifierar också de största behoven av insatser och skisserar Region Norrlands roll inom infrastrukturområdet: att utveckla en långsiktig hållbar vision och strategi för tillgänglighet för näringsliv och medborgare i regionen, varav infrastrukturen utgör en viktig del, att utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem för näringsliv och medborgare i regionen i samverkan med andra aktörer, att ansvara för framtagande, samordning och genomförande av länstransportplanen, att skapa samsyn i regionen kring vilka nationella satsningar som ska göras avseende infrastruktur och lyfta fram dessa i dialog med nationella aktörer, att bidra till långsiktigt hållbara strukturer för samverkan och samordning inom och utanför regionen, att bevaka och påverka infrastruktur- och kommunikationsfrågorna på europeisk och internationell nivå, att äga och styra bolag inom infrastruktur- och trafikområdet, samt att stödja, driva och delta i projekt som syftar till en förbättrad tillgänglighet, med fördel med finansiering inom olika EU-program. Gruppen identifierar också två uppgifter som Region Norrland på sikt kan axla: Upprätta en trafikslagsövergripande transportplan för Region Norrland som innefattar nationella åtgärder (finns inte i dagens planeringssystem). Region Norrland har en tydlig roll i den fysiska planeringen. I rapport 2009:20 föreslår gruppen följande vision, verksamhetsidé och mål för Region Norrland: Vision: God tillgänglighet i Region Norrland. Region Norrland har en väl utbyggd IT-infrastruktur och en väl utvecklad trafikslagsövergripande transportinfrastruktur för ett säkert, klimateffektivt och internationellt konkurrenskraftigt transportsystem, för tillväxt och utveckling. Näringslivet har konkurrenskraftiga transportmöjligheter. Transportsystemet stödjer en god kompetensförsörjning. Pendlingsmöjligheterna har ökat kraftigt, främst med hjälp av utbyggd järnväg. Det är enkelt att resa inom hela regionen och till/från angränsande regioner och Stockholm. Användningen av klimateffektiva transporter har ökat (järnväg, sjöfart, kollektivtrafik, gång och cykel). 21

49 Antal omkomna och allvarligt skadade inom främst vägtrafiken har minskat. Planeringen av mark, infrastruktur och trafik integreras, och utgör en viktig del i den regionala utvecklingsplaneringen. Tillgången till bredband har skapat nya klimateffektiva utvecklingsmöjligheter för näringsliv och medborgare i hela regionen. Verksamhetsidé: Region Norrland ska aktivt agera för en utveckling av infrastrukturen i enlighet med framtagen vision och målsättningar. Samverkan och samordning med olika aktörer inom och utanför regionen är centralt i arbetet. En god samverkan över de nya administrativa gränserna måste säkerställas för en positiv regional utveckling. IT-, transport- och infrastruktursystem utgör sammanhängande nätverk där det är nödvändigt att se utanför läns- och landsgränserna. Ett exempel är kustjärnvägen, där kapaciteten måste tillgodoses hela sträckan för att få optimal effekt av utbyggda delar. Former för detta måste utvecklas för att skapa en god dialog med kommuner, näringsliv, trafikverk, intresseorganisationer och medborgare för att säkerställa inflytande i visioner, strategier, planer och program så att en samsyn skapas i regionen. Inriktningsmål: Förbättrad tillgänglighet inom och till och från regionen, avseende såväl person- och godstransporter som IT-infrastruktur. En utbyggd kustjärnväg med hög kapacitet där satsningar i den Botniska Korridoren framförallt Norrbotniabanan, Ådalsbanan och Ostkustbanan har högsta prioritet. Alla allmänna vägar är säkra och öppna för trafik året om, vilket innebär kraftfulla satsningar på bärighetshöjande åtgärder i det finmaskiga vägnätet, liksom förbättringar längs de mer transportintensiva stråken med till exempel mötesseparering och förbifarter. Väl fungerande öst-västliga transportförbindelser är nödvändiga med medvetna satsningar i Northern Axis, delen Narvik-Haparanda-Torneå samt i de strategiska tvärstråken Mittnordenkorridoren Trondheim-Östersund-Sundsvall och E12-stråket Mo i Rana-Umeå med anslutningar mot Finland sjövägen till Vasa respektive Kaskö. Terminaler och bytespunkter fungerar smidigt, till exempel hamnar, flygplatser, kombiterminaler och resecentrum. Förbättrat samspel i den fysiska och regionala utvecklingsplaneringen, bebyggelse, trafik, infrastruktur med mera. En öppen IT-infrastruktur, med fortsatt utbyggnad av bredband och sammankoppling av lokalt, regionalt, nationellt och internationellt bredbandsnät. Internationellt samarbete I rapport 2009:4 beskriver och analyserar gruppen det arbete som sker inom regionen med EU-bevakning, internationellt samarbete, organisationer och nätverk, internationella strategier, program och projekt. Med detta som grund presenteras också ett antal slutsatser som bör ligga till grund för det fortsatta arbetet: Samarbetet i Europaforum och ett samordnat uppträdande i internationella fora har skapat en stark sammanhållning över länsgränser i norra Sverige, vilket också ger genomslag i påverkansarbetet. Politiker och tjänstemän har väl utvecklade nätverk och är komptenta. Däremot behöver omvärldsbevakningen utvecklas. North Sweden European Office (Norrbotten och Västerbotten) och Mid Sweden European Office (Västernorrland och Jämtland) har likartade uppdrag och ett väl utvecklat samarbete. Oavsett om och när Region Norrland bildas är det fullt möjligt att öka samverkan eller bilda ett gemensamt kontor. 22

50 De tre länen är mycket aktiva i både AER och CPMR och deltar i ett antal tematiska arbetsgrupper. En regionbildning innebär att man kan fördela arbetsbördan bättre. Därmed skulle man kunna arbeta mer kraftfullt i dessa nätverk och vidga deltagandet till andra samarbeten och nätverk. En regionbildning skapar förutsättningar för ett ökat engagemang i transnationella projekt genom bench marking och nya allianser för lärande och utveckling. Länen har likartade strategier och inriktningar på det internationella samarbetet, vilket underlättar samarbetet. Däremot har de olika samarbetspartners, inte minst i det gränsregionala samarbetet. Det internationella samarbetet är starkt fokuserat på EU, Norge och Ryssland. En regionbildning skapar förutsättningar för att överföra uppgiften att företräda norra Sverige från landshövdingar och länsstyrelse till folkvalda representanter. Det gäller till exempel Barentssamarbetet. I rapport 2009:21 föreslår gruppen följande vision, verksamhetsidé och mål för Region Norrland: Vision: Region Norrland en framgångsrik och attraktiv del av Europa och världen. Verksamhetsidé: Region Norrland är som demokratiskt valt organ den organisation som företräder regionen internationellt. För att förverkliga visionen samverkar regionen med andra aktörer. Region Norrland har ett starkt politiskt internationellt engagemang och en aktiv omvärldsbevakning. För att ta tillvara möjligheter till regional utveckling har samarbetet inom den Europeiska Unionen en särställning. Region Norrland ska som sammanhållande aktör för regional utveckling och tillväxt och i omvärldskontakter arbeta utåtriktat, i europeiska och internationella nätverk, detta för att öka kunskapen hos Region Norrland och dess företrädare samt eftersträva internationell samverkan som gynnar regionens medborgare. Region Norrlands roll är likaså att vara politisk aktör i ett flernivåstyre. Region Norrland deltar aktivt i den politiska dialogen på europeisk och nationell nivå för att tillvarata regionens intressen. Region Norrland ska arbeta aktivt för att stärka norra Sverige och den nordliga delen av Europa. Region Norrland ska nyttja de möjligheter som ges till internationell samverkan som bidrar till att förverkliga visionen. Detta gäller såväl politisk samverkan och kulturellt utbyte som gränsöverskridande samarbete, som bidrar till att stärka regionens konkurrenskraft, tillväxt och välfärd. Inriktningsmål 1. Region Norrland arbetar aktivt med omvärldsbevakning och policypåverkan internationellt, på EU-nivå och nationell nivå: Region Norrland har en stark EU-bevakning genom sitt Brysselkontor. Region Norrland är politiskt närvarande på EU-arenan. EU-bevakning är en naturlig del av all verksamhet. Region Norrland har ett internationellt perspektiv i beslut och handling. 2. Region Norrland deltar aktivt i nätverk, organisationer och samarbeten. Samverkan sker såväl inom och utanför regionen som utanför Sverige: Region Norrland har ett starkt internationellt engagemang där regionen deltar i internationella nätverk och tar initiativ till nya fruktbara samarbeten. 3. Förtroendevalda och medarbetare får genom det internationella engagemanget en allt bättre kunskap om frågor med internationellt perspektiv som berör Region Norrlands verksamhet och regionen i övrigt: Resultatet av Region Norrlands internationella engagemang och kunskap sprids till andra aktörer. Region Norrlands internationella engagemang gynnar medborgarna. 23

