Anestesisjuksköterskans upplevelse av situationer med svår intubation och lagarbetet i samband med en sådan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anestesisjuksköterskans upplevelse av situationer med svår intubation och lagarbetet i samband med en sådan"

Transkript

1 Specialistsjuksköterskeprogrammet Anestesisjuksköterskans upplevelse av situationer med svår intubation och lagarbetet i samband med en sådan Författare Tobias Berglund Handledare Pranee Lundberg Examinator Björn Wikehult Examensarbete i Vårdvetenskap Inriktning anestesisjukvård Avancerad nivå, 15 hp VT 2011

2 SAMMANFATTNING Bakgrund: Att etablera och säkra patientens luftvägar med intubation är en av anestesiologins viktigaste grundpelare och ingår därmed i anestesisjuksköterskans kompetensområde. Syfte: Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelse av situationer med svår intubation och lagarbetet i samband med en sådan. Metod: Studiens design är deskriptiv och explorativ med en kvalitativ ansats som metod där tio anestesisjuksköterskor i åldrarna 28 till 51 år intervjuades. Semistrukturerade öppna intervjufrågor användes för datainsamlingsmetoden. Bearbetningen av det insamlade materialet bearbetades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier av upplevelser identifierades: Tankar och reaktioner (stress och mental förberedelse), Kommunikation mellan anestesiolog och anestesisjuksköterska (vikten av en tydlig kommunikation, kommunikation som upplevdes positiv, samt bristande kommunikation), Ledarskap, Arbetsmiljö, och Den preoperativa bedömningen av patientens luftväg. Slutsats: En tydlig kommunikation och ett bra ledarskap var en väsentlig del i arbetet med en svår intubation. En bristande arbetsmiljö kunde ibland uppstå i form av hög ljudnivå på operationssalen. Väsentliga detaljer kring patientens luftväg som försvårade en intubation luftväg kunde uppmärksammas om den preoperativa bedömningen skulle vart fullständigt gjord. Detta är något som både anestesisjuksköterskor och anestesiologer bör beakta i sitt arbete i situationer med svår intubation. Nyckelord: Anestesisjuksköterska, upplevelse, svår intubation, lagarbete

3 ABSTRACT Background: Intubation is one of the most important ways to secure the airway of the patient and is consequently an important skill for nurse anesthetists. Aim: The aim of the study was to investigate experiences of nurses anesthetists during difficult intubation and the team work during such occasions. Method: The study is descriptive and explorative in nature with a qualitative approach based on interviews with 10 different nurses anesthetist in the age between 28 and 51. Semi-structured questions where used for data sampling. The gathered data was analyzed and evaluated qualitatively. Results: Five different categories of experiences could be indentified: Thoughts and reactions (stress and mental preparations), communication between anesthesiologist and nurse anesthesia (the importance of clear communication, positive communication, as well as lacking communication), leadership, working environment and the preoperative judgments of the patient s respiratory passage. Conclusion: Clear communication and good leadership was clearly important during difficult intubation. A loud atmosphere could sometimes develop into a deficient working environment in the operating room. Important details regarding the patients airway could be detected if the preoperative analysis was made properly. This is something both nurses anesthesia and anesthesiologists should consider during situations with difficult intubation. Keywords: Nurse anesthesia, experience, difficult intubation, teamwork

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND...1 Specialistsjuksköterskans roll inom anestesisjukvård... 1 Intubation...1 Definition av svår intubation...2 Att förutse en svår intubation...3 Handläggning av svår intubation...3 Stress och lagarbete i situationer med svår intubation... 4 Problemformulering...5 Syfte... 6 Frågeställningar...6 METOD...6 Design...6 Urval... 6 Datainsamlingsmetod...7 Tillvägagångssätt... 7 Dataanalys...7 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 8 RESULTAT... 8 Tankar och reaktioner...9 Kommunikation mellan anestesiolog och anestesisjuksköterska...11 Ledarskap...12 Arbetsmiljö...13 Den preoperativa bedömningen av patientens luftväg...15 DISKUSSION Huvudresultat...15 Resultatdiskussion Metoddiskussion... 19

5 Förslag till vidare undersökningar Slutsats...20 Kliniska implikationer REFERENSER...21 BILAGA BILAGA BILAGA

6 BAKGRUND Specialistsjuksköterskans roll inom anestesisjukvård Anestesisjuksköterskans övergripande kompetensområde är anestesiologisk vård. Detta förutsätter att anestesisjuksköterskan har goda kunskaper både inom det omvårdnadsvetenskapliga arbetet och det medicinska arbetet. Dessutom krävs kunskaper inom arbetsmiljö, etik, medicinsk teknik, pedagogik, vetenskapsteori, kunskap om lagar och förordningar samt kunskap om arbete vid stora olyckor och katastrofer. I den perioperativa vården, det vill säga pre-, intra-, och postoperativt, där oftast korta möten förekommer med patienten skall anestesisjuksköterskan bidra till lugn och trygghet samt professionell anestesiologisk omvårdnad och medicinsk kompetens. Anestesisjuksköterskans huvudsakliga arbetsuppgift i samråd med anestesiolog är att påbörja, underhålla samt avsluta anestesi, detta på ett sätt som utgår från patientens resurser och behov (ANIVA & SSF, 2008). När patienten är sövd av anestesipersonal eller blivit medvetslös i samband med skalltrauma har denne ofta förlorat den största delen av sin normala tonus i skelettmuskulaturen. Risken är då överhängande att patientens tunga faller bakåt och hindrar luft att passera till lungorna för gasutbyte. Att då förse patienten tillräckligt med syrgas genom att etablera och upprätthålla fria luftvägar med hjälp av intubation är en av den mest centrala och den enskilt viktigaste uppgiften i anestesiologisk vård och ingår därmed i anestesisjuksköterskans kompetensområde (ANIVA & SSF, 2008; Selldén, 2005) Intubation Intubation med endotrakealtub är det vanligaste tillvägagångssättet att säkra patientens luftväg i samband med anestesi. Vid operationer samt i de fall när patienten, på grund av trauma eller allvarlig sjukdom, inte på egen hand kan upprätthålla fri luftväg och andning används intubation med trakealtub för att garantera patientens syrgastillförsel samt skydda patientens luftväg mot främmande föremål, det vill säga aspiration (Warner, Sharar, Copass & Bulger, 2009). Vanligen används ett laryngoskop, vars blad förs ner i munhålan för att att skapa fri sikt till stämbanden. Trakeltuben förs ner mellan stämbanden till korrekt position i trakea, detta efter att patienten sövts med anestesiläkemedel (Halldin & Lindahl, 2005). Intubation är i de flesta tillfällen tekniskt okomplicerad (Rose & Cohen, 1994). Då upprätthållandet av den fria luftvägen med hjälp av intubation misslyckas beror det i allmänhet på otillräcklig kunskap hos den som handhar patientens 1

7 luftväg. Det förekommer dock tillfällen där intubationen är komplicerad, inte bara för novisen utan även för kunnige (Calder, 1992). Definition av svår intubation Syrgasbrist som föranletts av ofri luftväg hos patienten är den vanligaste anestesirelaterade orsaken till perioperativ död eller allvarlig skada på vitala organ (Arbous et al., 2001). Den uppstår vanligtvis hos en patient där intubation eller maskventilation är svår eller omöjlig. Detta är något som varje anestesiolog och anestesisjuksköterska riskerar att hamna i under sin yrkesverksamma karriär (Selldén, 2005). Det finns i dagsläget enligt litteraturen ingen tydlig och klar internationell standarddefinition för vad svår luftväg och därmed svår intubation innebär i praktiken. Dock har American Society of Anesthesiologists Task Force on Management of the Difficult Airway gjort en sammanställning av ett flertal studier och tagit fram en inofficiell definition där svår eller omöjlig maskventilation och intubation där utbildad anestesipersonal upplever svårigheter (Rose & Cohen, 1996; ASA Task Force, 2003). Patientens luftväg kan vara komplicerad på grund av en rad olika omständigheter. Dels kan patienten vara svår att maskventilera vilket innebär att det uppstår svårigheter att hålla masken tätt mot patientens mun och näsa då avvikande anatomi kan förekomma. Detta gör att tillräckligt med syrgas inte når lungorna för ett adekvat gasutbyte. Svår laryngoskopi är också ett problem som kan uppstå, vilken är den vanligaste primära orsaken till svår intubation. Det innebär att det är svårt eller omöjligt att visualisera någon del av stämbanden. Även vid tydlig visualisering av stämbanden kan svårigheter av intubationen uppstå p.g.a. exempelvis vid patologi i trakea (ASA Task Force, 2003; Langeron, Amour, Vivien & Aubrun, 2006). Svenska föreningen för anestesi och intensivvård har dock tagit fram nationella riktlinjer som definierar svår intubation som: Svår intubation föreligger när korrekt tubläge ej har kunnat erhållas trots tre optimala intubationsförsök eller inom tio minuter efter det första försöket påbörjades (Selldén, 2005). Definitionen av ett optimalt intubationsförsök innebär enligt Selldén (2005) att följande punkter skall vara uppfyllda: Rimlig erfarenhet hos intubatören. Fungerande laryngoskop. Bästa möjliga val av intubationsutrustning. Optimal uppläggning av patienten. Adekvat muskelrelaxation. Optimal positionering av larynx. 2

8 Att förutse en svår intubation För att minimera risken att hamna i en situation där patienten är sövd och intubationen misslyckas görs därför en preoperativ bedömning av patientens luftvägar när denne är vaken för att förutse en svår intubation (Shiga, Wajima, Inoue & Sakamoto, 2005). En adekvat bedömning av patientens luftväg inför operation är en mycket viktigt åtgärd i anestesipersonalens arbete, vanligtvis genomförs den preoperativa bedömningen av en anestesiolog. Även en genomgång av patientens anamnes är viktig, då till exempel snarkning och sömnapné kan vittna om att en eventuell svår intubation kan uppstå (Langeron et al., 2000). Om den preoperativa bedömningen av patientens luftvägar inte blir fullständigt gjord, kan viktig information om eventuella avvikelser i dennes luftvägsanatomi gå förlorad. Det kan leda till att onödigt många intubationsförsök görs. Komplikationer kan då uppstå i form av blödningar, sekretion och ödembildning vilket ytterligare kan försvåra eller omöjliggöra en intubation (Benumof, 1991; Caplan, Posner, Ward & Cheney, 1990) De kliniska tecknen på patienten som kan indikera i en svår intubation är kort hals, flyende haka, dålig tandstatus, svårigheter att gapa samt stel nacke (Brodsky, Lemmens, Brock-Utne, Vierra & Saidman, 2002). Den vanligaste klassificeringen som används som ett mätinstrument av patientens luftvägar preoperativt inom anestesin är Mallampati-skalan. Denna skala används genom att visuellt identifiera viss anatomi i mun och svalg hos patienten när denne gapar som kan avgöra om intubationen blir komplicerad (Mallampati, et al, 1985). Dock kan en klassificering enligt Mallampatiskalan inte användas enskilt för att förutsäga en svår intubation, utan bör med fördel kombineras med andra mätmetoder såsom tyreomental distans som utgör avståndet mellan övre avgränsningen av adamsäpplet och hakspetsen samt sternomental distans som utgör avståndet mellan halsgropen och hakspetsen (Iohom, Ronayne & Cunningham, 2003; Shiga, et al, 2005) Trots en omsorgsfull preoperativ bedömning av patientens luftväg går det dock inte alltid att förutse en svår eller omöjlig intubation. Det är dessa gånger betydande svårigheter kan uppstå som kräver en snabb handlingsberedskap från anestesipersonalens sida (Butler & Clyne, 2003; Wilson, Spiegelhalter, Robertson & Lesser, 1988). Handläggning av svår intubation Att inte kunna trygga patientens luftväg är en akut situation som måste lösas omgående. Tiden är en väsentlig faktor när svår intubation uppstår. Lyckas inte anestesipersonalen trygga patientens luftväg med intubation när patienten är sövd, sjunker snabbt dennes syrgasnivåer i kroppen vilket kan få 3

9 fatala konsekvenser. Situationer som inte ger full kontroll över luftvägen ställer stora krav på improvisationsförmåga hos anestesisjuksköterska och anestesiolog. Därför skall alltid en strategi för hur intubationen skall genomföras och diverse intubationshjälpmedel finnas till hands (Henderson, Popat, Latto & Pearce, 2004; Crosby, et al. 1998). I en situation där patienten i den preoperativa bedömningen av dennes luftväg anses svårintuberad bör anestesipersonalen välja en strategi för intubationen innan patienten sövs. Strategin baseras på arten av luftvägsabnormitet, vilken typ av planerad operation samt anestesipersonalens egna färdigheter. Strategin bör även innefatta en alternativ handlingsplan om något moment i den ordinarie planen skulle misslyckas. En intubationsvagn innehållande en rad olika hjälpmedel vid svår intubation bör finnas i patientens absoluta närhet (ASA Task Force, 2003; Lavery & McCloskey. 2008). Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI) har arbetat fram en nationell handlingsplan för hur patienter som anses ha en förutsedd intubationssvårighet där vanlig konventionell laryngoskopi inte bedöms som framgångsrik, se Algoritm A i Bilaga 1 (Selldén, 2005). I de situationer när den preoperativa bedömningen inte givit sådan information om patientens luftväg att den kan betraktas som svår kan dock ändå en situation uppstå där patienten är svårintuberad, det vill säga en oväntad svår intubation. Dessa situationer ställer höga krav på anestesipersonalens improvisationsförmåga. Liksom vid väntad intubationssvårighet utgör förhållandena vid maskventilation den avgörande faktorn för fortsatt handlande. Är maskventilation relativt lätt skapas ett andrum för personalen att skapa en strategi för fortsatt handlande (ASA Task Force, 2003). De gånger maskventilation är svår eller omöjlig på grund av att luftvägen helt eller delvis är förträngd är tiden en avgörande faktor, denna situation är dock ytterst ovanlig (Combes et al., 2004). SFAI har arbetat fram en nationell handlingsplan för oväntad intubationssvårighet, Algoritm B, se Bilaga, 1. Selldén, 2005). På sjukhuset i Mellansverige där denna intervjustudie är gjord finns lokala handlingsplaner för förutsedd svår intubation samt oförutsedd svår intubation, de stämmer helt överens med SFAI:s nationella riktlinjer (Fors, 2004) Stress och lagarbete i situationer med svår intubation I en akut situation, i vilken upprätthållandet av patientens luftväg med hjälp av intubation är svår eller omöjlig, som leder till en snabb försämring av patientens tillstånd kan framkalla negativ stress hos personalen (Perry, 2005; Hall, 2004). I sådana situationer, där tiden ofta är en avgörande faktor och snabba beslut måste tas är det av största vikt att lagarbetet och ledarskapet är tydligt och 4

10 fungerar på ett adekvat sätt (Salas, Rosen & King, 2007). Den arbetsgrupp som berörs av den akuta situationen måste hela tiden få information från den person som tagit på sig ledarskapet om vad som blir nästa steg i handlandet (Dagnone, McGraw, Pulling & Patteson, 2008). Ett adekvat lagarbete och ledarskap med en tydlig kommunikation leder till att patienten får rätt och snabb behandling i akuta situationer (Gaba, Howard, Fish, Smith & Sowb, 2001). Sjuksköterskor upplever att en god och tydlig kommunikation samt en bra relation mellan personalkategorier är en viktig del som gör att arbetet och arbetsmiljön blir bättre (Bégat, Ellefsen & Severinsson, 2005). En högljudd arbetsmiljö som medför att personalen har svårt att kommunicera med varandra samt där yttre störande moment innebär avbrott i arbetet kan den negativa stressen hos personalen öka vilket ytterligare försämrar lagarbetet runt patienten (While & Barriball, 1999). De situationer när ledarskapet fungerar mindre bra, och där kommunikationen mellan vårdgivare är bristfällig beror många gånger på en stark hierarkisk organisation där alla inte får uttrycka sina synpunkter. Även att personalen i arbetsgruppen är obekanta med varandra och varandras arbetssätt kan ha en negativ betydelse för hur teamarbetet och ledarskapet fungerar. För att gruppen skall kunna arbeta tillsammans med goda resultat som följd är det viktigt att en fungerande kommunikation och att en meningsfull social samordning finns inom gruppen, detta ger en positiv inverkan på teamarbetet (Cole & Crichton, 2006). Lagarbetet och ledarskapet är viktiga för patientsäkerheten. Bristande kommunikation mellan vårdgivare är en vanlig orsak till fel och misstag på en operationssal (Makary et al., 2006). Ett väl utvecklat lagarbete mellan anestesiolog, anestesisjuksköterska samt anestesiundersköterska är en förutsättning för ett effektivt omhändertagande av patienten. Lagarbetet innebär att hela teamets olika kompetensområden och erfarenheter nyttjas till fullo (Cook, Gerrish & Clarke, 2001). Vid en situation när svår intubation förväntas, eller oförutsett uppstår är det inte enbart anestesipersonalens intubationstekniska färdigheter som är av betydelse. Även de icke-tekniska färdigheterna såsom god kommunikation, snabbt beslutstagande, prioritering och egenskapen att kunna arbeta i team är av stor vikt för att lösa problemet (Fletcher, McGeorge, Flin, Glavin & Maran, 2002). Problemformulering Att säkerställa en fri luftväg med hjälp av intubation hos patienten är en viktig del av anestesisjuksköterskans kompetensområde. Valet av detta ämne grundar sig på författarens eget intresse för upprätthållandet av en fri luftväg och eventuella svårigheter som kan uppstå. Det finns mycket forskat om handläggning av svår intubation och hur en sådan kan förutses. Dock finns det 5

11 begränsad kunskap och forskning om vad och hur anestesisjuksköterskor upplever i situationer samband med svår intubation. Mot bakgrund av detta vill författaren därför synliggöra hur anestesisjuksköterskan som medverkar vid en svår intubation upplever situationen, angående stress, ledarskap etcetera. Kunskap om hur arbetet vid svår intubation upplevs av anestesisjuksköterskan kan påvisa vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras genom fortbildning. Syfte Syftet var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelse av situationer med svår intubation och lagarbetet i samband med en sådan. Frågeställningar 1. Hur upplever anestesisjuksköterskan situationer med svår intubation? 2. Hur upplever anestesisjuksköterskan lagarbetet i samband med svår intubation? METOD Design Studien har en empirisk karaktär och grundar sig på anestesisjuksköterskans upplevelser av situationer med svår intubation. Studiens design är deskriptiv och explorativ med en kvalitativ ansats som metod. En kvalitativ ansats ansåg vara mest passande på grund av att studiens fokus var att undersöka upplevelser. Urval Målmedvetet urval med hjälp av kluster har använts. Detta innebär att författaren valt ut de personer som kan bidra med nödvändig information till studien. Genom att använda sig av intervjupersoner som har god kunskap och erfarenhet av företeelsen som studeras kan detta öka informationsinnehållet i studien (Holme & Solvang, 1997). Kriterierna för urvalet var att båda könen är representerande samt att det fanns en spridning avseende ålder och antal yrkesverksamma år som anestesisjuksköterska. Informanterna i studien har medverkat vid minst en situation där svår intubation förekommit, endera förutsedd svår intubation eller oförutsedd svår intubation. Studien baseras på intervjuer från tio anestesisjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige. Informanterna bestod av sex kvinnor och fyra män där dess ålder varierade mellan 28 till 51 år (medelvärde = 36 år). Yrkeserfarenheten varierade från ett år till 21 år (medelvärde = 7 år). 6

12 Datainsamlingsmetod För att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelse ansågs intervju vara ett lämpligt tillvägagångssätt (Kvale, 1997). Semistrukturerade öppna intervjufrågor användes för datainsamling. Intervjufrågorna utvecklades av författaren för att ge informanterna möjligheten att beskriva sina upplevelser. Fyra intervjufrågor ställdes till intervjupersonerna. För att få ett större och djupare innehåll i intervjuerna kompletterades frågorna med fördjupningsfrågor. En intervjuguide användes som hjälp för författaren, se bilaga 2. Tillvägagångssätt Samtliga intervjupersoner som uppfyllde kriterierna för urvalet kontaktades personligen med en förfrågan om att deltaga i studien. Vid detta tillfälle fick även intervjupersonerna ett informationsbrev som beskrev det huvudsakliga syftet med studien och information om att deltagandet var frivilligt och kunde avbrytas om så önskades, se Bilaga 3. Därefter bestämdes tid för intervjun. I samband med intervjusituationen gavs personerna även en muntlig information för att på så sätt försäkra att informanten tagit till sig innebörden i informationsbrevet. Intervjuerna genomfördes under en period av två veckor, de hölls i ett enskilt rum på sjukhuset, avskilt från operationsavdelningarna. Intervjutiden varierade tills dess när ingen ny information framkom, intervjuerna varande mellan minuter. Alla intervjuer spelades in på en diktafon för att sedan transkriberas i sin helhet. Efter att studien godkänts och avslutats förstördes banden. Dataanalys Informationen från intervjuerna bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, detta för att fokusera på informantens berättelse och egna upplevelser av en speciell situation (Graneheim & Lundman, 2008). Efter att transkriberingarna av intervjuerna genomfördes ordagrant lästes de igenom ett flertal gånger för att författaren skulle kunna skapa sig en helhetsuppfattning och känsla för materialet. Meningar och fraser från det transkriberade materialet som innehöll relevant information gentemot frågeställningarna och syftet togs ut, så kallade meningsbärande enheter. Vidare kondenserades de meningsbärande enheterna, detta för att korta ner texten men ändå bibehålla det centrala i innehållet. De kondenserade meningsenheterna kodades och grupperades i kategorier som avspeglade det centrala budskapet i intervjuerna. De koder som liknade varandra identifierades för att slutligen resultera i huvudkategorier. I Tabell 1 beskrivs ett exempel på hela analysförfarandet. Tabell 1. Analysförfarandet 7

13 Meningsenheter Kondensering Koder Underkategorier Kategorier..kan bli lite stimmigt, rörigt och hög ljudnivå på salen när vi har en patient som är svårintuberad, alla vill hjälpa till, men egentligen blir det bara värre när alla ska prata i munnen på varandra, man hör ju ingenting då. Det finns ju heller ingen ljuddämpande effekt inne på salen, det ekar väldigt mycket när många pratar. Blir rörigt, alla vill hjälpa till. Pratar i munnen på varandra, ekar när många pratar. Oordnad arbetsmiljö Arbetsmiljö...Men om det är en oväntad svår intubation, om det uppstår helt plötsligt bara, då kan jag känna att jag blir lite stressad, ett adrenalinpåslag. Om oväntad svår intubation uppstår. Blir lite stressad. Stress vid svår intubation Stress Tankar och reaktioner...man har innan sövning pratat ihop sig med läkaren, vad han tycker, vad vi ska ha för strategi. Just det kan jag tycka är väldigt viktigt, att man har en strategi tillsammans med läkaren, att man pratar ihop sig. Pratat ihop sig med läkaren. Har en strategi tillsammans, det är bra. Kommunikation innan sövning Kommunikation som upplevdes positiv Kommunikation mellan anestesisjuksköterska och anestesiolog ETISKA ÖVERVÄGANDEN Deltagande i denna studie var frivilligt. Möjlighet till att avbryta deltagandet under studiens gång fanns och intervjupersonerna informerades om detta både skriftligt samt muntligt. Allt material som framkom under intervjuerna förvarades på en säker plats fram tills dess att examensarbetet färdigställdes. Därefter förstördes materialet. Allt material kodades, förvarades och presenterades på ett sådant sätt att identifiering av den intervjuade inte var möjlig (Kvale, 1997). Denna studie granskades inte av en etisk kommitté, därför förhöll sig författaren sig till, och respekterade etiska krav och regler (CODEX, 2010). RESULTAT Fem kategorier av upplevelser bland anestesisjuksköterskor när det gäller svår intubation identifierades. De var 1. Tankar och reaktioner, med underkategorierna Stress samt Mentala förberedelser. 2. Kommunikation mellan anestesiolog och anestesisjuksköterska, med underkategorierna Vikten av en tydlig kommunikation, Kommunikation som upplevdes positiv samt Bristande kommunikation. 3. Ledarskap. 4. Arbetsmiljö. 5. Den preoperativa bedömningen av patientens luftväg. Detta synliggörs i Tabell 2, Kategorier och underkategorier. Resultatet presenteras i löpande text där texten styrks av citat från informanterna som deltagit i studien. Tabell 2. Kategorier och underkategorier. 8

14 Kategorier Tankar och reaktioner Kommunikation mellan anestesisjuksköterska och anestesiolog Underkategorier Stress Mentala förberedelser Vikten av en tydlig kommunikation Kommunikation som upplevdes positiv Bristande kommunikation Ledarskap Arbetsmiljö Den preoperativa bedömningen av patientens luftväg Tankar och reaktioner Arbetet i samband med svår intubation beskrev anestesisjuksköterskorna att tankar och reaktioner uppstod. Tankarna de upplevde var främst inriktade på hur de förbereder sig mentalt inför eller under arbetet i samband med svår intubation. Reaktionerna de upplevde var i första hand fysiska reaktioner såsom stress. Denna kategori består av två underkategorier, Stress samt mentala förberedelser. Stress Stress som upplevdes negativ för anestesisjuksköterskorna var framförallt när det inträffade en oförutsedd svår intubation när patientens saturation började sjunka till kritiska nivåer, alltså att anestesipersonalen inte får in tillräckligt med syrgas i patienten. Den stress som då uppstod var knuten till om även läkaren blev stressad och inte visade handlingsberedskap. Detta var dock något som enbart ett fåtal av anestesisjuksköterskorna varit med om på grund av att det inträffar i undantagsfall....så klart kan man ju bli superstressad när man inte får ner luft i patienten, självklart/.../ Den gången föll patienten till en saturation runt 60% om jag minns rätt, narkosläkaren som 9

15 jag arbetade med det jourpasset verkade inte så van med sådana här urakuta situationer så han blev ju väldigt tagen, det fixade sig ju tillslut som tur va. Som tur är inträffar ju nästan aldrig sånt här, jag har bara varit med om det en gång under mina år i yrket. De tillfällen jag upplever att... att jag får en slags negativ stress är när vi har tex ett trauma nere på akuten med skador i halsregionen som gör intubationen svår, allt blir oväntat när man springer på ett sådant larm så Majoriteten av anestesisjuksköterskorna upplevde att de inte blev stressade av situationer med svår intubation. De uttryckte att det inträffar i undantagsfall att en patient blir akut dålig på grund av att fri luftväg med intubation inte kunde etableras. De uttryckte istället att de blev mera fokuserad på sin uppgift när det var en väntat svår intubation eller en oväntad svår intubation. Men det är ju så mycket som spelar in, vilken slags person man är...jag är ju ganska stresstålig, och blir inte så stressad. Svåra luftvägar har vi flera gånger i veckan, så vi är ju alltid väl förberedda för det. Och det går ju bra 999 gånger av Man blir ju lite stressad ibland, eller kanske inte just stressad, jag blir nog lite mera fokuserad på det jag ska göra Situationen blir ju lite knivigare när nån är svårintuberad, man blir ju lite mer fokuserad då, det bör man ju bli. En del av anestesisjuksköterskorna beskrev att de fick ett adrenalinpåslag i samband med situationer med svår intubation. De upplevde inte det som stress utan mera att koncentrationen och fokuseringen höjdes en nivå. Detta, som anestesisjuksköterskorna beskrev som ett adrenalinpåslag var något de upplevde som något positivt. Nu har ju jag inte varit om så många men...men man blir ju lite, vad ska man säga...kanske inte stressad...men man får ju ändå ett litet adrenalinpåslag som gör att man blir mer fokuserad Men om det är en oväntad svår intubation, om det uppstår helt plötsligt bara, då kan jag får ett adrenalinpåslag vilket jag kan tycka är positivt. 10

16 Mentala förberedelser Här beskriver anestesisjuksköterskorna hur de förbereder sig vid en svår intubation. Främst handlar det om att de tänker igenom innan vad som skall göras och eventuella strategier för den svåra intubationen. När patienten är ett barn blev tankesättet annorlunda i form av att anestesisjuksköterskorna tänkte mer på vad som kan gå fel i samband med intubationen samt hur de i så fall skulle kunna lösa problemet. Vet man om att det är en svår intubation, då hinner man ju förbereda sig med utrustning och mentalt, tänka igenom vad gör jag ska göra om inte det går att intubera och så vidare Förberedelser mentalt, det kanske är annat om det är barn och så där som är förutsett jättesvår, då tänker jag kanske igenom sceneriet noggrannare och blir nog lite mer på tå så att säga Kommunikation mellan anestesiolog och anestesisjuksköterska Den kommunikation som beskrevs av anestesisjuksköterskorna var den verbala kommunikationen gentemot anestesiologen på operationssalen i samband med svår intubation. Detta kunde gälla både oväntat svår som väntat svår intubation. Anestesisjuksköterskorna beskrev vikten av en tydlig kommunikation, kommunikation som upplevdes som positiv samt bristande kommunikation. Därför har dessa valts att bli underkategorier. Vikten av en tydlig kommunikation Här beskriver anestesisjuksköterskorna att en tydlig kommunikation var av yttersta vikt för att arbetet skall fortlöpa på ett effektivt sätt. Flertalet av anestesisjuksköterskorna nämnde tydliga direktiv som ett ledord. Detta gjorde att arbetet med patienten blev bättre. Det mesta av arbetet gick snabbare och alla i anestesipersonalen visste vad de skulle göra i dessa situationer Men man måste ju ändå få ordinationer från narkosläkaren för att kunna jobba liksom, tydliga direktiv är mycket viktigt tydliga direktiv från doktorn om vad som ska göras, det är ju väldigt viktigt i de här situationerna. Det gör att arbetet flyter på bättre 11

17 Kommunikation som upplevdes positiv Anestesisjuksköterskorna beskrev att kommunikationen gentemot anestesiologen är mycket viktig i samband med svår intubation. Att anestesisjuksköterskan och anestesiologen hela tiden har en dialog med varandra. Att delegeringar tydligt ges samt att de tillsammans diskuterar fram eventuella strategier upplevdes av anestesisjuksköterskorna betydelsefullt för arbetet.... man har innan sövning pratat ihop sig med läkaren, vad han tycker, vad vi ska ha för strategi. Just det kan jag tycka är väldigt viktigt, att man har en strategi tillsammans med läkaren, att man pratar ihop sig. Läkaren sa tydligt och högt vad jag skulle ge, och vad jag skulle förbereda, det blir väldigt lättjobbat när kommunikationen fungerar bra. Det blir inga frågetecken någonstans under arbetet när man tillsammans med läkaren arbetar på det sättet. Bristande kommunikation Här beskrev anestesisjuksköterskorna situationer vid svår intubation där de upplevde att kommunikationen varit bristande. Främst handlade det om att anestesiologen varit otydlig i de direktiv han eller hon givit, vilket ledde till att arbetet inte förlöpte på ett bra sätt. läkaren jobbade på mest på egen hand, han verkade knappt veta att jag som narkossköterska stod alldeles bredvid honom. Han sa inte så mycket, utan tittade istället på tex eschmanledaren som han ville att jag skulle ge honom. Blir väldigt luddigt när man måste läsa tankar Han kom hela tiden med väldigt oklara direktiv. Ingen visste riktigt vad han ville vi skulle göra eller hjälpa honom med, allt blev väldigt otydligt Ledarskap Ledarskapet vid svår intubation innebar att någon i anestesipersonalen, oftast den person som står vid huvudändan av patienten tar på sig en ledarroll och styr arbetet. Den anestesiolog eller anestesisjuksköterska som står vid huvudändan är den person som har bäst uppsikt över patientens luftväg och vet därför vilka hjälpmedel som kan behövas användas och hur arbetet bör fortgå. Det är även denne som ansvarar för intuberingen. Vid svår intubation är det vanligen anestesiologens uppgift, men kan även vara anestesisjuksköterskans. 12

18 Anestesisjuksköterskorna beskriver här vikten av att det fanns en ledarroll i arbetsgruppen i samband med svår intubation. De upplevde att arbetet flyter på bättre när det är någon som tydligt tar på sig ledarrollen. Rollerna för anestesipersonalen upplevdes som tydligare vilket ledde till att all kompetens i arbetsgruppen beaktades och synliggjordes....främst i stressiga situationer behöver gruppen behöver en ledare, bara nån som styr och ställer och talar om vad som behövs så vi andra kan förbereda det. Det spelar ingen större roll om det är narkosläkaren eller vi som står där tycker jag. Bara det finns en ledare, det blir ju en slags trygghet att ha en ledare då vet alla vad som behövs göras Den som står vid huvudändan ska ju vara den som styr så att alla vet vad som skall göra, det tror jag är bra, för de är ju bara den som står där som vet hur det ser ut i luftvägarna Sen är det väl bra om man kan tipsa varandra hur man ska göra...men det är bra om det är en person som styr över situationen. Arbetsmiljö Arbetsmiljön i samband med svår intubation handlar i detta fall om negativt upplevda yttre omständigheter i form av höga ljudnivåer och annan personal utöver ordinarie anestesipersonal som skapar en kaosartad arbetsmiljö. Anestesisjuksköterskorna delgav att de upplevde att arbetsmiljön vid situationer med svår intubation på operationssalen ibland kunde vara oordnad och kaotisk. Exempelvis kunde det vara mycket personal inne på salen som gjorde att störande moment uppstod vilket distraherade personalen som jobbade med patienten. Framförallt var det ljudnivån som blev för hög vilket gjorde att anestesisjuksköterskan inte hörde vad anestesiologen föreslog eller delegerade. Om det är stojigt på salen, då blir det inge bra, man hör inte vad läkaren säger. Ibland när det är en svårintuberad patient blir folk nyfikna och ska komma in på salen, då blir det väldigt många viljor, det är väl bra att folk kommer in och ska hjälpa till...men ibland kan jag tycka att det blir för många...det blir pratigt och man vet inte riktigt vem som bestämmer och så, sånna gånger tycker jag det fungerar dålig. 13

19 ..kan bli lite stimmigt, rörigt och hög ljudnivå på salen när vi har en patient som är svårintuberad, alla vill hjälpa till, men egentligen blir det bara värre när alla ska prata i munnen på varandra, man hör ju ingenting då. Det finns ju heller ljuddämpande effekt inne på salen, det ekar väldigt mycket när många pratar. Majoriteten av anestesisjuksköterskorna beskrev att en lugn och ordnad arbetsmiljö på salen var att föredra vid situationer med svår intubation, detta var också något som de upplevde oftast praktiserades. Anestesisjuksköterskorna beskrev att de då upplevde att arbetet fokuserade mer på patienten än på andra störande moment som till exempel kunde vara att personal sprang ut och in på salen samt att det var en hög ljudnivå på operationssalen. Kommunikationen mellan anestesisjuksköterska och anestesiolog upplevdes bli bättre och tydligare i och med detta. När det är bra arbetsmiljö på salen, inte så mycket spring från annan personal, ja när det flyter på. Då fungerar det bra...det var väldigt lugnt allt, det var inte massor med annan personal på salen som kom in, utan det var bara vi som verkligen skulle vara där, så det blev inte hög ljudnivå och så, utan det var lugnt och arbetet blev då bättre. Den preoperativa bedömningen av patientens luftväg Anestesisjuksköterskorna upplever att den preoperativa bedömning som anestesiologen gör av patientens luftväg för att fånga upp eventuella intubationssvårigheter inte alltid är fullständigt genomförd. Anestesisjuksköterskorna menar att vid dessa situationer kunde intubationssvårigheten uppmärksammas i god tid innan patienten kommer ner till operationsavdelningen. Ibland görs bedömningen efter det att patienten rullats in på operationsavdelningen. Detta innebär då att personalen inte i förväg kan förbereda eventuella intubationshjälpmedel. Läkaren kanske inte alltid hinner att göra sin bedömning dagen innan operationen. Det har jag väl tänkt på ibland... att den bedömningen kan bli bättre så att man i god tid iför väg har en aning att det här kanske blir svårt, då hinner ju alla förbereda sig för det. något som är supervitkigt är ju den här preoperativa bedömningen som läkaren gör, det har jag väl känt några gånger att...den kanske inte riktigt gjord, så att man redan där kunde förutse en svår intubation...ibland görs den bara snabbt på salen. 14

20 DISKUSSION Huvudresultat Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelse av situationer med svår intubation och lagarbetet i samband med en sådan. Fem kategorier identifierades: Tankar och reaktioner, kommunikation mellan anestesisjuksköterska och anestesiolog, ledarskap, arbetsmiljö samt den preoperativa bedömningen av patientens luftväg. I situationer med svår intubation hade anestesisjuksköterskorna tankar som syftade till att mentalt förbereda sig inför detta. Anestesisjuksköterskorna beskrev att de i undantagsfall blev stressad över en svår intubation, snarare att de får ett adrenalinpåslag som gör dem mera fokuserade på uppgiften. Stress uppkom enbart i enstaka fall, främst när patienten var oförutsedd svårintuberad. Kommunikationen mellan anestesisjuksköterska och anestesiolog upplevdes vara mycket viktig i arbetet. En tydlig kommunikation med tydliga direktiv från anestesiologen gjorde att arbetet hade ett bättre flyt. Vid en bristande kommunikation upplevdes arbetet bli otydligt. Vid ett tydligt ledarskap upplevdes arbetet bli effektivare då någon i arbetsgruppen tog på sig en ledarroll. En oorganiserad arbetsmiljö var något som varje anestesisjuksköterska stundtals upplevde. Detta gjorde att kommunikationen försämrades samt att koncentrationen blev riktad åt annat håll än patienten. Den preoperativa bedömningen av patientens luftvägar var något som anestesisjuksköterskorna upplevde inte alltid blev fullständigt gjord. De menade att viss intubationsproblematik kunde uppmärksammas i god tid om den preoperativa bedömningen varit fullständig. Resultatdiskussion Tankar och reaktioner Anestesisjuksköterskorna beskrev i denna studie att de i undantagsfall upplevde negativ stress i situationer med svår intubation. De beskrev istället att de får ett adrenalinpåslag som de inte upplever som en negativ stress, utan snarare upplever de en form av positiv stress, detta gjorde istället att deras fokusering och koncentration på patienten och dess intubationsproblem ökade. Fischer, Calam, Dettling, Zeier och Fanconi (2000) beskriver i en studie att sjukvårdspersonal, främst personal inom akutsjukvården, som hade en lång arbetslivserfarenhet påverkades mindre av stress i akuta situationer än personal som har en relativt kort arbetslivserfarenhet. I denna studie varierande arbetslivserfarenheten från anestesisjuksköterskeyrket mellan ett år till 21 år med ett 15

21 medeltal på 7 år. Trots detta kunde inget tydligt mönster ses i mängden av upplevd negativ stress hos anestesisjuksköterskorna, kanske behövs ett större urval för att se ett mönster mellan arbetsrelaterad stress och antal verksamma år i yrket. Samtliga anestesisjuksköterskor som i denna studie arbetat mindre än fem år inom anestesin har innan de började utbilda sig till anestesisjuksköterska arbetat ett varierande antal år inom akutsjukvården, bland annat inom intensivvård, akutmottagningsverksamhet samt inom ambulanssjukvården. Detta, tror författaren kan ha en betydande roll för hur anestesisjuksköterskorna upplever, och hanterar stress idag. Det menar också Laws (2001) som beskriver att sjuksköterskor som arbetar eller arbetat inom akutsjukvården har en högre tolerans mot negativ stress i akuta situationer på grund av att de är vana och har lärt sig att handskas med det arbetet. Kommunikation mellan anestesisjuksköterska och anestesiolog Den verbala kommunikationen mellan anestesisjuksköterska och anestesiolog i samband med situationer med svår intubation upplevde anestesisjuksköterskorna som en mycket viktig del i arbetet. Detta var något som främjade lagarbetet på operationssalen. En god kommunikation innebar till stor del för anestesisjuksköterskorna att tydliga direktiv gavs från anestesiologen samt att de hade en dialog om hur arbetet skulle fortgå. Brister i kommunikationen gjorde att anestesisjuksköterskorna upplevde att arbetet stannade upp, ingen i anestesipersonalen visste då vad som skulle blir nästa steg i arbetet. Lagarbetet blev därmed lidande. Huges (1998) beskriver att brister i samarbete och kommunikation mellan vårdpersonal inom vården är en betydande orsak till att misstag begås som direkt påverkar patienten och dess hälsa. Av författarens åsikt är det därför av största betydelse att kommunikationen och lagarbetet i situationer med svår intubation fungerar på ett adekvat sätt, detta utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Mattice (2002) beskriver att bristande kommunikation där otydliga direktiv ges bidrar även till uppkomsten av stress hos personalen. Anestesisjuksköterskorna tyckte att arbetet fungerade bra när de i förhand hade en dialog med anestesiologen om hur arbetet skulle fortgå, att de hade en uttalad strategi tillsammans. Detta gjorde att de arbetade mot ett gemensamt mål som främjade arbetet mot patienten. Detta stämmer väl överens med Atwal och Caldwell (2006) forskning som beskriver att lagarbetet fungerar oftast optimalt när personalen har diskuterat fram ett gemensamt mål för arbetet som hela personalgruppen är införstådda med. Detta gör att eventuella missförstånd inom personalgruppen minimeras. Författaren till detta arbete är av den åsikten att ett lagarbete som på förhand är inarbetat där alla i arbetsgruppen vet och kan sitt eget arbetsområde görs färre misstag och patientsäkerheten främjas. Detta beskriver även Michinov, Olivier-Chiron, Rusch och Chiron (2008) som menar att en 16

22 personalgrupp som arbetar som ett lag gör färre misstag än individualisten. En del av anestesisjuksköterskorna var av den åsikten att kommunikationen och lagarbetet ibland kunde bli bättre i situationer med svår intubation. Detta var inget som övades på inom anestesiverkamheten under kontrollerade former. Henrichs et al. (2009) beskriver att patientsäkerheten ökar genom att personalen får öva på teamets samarbetsförmåga i kritiska situationer. Att öva på dessa situationer tror även författaren kan ha en betydande positiv inverkan på hur lagarbetet och kommunikationen kan komma att fungera i kritiska situationer som en svår intubation är. Ledarskap Ett ledarskap i samband med svår intubation upplevde anestesisjuksköterskorna som en viktig del i hur arbetet fungerade. Det upplevdes viktigt att det fanns en person, företrädesvis den person som stod vid huvudändan, som tog ett initiativ till att leda arbetet framåt. I de flesta situationer är det anestesiologen som står vid huvudändan vid svåra intubationer, därmed är det han eller hon som skall ta på sig ledarrollen. Det upplevdes dock inte vara av någon stor betydelse om det var anestesiologen eller anestesisjuksköterskan som stod vid huvudändan och därmed ledde arbetet. Detta kan ha att göra med det som Taylor (2009) beskriver, att anestesiyrket är en unik specialitet, där gränsen mellan anestesiläkarens och anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter inte är lika tydliga som i jämförelse med övriga delar inom sjukvården. Att en person i anestesipersonal tog på sig ledarskapet upplevdes av anestesisjuksköterskorna vara positivt, de upplevde en trygghet med att en person tog på sig ansvaret. Kunzle et al. (2010) beskriver dock att ett delat ledarskap inom anestesipersonalen är att föredra. De menar att med ett delat ledarskap av alla i gruppen beaktas hela gruppens kunskaper, en person i gruppen kan således inte besitta all kunskap som behövs. Detta stämmer alltså inte överens med vad anestesisjuksköterskorna i denna studie upplevde som ett bra ledarskap. Klein, Zeigert, Knight och Xiao (2006) beskriver att det bör vara en person som är ledare och att denne skall få samtliga i personalen att jobba i samma riktning vilket gör att arbetet fortlöper framåt. Klein et al. (2006) teori i kombination med det Atwal och Caldwell (2006) beskriver, att en tydlig kommunikation där alla i personalen gemensamt arbetar fram en strategi är ett sätt som ledarskapet och kommunikationen bör vara formad enligt anestesisjuksköterskorna i denna studie. 17

23 Arbetsmiljö Anestesisjuksköterskorna upplevde att arbetsmiljön i samband med svår intubation ibland kunde vara oordnad och kaotisk, även höga ljudnivåer förekom vilket försvårade kommunikationen. Utlösande faktorer till detta var att det blev onödigt mycket personal på operationssalen som ville hjälpa till vilket i sin tur ledde till att personalen pratande i munnen på varandra. Detta är något som inte är förenligt med vad arbetsmiljöverket rekommenderar. De menar att störande ljud i arbetsmiljön kan vara en stressfaktor, även om ljudnivån inte är speciellt hög. Störande och stressande ljudnivåer kan påverka kroppen på olika sätt, såsom ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck samt utsöndring av stresshormoner (Arbetsmiljöverket, 2011). Det är därför av stor vikt att beakta arbetsmiljön i samband med svår intubation. Anestesisjuksköterskorna beskrev samtidigt att arbetet fungerade bättre när arbetsmiljön var lugn och ordnad där inga yttre störande moment existerade. Det stämmer väl överens med Nemcek och James (2007) som visar att en stressfri arbetsmiljö leder till att sjuksköterskorna får ett bättre välbefinnande samt att vården mot patienten blir bättre. Den preoperativa bedömningen av patientens luftväg Den preoperativa bedömningen som görs av anestesiologen innefattar bland annat patientens luftväg för att uppmärksamma eventuella intubationssvårigheter, detta för att en situation där en oväntad svår intubation inte skall uppstå. Anestesisjuksköterskorna upplevde dock att den inte alltid blev fullständigt gjord. Det fanns omständigheter runt patienten luftväg som enligt anestesisjuksköterskorna kunde uppmärksammas i god tid före operation vilket skulle underlätta arbetet och förberedelserna innan patientens ankomst till operationsavdelningen. Anestesisjuksköterskorna upplevde att det var främst tidsbrist hos anestesiologen som förorsakade att patienten inte blivit fullständigt preoperativt bedömd. Att tidsbrist är en av anledningarna till att den preoperativa bedömningen inte blir fullständigt gjord är en olycklig företeelse. Tse, Rimm och Hussain (1995) beskriver således att en oväntad svår intubation är ofta ett resultat av att den preoperativa bedömningen inte blivit noggrant och fullständigt gjord. En anestesisjuksköterska med adekvat specialistutbildning och lång yrkeserfarenhet inom yrket tycker författaren har tillräckligt med kunskap att självständigt kunna genomföra en preoperativ bedömning av patienten. Om tidsbrist är en orsak till att den preoperativa bedömningen inte blir fullständigt genomförd tror författaren att detta skulle kunna ingå i anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter och därmed avlasta anestesiologen. I en studie gjord av Kinley et al. (2002) medverkade 1900 patienter i en preoperativ bedömning. Hälften av patienterna bedömdes av en STläkare inom anestesiologi och den andra hälften bedömdes av en erfaren anestesisjuksköterska. I 18

24 efterhand kontrollerades samtliga patienter av en överläkare inom anestesiologi. Resultatet visade att 13% av anestesisjuksköterskorna missade någonting i bedömningen som kunde påverka anestesin. 15 % av ST-läkarnas bedömningar missade någonting. Slutsatsen är alltså att anestesisjuksköterskor är lika kunniga som ST-läkare att göra en fullständig preoperativ bedömning av patienten. Metoddiskussion Avseendet med studien var att få en djupare förståelse för anestesisjuksköterskors upplevelser av situationer med svår intubation och lagarbetet i samband med en sådan. Studien hade en empirisk karaktär och grundade sig på anestesisjuksköterskans upplevelser av situationer med svår intubation. Studiens design var deskriptiv och explorativ med en kvalitativ ansats som metod. En kvalitativ ansats ansågs vara mest passande på grund av att studiens fokus var att undersöka upplevelser. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys inspirerat av Granheim och Lundman (2004). Denna metod anses vara lämplig att använda då den tidigare inom omvårdnadsforskning med framgång använts för att tolka texter. I studien användes ett strategiskt urval vilket var nödvändigt för att öka informationsinnehållet i studien. Alla tillfrågade anestesisjuksköterskor hade inte medverkat vid svår intubation under deras yrkesverksamma tid. Dessa exkluderades därför från studien. Författaren anser att anestesisjuksköterskorna som deltog i studien hade stor variation i antal tjänsteår samt ålder vilket ger ett brett perspektiv om hur och vad anestesisjuksköterskor upplever i samband svår intubation. Detta gör att resultatet kan betraktas som giltigt (Graneheim & Lundman, 2008). För att kontrollera intervjuguidens (Bilaga 2) lämplighet gjordes därför en provintervju för att uppmärksamma eventuella begränsningar. Författaren har dock begränsade erfarenheter av studier som bygger på intervjuer. Detta kan anses som en svaghet då eventuella följdfrågor kan ha missats att ställas. Intervjuguiden användes för att minimera risken för att ställa ledande frågor (Kvale, 1997). En viss bearbetning av citaten har gjorts i efterhand för att göra texten mera lättläst, ord som exempelvis he, haha, dårå har tagits bort, dock utan att innehållet har ändrats. Efter den femte intervjun började författaren se ett mönster, efter att den tionde intervjun var gjord ansågs materialet vara mättat. Författaren har erfarenheter från akutmottagning samt från ambulansen. Detta i samband med att författaren har genomgått en stor del av specialistutbildningen inom anestesi gör att denne har en 19

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård Ambulanssjuksköterskan ansvarar för patientens

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens

Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Jan Larsson Health Services Research Uppsala Universitet Anestesi- och intensivvårdkliniken och Kliniskt träningscentrum Akademiska sjukhuset,

Läs mer

- En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård

- En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård VILKEN BETYDELSE HAR SVENSKA PALLIATIVREGISTRET FÖR SJUKSKÖTERSKOR I MÖTET MED PATIENTER I BEHOV AV PALLIATIV VÅRD - En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård Gunilla

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Specialistarbete, klinisk psykologi Sofia Irnell Inledning Val av

Läs mer

Tentamen ges för: Programstudenter + Fristående studenter

Tentamen ges för: Programstudenter + Fristående studenter Perioperativ vård I Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: B2NP11 Tentamen ges för: Programstudenter + Fristående studenter TentamensKod: 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 16 12 22 Tid: 4 timmar Hjälpmedel:

Läs mer

UPPLEVELSER AV ATT VÅRDA BARN MED LIVSHOTANDE SJUKDOM ELLER SKADA VID EN AKUTMOTTAGNING

UPPLEVELSER AV ATT VÅRDA BARN MED LIVSHOTANDE SJUKDOM ELLER SKADA VID EN AKUTMOTTAGNING Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för hälsa UPPLEVELSER AV ATT VÅRDA BARN MED LIVSHOTANDE SJUKDOM ELLER SKADA VID EN AKUTMOTTAGNING EN INTERVJUSTUDIE MED SJUKSKÖTERSKOR UTAN PEDIATRISK VIDAREUTBILDNING

Läs mer

Anestesi GU/AT/BT Livslångt

Anestesi GU/AT/BT Livslångt Anestesi GU/AT/BT Livslångt Hans Hjelmqvist Professor/ÖL Anestesi och Intensivvård Vice dekan 6-årigt läkarprogram Fakulteten MH, Örebro Universitet Alternativ 3 Introduktion inom ramen för ST Universitetet

Läs mer

Är det svårt att hålla mask eller?

Är det svårt att hålla mask eller? Är det svårt att hålla mask eller? Anestesisjuksköterskans erfarenheter av oväntat svåra luftvägar i samband med anestesi Niklas Dacke Mona Malm Höstterminen 2016 Självständigt arbete (Examensarbete),

Läs mer

Anestesisjuksköterskans erfarenheter vid svår intubation En intervjustudie

Anestesisjuksköterskans erfarenheter vid svår intubation En intervjustudie EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2014:21 Anestesisjuksköterskans erfarenheter vid svår intubation En intervjustudie Johansson Ann-Christin Sundlöf Emma Uppsatsens

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt

Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2002. Matts Olovsson, Marie Johannesson. Institutionen för kvinnors och Barns Hälsa Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Förslag

Läs mer

Kan du tänka dig att raka dig?

Kan du tänka dig att raka dig? Kan du tänka dig att raka dig? -en intervjustudie om patientens och anestesisjuksköterskans inställning till skägg i samband med en operation. Författare: Caroline Tysper Handin och Mattias Ånmo Handledare:

Läs mer

Hur anestesisjuksköterskan fattar beslut om åtgärder när patientens tillstånd förändras

Hur anestesisjuksköterskan fattar beslut om åtgärder när patientens tillstånd förändras Hur anestesisjuksköterskan fattar beslut om åtgärder när patientens tillstånd förändras En intervjustudie Författare: Emelie Persson Johanna Lundh Handledare: Karin Samuelson Magisteruppsats Maj 2012 Lunds

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Sjuksköterskeprogrammet 120p Kurs VOC 453 VT 2006 Examensarbete 10 poäng SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD

Läs mer

Tentamen ges för: Programstudenter + Fristående studenter

Tentamen ges för: Programstudenter + Fristående studenter Perioperativ vård I Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 62NP11 Tentamen ges för: Programstudenter + Fristående studenter TentamensKod: 10 högskolepoäng Tentamensdatum: 17 12 19 Tid: 3 timmar Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält

FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL Av Marie Magnfält 170113 Bakgrund Under större delen av den här kursens gång har min arbetsplats varit en kirurgisk vårdavdelning, avdelning 350, på Östra

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

ANSR14, Omvårdnad med inriktning anestesisjukvård II, 7,5 högskolepoäng Anesthesia Care Nursing II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

ANSR14, Omvårdnad med inriktning anestesisjukvård II, 7,5 högskolepoäng Anesthesia Care Nursing II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Medicinska fakulteten ANSR14, Omvårdnad med inriktning anestesisjukvård II, 7,5 högskolepoäng Anesthesia Care Nursing II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap

Läs mer

8ANA12. Grundläggande anestesi och analgesi, 15 hp Basic Anesthesia and Analgesia, 15 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten

8ANA12. Grundläggande anestesi och analgesi, 15 hp Basic Anesthesia and Analgesia, 15 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten 1(6) 8ANA12 Grundläggande anestesi och analgesi, 15 hp Basic Anesthesia and Analgesia, 15 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: Höstterminen 2016 Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05 Säkert och effektivt teamarbete - CRM 1 Grundprincip för all vårdverksamhet. Ingen patient ska skadas i vården. Trots detta drabbas cirka 100 000 patienter av vårdskador varje år i Sverige. Socialstyrelsen

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Simulering av icke tekniska färdigheter i anestesiutbildningen. Annika Alm-Pfrunder; universitetsadjunkt Gunilla Karlernäs; universitetsadjunkt

Simulering av icke tekniska färdigheter i anestesiutbildningen. Annika Alm-Pfrunder; universitetsadjunkt Gunilla Karlernäs; universitetsadjunkt Simulering av icke tekniska färdigheter i anestesiutbildningen Annika Alm-Pfrunder; universitetsadjunkt HT 2016 påbörjar vi ett försök med simuleringen i termin 2 i anestesiutbildningen. I denna simulering

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivå

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivå Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammet med olika inriktningar Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Avancerad nivå Utbildning på avancerad nivå

Läs mer

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar

Läs mer

Artikelöversikt Bilaga 1

Artikelöversikt Bilaga 1 Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa

Läs mer

Patientupplevelser av vaken intubation samt preoperativ luftvägsdokumentation gjord av anestesipersonal inför planerad operation

Patientupplevelser av vaken intubation samt preoperativ luftvägsdokumentation gjord av anestesipersonal inför planerad operation Patientupplevelser av vaken intubation samt preoperativ luftvägsdokumentation gjord av anestesipersonal inför planerad operation Projektledare Kati Knudsen Leg sjusköterska, MScN Landstinget Gävleborg

Läs mer

Säker. Cancervård: patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer

Säker. Cancervård: patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer Säker Cancervård: Även Du som patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer Säker Cancervård: Även Du som patient och närstående kan bidra Möjligheten att framgångsrikt

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Skånes universitetssjukhus Klinik Thoraxkirurgiska kliniken Specialitet 2018-11-28 Lund atum Ort Mattias Karlsson, överläkare thoraxkirurgi Umeå

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Väl godkänt: 71 poäng. Texten måste vara läslig för att svaren ska kunna bedömas

Väl godkänt: 71 poäng. Texten måste vara läslig för att svaren ska kunna bedömas Perioperativ vård I 10 högskolepoäng Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: Tentamen ges för: Specialistutbildning med inriktning mot anestesisjukvård Programstudenter och fristående studenter TentamensKod:

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, 60 högskolepoäng

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G2018/316 SAHLGRENSKA AKADEMIN Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, 60 högskolepoäng Programkod: V2ANV 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd

Läs mer

Ungdomar och riskbeteende

Ungdomar och riskbeteende Ungdomar och riskbeteende -professionellas erfarenheter från ungdomsverksamhet Institutionen för pedagogik/ikm Pedagogik med inriktning mot Mars 2006 ungdoms- och missbrukarvård Handledare: MBC 233 C-

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Anestesisjuksköterskans upplevelse av att vårda vuxna patienter perioperativt med annat språk

Anestesisjuksköterskans upplevelse av att vårda vuxna patienter perioperativt med annat språk Anestesisjuksköterskans upplevelse av att vårda vuxna patienter perioperativt med annat språk Anna Larsson Julia Lindberg Specialistsjuksköterska, Anestesisjukvård 2019 Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

Att lära sig jobbet på jobbet

Att lära sig jobbet på jobbet Att lära sig jobbet på jobbet En intervjustudie med yrkesintroduktionsanställda Ulrika Berg Olofson på uppdrag av YA-delegationen 2018-06-20 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Bakgrund... 2 Studiens

Läs mer

Fördjupningskurs för specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård

Fördjupningskurs för specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård DNR LIU 1410/06-41 1(5) Fördjupningskurs för specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård Fristående kurs 15 hp Postgraduate Course in Anesthesia for Nurse Anesthetists 8FA178 Gäller från:

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2) Dnr 2929/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Luftväg i obstetriken nya riktlinjer samt algoritm

Luftväg i obstetriken nya riktlinjer samt algoritm Luftväg i obstetriken nya riktlinjer samt algoritm OAA Obstetric Anaesthetists' Association DAS Difficult Airway Society Obstetric Difficult Airway Guideline Susanne Ledin Eriksson International Journal

Läs mer

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier Experimentell design Definieras som en undersökning: där man mäter de studerade variablerna orsaksvariabeln och effektvariablerna i en bestämd tidsordning där andra variabler hålls under kontroll kunskapen

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivå

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivå Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i specialistsjuksköterskeprogrammet Namn:... Personnummer:... Kurs:... Vårdenhet:... Tidsperiod:... Avancerad nivå Utbildningen

Läs mer

Pappors upplevelser av ett akut kejsarsnitt

Pappors upplevelser av ett akut kejsarsnitt Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Pappors upplevelser av ett akut kejsarsnitt Författare: Tina Asklöf Madeleine Bengtsson Handledare: Elisabet Mattsson Examinator: Pranee Lundberg

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASOP Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor som är

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

Operationssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och samarbete inom operationsteamet

Operationssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och samarbete inom operationsteamet Operationssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och samarbete inom operationsteamet En kvalitativ intervjustudie Författare: Malin Olsson Emilia Ruth Handledare: Elizabeth Crang-Svalenius Våren

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Förbättra kommunikationen mellan målvakt och backar. Torbjörn Johansson

Förbättra kommunikationen mellan målvakt och backar. Torbjörn Johansson Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Förbättra kommunikationen mellan målvakt och backar Torbjörn Johansson Handledare Ulf Engman 2011-05-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Sid.3 2. Bakgrund Sid. 4 3.

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA GENOMGÅTT EN HJÄRTINFARKT - En intervjustudie

KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA GENOMGÅTT EN HJÄRTINFARKT - En intervjustudie Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E VT 2011 Examensarbete, 15 poäng KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA GENOMGÅTT EN HJÄRTINFARKT - En intervjustudie Författare: Linnda Eriksson Annie Gustafsson

Läs mer

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Organisation och Målbeskrivning Landstinget Kronoberg Godkänt av Medicinska kommittén 2013 10 08 Patientmål Personer som vistas på enheter inom Landstinget Kronoberg och

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

Värdering av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning Omvårdnad inom distriktsvård vuxna och äldre O7023H

Värdering av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning Omvårdnad inom distriktsvård vuxna och äldre O7023H Institutionen för hälsovetenskap Avdelning för omvårdnad Värdering av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning Omvårdnad inom distriktsvård vuxna och äldre O7023H Kurs:. Verksamhetsförlagd

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Remiss från regeringskansliet gällande betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska - ny roll, nya möjligheter SOU 2018:77

Remiss från regeringskansliet gällande betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska - ny roll, nya möjligheter SOU 2018:77 Protokollsutdrag Socialnämnden 2019-02-20 23 Dnr SN 2018/00375 Remiss från regeringskansliet gällande betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska - ny roll, nya möjligheter SOU 2018:77 Sammanfattning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Modul 7 Att söka arbete För Handledare

Modul 7 Att söka arbete För Handledare Modul 7 Att söka arbete För Handledare Kindly reproduced from Foundations for Work project with permission from DiversityWorks (Project no 2012-1-GB2-LEO05-08201) Introduktion Söka efter ett jobb kan ta

Läs mer

INLEDNING Enkäten avser att avläsa en del av arbetsmiljön vid institutionen för hälsovetenskaper. Arbetsmiljöansvaret kan delas upp i två olika delar den fysiska samt den organisatoriska och sociala delen.

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-11-13--14 Kvinnokliniken Klinik Skellefteå Ort hristiane Sackbrook och Jenny Immerstrand Inspektörer Gradering Övriga kvalitetskriterier är uppfyllda,

Läs mer

Det korta mötet. Patienters upplevelser av det preoperativa omhändertagandet inför anestesi en forskningsplan

Det korta mötet. Patienters upplevelser av det preoperativa omhändertagandet inför anestesi en forskningsplan Det korta mötet Patienters upplevelser av det preoperativa omhändertagandet inför anestesi en forskningsplan FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Kristian Prytz Johan Åkesson Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Fyra öron är fler än två ögon

Fyra öron är fler än två ögon Fyra öron är fler än två ögon Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av muntlig postoperativ överrapportering FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Alfjord Annelie Möller Susanna Specialistsjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Instämmer i viss mån. Instämmer i stort sett fördelning 5,9% 47,1% 35,3% 11,8% 0% antal (1) (8) (6) (2) (0) Instämmer i viss mån

Instämmer i viss mån. Instämmer i stort sett fördelning 5,9% 47,1% 35,3% 11,8% 0% antal (1) (8) (6) (2) (0) Instämmer i viss mån Enkätresultat Enkät: Status: Kursutvärdering VT2012 stängd Datum: 2012-08-29 11:05:54 Grupp: Aktiverade deltagare (Människa, teknik, organisation (MTO) (7,5hp)) Besvarad av: 17(32) (53%) 1. Det var lätt

Läs mer

Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer

Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2009:27 Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer A study that investigate the reasons why women end

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Extubation ur anestesisjuksköterskans perspektiv

Extubation ur anestesisjuksköterskans perspektiv Extubation ur anestesisjuksköterskans perspektiv Specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård Omvårdnad AV, Vetenskapligt arbete, 15hp Vårterminen 2014 Eleonor Madsen Victoria Wilhelmsson Innehållsförteckning

Läs mer

Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP)

Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP) Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP) Praktisk professionell planering (PPP) Bakgrundsfakta: Erfarenheterna

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

VÅRDVETENSKAP VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2016:201623

VÅRDVETENSKAP VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2016:201623 EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ VÅRDVETENSKAP VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2016:201623 Anestesisjuksköterskors strategier för att lindra oro hos barn som ska genomgå anestesi - att vara öppen

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Intensivvård/ intermediärvård

Intensivvård/ intermediärvård Intensivvård/ intermediärvård Markus Castegren Överläkare/Funktionsområdeschef Intensivvård Perioperativ medicin och intensivvård (PMI) markus.castegren@karolinska.se SFAIs definition av intensivvård Intensivvård

Läs mer

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt

Läs mer

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Organisation och Målbeskrivning Region Kronoberg Godkänt av Medicinska kommittén 20170511 Patientmål Personer som vistas på enheter inom Region Kronoberg och som får ett

Läs mer

Nyutexaminerad anestesisjuksköterska -Upplevelsen av det första året i yrket

Nyutexaminerad anestesisjuksköterska -Upplevelsen av det första året i yrket EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ VÅRDVETENSKAP VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2016:24 Nyutexaminerad anestesisjuksköterska -Upplevelsen av det första året i yrket Sofie Cela Petra Eriksson Uppsatsens

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer