Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt handledning för vattenråd

Transkript

1 Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt handledning för vattenråd

2 Produktion: Vattenmyndigheten Bottenviken, Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten samt Projekt Vattenråd Norr, Foto: Jan Åberg (s. 17, 21, 27) och Maria Widmark (s. 23). Redigering, layout: Ann Salomonson

3 Handledningen är i första hand ett stöd för dig som redan är engagerad i ett vattenråd och vill få ut så mycket som möjligt av din medverkan. Här ges en kort bakgrund till varför vattenråden är viktiga och vem som gör vad i vattenförvaltningen. Syftet med handledningen är att tydliggöra roller och rutiner för smidig samverkan mellan vattenråd och länsstyrelser i distriktet. Här finns också några tips och förslag på hur vattenråden kan utveckla sin lokala samverkan. Förord Denna handledning ersätter Vattenråd gör inflytande möjligt en skrift om vad ett vattenråd är och gör i Bottenvikens vattendistrikt, den handledning som togs fram 2008 i samband med att distriktets vattenråd bildades. Bo Sundström Vattenmyndighten i Bottenviken Gunilla Johansson Forsgren Länsstyrelsen i Västerbotten Ulf Bergelin Länsstyrelsen i Norrbotten

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 6 2. Vem gör vad i vattenförvaltningen 9 3. Vad är ett vattenråd Samverkan i distriktet - roller och uppgifter Vattenmyndighetens roller och uppgifter Beredningssekretariatets roller och uppgifter Kommunernas roller och uppgifter Vattenrådets roller och uppgifter Strukturer för samverkan i distriktet Samverkan mellan vattenråd och beredningssekretariatat /vattenmyndighet Vattenrådets samverkan inom styrgrupp, nätverk och lokalt Andra verktyg för vattensamverkan 26 Bilagor 29 Bilaga 1. Förhållningssätt i vattenrådsarbetet 30 Bilaga 2. Lista på stöddokument för vattenråd 31

6 1. Bakgrund 6 I december år 2000 beslutade EU om ett ramdirektiv för vatten i syfte att skydda och förvalta vattnen på bästa sätt för kommande generationer. Alla medlemsländer ska fram till år 2015, 2021 eller 2027 ha uppnått god status i berörda vatten. EU:s direktiv (2000/60/EG) uttrycker vikten av samarbete och samverkan. Avsikten är att få till stånd en aktiv samverkan mellan alla vattenintressenter. Detta nya tankesätt skapar nya möjligheter att påverka. Som en följd av att direktivet införlivades i svensk lagstiftning 2004 har vi ett nytt sätt att jobba med förvaltning av våra vattentillgångar. Fem länsstyrelser blev av regeringen utpekade som ansvariga myndigheter (Vattenmyndigheter) i var sitt distrikt. De ansvarar för arbetet som ska leda fram till att Sverige når målet om god vattenstatus. Länsstyrelsen i Norrbotten är en av dessa. I den nya förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004: 660) talar man om vikten av ett aktivt medverkande från alla berörda på ett tidigt stadium. K 2 4 : Vattenmyndigheterna skall planera sitt arbete enligt denna förordning så att det möjliggör och uppmuntrar till deltagande av alla som berörs av förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Innan Vattenmyndigheten fattar beslut om kvalitetskrav, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram eller i övrigt handlägger frågor enligt denna förordning av större betydelse skall myndigheten samråda med de myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare och enskilda som berörs av beslutet.

7 För att uppmuntra aktiv medverkan initierade Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt bildandet av Vattenråd lokala samverkansorgan inom geografiskt avgränsade avrinningsområden. I vattendistriktet bildades därför 13 Vattenråd, varav två är kustvattenråd. Under 2008 tog Vattenmyndigheten fram förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivning som gäller för perioden Under samrådsperioden lämnade alla vattenråd och andra intressenter synpunkter på dessa beslutsunderlag. I december 2009 fastställdes dessa dokument. Åtgärdsprogrammet riktar sig till myndigheter (Länsstyrelser, kommuner, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket m fl.) och kommer indirekt att påverka enskilda verksamheter och privatpersoner vid myndigheternas tillsyn och prövning. I Bottenvikens vattendistrikt utformades också delåtgärdsprogram för varje vattenrådsområde. Dessa underlagsdokument är vägledande vid planering och prioritering av åtgärder. 7

8 8 Figur 1. Vattenrådsområdena i Bottenvikens vattendistrikt.