51 4. Region Norrland har internationellt utbyte och stimulerar projektverksamhet som gynnar länets näringsliv och bidrar till ökad sysselsättning och välfärd: Region Norrland deltar i och tar initiativ till internationellt projektsamarbete. Region Norrland har en aktiv dialog med näringsliv, universitet och offentlig sektor. Region Norrland ger finansiellt stöd till projektsamarbete inom områden där regionen har särskilda behov och förutsättningar. 5. Region Norrlands aktiva internationella arbete bidrar till att sprida information om och marknadsföra regionen, där dess konkurrenskraftiga kompetens, innovation och forskning i regionen marknadsförs exempelvis genom Brysselkontorets verksamhet: Region Norrland är en attraktiv arbetsgivare och samarbetspartner. Region Norrland är ett starkt internationellt varumärke. Region Norrland bjuder in internationella organisationer och partners och tar initiativ till att internationella möten arrangeras i regionen. Kultur I rapport 2009:5 beskriver och analyserar gruppen den regionala kulturverksamheten. Kartläggningen visar på flera likheter mellan landstingen, ett likartat kulturpolitiskt ansvar och liknande strukturer för hur arbetet bedrivs. Det geografiska läget och långa avstånd präglar mycket av landstingens arbete med att lösa tillgänglighetsfrågor och utbud. Karaktäristiskt är också landstingens bredd: man lyckas stödja och utveckla både verksamheter med konstnärlig spets av nationellt och internationellt intresse och amatörverksamheter av mer lokalt intresse. Landstingens kulturpolitiska insatser fördelar sig mellan (de tre landstingens sammanlagda utgifter 2007): Arkiv (bidrag till folkrörelsearkiv, föreningsarkiv med mera; 2,9 mkr) Bibliotek och litteratur (länsbiblioteken; 8,1 mkr) Dans (Dans i Nord, Norrlandsoperan Dans, Norrdans; 9,3 mkr) Film (Filmpool Nord, Film i Västerbotten, Film i Västernorrland; 14,7 mkr) Folkbildning (bidrag till folkhögskolor (42,0 mkr) och studieförbund (22,3 mkr)) Folkrörelseorganisationer (bidrag till ungdomsorganisationer; 17,3 mkr) Konst (konstkonsulenter och konstunderhåll/inköp; 2,9 mkr) Kreativa näringar (projektverksamhet: ARCIV, KRENOVA, DINo med mera) Kultur och hälsa (kultur i vården; projektverksamhet) Kulturarv/museer (länsmuseer och andra museer; 47,5 mkr) Kulturutbildningar (i andra huvudmäns regi) Länskulturkonsulenter (teater-, dans-, konst- och hemslöjdskonsulenter; 6,3 mkr) Musik och musikteater (Norrlandsoperan, Norrbottensmusiken, Musik i Västernorrland, Nordiska Kammarorkestern; 46,2 mkr) Teater (länsteatrar och stöd till andra teatrar; 32,8 mkr) Västernorrland har en tydlig profil inom ABM-utveckling (arkiv, bibliotek, museer) och arkivområdet, inte minst genom de nationella arkivmyndigheter som finns i länet. Norrbotten har kulturhistoriska museer och kulturinstitutioner med koppling till de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. För Västerbotten är folkbildningen, folkrörelserna och den höga aktivitet som finns på dessa områden kännetecknande. Det finns även en bredd och koncentration inom scenkonstområdet genom de resurser som Norrlandsoperan AB och Scenkonstbolaget i Västernorrland AB besitter. Region Norrland övertar inte endast landstingens regionala kulturverksamhet, utan kommer även att fördela statsbidrag till regionala kulturinstitutioner. Kulturutredningen föreslog 2009 ett utökat regionalt ansvar, och regeringen 24

52 kommer under 2010 att avgöra hur detta i detalj ska utformas. Inför den fortsatta processen är frågor gällande organisation, bidragsgivning, ägarförhållanden, nya regionala uppdrag, driftsfrågor och samverkanslösningar viktiga att ytterligare belysa, till exempel: strukturen för länsorganisationer, folkbildning, folkrörelseorganisationer med flera, landstingens huvudmannaskap för folkhögskolor och andra utbildningar, aktörer och institutioner som tidigare inte haft regionala uppdrag som vill och har kapacitet att ta ett regionalt ansvar, hitta ännu oprövade och effektiva lösningar för att klara tillgänglighet och bredd i utbudet i en geografi präglad av gleshet och långa avstånd, fördjupad analys av befintliga samverkansformer mellan länen, klarlägga avgränsningar (Sundsvall och Ånge, t ex Scenkonst Västernorrland AB), fortsatt samverkan med Jämtland, Sundsvall och Ånge. I rapport 2009:22 föreslår gruppen följande vision, verksamhetsidé och mål för Region Norrland: Vision: I Region Norrland finns ett av norra Europas mest dynamiska och internationellt intressanta kulturliv med bredd, spets och djup. Kulturlivets mångfald omfattar och engagerar alla, vilket bidrar till ett öppet samhälle. Alla medborgare har tillgång till både kulturupplevelser och möjligheter att utveckla det egna skapandet. Människors konstnärliga uttryck, kulturarvet och kulturellt entreprenörskap skapar en kreativ och långsiktigt hållbar livsmiljö. Kulturområdet och övriga samhällsområden samverkar för ömsesidig utveckling och välfärd. Verksamhetsidé: Region Norrland ska på kulturens område stå för samordning, kunskap, kompetens och initiativ på ett sätt som gagnar hela regionen. Region Norrland ska säkra en fungerande kulturell infrastruktur. Region Norrland ska möjliggöra ett kulturliv som både engagerar och omfattar alla i regionen, genom att satsa på kulturell mångfald, spets, nyskapande, kreativitet och nya nätverk inom och utanför regionen. Region Norrland ska vara en attraktiv samarbetspartner till lokala, regionala, nationella och internationella aktörer. Miljö och energi I rapport 2009:6 beskriver och diskuterar gruppen arbetet med miljö- och energifrågor i norra Sverige. Region Norrland tillförs inga nya formella uppgifter inom området, utöver de insatser som landstingen redan gör inom ramen för den allmänna kompetensen. Som huvudansvarig för den regionala utvecklingen och i kraft av sin demokratiska legitimitet har Region Norrland dock ett generellt ansvar att driva på och samordna ansträngningarna också inom detta område. Gruppen konstaterar att hållbar energiförsörjning är en fråga om tillväxt, välfärd och ansvar. Energi är en viktig faktor för näringslivets konkurrenskraft i Region Norrland. En förutsättning för hållbar tillväxt är tillgången till en prisvärd, miljöanpassad och kvalitetssäkrad energi. Tillgången till energi är också en förutsättning för en bra livskvalitet för regionens invånare. Man föreslår en centrumbildning för miljö och energi, för att samla alla aktörer inom området i norra Sverige. 25

53 I rapport 2009:23 föreslår gruppen följande vision, verksamhetsidé och mål för Region Norrland: Vision: Region Norrland erbjuder en bra livsmiljö för invånare, företag och besökare. Verksamheten kännetecknas av en hållbar utveckling, både ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Vi har goda förutsättningar utifrån dagens behov, utan att för den skull äventyra kommande generationers möjligheter att förverkliga sina ambitioner. Region Norrland ska verka med utgångspunkt från tillväxt, samhällsnytta och klimateffektivitet. Region Norrland är ledande i Europa i fråga om långsiktigt hållbar energi. Region Norrland nyttjar enbart förnybara energikällor. Verksamhetsidé: Region Norrland ska aktivt agera för en utveckling av klimat-, miljö- och energifrågorna i enlighet med framtagen vision och målsättningar. Samverkan och samordning med olika aktörer inom och utanför regionen är centralt i arbetet. En god samverkan över de nya administrativa gränserna måste säkerställas för en positiv regional utveckling. Former för detta måste utvecklas för att skapa en god dialog med kommuner, näringsliv, intresseorganisationer och medborgare, för att säkerställa inflytande i visioner, strategier, planer och program, så att en samsyn skapas i regionen. Inriktningsmål: Det övergripande målet för klimat-, miljö- och energipolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar tillväxt och konkurrenskraft som är till nytta för medborgarna och näringslivet i hela landet. I arbetet med att skapa ett energieffektivt och klimatsmart Region Norrland och öka andelen förnybar energi, ska vi verka inom ramen för de prioriterade inriktningarna genom att: Inom hållbar ekonomisk tillväxt Skapa förutsättningar för att företag inom energi- och miljöteknik utvecklas och kan etableras och verka i Region Norrland. Öka samarbetet mellan forskning/utveckling, näringsliv och samhälle genom skapande av mötesplatser där kreativiteten hos forskare, entreprenörer, innovatörer, företag och organisationer kan tillvaratas. Kombinera konkurrenskraft med miljömässigt ansvar genom effektivare användning av energi, råvaror och transportsystem. Tillvarata de möjligheter till jobb och tillväxt som följer av en ökad efterfrågan på miljöanpassade produkter, tjänster och lösningar. Inom hållbar regional utvecklingsplanering Öka informationsinsatser och kompetensutveckling för att höja medvetandet i hushållen, näringslivet och samhället i övrigt. Arbeta för att energieffektivt resursutnyttjande får ett större utrymme i all regional utvecklingsplanering. Regionen ska vara en resurs i det lokala klimat- och energiarbete som genomförs. Fortsätta att utveckla former för tillvaratagande av återvunnen energi från industriella processer. Inom hållbara transporter Påverka folk och företag att ändra resvanor, stimulera ökad användning av mer klimatoch miljöanpassade drivmedel, öka andelen miljöbilar, utbildning i eco-driving med mera. Stödja insatser som bidrar till utveckling av förnybara drivmedel och nya eller befintliga transportlösningar som bidrar till bättre kollektivtrafik och att godstransporter i högre utsträckning sker via järnväg och sjöfart. Främja samverkan mellan olika tranportslag Arbeta för att samhällsplanering och infrastrukturplanering integreras, så att målen om tillgänglighet och minskad klimatpåverkan kan uppnås. 26

54 Näringsliv och innovation I rapport 2009:7 beskriver och analyserar arbetsgruppen det näringslivsfrämjande arbetet i norra Sverige. Kartläggningen visar att basnäringarna med skogsbruk och skogsindustri och dess servicenäringar, gruvbrytning och metallindustri, vattenkraft, processindustri och verkstadsindustri historiskt har dominerat det norrländska näringslivet. Även i framtiden kommer basnäringarna att vara betydelsefulla, även om antalet anställda sjunker. Av de nya näringar som etablerats under senare år är flera unika för Sverige och Norden, till exempel rymdteknik, ishotell och biltestverksamhet i vinterklimat. Besöksnäringen har vuxit starkt, främst i fjällen. Tjänstenäringar som call-centers/ teleservice, utbildning, bank- och försäkring har vuxit fram såväl i större städer som på mindre orter. Handel med storregionala drag har expanderat markant i Sundsvall och Haparanda. De traditionella näringarna har en stark koncentration till kusten och besöknäringarna till fjällområdena, medan utbildning och forskning är koncentrerade till universitetsstäderna. Kommunerna har idag en nyckelroll i det näringslivsfrämjande arbetet med sina näringslivskontor, näringslivsbolag och näringslivscentra. Landstingen spelar också en viktig roll, som hälftenägare till de regionala ALMI-bolagen, och deltar även i projektverksamhet. Förutom dessa instrument kommer Region Norrland att besluta om företagsstöd och projektfinansiering ur det statliga länsanslaget, ett ansvar som idag vilar på länsstyrelserna och i Västerbotten delvis också på Region Västerbotten. Gruppen ser två huvuduppgifter för Region Norrland inom området: 1. Förädla basresurserna: Ge ett starkt och brett stöd till förädling inom basnäringarna och till nya möjligheter att utnyttja våra basresurser skog, malm och verkstadsindustri. 2. Nya norrländska näringar: Stimulera kreativitet och entreprenörskap för att skapa nya näringar som utnyttjar norrländska särdrag; skapa system för samverkan mellan små lokala företag som tillsammans kan bygga konkurrenskraft, till exempel inom upplevelsenäringarna, lokalt producerad mat och turism. Det kan gälla destinationsutveckling och marknadsföring. Man identifierar tre huvudsakliga instrument för detta arbete: 1. Företagsstöd 2. Driva näringslivsutvecklande projekt 3. Medfinansiera projekt inom ramen för EU-program, tillväxtprogram med mera I rapport 2009:24 föreslår gruppen följande vision, verksamhetsidé och mål för Region Norrland: Vision: Norrland är 2020 en kreativ och attraktiv utvecklingsregion i Europa och känd som en central del av norra Europa med starkt regionalt samarbete och goda kommunikationer i nord-syd och öst-väst. Det norrländska näringslivet ska år 2020, förutom konkurrenskraftiga basnäringar inom skog, metall och verkstadsindustri, vara känt i Sverige, Europa och världen för att ligga långt framme och vara pionjärer inom morgondagens kunskaps-, tjänste- och upplevelsebaserade näringsliv. Verksamhetsidé: Vi kan i en regional näringslivsenhet, med en samlad syn på Norrlands naturgivna och mänskliga resurser i ett europeiskt och nationellt perspektiv och en kunnig stab av medarbetare, bidra till Norrlands utveckling på följande sätt: 1. Marknadsföra Norrland: Vi kan skapa en helhetsbild av våra resurser och möjligheter och marknadsföra dem och driva för det norrländska näringslivet viktiga frågor nationellt och i EU. 27

55 2. Utveckla norrländska näringar: Initiera och/eller driva norrländska utvecklingsprojekt för att stärka viktiga framtidsnäringar, särskilt små och medelstora företag. 3. Stöd till den lokala näringslivsutvecklingen: Vara ett kompetens- och resursstöd för lokala näringslivsstödjande kontor i samverkan med kommuner och andra aktörer. Trafik I rapport 2009:8 beskriver och diskuterar arbetsgruppen kollektivtrafiken i länet, som kan indelas i: Samhällsbetald allmän kollektivtrafik: tätortstrafik samt regional, interregional och internationell trafik som drivs av trafikhuvudmännen och huvudsakligen består av buss- och tågtrafik Samhällsbetald särskild kollektivtrafik: skolskjutsar, sjukresor och riksfärdtjänst Samhällsbetald trafik via Rikstrafiken: nattåg, flyg och interregional trafik Kommersiell trafik: flyg, tåg, buss och taxi Kartläggningen visar att utbudet av busstrafik är stabilt och brett och täcker såväl tätorterna som inomkommunala, inomregionala och interregionala behov, huvudsakligen genom trafikhuvudmännens försorg. Taxi ingår som en del av kollektivtrafiksystemet som linjelagd trafik, efterfrågestyrd allmän trafik och särskild kollektivtrafik. Flyget är antingen kommersiellt eller bedrivs med statligt stöd. Det utgör en nödvändig förutsättning för samtliga områden inom den aktuella regionen. Ett relativt stort antal flygplatser finns i området. När rapporten skrevs trafikerades i Västernorrland tre flygplatser, i Västerbotten sex och i Norrbotten fyra flygplatser med reguljär trafik. Tågtrafiken (persontrafiken) expanderar just nu i Norrland genom byggandet av Botniabanan och Norrtågsförsöket. Norrlandsresan innebär att trafiken över länsgränserna fungerar som ett enda sammanhållet trafiksystem med gemensamma taxor, och tidtabeller, gemensam marknadsföring och gemensam information. I dag finns en trafikhuvudman i varje län, som ägs och finansieras gemensamt av landstingen och kommunerna. Vid en regionbildning slås trafikhuvudmännen samman. Huvudman och finansiär blir antingen Region Norrland ensam eller kommunerna och Region Norrland gemensamt. Med en enda trafikhuvudman för norra Sverige ökar möjligheterna att knyta samman dess olika delar med en väl fungerande kollektivtrafik. I rapport 2009:25 föreslår gruppen följande vision, verksamhetsidé och mål för Region Norrland: Vision: Kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle. Kollektivtrafiken ska tillföra värde för resenärerna. Den ska öka närheten till arbetsmarknad och utbildning. Den ska locka därför att den gör det dagliga livet lättare att leva. Den ska erbjuda lugn och ro i en bekväm och trygg miljö med goda möjligheter till avkoppling och arbete. Den ska upplevas som smidig, prisvärd och säker. Resenärerna ska slippa stressa och leta parkeringsplats. Det ska vara enkelt att planera sin resa, boka biljett och betala. Men kollektivtrafiken ska också locka fler och fler därför att den bidrar till en bättre miljö. Det ska skapa en känsla av att alla bidrar till att bygga ett bättre samhälle, inte bara för oss själva utan också för kommande generationer. Verksamhetsidé: Genom utveckling av samhällsbetald kollektivtrafik ska vi erbjuda regionens invånare, besökare och näringsliv attraktiva, prisvärda och säkra resor och transporter. Trafiken ska ta social och miljömässig hänsyn och öka möjligheterna till boende, företagsamhet och tillgång till offentlig service i Norrland. Inriktningsmål: Fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel till och med år

56 Turism I rapport 2009:9 beskriver och analyserar arbetsgruppen turismnäringen i norra Sverige och de samhälleliga insatser som görs för att stärka denna. Kartläggningen visar att turismen påverkar och påverkas av en lång rad faktorer i vårt samhälle. En ökad satsning på turism kan ge ökad sysselsättning, ökade skatteintäkter, större utbud av sysselsättningstillfällen, förbättrad service och ökad lönsamhet för företagen. Dessa bidrar därigenom till lokal och regional utveckling och högre attraktionskraft genom ett ökat utbud av högkvalitativa och prisvärda upplevelser. De regionala turistorganisationerna företräder sina län i turismfrågor. Deras uppdrag och inriktning är tämligen lika, även om organisatorisk hemvist och uppbyggnad väsentligt skiljer sig åt: Swedish Lapland Tourism (Norrbotten) ägs av turismnäringen genom destinationsorganisationer, men får stöd av landstinget. Västerbottens Turism är en del av Region Västerbotten, som har landstinget och kommunerna som huvudmän och finansiärer. Mitt Sverige Turism (Västernorrland) är en ekonomisk förening med landstinget, länets sju kommuner och handelskammaren som huvudmän och finansiärer. Ett vägval för Region Norrland är på vilket sätt och i vilken form regionen ska verkställa sina ambitioner när det gäller turismutvecklingen. I Norrbottens och Västerbottens län har utvecklingsprocesser genomförts som innebär att det finns en struktur i samarbetet mellan företags-, lokal och regional nivå. Ett motsvarande arbete har startats i Västernorrlands län. En utmaning för en sammanhållen verksamhet blir att arbeta för ett tydliggörande av de olika nivåernas ansvarsområden och samtidigt utveckla redan fungerade strukturer. Den geografiska ytan i Region Norrland är mycket stor, vilket innebär att den omfattar ett brett spektrum av profiler, produkter, aktörer etc. En utmaning för Region Norrland är hur en verksamhet ska utformas för att stödja utvecklingen i områden som har olika behov och önskemål. I rapport 2009:26 föreslår gruppen följande vision, verksamhetsidé och mål för Region Norrland: Vision: Norrland har en välmående besöksnäring som genom ett hållbart förhållningssätt bygger sin utveckling på regionens grundläggande förutsättningar och önskemål. Besöksnäringen bidrar till att utveckla och behålla service och arbetstillfällen i Region Norrland och tillfredsställer på ett utomordentligt sätt besökarnas behov och önskemål. Verksamhetsidé: Region Norrland ska stärka samverkan mellan företag, mellan företag och destinationer och mellan företag, destinationer och Region Norrland, i syfte att påskynda en kommersiell utveckling inom besöksnäringen. I regionen finns ett antal organisationer som samordnar marknadsföring, produktutveckling och analys, som företräder näringens intressen och som är kontaktorgan för nationella organisationer. Under mandatperioden ska relationerna mellan Region Norrland och dessa organisationer klaras ut i syfte åstadkomma en tydlig struktur och ett effektivt turismfrämjande. Region Norrland ska ha den sammanhållande kontrollen över alla regionala och nationella medel till turismfrämjande verksamhet i Region Norrland. Region Norrland ska vara remissinstans när det gäller turismsatsningar med offentliga medel som inte Region Norrland råder över. Inriktningsmål: Fler hållbara och högkvalitativa turistprodukter från Norrland ska finnas på nationell och internationell marknad. Detta innebär: 29

57 att samverkan mellan företag, mellan företag och destinationer och mellan företag, destinationer och Region Norrland ska struktureras och effektiviseras att tydliggöra Norrlands profiler och kärnvärden, att påskynda produktutvecklingen för att motsvara nationella och internationella besökares önskemål och behov, att utveckla marknadsförings- och distributionskanaler för Norrlands utbud, samt att påverka tillgängligheten till Norrland. Regional utvecklingsplanering Som ett komplement till arbetsgrupperna och för att knyta samman deras arbete har en särskild tjänstemannagrupp beskrivit den övergripande regionala utvecklingsplaneringen i de tre länen. Denna kartläggning presenteras i rapport 2009:17 Regional utvecklingsplanering i Region Norrland. Där diskuteras också vilka uppgifter Region Norrland kommer att ha inom området under rubrikerna: Regionalt utvecklingsprogram Strukturfondsprogram Regionalt utvecklingsanslag Regionalt tillväxtprogram Landsbygdsutveckling Regional naturvård och regionala miljömål Jämställdhetsarbete Övergripande mål och riktlinjer idag I en bilaga till rapporten beskrivs det regionala utvecklingssystemet idag, vad gäller uppgiftsfördelning, organisation, arbetssätt och resurser. 5 Hälso- och sjukvård Region Norrland övertar landstingens uppgifter inom hälso- och sjukvården. Med ett eget universitetssjukhus och med ett befolkningsunderlag på upp emot tre kvarts miljon invånare omsluter Region Norrland hela vårdkedjan, från förebyggande hälsovård och primärvård till högspecialiserad vård. Detta ger betydande skalfördelar och en möjlighet att planera hälso- och sjukvården utifrån ett helhetsperspektiv. Med ett eget kvalificerat kunskapscentrum, i form av universitetssjukhuset, får Region Norrland också helt andra möjligheter att klara kunskapsförsörjningen än vad de flesta mindre landsting har. Kartläggning av hälso- och sjukvården Som framgått av avsnitt 3 har en tjänstemannagrupp under hösten och vintern kartlagt hälso- och sjukvården i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län, som grund för hur den ska organiseras i Region Norrland. Kartläggningen har publicerats i Norrstyrelsens rapportserie (rapport 2009:10) och ger en bild av hur hälso- och sjukvården bedrivs och är organiserad i de tre landstingen i slutet av Rapporten är indelad i tre huvudavsnitt: Ledning: beskrivning av de tre landstingens ledningssystem Kärnverksamhet: beskrivning av primärvård, sjukhusvård och folktandvård i de tre landstingen 30

58 Stödverksamhet: beskrivning av folkhälsoarbete, hjälpmedel, forskningsoch utvecklingsverksamhet, hälsoinformatik, jämlik vård, LSS Råd och stöd, läkemedel, medicinsk teknik, patientsäkerhet, privata vårdgivare, samverkan med kommuner, organisationer och universitet och högskolor, särskild tandvård, tillgänglig vård vårdgaranti, utvecklings- och förbättringsarbete samt öppna jämförelser Därutöver finns bilagor i form av matriser som ger en detaljerad bild av var olika medicinska verksamheter bedrivs och omfattningen av denna verksamhet under år Verksamhetsredovisningen är inte avsedd att nyttjas för jämförelser mellan landstingen, utan ger en bild av omfattningen av verksamheten utan några värderingar. Rapporten är främst tänkt att användas som ett uppslagsverk för den som är intresserad av att skapa sig en överblick av hälso- och sjukvården i Region Norrland. I ett senare skede av regionbildningen kommer rapporten också att vara användbar för att identifiera områden för närmare analys och bedömning. Förslag till vision, verksamhetsidé och mål De sex arbetsgrupperna inom hälso- och sjukvården har under 2009 gemensamt formulerat förslag till vision, verksamhetsidé och mål för hälso- och sjukvården i Region Norrland. Förslagen har föregåtts av ett omfattande förberedelsearbete. Arbetsgrupperna har genomfört en gemensam seminarieserie med kvalificerade föredragshållare och med följande teman: 1. Demografi, geografi och epidemiologi 2. Vad kännetecknar sjukvården idag? Hur står sig Sverige i en internationell jämförelse? 3. Hur ser framtiden ut? Individ- och patientperspektivet? Förutsättningar i samhället? Den nya tekniken? 4. Vision, verksamhetsidé och mål för Region Norrland Med dessa fyra seminarier som grund utarbetade huvudsekreterarna ett förslag till vision, verksamhetsidé och mål, som stämdes av med ordförandegruppen innan det behandlades av respektive styrgrupp och slutjusterades. Erfarenheterna av arbetssättet är mycket goda. De gemensamma seminarierna gav en gedigen grund för de slutliga förslagen. Med 60 förtroendevalda från alla delar av Region Norrland i styrgrupperna och med det vittförgrenade nätverk av tjänstemän som varit knutna till arbetsgrupperna har förslagen också en bred förankring. Hälso- och sjukvårdsgrupperna presenterar följande förslag till vision, verksamhetsidé och mål: Vision: Tillsammans kraftsamlar vi för hälsa i världsklass för alla i Norrland. Grupperna kommenterar också de enskilda ledorden i visionen: Tillsammans: Betoning av det gemensamma ansvaret Kraftsamling: Det krävs något alldeles extra för att förverkliga visionen. Hälsa: Betonar vikten av hälsofrämjande och förebyggande arbete men även att sjukvårdsverksamheten är lika viktig. Världsklass: Det regionen erbjuder ska hålla allra högsta klass, en utmaning i sig. För alla: Alla, oavsett ålder, ras, bostadsort, funktionsförmåga etc inkluderas i visionen. Norrland: Betonar att visionen gäller hela den nya regionen. Verksamhetsidé: Region Norrland erbjuder hälsofrämjande insatser och sjukvård av högsta kvalitet och tillgänglighet. Det sker med starkt utvecklingsfokus, långsiktighet och genom att 31

