Kvalitetsredovisning 2009/2010. Pedagogiskt bokslut. Lillelunda Förskola och Familjedaghem

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009/2010 Pedagogiskt bokslut Lillelunda Förskola och Familjedaghem

2 Innehåll Tidsperiod Sid 3 Grundfakta Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Sid 3 Åtgärder enligt 2008/2009 Sid 4 Mål för 2009/2010 Sid 4 Förutsättningar för arbetslagens måluppfyllelse Sid 4-5 Resultat Sid 5 Målområden: Barn och föräldrar är nöjda med Sid 5 barnomsorgsverksamheten. DBV, Barnen ska ha möjlighet att påverka vardagens innehåll under tiden på lokalen. Goda utvecklande lärmiljöer. Sid 6 DBV, Barnen ges möjlighet att prova olika former av skapande. Alla har lika värde Sid 6 DBV, Personalen ser till att alla barn oavsett kön- känner trygghet och behandlas lika. Gemensamt tema inom förskola och DBV. Sid 6 Fsk, Ett inkluderande förhållningssätt som är Sid 7 konkretiserat. DBV, Tidiga förebyggande insatser och Sid 7 okonventionella lösningar. Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Sid 7 Analys Sid 7-8 Uppföljning av likabehandlingsplanen Sid 8 Åtgärder för förbättring Sid 9

3 Kvalitetsredovisning 2009/2010 Lillelunda och Lundsbrunns familjedaghem Budgetenhet: Förskola Tidsperiod Götene kommun genomför läsårsvis ett systematiskt kvalitetsarbete enligt nedanstående modell. Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Metod och datainsamling Åtgärder Värdering Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet Läsårscykeln avslutas med att arbetslagen skriver sina kvalitetsredovisningar. Därefter skrivs enhetens kvalitetsredovisning. Grundfakta Förskolan Lillelunda är beläget i angränsande hus till Lundabyn. Under året har det varit tre avdelningar Enebacken Grön, Enebacken Röd med barn 2-5 år och Trollskogen med barn 1-2 år. Genomsnittet antal barn har under året varit 57 stycken. Personalen på Lillelunda består av förskollärare och barnskötare. Under hösten arbetade 11 personal fördelat på 8.95 tjänst. Vårterminen arbetade 12 personal på 9.5 tjänst. Under våren har även en extra ledningsresurs frilagts motsvarande 10%. Lundabyns familjedaghem har under året bestått av 3 personal, med ca 18 barn i åldern 1-8 år. Familjedaghemmen bedriver sin grundverksamhet i sina hem. På torsdagar samlas all personal och barn i lokalen, dvs. lokaler på Lundagården för att där bedriva mer åldersanpassad verksamhet. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Götene kommuns kvalitetsredovisning grundar sig på: Enheternas egna kvalitetsredovisningar Projektet Attraktiv skolas slutredovisning Extern utvärdering V5 Kvalitets och utvecklingsmodell För att samla in resultat och göra en bedömning av måluppfyllelsen har samtliga enheter använt sig av den tidigare nämnda modellen Att utvärdera på den egna enheten. Enheterna använder en fyragradig bedömningsskala för att klargöra graden av måluppfyllelse % måluppfyllelse Mycket bra % måluppfyllelse Bra % måluppfyllelse Ganska bra 0-39 % måluppfyllelse Mindre bra

4 Åtgärder enligt 2008/2009 Fortsatt stängd dörr och gruppverksamhet i åldersgrupper. Synliggöra läroplanen/verksamheten genom digitala fotoramar. Tydliggöra det kompetenta barnet genom litteraturläsning och diskussioner på förskolan. En tydlig struktur på hur personal och planeringsmöten genomförs så att tid ges till avdelningarnas personal för gemensam planering. Planerad gemensam verksamhet för alla barn minst en gång i månaden. Gemensamt observationssystem på Lillelunda Ge varandra information om barnen på personalmöten. Föräldramöte även på vårterminen. Förbättra planeringen så att den rymmer både sagostund, skapande verksamhet och gymnastik (familjedaghem) Mål för 2009/2010 Innehållet skall leda till att barn omfattas av vårt samhälles gemensamma normer och demokratiska värderingar samtidigt som de skall utveckla en förståelse för sig själva och sin omvärld. Barn och föräldrar är nöjda med barnomsorgsverksamheten Goda utvecklande lärmiljöer Alla har lika värde Gemensamt tema inom förskola och DBV Lillelunda: Ett inkluderande förhållningssätt som är konkretiserat. DBV: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar. Förutsättningar för arbetslagets mål uppfyllelse På Lillelunda arbetar två arbetslag fördelat på tre avdelningar. Personalen bestod genomsnittligt av 9.2 tjänst fördelat under året på förskollärare 5.5 tjänst, 3,7 tjänst barnskötare. Personalstyrkan har utökats med ca. 50 % barnskötartjänst under våren på grund av fler barn i gruppen. Fördelningen pojkar flickor är lika mellan de två avdelningarna för de äldre barnen 12 flickor och 10 pojkar på var avdelning. På avdelningen med de yngre barnen Trollskogen 1-2 år - har 16 barn varit inskrivna. Under året har fördelningen varit övervägande flickor. Under läsåret har det varit inskolning/överinskolning av 10 barn till Enebacken, där de äldre barnen vistas. Lokalerna har utökats med en avdelning på skolan under förmiddagstid mellan klockan Detta har underlättat inskolning av fler barn samt gett övriga grupper större lekutrymme. Under läsåret har all personal fått fortbildning i Reggio Emilia pedagogik, två heldagar och en kvällsföreläsning. All personal har börjat läsa boken Lyssnandets pedagogik av Ann Åberg.

5 För familjedaghemmen gäller följande förutsättningar: DBV s Barngrupp 1 8 år, 10 pojkar och 10 flickor Barngrupp på lokalen: 10 pojkar 1-6 år, 7 flickor 1-4 år Personalen upplever att barngruppen har fungerat något sämre inomhus sedan ett lokalbyte gjordes under februari månad. Utomhus fungerar det bättre Arbetslagets kompetens är bra med lång erfarenhet och återkommande fortbildning Föreläsning om Reggio Emilia höst och vår Långtidssjukskriven personal Korttidssjukskrivningar av personal Flera byten av kända och okända vikarier Nya barn i gruppen Resultat Arbetslaget uppdrag Innehållet skall leda till att barn omfattas av vårt samhälles gemensamma normer och demokratiska värderingar samtidigt som de skall utveckla en förståelse för sig själva och sin omvärld. De yngre barnen känner trygghet genom att det vuxna finns på golvet, och de visar det genom att de använder personalen som utgångspunkt i leken. De få gemensamma regler som finns kan alla barn ta till sig. Barnen är delaktiga i att plocka undan och med hjälp av bilder på dörrarna vet barnen var leksaker o.s.v. hör hemma. De äldre barnens kompissolar har anpassats kring deras egna tankar om hur en kompis ska vara. I den fria leken används den av barnen som ett argument och hjälpmedel vid konflikter. Vi ser att många av barnen har utvecklat sin empati, de hjälper sina kompisar eller hämtar hjälp. Ofta hör man dem säga gick det bra? exempelvis om ett barn faller omkull. De kan uttrycka sig på ett trevligt sätt gentemot sina kamrater och vuxna. Vi hör barnen säga nu tänker du inte på kompissolen. Personalen stärker barnens starka sidor genom positiv respons och uppmuntran. Utvecklingsområde: Mål: Barn och föräldrar är nöjda med barnomsorgsverksamheten. Resultat: Trygga barn och delaktiga föräldrar som känner att de har inflytande. DBV, Barnen ska ha möjlighet att påverka vardagens innehåll under tiden på lokalen. De märks att de yngre barnen är trygga genom att de vågar visa sina känslor. De äldre barnen visar att de gärna kommer till förskolan och de tycker ofta att de får gå hem för tidigt. De är glada och spontana i sitt sätt att vara och söker vuxenkontakt av olika orsaker till exempel för att berätta vad de upplevt, vad de ska göra och ber även om hjälp när någon är ledsen. Årets föräldramöten har varit välbesökta i alla grupper och många har gett en positiv respons på dessa. På utecklingssamtalen uttrycker föräldrarna att de är nöjda med den verksamhet som bedrivs och de ger även negativ kritik när de känner att de är befogat. Den utskickade SKOP-enkäten visar på att 8 av 10 föräldrar är nöjda med verksamheten i helhet på förskolan. Föräldraråden har varit välbesökta när det har inträffat verksamhetsförändringar som rör barnen. I övrigt anser föräldrarna,utifrån den enkät de svarat på, att de får den information de behöver ändå. Därför är föräldraråden för tillfället vilande. Den största delen av föräldragruppen känner att de kan påverka verksamheten om de vill. I de grupper där vårt gemensamma tema bondgården har kommit igång till fullo har föräldrarna visat stort intresse och engagemang.

6 D BV. Barnen visar att de har möjligheter att själva bestämma vad de vill leka med och med vem. Utomhus har de fler valmöjligheter till fri lek. Utvecklingsområde: Mål: Goda utvecklande lärmiljöer. Resultat: Reflekterande medarbetare som har en helhetssyn på barnet och verksamheten. Barn som leker, kreativa och nyfikna barn. DBV, Barnen ges möjlighet att prova olika former av skapande. Barnen och verksamheten diskuteras dagligen och förändringar görs utifrån deras behov. Miljön har anpassats efter barnens ålder och bland de yngre har ommöblering gjort att golvutrymme har frigjorts. Barnens alster synliggörs i barnnivå i och de står ofta och tittar på egna och andras arbeten. De äldre barnen blandar sig ofta i olika åldrar och inspirerar varandra i sina lekar och aktiviteter. Under gruppaktiviteten har de yngre barnen på Enebacken fått större utrymme vilket ger dem mer möjlighet att fritt välja aktiviteter. Femåringarna har Mulleskola ute i skogen. Vi ser att barnen uppskattar och är rädda om naturen genom samtal och att de påminner både de vuxna och varandra om att exempelvis inte skräpa ner. Fyråringarna har gått på Hitta vilse kurs, och de har lärt sig hur man ska göra om man går vilse i skogen. Barnen leker med och använder naturmaterial i skogen och på gården har de förmåga att leka även utan leksaker. DBV, Vi ser att barnen målar både i målarböcker och fritt. De använder olika skapande material i sina lekar. Utvecklingsområde: Mål: Alla har lika värde. Resultat: Ge alla möjlighet att påverka likabehandlingsplanen. Föräldrar och personal har tillgång till Rådgivningscentrum på Lillelunda. Barn som lyssnar på varandra och visar respekt för alla. DBV, Personalen ser till att alla barn oavsett kön- känner trygghet och behandlas lika. De äldre barnens synpunkter har legat som utgångspunkt i Likabehandlingsplanen som skrevs gemensamt av rektor, personal och föräldrar på ett föräldraråd. Barnen visar att de har större förmåga att lyssna på varandra i mindre grupper där alla kan komma till tals. Det positiva barnen gör lyfts fram av personalen vilket bidrar till att barnen får en positiv syn på sig själva och andra. En eftermiddag/månad har Rådgivningscentrum funnits på plats på förskolan. DBV: Trots sjukskrivningar har barnen haft en trygghet i gruppen mycket tack vare kända vikarier. Utvecklingsområde: Mål: Gemensamt tema inom förskola och DBV. Resultat: Samarbete och gemenskap för barn i alla åldrar och verksamheter. De yngre barnen har skapat en bondgård som kontinuerligt uppdateras, barnens intresse har växt i samband med att bondgården har utvecklats. Barnen kommer själva med förslag på vad som ska komma härnäst i temat. Bland de äldre barnen har temat startat och utgår ifrån barnens tankar och idéer. Barnen målar och gör bildkollage kring de studiebesök och andra erfarenheter som de har fått.

7 Utvecklingsområde: Mål: Ett inkluderande förhållningssätt som är konkretiserat. Resultat: Förebyggande, stödjande och utredande insatser under hela uppväxten. Specialpedagogen gör regelbundna besök och har god kännedom om alla barn. Dagliga diskussioner om barnen och verksamheten sker i arbetslaget. Utifrån barns behov har vistelsetiden utökats. Detta har skett i samråd mellan föräldrar, personal och specialpedagog. Beslut har sedan tagits av rektor. Samverkan med föräldrar och fokus på det positiva har lyft barnen. Logoped och psykolog kontakt har tagits vid behov. DBV Mål: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar. Reslutat: Personalen har allmän kännedom om alla barn. Alla barn är gemensamt ansvar. DBV: Personalen upplever att de inte har samma kännedom om alla barnen som de tidigare haft. En faktor kan vara sjukskrivningar under läsåret. Detta kan också ha påverkat tryggheten bland barnen. Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Innehållet skall leda till att barn omfattas av vårt samhälles gemensamma normer och demokratiska värderingar samtidigt som de skall utveckla en förståelse för sig själva och sin omvärld. Barn och föräldrar är nöjda med barnomsorgsverksamheten. Goda utvecklande lärmiljöer. Alla har lika värde. Gemensamt tema inom förskola och DBV. Lillelunda: Ett inkluderande förhållningssätt som är konkretiserat. DBV: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar. Mycket bra Bra Mycket bra Bra Mindre bra Mycket bra Mindre bra Analys Det finns en gemensam grundsyn på barnen och ständiga diskussioner sker i arbetslagen kring normer och värden. Trots det är det viktigt att inte avstanna i diskussionerna utan ge det tid på ex. arbetslagsplaneringar osv. Arbetet med kompissolen har utvecklats under de år man har arbetat med den. Än mer nu så utgår kompissolen från barnens tankar om hur man är mot varandra. Det framgår att barnen lär av varandra och personalen har utvecklat arbetet kring solen och använder den som ett redskap i arbetet med värdegrundsfrågor och likabehandling. Föräldrar har, tillsammans med personal, diskuterat likabehandlingsplanen och de förslag som framkom ligger mer till grund för verksamheten. Under året har personalen medvetet arbetat med att försöka tillgodose de önskemål som föräldrarna har. Trots det visar SKOP-enkäten kring nöjd-barnomsorgsindex ett relativt lågt värde i kommunen för Lillelunda.

8 Här ligger nu ett analysarbete om vad vi kan förändra/bli medvetna om för att höja denna nivå. För familjedaghemmen visar resultatet kring samma fråga att majoriteten av föräldrarna är nöjda. Arbetssätten och lärmiljöerna har under året varierat beroende på barngruppens sammansättning. Genom påbörjat arbete med Lyssnandets pedagogik och den inspiration som föreläsningarna har gett upphov till diskussioner kring arbetssätt och förskoletraditioner. Hur mycket av det som görs sitter i väggarna? Genom bland annat tvärgrupper mellan arbetslagen ges olika bilder av hur verksamheten kan förändras och stimuleras. Bland de yngre sker mer dokumentation nu i barnens nivå och bilder sätts upp bakom ett plexiglas på väggen. Flera av de yngsta kan då titta på bilderna och känna/peta utan att bilderna åker ner eller går sönder. Golvytan används mer och personalen är närmare barnen i golvnivå. Detta för att barnen skall se var personalen finns samt känna en trygghet. Bland de äldre väljer barnen genom bilder vad de vill göra och pedagogerna är mer med och handleder i leken/aktiviteten. Temaarbetet har intresserat många av föräldrarna och det har även gjorts bondgårdsbesök av en grupp. Flertalet av föräldrarna går in på avdelningen för att ta del av den dokumentation som visar på barnets dag. De införskaffade digitala fotoramarna har fått en positiv respons bland både föräldrar och barn. Hos familjedaghemmen har ett lokalbyte under våren tagit mycket tid och energi. Olyckligtvis sammanföll tidpunkten för lokalbytet då personal var sjukskriven. Detta har påverkat gruppen då man upplever att det varit svårt att få en trygg barngrupp och funktionsduglig/trivsam lokal. Man upplever att det praktiska arbetet har fått övertaget kring de aktiviteter som man egentligen skulle vilja göra mera så som pyssel, sångstunder osv. Det inkluderande förhållningssättet visar sig i de arbetssätt som bedrivs på förskolan. Det finns en vilja bland personalen att se hela barnet hela dagen, men det är inte alltid man upplever att man räcker till kring den stöttning som kan behövas till ett barn eller en familj. Personalen upplever ändock att den stöttning som rektor och specialpedagog har givit vid behov har varit bra. En bidragande orsak till detta är det utökade samarbetet mellan förskolans personal och enhetens specialpedagog. Uppföljning av likabehandlingsplanen Visionen för förskolan och familjedaghemmens likabehandlingsplan visar på: Alla barn och vuxna är lika mycket värda Alla på enheten skall visa varandra hänsyn och respekt, omtanke och hjälpsamhet, visa förståelse och handla därefter. Var och en skall respekteras för den man är oavsett etniska tillhörighet, trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller kön. Vi skall motarbeta alla former av kränkande behandling såsom: Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag eller knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad för fula ord) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- eller bildburna (t.ex. klotter, teckningar m.m.) Utifrån kartläggningen arbetar personalen med det förebyggande arbetet utifrån olika ansvarsområden barngruppen, föräldrarna och personalen. Under förra läsåret har man arbetat med litteraturen Tilda av is och sol och Kompissolen för att förhindra att kränkande behandling.

9 Framtagandet av planen skedde tillsammans med föräldrar på ett föräldraråd. Planen finns också på hemsidan. Utifrån nulägesanalysen fanns följande att arbeta med: Åtgärder i nulägesanalysen Alla vuxna ser och bekräftar det positiva i det barnen gör, så att barnen känner att de duger. Uppdatera och arbeta med vår kompissol i alla grupper. Lära barnen skillnaden mellan att göra dumma saker och att vara dum. Lära alla barn att nej är ett nej och att stopp betyder att man måste sluta med det man gör. Ha en kontinuerlig kontakt med specialpedagogen. Flertalet av åtgärderna har man arbetat med då förhållningssättet i bland annat Lyssnandets pedagogik stärker barnets självkänsla, vilket också är delar i punkterna ovan. Uppdateringen av Kompissolen är ett fortsatt arbete då barngruppen förändras och Kompissolen bygger på alla barns delaktighet. Åtgärder för förbättring Mer gemensamt arbete kring Tema Bondgården. Fortsatta diskussioner kring hur vi anpassar verksamheten så att barnen som kommer under läsåret tas emot på bästa sätt. Gäller både förskolan och familjedaghemmen. Fortsätta arbetet kring barn med speciella behov. Börja om med boken Lyssnandets pedagogik och hålla diskussionen kring hur vi kan anpassa verksamheten utifrån den öppen och aktuell. Fortsätta med ett gemensamt tema för alla verksamheter. Hos familjedaghemmen skall barnen ges fler tillfällen att få sjunga tillsammans och lyssna på sagor och musik Elisabeth AnderssonHult Rektor

10