9 2. Vem gör vad i vattenförvaltningen Vattenråd är frivilliga sammanslutningar som arbetar med samverkan på lokal nivå. Det är i vattenråden som myndigheter i första hand bör lyfta frågor som berör intressenter inom ett avrinningsområde. Vattenråden bidrar med lokal kunskap vid till exempel statusklassningar, prioriteringar och genomförande av åtgärder. Utöver detta är Vattenråden dessutom fora där berörda parter kan mötas på neutral mark för att utbyta erfarenheter och även diskutera alla typer av vattenfrågor, även sådant som ligger utanför vattenförvaltningens ansvar. Vattenråd Då kommunerna ansvarar för fysisk planering enligt plan- och bygglagen, är lokala tillsynsmyndigheter, verksamhetsutövare samt företräder medborgarna har kommunerna en extra viktig roll i vattenförvaltningen. I sitt tillsyns- och planeringsarbete ska de se till att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås samt vidta de åtgärder som de ansvarar för i åtgärdsprogrammet. Med sin lokalkännedom, sin breda kunskap i vattenrelaterade frågor och närhet till medborgarna förutsätts kommunerna också vara representerade och aktiva i vattenrådsarbetet. Länsstyrelserna har till uppgift att på olika sätt bistå Vattenmyndigheten med att genomföra vattenförvaltningen. Vid varje länsstyrelse finns därför ett beredningssekretariat. De lämnar nödvändiga underlag för arbetet med vattenförvaltning till Vattenmyndigheten samt ansvarar för samverkan med vattenråd, kommuner och andra intressenter i länet. Andra enheter på Länsstyrelsen ansvarar för det operativa arbetet, exempelvis att övervaka miljön, vidta åtgärder enligt åtgärdsprogrammet och se till att miljökvalitetsnormerna följs i samband med prövning och tillsyn, naturvård, planering och planläggning. Kommuner Beredningssekretariat på länsstyrelserna 9

10 Vattenmyndigheten på Länsstyrelsen i Norrbotten Vattenmyndigheten ansvarar för genomförandet av vattenförvaltningen inom distriktet och har det övergripande ansvaret att se till att vårt vatten håller god kvalitet. Det innebär bland annat att samordna vattenförvaltningsarbetet i distriktet. Den har också det övergripande ansvaret för samverkan inom distriktet, och är ansvarig för samråd kring och fastställandet av kvalitetskrav, övervakning, åtgärdsprogram och förvaltningsplanen för distriktet. Vattenförvaltningen arbetar i 6-års cykler vilket innebär regelbundna kontroller av i vilken utsträckning de uppsatta målen nåtts och om nya mål krävs. Den har också ansvar för internationella avrinningsområden som delas med Finland och Norge. 10 Vattendelegationen på Länsstyrelsen i Norrbotten Det är Vattendelegationen som fattar beslut inom Vattenmyndighetens ansvarsområde. Efter att Vattenmyndighetens kansli har tagit fram förslag på vilken vattenkvalitet som ska uppnås i distriktets sjöar, vattendrag, grundvatten och kustområden och vilka åtgärder som behöver vidtas för att uppnå detta, tar vattendelegationen beslut i form av miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och en sammanfattande förvaltningsplan. Efter förslag från Vattenmyndighetens kansli beslutar också vattendelegationen om ett övervakningsprogram för vattendistriktet. Vattendelegationen har en referensgrupp knuten till sig. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten (HaV) inrättades 2011 för att samordna och ansvara för ett samlat genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten, EU:s marina direktiv, EU:s fiskeripolitik samt relevanta delar i EU:s strategi för Östersjöregionen och EU:s havspolitik. Myndigheten har en nationellt samordnande roll i vattenförvaltningen, vilket innebär samordning av centrala myndigheter, styrning, vägledning och uppföljning gentemot vattenmyndigheter och länsstyrelser. HaV tar över många av Fiskeriverkets ansvarsområden och stora delar av ansvaret

11 för hav och sötvatten från Naturvårdsverket. Ansvarsfördelningen mellan myndigheterna är inte helt klar utan kan komma att justeras under en tid framöver. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för ett särskilt anslag som heter Åtgärder för havsoch vattenmiljö. Det ska användas för insatser som förbättrar, bevarar och skyddar våra hav, sjöar och vattendrag. Anslaget är en sammanslagning av tre tidigare separata statliga anslag: Havsmiljöanslaget, Kalkanslaget och Fiskevårdsanslaget. Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning, SGU, utfärdar föreskrifter och vägledning för hur arbetet med vattenförvaltningen ska genomföras och SMHI tar fram data och annat underlag som är nödvändigt för vattenarbetet. Andra centrala statliga myndigheter och verk, såsom Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, Boverket m.fl., bidrar med kunskap och underlag inom sina respektive ansvarsområden. Andra centrala myndigheter 11 Figur 2. Vattenförvaltningens organisation och aktörer i Bottenvikens vattendistrikt.

12 3. Vad är ett vattenråd Ett vattenråd är en frivillig sammanslutning av intressenter som vill delta aktivt i arbetet med vattenförvaltningen inom ett geografiskt område, ett så kallat vattenrådsområde (VRO). Vattenrådet är ett lokalt samverkansorgan vars sammansättning ska spegla vattenintressena inom vattenrådsområdet, t. ex kommuner, skogsbolag, vattenkraftsbolag, gruvnäring, LRF, Norra Skogsägarna, fiskevårds- och naturskyddsorganisationer. Både kvinnors och mäns perspektiv ska tas tillvara. 12 Vattenråd ska spegla de intressen som finns i vattenrådsområdet Vattenråd möjliggör demokratiskt inflytande i vattenförvaltningen Vattenråd strävar efter en helhetssyn på vattenresursen Vattenråd samverkar lokalt inom sitt vattenrådsområde Vattenrådet har ingen formell beslutanderätt men kan genom sitt samarbete i vattenrådet och i dialog med länsstyrelserna få betydande inflytande på arbetet i vattenförvaltningen, t ex vid prioritering av mål och åtgärder, utformning av förvaltningsplan och åtgärdsprogram. Bottenvikens 13 vattenråd är för närvarande organiserade som nätverk vilka utser en styrgrupp. Styrgruppen ska ha en bred och representativ sammansättning med personer som har mandat att företräda sin egen organisation och ta ansvar för att förankra ställningstagande inom sin organisation. Respektive vattenråd ska ha en juridisk person för det ekonomiska ansvaret, utse en ordförande som samordnar

13 Nätverk Medlemmar S T Y R G R U P P - kontaktperson - medlemmar Arbetsgrupper FIGUR 3. Vattenrådets konstruktion i Bottenvikens vattendistrikt med styrgrupp och nätverk. 13 arbetet samt hålla kontakt med länsstyrelsens beredningssekretariat. I vattenrådets nätverk kan alla vara med och delta i vattenrådets arbete. Vattenråden kan välja andra organisationsformer, som exempelvis ideell eller ekonomisk förening, så länge alla kan beredas möjlighet att delta i vattenrådsarbetet. Vid bildandet har vattenrådet förbundit sig att arbeta med lokal samverkan och vara en samverkanspart till Vattenmyndigheten och länsstyrelsens beredningssekretariat. Citat från utvärdering av vattenrådsarbetet om varför man är med i en styrgrupp. Vattenrådet är en av få forum där en bred samling aktörer möts och diskuterar konsensus frågor. Mycket intressant och potentiellt kraftfullt Kommunen ska ha en representant i varje vattenråd Därför att jag tror på dialogen som en kraft till förändring Få insikt hur vattendirektivet fungerar Jag ser möjligheten att med den nya lagstiftningen om vatten göra nåt konkret själv Viktigt att delta i processen och föra fram min organisations perspektiv Har alltid varit intresserad av vatten och särskilt fiskefrågor

14 4. Samverkan i distriktet - roller och uppgifter Vattendirektivet nämner tre former av deltagandeprocesser med ökande grad av medverkan. Direktivet kräver att de två första säkerställs och att den tredje formen uppmuntras. Information Samråd Samverkan och samarbete 14 Samverkan betyder ett gemensamt agerande för att uppfylla ramdirektivet för vatten. Samverkan innebär i praktiken att aktivt medverka i utveckling och genomförande av vattenförvaltningen, exempelvis genom att delta i planeringsprocesser, diskutera frågor eller genom att driva åtgärdsarbete. Samverkan är en process som anpassas till aktuella sammanhang och är ett av många medel för att uppfylla målen med vattenförvaltningen. Genom samverkan kan intressenterna öka den egna kunskapen om andra verksamheters förutsättningar och intressen och därmed få en bättre insikt i olika vattenrelaterade problem och hur dessa kan lösas. 4.1 Vattenmyndighetens roller och uppgifter De fem Vattenmyndigheterna i Sverige har det övergripande ansvaret för samverkansfrågor. EU har tagit fram ett vägledningsdokument gällande allmänhetens deltagande i vattenförvaltningen, Guidance Document no. 8 Public Participation in Relation to the Water Framework Directive. Där står att Vattenmyndigheten själv avgör om ansvaret för arbetet med lokal samverkan ska delas med andra. I Bottenvikens vattendistrikt har man valt att dela detta ansvar med länsstyrelsernas beredningssekretariat och distriktets vattenråd.

15 Vattenmyndighetens roll är att tydliggöra samverkansstrukturerna i distriktet, informera och vägleda länsstyrelserna och vattenråden om vad som är viktigt att ta ställning till utifrån var i förvaltningscykeln man befinner sig. Vattenmyndigheten gör en strategi för samverkan i distriktet och utformar årliga arbetsplaner som anpassas efter förvaltningscykelns arbete. De ansvarar också för samverkan med nationella och regionala branschorganisationer inom distriktet, t. ex Sveriges kommuner och landsting (SKL), kommun- och regionförbund, LRF med flera. På myndigheten finns en ansvarig för frågor som rör samverkan och kommunikation. 15 V : Samordna och skapa rutiner för samverkan i distriktet Synliggöra vattenrådens bidrag i processen Bistå beredningssekretariaten med medel och kompetens Vägleda länsstyrelserna och vattenråd om vad som är viktigt att ta ställning till, och när i vattenförvaltningsarbetet Ordna Vattenrådsdagar Ansvara för webbplatsen Vattenorganisationer.se Ordna samverkansmöten för distriktets vattenråd och beredningssekretariat Uppdatera dokument som tagits fram som stöd i vattenrådsarbetet Ansvara för samverkan med Finland och Norge Ingå i nationella nätverk och arbetsgrupper för samverkan

16 Beredningssekretariatets roller och uppgifter Länsstyrelsernas båda beredningssekretariat biträder Vattenmyndigheten i genomförandet av vattendirektivet. De ansvarar för samverkan inom respektive läns vattenrådsområden och utgör vanligtvis länken mellan vattenråden och Vattenmyndigheten. På länsstyrelsernas beredningssekretariat finns tjänstemän som är kontaktpersoner mot vattenråden i länet och mot Tornedalens vattenparlament (vattenråd för Torneälvens svensk-finska avrinningsområde). Svensk-finska Gränsälvskommissionen är också delaktig i samverkan inom Tornedalens vattenparlament. Kontaktpersonernas roll är att hålla kontinuerlig kontakt med vattenråden samt stötta och vägleda dem. De bör också marknadsföra och göra vattenråden kända inom Länsstyrelsens övriga enheter. För de länsöverskridande vattenrådsområdena Skellefteälven samt Åby, Byske och Kåge älvar har Västerbotten huvudansvaret och båda beredningssekretariaten har kontaktpersoner för dessa vattenråd. B : Hålla regelbunden kontakt med vattenråden Upprätta en samverkansplan tillsammans med varje vattenråd Informera vattenråden om pågående vattenförvaltningsarbete Efterfråga underlag och synpunkter - ge tydligt uppdrag Ta emot, beakta och återkoppla synpunkter Ta fram faktaunderlag som efterfrågas Uppdatera delåtgärdsprogram och dess underlag Vid behov delta på möten och andra aktiviteter Föra frågor mellan vattenråd och vattenmyndighet samt berörda enheter på länsstyrelsen

17 Kommunerna har nätverk, kanaler och kontakter med sina medborgare, vilket gör att de har en central roll i vattenförvaltningen. De bör därför vara representerade, och ta aktiv del, i vattenråden. Förutom att vara lyhörd för frågor med relevans för vattenrådet kan en kommun ta sig an rollen som projektägare för åtgärdsprojekt som vattenråden prioriterar. Kommunerna kan lyfta planfrågor i vattenrådet för en bättre helhetssyn på vattenresursen. De kan även initiera mellankommunal samverkan för att underlätta genomförandet av sina uppdrag enligt Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Kommunrepresentanter i vattenrådet bör marknadsföra och göra vattenråden kända inom olika enheter på kommunen. Kommunerna har även tydliga åtgärdsuppdrag i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram, vilket bl. a innebär ett behov av samverkan i vattenråden. 4.3 Kommunernas roller och uppgifter Kommunernas åtgärdsuppdrag innebär att: - inom sin tillsyn prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller som riskerar att inte uppnå god status. - ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att vattenförekomster inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god status. - inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter. - tillse att vattentäkter som inte är kommunala och som försörjer > 50 personer eller har ett vattenuttag på > 10m 3 /dag har god status. - utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. - i samverkan med länsstyrelsen utveckla VAplaner och vattenförsörjningsplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god status. - rapportera sitt åtgärdsarbete årligen. 17

18 4.4 Vattenrådets roller och uppgifter Vattenråden utgör de organiserade gräsrötterna i distriktets vattensamverkan. I och med bildandet och det ekonomiska stödet från Länsstyrelserna har vattenråden tagit på sig att arbeta med lokal samverkan inom sitt vattenrådsområde och att vara en samverkanspart till Vattenmyndigheten och Länsstyrelsens beredningssekretariat. Därutöver kan vattenrådet även jobba med egna frågor och projekt i vattenrådsområdet. Det är styrgruppen som ansvarar för vattenrådets samverkansuppdrag och att rådets medlemmar hålls informerade via personliga kontakter, e-post och/eller hemsida. Det ska finnas ordförande, ansvarig för den löpande kontakten med beredningssekretariatet och rådets nätverk, webbadministratör och sekreterare. Styrgruppen beslutar själv hur dessa funktioner fördelas inom gruppen. 18 Figur 4. Två cykler med vattenförvaltningens arbetsmoment kartläggning och analys, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer samt åtgärder. Färgade perioder visar när vi arbetar med de olika momenteten och mörkare partier när vattenrådens synpunkter efterfrågas. Vissa aktiviteter visas med olika tecken som förklaras under figuren. Åtgärder som beslutades 2009 ska genomföras samtidigt som en ny cykel påbörjats med en fördjupad kartläggning. I varje cykel ser man över i vilken utsträckning de uppsatta miljökvalitetsmålen nåtts och om det behövs formuleras nya mål och åtgärder. Kartläggning, analys Miljöövervakning Samråd Samråd «««R «««MKN R U Åtgärder P Å Samråd Samråd Kartläggning, analys ««««««Miljöövervakning P MKN Åtgärder P Å «Planering verifiering R Riktlinjer för KMV resp. MKN Översyn av kontrollprogram U Riktlinjer, underlag undantag P Ny program startar Å Kartläggning pågående åtgärder Samråd 1 Arbetsplan, översikt väsentliga frågor Samråd 2 Förvaltningsplan: ÅP, MKN, MKB

19 4.4.1 Samverkanspart till myndigheterna För att kunna vara med och påverka beslut i frågor som rör vattenförvaltningen är det klokt att planera arbetet i takt med vattenförvaltningscykeln. Vattenrådets roll och uppgifter har varierat och kommer att variera över tiden. Vissa frågor kan lösas inom en förvaltningscykel, nya komma till och andra återkommer regelbundet under varje cykel. Exempel på uppgifter som vattenrådet kan ha under olika skeden i vattenförvaltningen och som uppfyller rollen som samverkanspart till beredningssekretariat och Vattenmyndighet (jmf. fig 4). K Hålla kontinuerlig dialog med sin kontakt på beredningssekretariatet K Bidra till rättvisande bedömning av vattenförekomsternas status och indelning Bidra med kompletterande dataunderlag om sådana finns Ge synpunkter på och komplettera förteckning över kända vattenproblem och påverkansfaktorer 19 M (MKN) Ge synpunkter på förslag till MKN Å Ge synpunkter på förslag till åtgärdsprogrammet Föreslå vilka vatten och miljöproblem som bör prioriteras för åtgärder Bidra till att hitta lämpliga och kostnadseffektiva lösningar M Bidra med kunskap om lokala förhållanden Bidra till att förbättra övervakningsprogrammen och föreslå kompletteringar Tillgängliggöra data från tidigare eller lokal miljöövervakning i den mån det är möjligt V : Arbetsprogram med tidtabell Översikt av väsentliga frågor för vattenrådsområdet Förslag till förvaltningsplan innehållande: miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och miljökonsekvensanalys

20 4.4.2 Lokalt samverkansorgan i vattenrådsområdet För att bli det vattenråd vars synpunkter, bidrag och yttranden får en avgörande betydelse i arbetet är det nödvändigt att ha en väl fungerande kommunikation och samverkan inom såväl styrgrupp och nätverk som ut mot lokalsamhällena i vattenrådsområdet. Lika viktigt är att vara lyhörd för allas åsikter, upprätthålla ett gott diskussionsklimat och sträva efter gemensamma ställningstaganden när vattenrådet yttrar sig om Vattenmyndighetens produkter. (Se även bilaga 1. Förhållningsätt i vattenrådsarbetet). I : 20 Efterfråga, ta emot och sammanställa kunskap och synpunkter från styrgrupp och från nätverk Sprida information om vattenförvaltningen Uppmuntra till lokalt engagemang, utöka nätverket Besluta om ekonomiskt stöd til lokala arbetsgrupper och vägleda dem Utöver detta kan vattenråden, om de vill, engagera sig i arbetet med att uppnå miljökvalitetsnormerna, exempelvis genom att ta fram lokala åtgärdsprogram eller initiera och/eller driva lokala åtgärdsprojekt, yttra sig och ge synpunkter på andra remisser och underlag. Vattenråden är dessutom fora där berörda parter kan mötas på neutral mark för att utbyta erfarenheter och även diskutera alla typer av vattenfrågor, även sådant som ligger utanför vattenförvaltningens ansvar. En aktiv styrgrupp stärker vattenrådets legitimitet och status

21 5. Strukturer för samverkan i distriktet Samverkansmöte i distriktet Minst en gång per år kallar Vattenmyndigheten vattenrådens ordförande och beredningssekretariaten till ett gemensamt informations- och dialogmöte. Syftet är att informera vattenråden om nyheter i vattenförvaltningen och vilka frågor som kommer att bli aktuella i vattenförvaltningen nästa år. Det är även ett forum för att diskutera andra distriktsövergripande samverkansfrågor. 5.1 Samverkan mellan vattenråd och beredningssekretariatat/ vattenmyndighet Samverkansplan Varje vattenråd bör upprätta en årlig samverkansplan tillsammans med sin kontakt på beredningssekretariatet. Detta görs lämpligen när beredningsekretariatet vet vad vattenråden förväntas ta ställning till under nästkommande år och i samband med vattenrådets verksamhetsplanering. Tillsammans diskuterar man vilken lokal samverkan som behövs inom vattenrådsområdet samt när och hur den ska genomföras. Av planen framgår vilka uppdrag vattenrådet har under året, när länsstyrelsen levererar underlagsmaterial, när vattenrådet ska lämna synpunkter, vilka möten och aktiviteter vattenrådet ordnar och när länsstyrelsen ska delta Återkoppling Minst ett tillfälle ska planeras in då vattenrådets kontaktperson på beredningsekretariatet ger respons på synpunkter från vattenrådet samt redovisar resultat från provtagningar, undersökningar och annat av betydelse för vattenrådet. Detta kan exempelvis handla om verifieringar, nya klassificeringar eller övervakningsprogram.

22 5.1.4 Redovisning Vattenråden ska lämna en årlig verksamhetsberättelse till beredningssekretariat senast i februari. Den ska bl.a innehålla en ekonomisk redovisning av hur tilldelade medel använts samt en beskrivning av hur man har samverkat lokalt. Den fungerar som uppföljning av samverkansplanen och är obligatorisk. Mer information finns i redovisningsblanketten och i beslutet om bidrag Löpande kommunikation Det är ett ömsesidigt ansvar för beredningssekretariatet och vattenrådet att hålla löpande kontakt Vattenrådets samverkan inom styrgrupp, nätverk och lokalt Förankrade synpunkter ger tyngd åt gemensamma ställningstaganden Tydlig planering av hur arbetet i vattenrådet ska bedrivas gagnar både effektivitet och samverkan. Förvaltningscyklerna rullar på i 6- årsperioder och de formella samrådsperioderna infaller under de tre sista åren ( ; osv.). Att processa fram vattenrådets remissyttranden kräver både tid och aktiv lokal samverkan. För att få bra överblick och god framförhållning är det smart att göra en grov 6-års planering och nödvändigt att ta fram en årlig verksamhetsplan som strukturerar det interna arbetet Verksamhetsplan En årlig aktivitet för styrgruppen är framtagandet av en verksamhetsplan som sammanfattar vad vattenrådet planerar göra nästkommande år. Den utgör underlag för samverkansplanen, ansökan om driftsbidrag och för redovisningen. Utifrån vad som är på gång inom vattenförvaltningen tas ställning till hur ofta och när styrgruppen ska träffas, när nätverksträffarna ska ske, finns det några egna frågor som vattenrådet ska driva och hur då. Ska man arrangera utbildningar, studiebesök vem tar hand om det? Behövs mer pengar för detta? Kan vi

23 samarrangera med några andra vattenråd eller intressenter? Styrgruppens möten kan med fördel ambulera mellan medlemmarnas arbetsplatser och kombineras med studiebesök. Nätverket ska informeras och uppmuntras till att påverka verksamhetsplanen. Vattenråden ska hålla minst ett möte per år då hela nätverket kallas Efterfråga, ta emot och sammanställa lokal kunskap Medlemmarna i styrgruppen representerar sin organisation och förväntas kommunicera vattenrådsfrågor på hemmaplan. De förväntas också informera om sina egna vattenaktiviteter och kan också lyfta frågor i vattenrådet där rådets breda kompetens kan bidra med värdefulla synpunkter. Styrgruppens medlemmar ansvarar för att kommunicera och marknadsföra vattenrådsarbetet i sitt ordinarie arbete. När vattenrådet får remisser eller andra uppdrag från beredningssekretariatet eller Vattenmyndigheten bör dessa på något sätt processas inom den egna organisationen. 23 Vägledande kommunikation Även nätverket ska ges möjlighet att komma med synpunkter, förslag med mera. Detta kräver en tydlig, förklarande och vägledande kommunikation. Det som är självklart för styrgruppen kan kanske behöva förklaras för nätverket. Styrgruppen kan välja att kalla nätverket till ett möte för att gå igenom och förklara de aktuella frågorna, eller välja att kommunicera detta via e-post och lägga ut underlagsmaterialet på hemsidan. Använda befintliga nätverk I många organisationer finns olika nätverk och grupperingar som mer eller mindre har bäring på vatten och som kan tjäna som forum för att förankra vattenrådsfrågorna. Vissa kommuner har exempelvis interna vattengrupper, andra har naturvårdsgrupper för samverkan med ideella föreningar.

24 Prata med nätverket - visa att de är vikiga Återkoppla till nätverket På samma sätt som länsstyrelsen ska återkoppla hur vattenrådets synpunkter beaktats ansvarar styrgruppen för denna återkoppling till nätverket. Det kan göras genom att bjuda in nätverket till återkopplingsmötet med länsstyrelsen och/ eller kommunicera via hemsidan och e-post. Att använda båda sätten är att föredra eftersom vissa personer i nätverket sannolikt har svårare att delta på möten under arbetstid. Ett enkelt nyhetsbrev per e-post en till två gånger per år som berättar vad som har hänt och vad som kommer att hända kan var ett bra sätt att upprätthålla kontakten och intresset. Ställ konkreta frågor om de vatten de känner till, hur de mår, vad som borde åtgärdas med mera Sprida information om vattenförvaltningen Vattenrådets ordförande (eller den som rådet utsett) ska löpande sprida information om vattenförvaltningen i vattenrådets nätverk och styrgruppens medlemmar bör informera om vattenförvaltningen i sin organisation, i egna nätverk och samverkansgrupper. Vattenrådet bör också informera allmänheten om vattenförvaltningen. Det kan göras i samband med de aktiviteter där allmänheten bjuds in. För att nå ut till en bredare allmänhet kan t. ex riktade informationskampanjer genomföras i syfte att uppmuntra engagemang och främja lokala initiativ. Se även nästa kapitel. Olika typer av informationsmaterial kan också vara till hjälp men var då noga med i vilket syfte. En variant är att bryta ner stora avrinningsområden i mindre hanterliga delar och beskriva miljöproblem, miljökvalitetsnormer, åtgärdsförslag mm på ett enkelt sätt Uppmuntra till lokalt engagemang och utöka nätverket Vattenförvaltningen är ett komplext arbete, allt från att avgränsa vatten och bestämma dess kvalitet till att samordna olika styrmedelsåtgärder. Med denna utgångspunkt blir det lokala

25 engagemanget en utmaning för vattenrådet och dess styrgrupp. Styrgruppsmedlemmarna bör därför vara lyhörda och fånga upp frågor, personer och föreningar som uttrycker farhågor eller på annat sätt visar engagemang för något vatten. Här har kommunernas representanter en mycket viktig roll. Vattenrådet kan sedan ta kontakt och höra vad de vill samt berätta om vattenförvaltningen och vad vattenrådet kan bidra med, exempelvis stötta bildandet av arbetsgrupper genom ekonomiskt stöd och vägledning. Bjuda in lokala föreningar Ett mer målmedvetet angreppssätt är att bjuda in fiskevårdsföreningar, byaföreningar och andra intressegrupper till en hearing. Föreningarna får berätta vad de sysslar med och vattenrådet informerar. I stora vattenrådsområden behövs flera möten på olika platser. Kommunerna har oftast kontaktuppgifter till föreningarna. Vattenrådet kan också initiera konkreta åtgärdsprojekt, t. ex genom att samla intressenterna, hjälpa till med ansökningar, förmedla kontakter till andra potentiella intressenter, föra dialog med myndigheter mm. Vattenrådet själv eller den aktuella kommunen kan vara projektägare. Ett lyhört och utåtriktat vattenråd fångar lokalt engagemang 25 Vattenråd Hur mår ditt vatten? Kom till Medborgarhuset kl den 22 juni Vi visar hur tillståndet i sjöar och vattendrag är. Vet du något vatten som du tycker borde förbättras? Vattenråd Peter Manner berättar om: Miljöåterställningar i Åbyälven och Byskeälven EXKURSION 21 augusti Alla är välkomna! Åby, Byske och Kåge älvars vattenråd Ume-Vindelälvens vattenråd bjuder på en fältdag då Vindelälvens fiskeråd, Sveaskog och Norra skogsägarna visar på olika åtgärder för bättre vattenkvalitet. vandringshinder för fisk flottledsåterställning skogsplanering vid vattendrag restaurering av våtmarker Lunchpaus med kaffe och macka ingår Onsdag 10 november kl Joentalo, Torneå Välkommen! Buss från Norras kontor Vindeln Bilkortege från Lycksele stadshus baksida ( el. buss i mån av plats). Medtag stövlar och oömma kläder. Hemfärd ca Alla är välkomna! Anmälan senast 18/8 till: Pär Holmström ; par.holmstrom@sas.se eller Daniel Holmqvist ; daniel.holmqvist@lycksele.se

26 6. Andra verktyg för vattensamverkan Förvaltningsplan och delåtgärdsprogram för vattenrådsområdet Alla vattenråd har egna underlag som gäller för sitt vattenrådsområde. I bilagan Miljökvalitetsnormer och åtgärdsbehov för respektive vattenråd finns vattenförekomsterna samlade och här framgår vilka vatten som har god status och vilka som inte har det. För vatten som inte har god status finns förslag på åtgärder som måste vidtas för att dessa skall uppnå god status. Alla vatten har ett ID-nummer som är länkat till VISS. Vattenrådens underlag finns på under vattenförvaltningens arbetscykel/åtgärder för bättre vatten/underlag till åtgärdsprogrammet VISS Vatteninformationssystem Sverige, VISS, är en databas med Sveriges alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Här kan du söka vattenförekomster via en karta eller med namn, göra uttag från databasen, göra rapporter med mera. Mycket av informationen som finns i VISS kan vara svår att förstå om man inte är insatt i alla termer som används inom vattenförvaltningen. Därför finns VISS-hjälp som förklarar olika begrepp samt även en teknisk hjälp. Vattenrådets webbplats Alla vattenråd i Sverige har en gemensam webbplats, Under Bottenviken finns länkar till vattenrådens egna sidor med kontaktuppgifter, protokoll och annan aktuell information.

27 Blanketter för Ansökan om medel för vattenråd i Bottenvikens vattendistrikt och Redovisning av från Länsstyrelsen beviljade medel finns att ladda ner från Länsstyrelsens webbplats, Sök på vattenråd och blanketter Blanketter för redovisning och ansökan om medel Finansieringsguiden vänder sig till den som har en projektidé där avsikten är att förbättra vattenmiljön. Det är en sammanställning av olika fonder och bidragskällor med upplysning om var man hittar mer information. Finns att ladda ner på Guide till finansieringskällor av vattenprojekt i Bottenvikens vattendistrikt 27

28 28

29 Bilagor 1. Förhållningssätt i vattenrådsarbetet 2. Lista med stöddokument som finns på vattenrådens webbplats 29

30 Bilaga 1. Förhållningssätt i vattenrådsarbetet Att skapa en god samverkan och få ett vattenråd att fungera bra ställer krav på ett medvetet sätt att arbeta tillsammans. Arbetet ska vara samverkans- och dialogorienterat, samt fokusera på lärandet. Samverkan innebär en ständig process som innehåller diskussioner, förslag, att presentera egna behov och vara lyhörd för andras. Kom ihåg att deltagarnas olika perspektiv är den viktigaste resursen i arbetet. Samverkan och dialog kan genom perspektivtagande leda till att man hittar nya sätt att lösa gamla problem. Till stöd för vattenrådens ordföranden, styrgrupper och övriga medlemmar bör följande riktlinjer gälla: 30 Lyhördhet Lyhördhet för olika synpunkter utifrån ett helhetsperspektiv på aktuellt avrinningsområde präglar samverkan. Viktigt att känna till alla intressenters behov och påverkan. Båda könens perspektiv tillvaratas i vattenrådets arbete. Kloka, kunniga, engagerade personer som har allas förtroende och ser till helheten före egenintresset väljs till styrgruppen/kontaktperson för vattenrådet. Själva arbetet Välj viktigaste frågorna att arbeta med. Följ sexårscykeln i arbetet. Ha nära kontakt med länsstyrelsernas beredningssekretariat. Allt material som används för vattenrådets arbete är tillgängligt för alla i vattenrådet, exempelvis på rådets egen hemsida. Mandat Deltagarna är utsedda av sin organisation och ansvarar för att information förs mellan vattenrådet och sin organisation i båda riktningarna.

31 Bilaga 2. Lista på stöddokument för vattenråd På vattenrådens webbplats finns nedanstående dokument för stöd i vattenrådsarbetet: Arbetsformer för vattenråd Alla vattenråd i bottenviken har antagit arbetsformer. De stora dragen är lika men detaljer i innehållet kan skilja mellan vattenråden. I detta dokument finns ett exempel på hur arbetsformerna kan se ut för ett vattenråd. Förslag på en arbetsgång för ett vattenråds valberedning Eftersom vattenråden i Bottenviken har formen av nätverk finns inga formella krav på valberedning. Det är dock önskvärt att processen med att utse styrgrupp är tydlig. I detta dokument finns ett exempel på arbetsgång när styrgruppens medlemmar utse. Inspirationslista för vattenråd Listan är en sammanställning med tips på aktiviteter från hela landets vattenråd och andra vattensamverkansgrupper. Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt handledning för vattenråd Ersätter Vattenråd gör inflytande möjligt - en skrift om vad vattenråd är och gör i Bottenvikens vattendistrikt. 31 Finansiering av vattenprojekt Guide till finansieringskällor av vattenprojekt i Bottenvikens vattendistrikt vänder sig till den som har en projektidé där avsikten är att förbättra vattenmiljön. Det är en sammanställning av olika fonder och bidragskällor med upplysning om var man hittar mer information. Mallar/Blanketter Blanketter för: Redovisning av från Länsstyrelsen beviljade medel, Ansökan om medel för vattenråd i Bottenvikens vattendistrikt och Ansökan om att få bilda vattenråd i Bottenvikens vattendistrikt. Informationsfolder om den nya vattenförvaltningen En treviksfolder att skriva ut med kortfattad information om den nya Vattenförvaltningen för utskrift.

32