59 regionens unika förutsättningar tas till vara. Verksamheten bedrivs från en gemensam värdegrund med stabila förutsättningar avseende ekonomi, kompetensförsörjning samt balans mellan centralisering och decentralisering. Inriktningsmål: Intensifiera hälsofrämjande insatser som stärker individens vilja och förmåga att ta ökat ansvar för den egna hälsan. Öka individens delaktighet i den egna vårdsituationen i syfte att förbättra vårdens kvalitet. Utjämna olikheter i hälsa. Stärka samarbetet med alla aktörer i hela vårdprocessen och utveckla samverkan med organisationer och andra samhällsaktörer. Samverka nära med regionens universitet. Närvara aktivt på den nationella och internationella arenan för att stödja kompetensförsörjning, forskning, utveckling och utbildning. Bedriva verksamheten så att behov som förekommer ofta tillgodoses nära och insatser som utförs sällan koncentreras med utgångspunkt i gemensamma vårdprocesser. Utveckla en vård- och organisationskultur präglad av helhetssyn som använder de samlade resurserna effektivt och med ökat stöd av utvecklad distansöverbryggande teknik. Effektmål: Det finns en tydlig prioritering av det offentliga åtagandets omfattning och det egna ansvaret. Det finns överenskommelser med samtliga kommuner och andra aktörer i regionen om gemensam värdegrund och forum för samverkan. Det finns en utvecklad modell för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Det finns en utvecklad Norrlandsmodell som med stöd av modern teknik erbjuder god vård oavsett var man bor. Det finns former för gemensamt ansvarstagande avseende balansen mellan decentralisering respektive centralisering av hälso- och sjukvårdens diagnostik- och behandlingsmetoder samt forsknings- och utvecklingsverksamhet. Det finns etablerade system för kunskapsstyrning och öppna prioriteringar. Det finns högspecialiserad vård, vars uppdrag är att hålla en mycket hög kvalitet internationellt och nationellt för en hälsa i världsklass. Kommentarer från arbetsgrupperna Hälso- och sjukvårdsgruppernas förslag till vision, verksamhetsidé och mål presenteras i rapport 2009:27 Vision och mål för hälso- och sjukvård i Region Norrland, som publicerats i Norrstyrelsens rapportserie. Den innehåller också synpunkter och kommentarer från respektive arbetsgrupp för det egna ansvarsområdet: Folkhälsa: Arbetsgruppen tar sin utgångspunkt i det nationella folkhälsomålet: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Man presenterar och diskuterar en bild av hälsans bestämningsfaktorer och konstaterar att hälsa, välfärd och utveckling är ömsesidigt beroende av varandra och därför kräver samverkan. Gruppen har också identifierat fem områden som Region Norrland bör prioritera: Psykosocial hälsa. Hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. Riskbruk av alkohol samt bruk av tobak och droger. Sexuell hälsa. Skador och olycksfall. 32

60 Hälso- och sjukvård för barn: Arbetsgruppen lyfter fram följande punkter som avgörande när Region Norrland bildas: Det är viktigt att genomföra barnkonventionen i praktiken Individens kontakter med vården underlättas genom en väg in i systemet. Barn som far illa och självskadebeteenden måste uppmärksammas. En bra hälsoutveckling för barn kräver även stöd till familjen. Skolans betydelse för barns hälsa kräver samarbete med kommunerna. Också samarbete med frivilligorganisationer är viktigt för barns hälsa. En fungerande informationsöverföring är avgörande och kräver fungerande system och lagstiftning. En effektiv läkemedelsanvändning är viktig, inte minst för att förebygga antibiotikaresistens. Hälso- och sjukvård för unga: Arbetsgruppen pekar på att unga i åldern år inte är någon homogen grupp och allmänt är inne i stora och omvälvande skeden i sitt liv. Gränsen för vuxenlivet har flyttats högre upp i åldrarna, och många unga, främst kvinnor, känner otrygghet och mår psykiskt dåligt. Ungas hälsa stärks genom: Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Kompetens och vård utifrån ett patientperspektiv. Stödja och uppmuntra individens egenansvar. Ett holistiskt perspektiv med patienten i centrum. Öka tillgängligheten genom att utveckla distanstjänster och flexibilitet. Samverkan med andra aktörer. Hälso- och sjukvård för vuxna: Arbetsgruppen förutser att vuxnas vårdbehov växer på grund av psykisk ohälsa, livsstilssjukdomar, kronikersjukdomar och missbruk och identifierar fem kärnområden för att möta denna behovsbild: Kompetensen behöver öka genom insatser bland medborgare, brukare, politiker, administratörer och sjukvårdspersonal. Kunskapsstyrning, uppföljning, ledning och prioritering. Höja effektiviteten inom hälso- och sjukvården genom ökad samverkan, LEON-metoden (Lägsta Effektiva OmhändertagandeNivå) och genom att definiera, prioritera och kommunicera sjukvårdens ansvar och individens egenansvar. Öka tillgängligheten via telefon, webb/it och personliga möten. Förebyggande vård för att möta livsstilssjukdomar. Hälso- och sjukvård för äldre: Arbetsgruppen lyfter fram följande punkter som viktiga när Region Norrland bildas: En god hälsa för äldre kräver samverkan och en gemensam värdegrund; det samlade ansvaret för hemsjukvården bör ligga på en huvudman. Kompetensen för vård och omsorg av äldre måste höjas, finnas där patienten befinner sig och innehålla en tydlig etisk dimension. I glesbygd måste samverkan mellan aktörerna och distansöverbryggande teknik utvecklas. Äldre människor är en resurs i att motverka ensamhet och ohälsa. Äldre ska ha tryggheten i att veta var hjälpen finns, hur man når den och att den är av god kvalitet och tillgänglig. Högspecialiserad vård: Arbetsgruppen konstaterar att det ännu är för tidigt att dra några slutsatser om utformningen av den högspecialiserade vården i Region Norrland, men identifierar några huvudfrågor för det fortsatta arbetet: Formerna för det fortsatta arbetet: strukturer för dialog måste skapas. System för uppföljning och kvalitetsmätning. Vikten av att tidigt involvera representanter för hela det område som den regionaliserade läkarutbildningen omfattar. 33

61 Dynamiken i centraliserings- contra decentraliseringsprocesserna kan vara en utgångspunkt för ett framgångsrikt rekryteringsarbete. Universitetssjukhuset i Umeå har ett berättigat behov av en kritisk massa av kvalitetssäkrande sjukvård. Universitetssjukvården har ett uppdrag att hålla mycket hög kvalitet nationellt och internationellt inom traditionella högspecialiserade områden. På samma sätt har hela regionen ett intresse av en hälso- och sjukvård av hög kvalitet, som tar hänsyn till glesbygd, avstånd och rekryteringar. Dokumentation Rapport 2009:10 Hälso- och sjukvård i Region Norrland Rapport 2009:27 Vision och mål för hälso- och sjukvård i Region Norrland Minnesanteckningar från gruppredovisningar för styrelsen 4 nov 2009 (hälso- och sjukvård) 6 Vision och mål för Region Norrland De förslag till vision, verksamhetsidé och mål som Norrstyrelsens arbetsgrupper har formulerat (jfr avsnitt 4 och 5) har presenterats för och diskuterats av Norrstyrelsen vid styrelsemötena den 2 september (regional utveckling) och 4 november (hälso- och sjukvård) Förslagen mottogs genomgående väl. För en närmare redovisning av vad som sades hänvisas till minnesanteckningarna från dessa båda programpunkter. Med utgångspunkt från arbetsgruppernas förslag har arbetet med ett sammanhållet måldokument för Region Norrland inletts. Den arbetsplan som Norrstyrelsen våren 2009 antog pekar mot ett måldokument med följande beståndsdelar: 1. En kortfattad vision, en målbild att arbeta emot, som beskriver det önskvärda framtida tillståndet inom de områden där Region Norrland verkar. 2. En kortfattad verksamhetsidé, som beskriver Region Norrlands arbete och samspel med andra aktörer för att förverkliga visionen. 3. Ett antal inriktningsmål, fördelade mellan rubrikområden och nedbrutna i effektmål. 4. En värdegrund, som anger de grundläggande värden som Region Norrland ska stå för i mötet med norrlänningarna, i egenskap av medborgare och brukare. Arbetet med detta är tänkt att genomföras i tre steg: Steg 1: Principdiskussion om vision och mål samt fastställande av arbetsplan för arbetet. Steg 2: Formulering av vision och verksamhetsidé och fastställande av övergripande målstruktur den mer idéburna grunden för måldokumentet. Steg 3: Utformning av ett fullständigt måldokument med ett antal konkreta mål under respektive rubrik och en värdegrund som vilar på vision och verksamhetsidé den mer exekutiva delen av måldokumentet. En arbetsplan fastställdes redan på våren Som ett första steg i arbetet behandlades vid styrelsemötet den 4 november 2009 PM:n Norrstyrelsens arbete med vision och mål diskussionsunderlag. Där diskuteras vad man bör tänka på när man ska formulera vision, verksamhetsidé och övergripande målstruktur för Region Norrland. För att illustrera dessa tankar utmynnar resonemangen i följande skisser: 34

62 Vision: Norrland en bra bit av Sverige Norrlänningarna lever ett rikt och utvecklande liv i en region som präglas av livskraft och tillväxt. Ett säkert, klimateffektivt och internationellt konkurrenskraftigt transportsystem och en välutvecklad IT-infrastruktur har knutit Norrlands olika delar tätare samman med varandra och med omvärlden. Universitet med utbildning och forskning i världsklass och ett rikt och dynamiskt kulturliv möjliggör ett livslångt lärande, skapar kreativa miljöer och ökar Norrlands attraktivitet. Ett hållbart och innovativt nyttjande av Norrlands rika naturresurser skapar arbetstillfällen i såväl nya som etablerade företag och branscher. Med ökad tillgänglighet, en effektivare kunskapsförsörjning och nya näringar skapas utvecklingsförutsättningar också i glesare befolkade delar av regionen, med en jämnare ålders- och könsfördelning och en stabil befolkningstillväxt som följd. En bra livsmiljö, präglad av framtidstro och tillit, sörjer även, tillsammans med en hälso- och sjukvård av världsklass, för en god hälsa. Verksamhetsidé: Region Norrland är norrlänningarnas folkvalda församling och ansvarar för hälso- och sjukvård och regional utveckling i regionen. Det är ett demokratiskt forum för debatt och opinionsbildning, med uppdrag att stimulera människors vilja till engagemang och delaktighet. Som folkvald församling har Region Norrland även ett uppdrag att samla och företräda regionen i kontakterna med omvärlden. Region Norrland arbetar för regional utveckling genom att stimulera företagande, öka tillgängligheten, stärka kunskapsutvecklingen och verka för en rik och dynamisk livsmiljö. Region Norrland arbetar för en god hälsa genom att bedriva ett aktivt folkhälsoarbete och erbjuda hälso- och sjukvård och folktandvård som är: kvalitativt likvärdig och jämlik, patientfokuserad och tillgänglig, samt evidensbaserad, säker och effektiv. Region Norrland ska vara en god arbetsgivare som ansvarsfullt förvaltar de samhälleliga resurser det förfogar över. Övergripande målstruktur Demokrati och delaktighet tänkbara underrubriker: Regionalt ledarskap (samla och positionera Region Norrland och tillvarata dess invånares intressen) Delaktighet och deltagande (engagera nya grupper och ge utrymme för nya perspektiv i samhällsdebatt och samhällsutveckling) Regional utveckling tänkbara underrubriker: Företagande (entreprenörskap, innovationssystem och kluster, vård och omsorg i ett tillväxtperspektiv, besöksnäring, landsbygdsutveckling med mera) Tillgänglighet (infrastruktur, trafik med mera) Kunskapsutveckling (utbildning och FoU med mera) Livsmiljö (kultur, folkhälsa (alternativt under rubriken Vård och hälsa), miljö och energi, samhällsservice) Vård och hälsa tänkbara underrubriker: God folkhälsa (alternativt under rubriken Regional utveckling) Patientfokuserad vård Tillgänglig vård vård i rimlig tid Säker vård Evidensbaserad (kunskapsbaserad) vård Kvalitativt likvärdig vård Effektiv vård Personal tänkbara underrubriker: Engagerade medarbetare 35

63 Ledarskap Arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö Kompetens- och personalförsörjning Lönebildning Ekonomi tänkbara underrubriker Stark ekonomi (resultat, nettokostnadsandel, skattesats, likviditet, investeringar med mera) Samtliga dessa målområden bör genomsyras av horisontella perspektiv, så som: Hållbarhet Jämställdhet Integration Inomregional sammanhållning och samspel Internationalisering Anpassning till funktionshindrades behov Styrelsen har inte tagit ställning till dessa skisser. När det stod klart att bildandet av Region Norrland försenas lades arbetet med ett sammanhållet måldokument för Region Norrland tillfälligt åt sidan, i avvaktan på regeringens beslut. Som kunskapsunderlag för detta arbete har också rapport 2009:18 Utgångspunkter för formulering av vision och mål utarbetats. Där förklaras och diskuteras olika styrmodeller och begrepp som mål, vision, verksamhetsidé och värdegrund. Dokumentation Rapport 2009:18 Utgångspunkter för vision och mål (kunskaps- och diskussionsunderlag, 17 s) PM: Norrstyrelsens arbete med vision och mål (kunskaps- och diskussionsunderlag, 19 s) Förslag från de åtta arbetsgrupperna inom regional utveckling: Rapport 2009:19 Vision och mål för högre utbildning och forskning i Region Norrland Rapport 2009:20 Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Rapport 2009:21 Vision och mål för internationellt samarbete i Region Norrland Rapport 2009:22 Vision och mål för kultur i Region Norrland Rapport 2009:23 Vision och mål för miljö och energi i Region Norrland Rapport 2009:24 Vision och mål för näringsliv och innovation i Region Norrland Rapport 2009:25 Vision och mål för trafik i Region Norrland Rapport 2009:26 Vision och mål för turism i Region Norrland Förslag från de sex arbetsgrupperna inom hälso- och sjukvård: Rapport 2009:27 Vision och mål för hälso- och sjukvård i Region Norrland Minnesanteckningar från gruppredovisningar för styrelsen 2 sep 2009 (regional utveckling) Minnesanteckningar från gruppredovisningar för styrelsen 4 nov 2009 (hälso- och sjukvård) Minnesanteckningar från arbetsgruppernas seminarier och andra utåtriktade aktiviteter: Kulturseminarium i Umeå den 7 september 2009 Seminarium om internationellt samarbete i Umeå den 22 oktober Styrning och organisation Övergripande styrsystem och organisation Norrstyrelsen och dess arbetsutskott har påbörjat arbetet med att utforma Region Norrlands styrsystem och organisation. Som ett led i detta arbete har arbetsutskottet hållit tre seminarier: den mars 2009 (presentation av och diskussion om styrmodeller, beslutprocesser och ledord), 36

64 den 13 maj 2009 (diskussion om styrsystem) samt den 19 augusti 2009 (diskussion om politisk organisation) Seminarierna är utförligt dokumenterade i minnesanteckningar. Sammantaget pekade inläggen under augustiseminariet mot en enkel och överskådlig förtroendemannaorganisation, medan komplexiteten återfinns ute i verksamheterna. Vikten av lokal förankring, genom regionfullmäktiges arbetssätt eller delregionala nämnder, betonades. Som en summering av det sista seminariet har projektledaren i PM:n Politisk organisation för Region Norrland översiktligt skisserat en tänkbar organisation med följande huvuddrag (det bör betonas att vare sig AU eller styrelse har tagit ställning till skissen): Ett regionfullmäktige med 149 ledamöter med permanenta utskott och tillfälliga beredningar, som kontaktyta mot medborgarna och för kunskapsinhämtning; i vissa frågor kan enskilda ledamöter också utses till rapportörer, En regionstyrelse med 15 ledamöter som alla är regionråd (i uppdraget ingår även att vara ordförande i styrelser, nämnder och utskott), alternativt en större styrelse med färre regionråd, där de tunga uppdragen är spridda på fler personer. Regionstyrelsen har ett arbetsutskott. Under regionstyrelsen har regiondirektören det samlade ansvaret för hela organisationen. En hälso- och sjukvårdsnämnd med 15 ledamöter och som kan utse utskott inom sig leder hälso- och sjukvården. Ordförande och vice ordförande är två av regionstyrelsens regionråd. Tandvården har en egen organisation, underställd hälso- och sjukvårdsnämnden. En regional utvecklingsnämnd med 15 ledamöter och som kan utse utskott inom sig leder arbetet med den regionala utvecklingen. Ordförande och vice ordförande är två av regionstyrelsens regionråd. Promemorian presenterades vid ett fjärde seminarium den 23 oktober 2009, dit hela styrelsen samt styrgrupperna var inbjudna. Där redovisades även de djupintervjuer som gjorts med ordförandena i landstingsstyrelserna och regionstyrelsen samt landstingsdirektörerna och regiondirektören i de tre länen, liksom den analys av landstingens styrsystem och politiska organisation som Norrstyrelsen låtit göra. Också från detta seminarium finns utförliga minnesanteckningar. En föresats som uttalats inför arbetet med Norrstyrelsens organisation är att spara motsvarande ett landstings centrala administration (ca 300 mkr) när tre landstingskanslier ersätts av ett regionkansli. Checklista Som arbetsplan för bildandet av Region Norrland har en detaljerad checklista utarbetats, som anger tidsatta åtgärder som måste vidtas för att förbereda och genomföra bildandet, under rubrikerna: Politisk styrning och organisation Central ledning och organisation Kanslifrågor Ekonomi Personal Information IT Hälso- och sjukvård Regional utveckling Service 37

65 Till grund för checklistan ligger bland annat det arbete som Norrstyrelsens tjänstemannagrupper gjort. Checklistan tar sikte på en regionbildning Även om tidplanen måste omarbetas, bör checklistan i sina huvuddrag vara användbar också vid en senare regionbildning. Norrstyrelsens tjänstemannagrupper För att skapa en fast kunskapsgrund att stå på i arbetet med styrsystem och organisation tillsattes i ett tidigt skede tjänstemannagrupper med ansvar för: Styrprinciper och ekonomi Fastighetsförvaltning Personal IT Information Övergripande organisation Dessa arbetsgrupper kartlade under hösten och vintern sina respektive ansvarområden. Kartläggningarna har publicerats i Norrstyrelsens rapportserie (rapport 2009:11-16): I rapport 2009:11 Ekonomifrågor vid bildandet av Region Norrland beskrivs de tre landstingen och förutsättningarna för att slå samman dessa till en regionkommun i termer av: Styrmodeller: ekonomiska styrprinciper, organisationsstruktur och finansiella mål Ekonomisk styrka och finansiell profil Skatter: skatteunderlag, skattesatser och kostnadsskillnader Planering och budgetering Redovisning, bokslut och årsredovisning Resultat 2008 Finans- och kapitalförvaltning Investeringar Internkontroll Bolag, stiftelser, föreningar och förbund Ekonomisystem I rapporten konstateras att förutsättningarna för en regionbildning är goda och underlättas av att landstingen har likartade skattesatser. Rapporten innehåller också beräkningar av vilka konsekvenser en ny, gemensam skattesats får för kommunernas skatteintäkter och den kommunalekonomiska utjämningen, vilka gjorts med hjälp av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I rapport 2009:12 Landstingens organisation i Region Norrland görs en bred och detaljerad genomgång av landstingens styrsystem och organisation. Rapporten innehåller tre delar: Övergripande organisation Ledning och stab Serviceverksamhet Landstingens verksamheter beskrivs utförligt i organisationsskisser och nyckeltal för ekonomi, bemanning med mera, men också vad gäller styrning, ledning, driftformer och spelregler i övrigt. Ett stort arbete har lagts ned på att sammanställa fakta i jämförbara matriser. Rapporten är utformad som ett uppslagsverk och faktaunderlag för regionbildningen. I rapport 2009:13 Fastighetsförvaltning och lokalförsörjning vid bildandet av Region Norrland tecknas en översiktlig bild av landstingens fastighetsför- 38

66 valtning i termer av ägande, finansiering, organisation, drift och spelregler för lokalförsörjning. I rapporten konstateras att hyres- och servicevillkor skiljer sig åt något mellan landstingen och behöver ensas i samband med regionbildningen. Landstingens starka sidor kompletterar dock varandra och ger möjlighet till ömsesidigt lärande. Särskilda krav ställer också det fria vårdvalet och Norrlands universitetssjukhus i Umeå (relationen till universitetet och staten), oavsett regionbildningen. I rapport 2009:14 Personalfrågor vid bildandet av Region Norrland beskrivs och jämförs landstingens personalpolitiska verksamhet i termer av policies, planer, regler, riktlinjer, rutiner, avtal, uppföljning med mera. Dessutom identifieras ett antal nyckelfrågor som måste hanteras i samband med regionbildningen under rubrikerna: Mål och vision Anställningsvillkor och personalförmåner En personalfunktion Chefsuppdragen Förändring och omställning PA-system Regionaliserad läkarutbildning Bemanningssituationen Lönebildning och förhandlingsordning Företagshälsovård och kompetensförsörjning Därutöver beskrivs och analyseras landstingens personalsammansättning, personalfunktioner och personaladministrativa system. I rapport 2009:15 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland presenteras och analyseras: Landstingens IT-organisationer (organisation, verksamhetsområden, beredande och beslutande organ, entreprenader och andra driftformer) Utbud och innehåll (infrastruktur, klient, kommunikation och nätverk, verksamhetssystem, video/telemedicin och support) IT-verksamhetens finansiering och ekonomi (finansieringsformer, ITutrustning, investeringar samt avtal och licenshantering) Bemanning och personal Dessutom presenteras den nationella IT-strategin för hälso- och sjukvården. I rapport 2009:16 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland beskrivs och jämförs landstingens informationsverksamheter i termer av organisation och anställda, arbetsfördelning och specialisering, resurser, kommunikationssystem samt stöd till partier och politiska organ. Dessutom identifieras ett antal nyckelfrågor inför regionbildningen: Policy för information Grafisk profil, inklusive varumärke Riktlinjer för externa och interna kommunikationsvägar och kanaler Riktlinjer för mediearbetet Roll, uppdrag, kompetens och organisation för informationsarbetet Genomförandeplan för Region Norrlands information och kommunikation Kartläggningarna presenterades för och diskuterades av Norrstyrelsens AU vid mötet den 18 februari Fem av tjänstemannagrupperna har genomfört följduppdrag med bäring på bildandet av Region Norrland och dess organisation. Resultatet har publicerats i Norrstyrelsens rapportserie: 39

67 I rapport 2009:28 Ekonomifrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 utreds och tidsätts de åtgärder som krävs för en regionbildning den 1 januari 2011 under rubrikerna: Verksamhetsplan och budget för 2011 System och regelverk Skattetekniska frågor och de förhandlingar de föranleder Principer och system för resursfördelning Redovisning och uppföljning Finans- och kapitalförvaltning Investeringar Internkontroll Bolag, stiftelser och förbund Rapporten visar att en regionbildning den 1 januari 2011 hade varit fullt möjlig. Även om regionbildningen nu senareläggs är rapporten i sina huvuddrag fortfarande tillämplig. I rapport 2009:29 Fastighetsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 beskrivs inledningsvis hur Stockholms läns landstings och Västra Götalandsregionens fastighetsbolag, LOCUM respektive Västfastigheter, är organiserade och vilka spelregler som gäller inom fastighetsområdet. Med det som grund skisseras ett förslag till grundprinciper för Region Norrlands fastighetsförvaltning i termer av: System för internhyror och relationer till hyresgästerna Strategi för ägande samt in- och uthyrning av lokaler Organisatorisk struktur för fastighetsförvaltningen Sammanfattningsvis konstateras att betydande samordningsvinster kan göras vid en regionbildning. I rapport 2009:30 Personalfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 belyses några frågor som man tidigt måste ta tag i, i samband med regionbildningen: Personalidé för Region Norrland Strategi för IT-stöd Implementering av den regionala läkarutbildningen I rapport 2009:31 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 presenteras förslag till vision och styrmodell för IT-verksamheten i Region Norrland. Förslaget till styrmodell innebär att IT-verksamheten hålls samman i en organisation, direkt underställd regionledningen. System som prioriteras inför regionbildningen är webbtjänster, uppföljning, distansöverbryggande teknik, arkivfrågor/lagring och MIDS (Medicintekniska informationsdatasystem). Följande åtgärder föreslås i nästa steg av förberedelserna för regionbildningen: utforma en strategi för IT-verksamheten och etablera en central ledningsfunktion och en organisation för drift, förvaltning och support samt för MIDS, åstadkomma brygglösningar för kommunikation över landstingsgränserna genom att genomföra den nationella IT-strategin, utveckla IT-stöd och integrationslösningar för att hantera nya flöden av patientinformation, samt utreda behoven av verksamhets- och ekonomisk uppföljning samt gemensam webbplats och intranät inför regionbildningen. I rapport 2009:32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 presenteras förslag till vision och mål för kommunikationen i Region Norrland. Där föreslås också att projektgrupper ska bildas för att ta fram: 40

68 en informationspolicy för Region Norrland, en varumärkesplattform med grafisk profil för Region Norrland, en plan för webbplatsen med beskrivning av utformning, innehåll och tjänster, en plan för hur ett nytt, gemensamt intranät ska tas fram med beskrivning av utseende, struktur, innehåll och tjänster, samt riktlinjer för mediearbetet inom Region Norrland. I rapporten skisseras också en tidplan för detta arbete. De fem tjänstemannagruppernas slutsatser och förslag presenterades för och diskuterades av Norrstyrelsens AU vid mötet den 19 augusti Det finns utförliga minnesanteckningar från denna programpunkt. Dokumentation Minnesanteckningar från chefsgruppens organisationsseminarium 27 oktober 2008 Minnesanteckningar från gruppredovisningar vid AU den 18 februari 2009 (rapport 2009:11-17) Minnesanteckningar från AU-seminariet mars 2009 (föredragningar om styrmodeller, beslutsprocesser, VGR, SLL, LVN, VLL och NLL samt diskussion om ledord) Minnesanteckningar från AU-seminariet 13 maj 2009 (diskussion om styrsystem) Minnesanteckningar från AU-seminariet 19 augusti 2009 (diskussion om politisk organisation) Minnesanteckningar från gruppredovisningar vid AU den 19 augusti 2009 (rapport 2009:28-32) Minnesanteckningar från Norrstyrelsens seminarium den 23 oktober 2009 PP-presentation: Redovisning av djupintervjuer med landstingsledningarna/regionledningen PM: Politisk organisation för Region Norrland (projektledarens summering av seminariet 19/8) PM: Checklista inför regionbildning den 1 januari 2011 (detaljerad åtgärdslista och tidplan, 12 s) PM: Principer om inomregional balans i Region Norrland ( ) PM: Styrning och förtroendemannaorganisation i Norra Sverige ( ) Kartläggningar av Norrstyrelsens tjänstemannagrupper: Rapport 2009:11 Ekonomifrågor vid bildandet av Region Norrland Rapport 2009:12 Landstingens organisation i Region Norrland Rapport 2009:13 Fastighetsförvaltning och lokalförsörjning vid bildandet av Region Norrland Rapport 2009:14 Personalfrågor vid bildandet av Region Norrland Rapport 2009:15 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland Rapport 2009:16 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland Slutsatser och förslag från Norrstyrelsens tjänstemannagrupper: Rapport 2009:28 Ekonomifrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Rapport 2009:29 Fastighetsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Rapport 2009:30 Personalfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Rapport 2009:31 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Rapport 2009:32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 41

69

70

71 Norrstyrelsens rapportserie Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län till en regionkommun med arbetsnamnet Region Norrland. För att informera om sitt arbete och skapa intresse och engagemang i regionfrågan publicerar Norrstyrelsen stora delar av sitt arbete i en rapportserie. 2009:1 Statlig verksamhet i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län 2009:2 Högre utbildning och forskning i Region Norrland En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för högre utbildning och forskning 2009:3 Infrastruktur i Region Norrland En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur 2009:4 Internationellt samarbete i Region Norrland En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för internationellt samarbete 2009:5 Kultur i Region Norrland En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för kultur 2009:6 Miljö och energi i Region Norrland En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för miljö och energi 2009:7 Näringsliv och innovation i Region Norrland En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för näringsliv och innovation 2009:8 Trafik i Region Norrland En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik 2009:9 Turism i Region Norrland En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för turism 2009:10 Hälso- och sjukvård i Region Norrland Norrstyrelsens kartläggning av hälso- och sjukvården i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland 2009:11 Ekonomifrågor vid bildandet av Region Norrland 2009:12 Landstingens organisation i Region Norrland 2009:13 Fastighetsförvaltning och lokalförsörjning vid bildandet av Region Norrland 2009:14 Personalfrågor vid bildandet av Region Norrland 2009:15 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland 2009:16 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland 2009:17 Regional utvecklingsplanering i Region Norrland 2009:18 Utgångspunkter för formulering av vision och mål 2009:19 Vision och mål för högre utbildning och forskning i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för högre utbildning och forskning 2009:20 Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur 2009:21 Vision och mål för internationellt samarbete i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för internationellt samarbete 2009:22 Vision och mål för kultur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för kultur 2009:23 Vision och mål för miljö och energi i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för miljö och energi 2009:24 Vision och mål för näringsliv och innovation i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för näringsliv och innovation 2009:25 Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik 2009:26 Vision och mål för turism i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för turism 2009:27 Vision och mål för hälso- och sjukvård i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens sex arbetsgrupper för hälso- och sjukvård 2009:28 Ekonomifrågor vid bildandet av Region Norrland etapp :29 Fastighetsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp :30 Personalfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp :31 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland etapp :32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp :1 Norrstyrelsen och Region Norrland ett halvtidsbokslut Rapporterna kan hämtas på: Rapporterna kan också beställas ifrån: kontorsservice@vll.se

72

73

74

75

76 Tidsplan för dialogmöten om närsjukvård Norrbottens läns landsting föreslår följande dagar för dialogmöten: Arjeplog 5/5 Arvidsjaur 19/4 Boden 13/4 Gällivare 27/4 Haparanda 2/3 Jokkmokk 14/4 Kalix 4/5 Kiruna 16/3 Luleå 4/5 Pajala 6/5 Piteå 2/3 Älvsbyn 23/3 Överkalix 27/4 Övertorneå 17/3 Dialogen mellan landsting och respektive kommun genomförs förslagsvis och avslutas med en gemensam lunch. Socialberedningen har beslutat Att Att Att förslaget till tidsplan för dialogmöten bifalles tidsplanen delges styrelsen kansliet får uppdraget att delge medlemskommunerna tidsplanen och övrig relevant information i ärendet

77 Vägverket Generaldirektör Lena Erixon Röda vägen Borlänge Uppmaning till Vägverket att intensifiera arbetet med skyltning av ortsnamn på minoritetsspråk I Norrbottens län omfattas Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner av förvaltningsområdet för minoritetsspråk. Kommunerna arbetar inom sina respektive organisationer med att implementera intentionerna i regeringens proposition 2008/09:158 Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. I regeringspropositionens kapitel 14.2 Minoritetsspråkiga ortnamn, anges bland annat följande: Användning av och skyltning med minoritetsspråkiga ortnamn är ett viktigt sätt att synliggöra det kulturarv som dessa ortnamn är en del av. Därför anser regeringen att det är av vikt att Vägverket intensifierar arbetet med skyltning med minoritetsspråkiga ortnamn. Vi känner till att Vägverket inlett arbetet med att skylta om ortsnamn så att de överensstämmer med regeringens intentioner. Detta sker dock långsamt och vi vill nu i likhet med regeringen uppmana Vägverket att intensifiera detta arbete. Vi ser skyltningen av ortsnamn på minoritetsspråk som en viktig del i att synliggöra det kulturarv som namn på orter innebär. Vi anser också att skyltning enligt propositionen stärker minoriteternas status. Hälsningar Karl Petersen Ordförande Box Luleå Telefon: Fax: