magasin Mischa Billing Från Grythyttan till Sveriges Mästerkock Vårt plastförorenade innanhav ÖREBRO UNIVERSITET Prins Daniel i forskarlabbet

Transkript

1 Nº ÖREBRO UNIVERSITET magasin Vårt plastförorenade innanhav STUDENT OCH FN-AMBASSADÖR Prins Daniel i forskarlabbet LÄRARUTBILDNING SOM LOCKAR Kameran som kan rädda liv Mischa Billing Från Grythyttan till Sveriges Mästerkock

2 Inledare N u rör det sig ordentligt på våra campus! Höstterminen inleddes med en rad introduktionsaktiviteter för nya studenter, bland annat Örebrodagen där studenter, lärare och personal från universitetet och Örebro kommun tävlade i lag mot varandra i flera olika grenar i centrala Örebro. Staden var helt fylld av Örebro universitet härligt! Vi har tagit emot cirka nya studenter som nu börjat sin resa på universitetet. Det är fantastiskt att ha möjlighet till detta och våra studenter utgör en kraft som är oslagbar. I skrivandets stund råder ett osäkert parlamentariskt läge vad gäller kommande regeringsbildning. Vi hoppas på engagerade och utvecklingsinriktade statsråd och statssekreterare för Utbildningsdepartementet, där högskolefrågor kommer i fokus på ett tydligare och delvis annat sätt än vad som varit fallet de senaste åren. Antalet högskolestuderande har sjunkit under senare år och det tror jag inte är en framgångsrik väg för ett land som säger sig vara en kunskapsinriktad nation. Fler högskoleutbildade behövs i vårt land. Sverige rasar i en ny OECD-rapport från sjätte till tolfte plats vad gäller andelen högskoleutbildade och fallet har skett sedan Satsningar som görs runt om i olika länder i världen för att öka antalet välutbildade har inte skett i vårt land. Vi hoppas på en förbättring och på en forsknings-, innovations- och utbildningspolitik som även hanterar och intresserar sig för utvecklingen av de nya universiteten och högskolorna. Därför blir framtiden mycket spännande för oss. D et nya numret av Örebro universitets magasin som du håller i handen innehåller flera spännande saker, bland annat ett reportage om forskning i Östersjön runt plastföroreningar, en intervju med en spännande alumn Lisa Hellström, och andra pågående aktiviteter. Har du synpunkter på innehållet får du gärna höra av dig! Jens Schollin Rektor Professor i pediatrik Örebro universitet magasin riktar sig till dem som intresserar sig för verksamheten vid Örebro universitet; näringsliv, politiker högskolesektorn, alumner med flera. Adress: Kommunikationsavdelningen Örebro universitet Örebro Redaktör Johan Stenegård Ansvarig utgivare Sara Arvidson Grafisk form Jesper Johanson Layout notiser Maria Alsbjer Skribenter i detta nummer: Sara Arvidson Linda Harradine Martin Larsson Johan Stenegård Lars Westberg Tryck: Ineko Upplaga: ex. Foto framsida: Linus Hallsénius/TV4

3 Innehåll Objekt 57 Avstånd: 4,2 m Reflektion: 92% Objekt 58 Avstånd: 3,7 m Reflektion: 96% Intresserad prins Daniel tog del av Örebroforskning Prins Daniel besökte Örebro universitet och fick veta mer om forskningen kring fysiska aktiviteters inverkan på behandlingen av typ 1-diabetes. 6 Plasthotet i Östersjön under lupp Forskare från Örebro universitet på expedition för att kartlägga omfattningen av plastskräp i vårt nära innanhav. 12 Internationella möjligheter fick Lisa att välja Örebro Det var den internationella inriktningen som fick Lisa Hellström att välja en utbildning i juridik vid Örebro universitet. 14 Barnens lek central för nya förskollärarna Första kullen studenter på den nya förskollärarutbildningen närmar sig examen. 18 Expert med näsa för det goda Möt Mischa Billing, en av Sveriges främsta måltidsoch dryckesexperter, som i vår gör sitt inträde som ny jurymedlem i TV4:s Sveriges Mästerkock. 22 Deras kamera kan rädda liv Reflective Vest Detector minskar risken för arbetsplatsolyckor. 26 Krönikören Örebro universitets nya kommunikationschef Sara Arvidson om utmaningen med att kommunicera ett universitet. 27 Sonia och Mats årets alumner Systembolagets HR-chef Sonia Undin och företagsledaren Mats Jansson tar emot priset som Årets alumn 2014.

4 NOTISER SATSNING PÅ SEMANTISKA ROBOTAR Örebro universitet samlar forskare från två framgångsrika områden inom robotik till ett nytt Semantiska robotar. Den nya forskningsprofilen ska integrera och utveckla kompetenser som finns inom artificiell intelligens, autonom navigering och sensorbaserad perception. Resultatet ska bli en robot som kan skapa en uppdragsrelaterad modell av omgivningen, förankrade i data från sensorer, för att självmant planera och utföra sitt uppdrag, sammanfattar Dimiter Driankov, professor i datateknik och enhetschef för Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem, vid Örebro universitet. För finansieringen står KK-stiftelsen och näringslivet. Ulla-Carin Ekblom återfanns bland landets 20 mest sökta till höstterminen Det handlar om Örebro universitets populära utbildningar till jurist (plats 12) och läkare (17), som därmed stärker sina positioner på den nationella arenan. Det är ett kvitto på att vårt arbete med att leverera utbildning med hög kvalitet ger resultat, säger rektor Jens Schollin. BARN ÄTER FÖR LITE FRUKT OCH GRÖNT Endast en fjärdedel av svenska barn äter tillräckligt med frukt och grönsaker. Det visar en studie gjord av forskare vid Örebro universitet och Karolinska institutet. I den EU-finansierade studien, Pro Greens, ingår tio europeiska länder som alla visar liknande resultat. Inte ens hälften av våra svenska barn uppger att de äter frukt varje dag. Det ser något bättre ut när det gäller grönsaker, säger Agneta Yngve, professor i måltidskunskap vid Örebro universitet. Att äta mycket frukt och grönt minskar risken för hjärtsjukdomar, stroke, diabetes och vissa former av cancer. The World Health Organisation, WHO, rekommenderar att vi äter minst 400 gram frukt och grönsaker varje dag. Livsmedelsverket i Sverige förordar minst 500 gram. Skolbarnen i den europeiska studien äter i genomsnitt mellan gram frukt och grönt om dagen. I Norge och Bulgarien äter de mest, 345 respektive 320 gram om dagen. I Sverige äter barn i snitt 291 gram om dagen. Sist i tabellen hittar vi Finland med 220 gram om dagen. Sverige utmärker sig dock som det land där skolbarn äter mest grönsaker. Charlotte T Strömwall, Anna Lundell, Yessica Thor HÄR PROVLAGADES ROSA RECEPT Anna Book, Kim Anderzon och Nanne Grönvall. Det är tre av 20 kända kvinnor som i författaren och konstnären Anna Bensons nya bok, Rosa kokboken, delar med sig av recept, tankar kring mat och sitt möte med cancer. Boken har tagits fram med hjälp av studenterna vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan, Örebro universitet, vilka under vägledning av universitetsadjunkt Jesper Johansson provlagat och granskat alla recept. Kicki Nilsson 4 ÖU magasin

5 NOTISER Intresserad prins Daniel tog del av Örebroforskning R egelbunden fysisk aktivitet anses vara en av hörnstenarna i behandling av typ 1-diabetes hos ungdomar. Dessvärre finns inga vetenskapliga studier som visar vilken typ av träning som har störst positiv effekt. Det vill Örebroforskarna ta reda på. Om det fick prins Daniel veta mer under sitt besök på Örebro universitet i september. Det var en intresserad prins Daniel som efter rundvandring på universitetsområdet fick träffa forskarna och professor Fawzi Kadi i laboratoriemiljö. Vi undersöker vilka direkta effekter olika former av träning har på blodsockernivå och ämnesomsättning, sa Fawzi Kadi. Vår undersökning av muskelvävnad hos ungdomar med typ 1-diabetes är unik och har förutsättningar att ge helt ny kunskap om metabola effekter på muskler hos ungdomar med diabetes. I samband med besöket fick prins Daniel också höra om pågående forskning kring kronisk muskelförlust, nå- Kicki Nilsson got som drabbar 30 procent av människor över 60 år och över hälften över 80 år. Forskarna arbetar för att utveckla kost- och träningsprogram som kan hjälpa till att bevara musklernas funktion. Målet är att ge en ökad förståelse för hur molekylära och cellulära förändringar i muskelcellen kan påverkas av fysisk träning och kost. Kunskap som kan användas för att utforma förebyggande program som kan hjälpa människor att bevara musklernas funktion livet ut, berättar Fawzi Kadi. Läs mer på www. oru.se NY FORM AV TBE HITTAD I FÄSTING Örebroforskare har hittat en ny potentiellt aggressivare form av TBE-virus i fästingar. Dessutom har de upptäckt att olika varianter av viruset kan finnas i en och samma fästing. Det är så klart oroande eftersom det kan leda till högre dödlighet och att människor blir sjukare, säger Magnus Johansson vid Örebro universitet, som leder arbetet. Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Örebro universitet, Södertörns högskola, Linköpings universitet, Umeå universitet och Länssjukhuset i Kalmar. Johan Stenegård SAMHÄLLSPROGRAM NYHET VID STUDIEVÄGLEDARDAG Ett nytt program, Samhällsplanerarprogrammet, var en av nyheterna som presenterades under höstens studievägledardag på nybyggda Campus USÖ i Örebro. Det var Örebro universitet som sedvanligt samlade studievägledare från hela Örebroregionen till en träff för att berätta om nyheter och möjligheter inom utbildningsområdet. I min roll som studievägledare är det naturligtvis mycket viktigt att hålla sig uppdaterad om vad som händer på utbildningsområdet. Sådana här informationstillfällen ger värdefulla kunskaper och underlättar arbetet oerhört, säger Håkan Rosén, från Alléskolan i Hallsberg. ÖU magasin

6 FORSKNING En partikel av polystyrenplast under lupp i laboratoriet. En vanlig plast som används i engångsartiklar som plastmuggar, förpackningar och frigolit. Forskarna tar reda på var och i hur stor utsträckning den även finns i havet. 6 ÖU magasin

7 Plasthotet i Östersjön under lupp FORSKNING Plasthotet i Östersjön under lupp Plastskräp i världens hav är en angelägen miljöfråga. I somras gav sig forskare vid Örebro universitet ut på en Östersjöexpedition för att kartlägga omfattningen och testa ny teknik. ÖU magasin

8 FORSKNING Plasthotet i Östersjön under lupp Anna Kärrman, docent i kemi och projektledare för Baltic Sea Expedition Det finns ingen som har tackat ja till att ha hundratals främmande kemikalier i kroppen, säger Anna Kärrman. Hon är en av flera Örebroforskare som har bestämt sig för att det är dags att lämna labbet och berätta om en situation som blir allt mer akut. Vi måste begränsa vår konsumtion av plast för vår egen och naturens skull, säger Anna Kärrman, docent i kemi vid forskningsmiljön Människa- Teknik-Miljö, MTM, vid Örebro universitet. Debatt om förorenat innanhav Forskarna vill ta med allmänhet och beslutsfattare på en resa. Det handlar om plastens resa från affären via havet till våra kroppar. Startskottet blev en seglats på den 22 meter långa Global Challengebåten Sea Dragon. Under tre veckor seglade forskarna på Östersjön, ett av de mest förorenade haven i världen, för att identifiera och kartlägga mängden platsskräp samt testa och utveckla ny teknik. Samtidigt bjöd de in allmänhet och politiker att ta del av forskningen och för att starta en diskussion. Under Baltic Sea Expedition hade vi såväl intresserade privatpersoner, företag som politiker ombord. Ett par veckor tidigare hade vi dessutom skrivit på Dagens Nyheters debattsida tillsammans med Göteborgs universitet och Naturskyddsföreningen. Vi hoppas kunna påverka hur människor tänker och agerar. Forskarna är oroade över den roll plasten har fått i vårt samhälle i dag. Det är ett relativt nytt material. Plastindustrin började växa fram under 1920-talet och under andra världskriget fick plast ersätta flera olika metaller och gummi som det rådde brist på. Under och 1970-talen blev den billigare att tillverka och började fungera som en förbrukningsvara tillverkades 288 miljoner ton plast. Forskarna uppskattar att det i dag finns 142 miljarder ton plast i haven. Men svenska konsumenter kan göra skillnad. Hälften av plasten på Östersjöns stränder är från privat konsumtion, säger Anna Kärrman. Från Stilla havet till Östersjön Den tre veckor långa Östersjöseglatsen startade i början av augusti och det var faktiskt andra gången Anna Kärrman mönstrade på Sea Dragon följde hon och en kollega med forskningsfartyget under varsin etapp från Uruguay på Sydamerikas Atlantkust till Tahiti i Stilla havet. Då fick vi se omfattningen av problemet med egna ögon. I dag går det att hitta plast på alla stränder och i alla hav. Plastskräp har till och med hittats i Antarktis. Dessutom lärde vi oss mycket på den resan som vi har haft nytta av inför den här. Vi insåg till exempel att det var viktigt att kunna fånga upp de riktigt små partiklarna, berättar Anna Kärrman. 8 ÖU magasin

9 Plasthotet i Östersjön under lupp FORSKNING Det saknas kunskap om hur stor omfattningen av plastnedskräpningen i Östersjön är. För att kartlägga problemet genomförde Örebro universitet en seglingsexpedition. För trots att de flesta miljögifter har minskat i miljön utgör de fortfarande ett hot mot Östersjön, där gifthalterna inte minskar i samma takt längre. Det är inte den synliga plasten utan just mikroplasterna som är farligast eftersom de kan binda mer miljögifter. Det finns inga mätmetoder som är vetenskapligt tillförlitliga för att avgöra halter eller identifiera plastskräp i havet. Därför arbetar Örebroforskarna tillsammans med privata företag och EU-projektet Clean Sea för att utveckla ny teknik. Tidigare expeditioner har använt planktonnät för att tråla efter plast. Nätet fångar upp plastpartiklar större än 330 mikrometer. På Östersjön använde vi nyutvecklad pumputrustning som kunde fånga upp partiklar så små som 50 mikrometer, det vill säga 0,05 millimeter. Det är viktigt eftersom det är just mikroplasten som är farligast, säger Anna Kärrman. För även om plasten inte bryts ner utan finns kvar i haven i hundratals år så åldras den med tiden. Den påverkas av sol och vågor och finfördelas i mindre partiklar, så kallade mikroplaster. Resultatet blir att vattnet ser normalt ut men innehåller ändå tiotusentals små platspartiklar och kan mer eller mindre liknas vid en plastsoppa. Plankton påverkas Mikroplasten blir inte bara mat för till exempel alba trosser som är kända för att fylla magarna med plast och då kan svälta ihjäl. Mikroplasten tas upp på alla nivåer. Till och med plankton påverkas. Mikroplasten påverkar magen på fiskar eftersom de inte klarar att lösa upp den. Dessutom har det visat sig att fiskar tar upp de kemikalier som finns på plasten. På laboratorienivå har forskare kunnat visa att plasten i havet är farligare än plasten som kommer direkt från fabriken, säger Anna Kärrman. Fisk fick äta ren plast i laboratoriet och visade stressymptom på cellnivå. I nästa steg i experimentet lade forskarna rena plastbitar i havsvatten och lät sedan fisk äta den. Den fisk som fick plast som legat i havsvatten visade fler symptom eftersom plasten sugit åt sig kemikalier som sedan släppts ut i fisken. Organiska miljögifter som exempelvis PCB eller DDT är fettlösliga och vill inte vara i vattnet. Plast blir en livbåt för dem. Det är inte den synliga plasten utan just mikroplasterna som är farligast eftersom de kan binda mer miljögifter, säger Anna Kärrman. Efter fisken i matkedjan kommer människan. Den förgiftade fisken bärs in på våra matbord. Vi kan mäta och se vilken så kallad kroppsbörda människor bär på, fortsätter Anna Kärrman. ÖU magasin

10 FORSKNING Plasthotet i Östersjön under lupp Forskningsmiljön Människa-Teknik-Miljö, MTM, vid Örebro universitet består av ett 20-tal forskare. Forskningen är inriktad på miljöföreningars förekomst, spridning, omvandling och effekter. MTMs kompetens anlitas ofta såväl nationellt som internationellt. Det avancerade laboratoriet är ett av FN:s referenslaboratorier inom miljöprogrammet UNEP. Målet är att synliggöra och minska människans exponering för skadliga, i många fall livsfarliga, kemikalier och miljöföroreningar. Kroppsbörda handlar om hur många kemikalier vi har i vårt blod. Självklart beror kroppsbördan inte enbart på hur mycket fisk vi har ätit. Kemikalierna finns på många ställen i bekämpningsmedel, kläder och elektronik till exempel. Men den största delen får vi i oss genom maten. Fortsatt forskning om skadlighet Med fokus på just kroppsbörda deltar MTM i FN:s Safe Planet-kampanj och testar politiker, skådespelare och idrottare för att öka medvetenheten kring farorna med kemikalier i vårt samhälle. Vi vet i nuläget väldigt lite om hur kemikalierna påverkar oss människor. Vi kan helt enkelt inte säga vad det kommer att leda till i form av sjukdomar och besvär. Vad forskarna kan säga är att vissa kemikalier är farliga. De kan ge upphov till cancer, fortplantningsproblem och hormonstörningar. Därför vill forskarna ta reda på vilka skadliga kemikalier som finns på plasten i havet och vilken effekt dessa kan ge på cellnivå. För att kunna få en mer komplett bild av problemet genomför forskarna därför såväl en kemisk analys som en toxikologisk. I den kemiska analysen kan vi söka efter de kemikalier som vi tror vi kan hitta. Det är lite grann som att titta under gatlyktan. Vi ser inte det som finns utanför ljuset. Därför undersöker vi även den toxikologiska effekten. Det vill säga om vi kan se en extra effekt då vet vi att det finns fler kemikalier, som vi inte hittat i den kemiska analysen, säger Anna Kärrman. Vårt mål är en giftfri miljö. Vi har tagit en stillbild av Östersjön för att kunna visa hur det ser ut just nu. Vi behöver veta mer om såväl vilka plastsorter som finns i havet som var de finns för att kunna föreslå effektiva åtgärder. Forskarna hoppas nå ut med sitt budskap. De upplever att trots att vi i dag i det stora hela är mer miljömedvetna så glöms samtidigt det här problemet bort. Genom att skapa uppmärksamhet och sprida information hoppas forskarna att regler och lagar för miljö- och hälsofarliga kemikalier ska skärpas ytterligare men också att du och jag ska delta i arbetet med att minska plasterna. Det finns mycket vi kan göra för att förbättra miljön i våra hav. Jag hoppas att människor är beredda att ge havet en chans, avslutar Anna Kärrman. TEXT: Linda Harradine FOTO: Hans Jonsson, Folke Rydén, Kicki Nilsson, Anna Kärrman, Jesper Johanson 10 ÖU magasin

11 Plasthotet i Östersjön under lupp FORSKNING HUR KAN DU SOM KONSUMENT PÅVERKA? 1. Använd inte plastförpackningar i onödan, till exempel när du handlar. Av all plasttillverkning i Europa är cirka 40 procent just förpackningar. 2. Släng aldrig skräp i naturen. 3. Använd inte skönhetsprodukter med mikroplaster i. Vissa tandkrämer, rakskum och skrubbkrämer innehåller mikroskopiska plastkulor. Dessa är så små att de passerar reningsverken och rinner rakt ut i våra sjöar och hav. 4. Undvik engångsmuggar och bestick. En stor del av all plast som produceras tillverkas för att bara användas en gång och sedan slängas. 5. Tvätta kläderna mindre och vädra dem mer. Stora mängder plastpartiklar från fleece och andra syntetkläder lossnar i tvätten, åker genom filter och reningsverk och ut i haven. ÖU magasin

12 ALUMN Internationella möjligheter fick Lisa att välja Örebro Det var den internationella inriktningen som fick Lisa Hellström att välja en utbildning i juridik vid Örebro universitet. I höst genomför hon verksamhetsförlagd utbildning på svenska ambassaden i Prag och är vid sidan av studierna dessutom en av FN:s utsedda millenniemålsambassadörer. FN:S MILLENNIEMÅL Millenniemålen är åtta mätbara mål som handlar om att förbättra livet för världens fattiga. 1. Halvera jordens fattigdom och hunger 2. Se till att alla barn får gå i grundskola 3. Öka jämställdheten mellan kvinnor och män 4. Minska barnadödligheten 5. Förbättra mödrahälsan 6. Stoppa spridningen av hiv och aids 7. Säkra en hållbar utveckling 8. Öka samarbetet kring bistånd och handel Läs mer om målen: Lisa Hellström hade tillbringat ett år i USA, två vintersäsonger i alperna i Österrike och en höst i Förenade Arabemiraten, när hon sökte till Örebro universitet. Under studietiden ville hon fortsätta att spendera tid utomlands och tog därför tillvara på vad universitetet hade att erbjuda i form av utbytesstudier. Jag har studerat på University of New Brunswick i Kanada och på Helsingfors universitet i Finland. Under en sommar arbetade jag i Tyskland. Dessutom pluggade jag på distans en termin och reste runt med ryggsäck i Sydostasien. Allt går, men man måste ha disciplin. I höst läser hon en fristående kurs och genomför verksamhetsförlagd utbildning på svenska ambassaden i Prag som en del av sin masterutbildning. Ambassadör för FN Med en examen från det rättsvetenskapliga programmet i bagaget har studierna gett en bra grund att stå på när hon nu dessutom tar sig an uppdraget att vara millenniemålsambassadör för Svenska FN-förbundet. Hon ska tillsammans med 14 andra ambassadörer sprida kunskap om de åtta millenniemålen som ska vara uppfyllda Flera av målen har redan uppnåtts. Till exempel delmålet om att fler ska ha tillgång till rent vatten. Det finns under mål sju om att säkra en hållbar utveckling. Samtidigt står det redan klart att andra mål troligtvis inte kommer uppfyllas. Alla barn kommer till exempel inte ha möjlighet att gå i skolan. Men även om målet inte kommer att nås sker förbättringar. Vi kan konstatera att om skolan erbjuder gratis skolmat så ökar närvaron med 25 procent i vissa områden, säger Lisa Hellström. Spännande år Lisa ser fram emot ett spännande år som ambassadör och hon hoppas få arbeta med mänskliga rättigheter även efter uppdraget med millienniemålen. Men hur det ska ske har hon ännu inte klart för sig. Saker förändras över tid. Jag är till exempel glad att jag väntade med att studera. Jag funderade på att börja läsa psykologi tidigare men det var bra att jag landade lite innan jag sökte till universitetet. Jag rekommenderar alla som har minsta reslust att lyssna på den. Universitetet finns kvar och utbudet på Örebro universitet verkar snarare öka än minska. Det känns inte otäckt att inte veta och inte ha en konkret önskan just nu. Det känns spännande. Än så länge har det gått bra och jag känner mig trygg i att vad som helst kan hända. Det vore kanske skönt att ha en fast punkt. Fast jag vet inte vad jag skulle känna om jag hade det. Kanske skulle jag bli rastlös. TEXT: Linda Harradine FOTO: Börje Gavér 12 ÖU magasin

13 Porträttet ALUMN ÖU magasin

14 UTBILDNING Barnens lek central för nya förskollärarna Högt söktryck, tvåa i Sveriges universitetsranking och studenter som känner sig redo för arbetslivet. Det är facit när de första studenterna på den nya förskollärarutbildningen vid Örebro universitet närmar sig examen. Det märks att universitetet har satsat på vår utbildning, säger Anette Höglin. År 2011 kom en ny läroplan för förskolan och i den finns tydligare mål för barnens utveckling inom språk, kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik. Samma år startade det nya förskollärarprogrammet vid Örebro universitet. Vi har kvar Örebros traditionella tema med naturvetenskap och skapande men utbildningen innehåller även fördjupning inom alla de ämnen som läroplanen lyfter. En stor skillnad är att utbildningen tidigare även gav behörighet för lågstadiet. Nu är fokus på förskola och förskoleklass, säger Britt Tellgren, ansvarig för förskollärarutbildningen vid Örebro universitet. Det tycker jag är bra för nu är vi förskollärare en egen profession och står på egna ben. Vi hamnar inte i skymundan, säger Anette Höglin, som tillhör den första kullen studenter som tar examen i januari Arbeta utifrån barnen Samtidigt finns det en rädsla att förskolan ska bli för lik skolan i och med den nya läroplanen men det tycker varken Britt Tellgren eller Anette Höglin att föräldrar ska vara oroliga för. Studenterna lär sig hur de kan arbeta utifrån barnen för att barnens nyfikenhet och utforskande ska få visa vägen i förskolan, säger Britt Tellgren. Och om vi utgår från barnen så hamnar vi aldrig där, säger Anette Höglin. Studenterna studerar hur barn upptäcker och tillägnar sig världen på olika sätt och i olika sammanhang. Lekens betydelse är central i förhållande till allt från barns kamratrelationer och språkande till deras matematiska förståelse. Matematik kan till exempel handla om hur stort ett rum är eller om kroppsuppfattning. Det handlar ju inte bara om att räkna, säger Anette Höglin. Lek, utveckling och omsorg genomsyrar hela för- 14 ÖU magasin

15 Smarta robotar i vanliga hem UTBILDNING barnens nyfikenhet och utforskande ska få visa vägen i förskolan skollärarutbildningen men Britt Tellgren berättar att rytmik, drama och musik har blivit allt viktigare byggstenar. När vi haft rytmik och drama har vi fått lära oss att använda kroppen och våga vara oss själva. Det har varit oerhört roligt och bra, säger Anette Höglin. En chans att prova Under den verksamhetsförlagda utbildningen får studenterna en chans att prova det de lärt sig inom såväl pedagogik som naturvetenskap och skapande. Deras uppgift är att genomföra ett projekt samt dokumentera och utvärdera det. Hur kan jag hjälpa barnen att utvecklas inom mitt valda område? Jag höll i ett projekt om snö på en förskola. Det var meningen att det skulle handla om hur snö blir till men det kom istället att fokusera på människor. Snö är som människor, ingen är likadana men ändå samma å vackra sa en liten flicka till mig. Det blev inte som jag hade tänkt mig det blev mycket bättre, säger Anette Höglin. Hennes projekt angränsar till Britt Tellgrens forskning. Hon undersöker vad naturvetenskap kan vara i förskolan, hur förskolor tar sig an ämnet och vad det kan betyda för barnen. Den forskning som bedrivs vid Örebro universitet kring förskola och didaktik har spelat en viktig roll i uppbyggnaden av den nya utbildningen. Det märks att lärarna verkligen kan det de undervisar i. De är engagerade och kan svara på de frågor vi har, säger Anette Höglin. Vi har pratat om hur viktigt det är att ta sig an den nya rollen vi förskollärare har fått och jag tror att föräldrar kommer märka skillnaden mellan det gamla och det nya. Jag tror att det blir mer öppet och att det kommer märkas på barns utveckling, säger Anette Höglin, som ser fram emot att få börja arbeta. FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET vänder sig till dig som är intresserad av yngre barns lek, lärande, skapande och utveckling. Barnens förhållande till natur och skapande är ett särskilt tema för utbildningen i Örebro. EXAMEN: Förskollärarexamen 210 högskolepoäng KARRIÄR: Förbereder dig för arbete i förskola. TEXT: Linda Harradine FOTO: Jesper Johanson ÖU magasin

16 NOTISER Hans Jonsson IKEA-PENGAR UTVÄRDERAR ÄLDREVÅRD Med ett stöd på 1,7 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse, ska forskare vid Universitetssjukhuset och Örebro universitet göra en studie för att äldre ska tas om hand på bättre sätt. Tanken är att i samband med sjukhusbesök fånga upp äldre med flera olika sjukdomar och med sviktande minne. Öppenvårdsteamet ska sedan besöka patienterna för att se vilka behov de har, om hemtjänsten och hemvården fungerar eller om det behövs ytterligare insatser. BANBRYTANDE STUDIE OM PROSTATACANCER FICK PRIS Redan 1977 inledde läkare vid urologkliniken på dåvarande Regionsjukhuset i Örebro en studie av 223 patienter med prostatacancer, som de efter 30 år beskrev i världens mest ansedda urologtidskrift, European Urology. Publiceringen har belönats med priset för 2013 års bästa artikel. Kunskaperna från studien har använts i resonemang som styr dagens riktlinjer för behandling av prostatacancer. miljoner (Linnaeus-Palmemedel) har anslagits för två års fortsatt student- och lärarutbyte mellan Musikhögskolan vid Örebro universitet och två brasilianska universitet. Det är universiteten Universidade Federal do Estado do Rio de Janeiro och Universidade de Brasília som är samarbetsparter. LEDARSKAPET NYCKELN TILL FRAMGÅNG FÖR NY TEKNIK I SKOLAN När skolorna använder ny teknik på rätt sätt ger det resultat. Men datorer är inget som kan lösa alla problem, nyckeln till framgång är ledarskapet. De positiva effekterna uppstår inte överallt men det gör däremot de negativa. Det är därför det är viktigt att genomföra förändringarna på rätt sätt, säger Åke Grönlund, som är professor i informatik vid Örebro universitet och som dessutom har en bakgrund som lärare och studierektor i grundskolan. I dag är det stora skillnader mellan olika skolor. Bra innovationer uppstår när kreativa lärare utvecklar sina arbetsmetoder, men forskarna anser att det är kommunernas ansvar att se till att innovationerna sprids och kommer alla elever i alla skolor till del. Varje skola och kommun måste fundera över vad man vill uträtta och sedan hitta den lämpligaste tekniken för att göra det. Det är inte alltid som en dator per elev är bäst, säger Åke Grönlund. LINA BELÖNAD FÖR BÄSTA JURIDIKUPPSATS Lina Thonander-Aurbakken, nyligen examinerad juriststudent från Örebro universitet, har tilldelats ett stipendium för bästa examensarbete i familjerätt. Under en prisceremoni tog Lina emot stipendiet på kronor för sin uppsats i svensk arvsrätt. Uppsatsen bär titeln: Laglottens vara eller inte vara i den svenska lagstiftningen en jämförelse med norsk och dansk rätt. Det är naturligtvis jätteroligt och jag känner mig hedrad i konkurrensen, säger Lina, som nu arbetar med familjerätt på Västra Värmlands Sparbank. Stipendiet delades ut av Familjens Jurist, landets största byrå i familjejuridik. 16 ÖU magasin

17 Ryan Lash NOTISER Verktyget som kringgick arabisk censur källa för doktorsavhandling A rabiska internetanvändare är kritiska till att västerländska storföretag hjälper totalitära regimer med datorteknik för att övervaka och censurera internet. De har också en annan inställning till vilken typ av innehåll som kan censureras. Det framgår av Walid Al-Saqafs doktorsavhandling vid Örebro universitet. När den arabiska våren bröt ut hade internet stor betydelse för nyhetsförmedlingen. Regimerna försökte stoppa nyhetsflödet genom olika censuringripanden. Då konstruerade Walid Al- Saqaf verktyget Alkasir, ett program som rundade censuren och dessutom gav ett unikt underlag för att utforska synen på censur och hur den fungerar. Det visade sig att medan icke-araber underkände censur av antireligiöst innehåll och var splittrad om nakenhet och pornografi, så stödde de arabiska svararna starkt censur på dessa områden. Å andra sidan var motståndet mot censur av politiska yttranden starkare bland araber än bland icke-araber. Walid Al-Saqaf konstaterar också att araber inte vill bli pressade att acceptera olika regler och värderingar från västvärlden. Kicki Nilsson Min avhandling visar att många i arabvärlden länge saknat yttrandefrihetens möjligheter och nu börjat arbetet med att återerövra möjligheterna att tala fritt utan risk för repressalier. Utmaningen för framtiden blir att klargöra att censur på internet inte är en lokal inrikesfråga, den berör hela världen, säger Walid Al-Saqaf. Kicki Nilsson Oyvind Lund Pavel Koubek Johan Stenegård Läs mer på www. oru.se NYA REKRYTERINGAR STÄRKER ÖREBRO UNIVERSITETS LEDNING Örebro universitet stärker ledningen med tre nya rekryteringar. Louise Pålsson, från Karlstads universitet, är sedan september ny universitetsdirektör. Sara Arvidson, tidigare chef på SVT Nyheter i Stockholm, är ny kommunikationschef. Och Louise Rügheimer från Uppsala universitet, har rekryterats som ny chef för fakultetskansliet. Vi har en tydlig bild av hur vi vill utveckla Örebro universitet och vart vi ska i framtiden. Det här är viktiga rekryteringar i det arbetet, säger rektor Jens Schollin. Louise Pålsson, ny universitetsdirektör. Utbildad ekonom och har en bakgrund som ekonomichef och biträdande universitetsdirektör på Karlstads universitet. Sara Arvidson, ny kommunikationschef. Journalist med bakgrund från TV4 och Sveriges Television där hon varit programledare, redaktör, producent och strateg blev hon chef på SVT Nyheters riksredaktion. Sara Arvidson började på Örebro universitet i mitten av februari som kommunikationsstrateg och tillträdde som kommunikationschef den 1 augusti Louise Rügheimer, ny chef för fakultetskansliet. Disputerad i njurfysiologi. Kommer närmast från Uppsala universitet där hon arbetade med internationalisering på ledningsnivå. Har också erfarenhet från forskning, undervisning och som chef för IT-pedagogisk enhet, fakultetskansliet för farmaci och medicin vid Uppsala universitet. ÖU magasin

18 REPORTAGE 18 ÖU magasin

19 Expert med näsa för det goda REPORTAGE Expert med näsa för det goda Restaurangchef, vinkrönikör, universitetslektor och prisad näsa. Möt en av Sveriges främsta måltids- och dryckesexperter, Mischa Billing, som i vår gör sitt inträde som ny jurymedlem i TV4:s Sveriges Mästerkock. Det var på Petri Pumpa i Lund, som Mischa Billing fann vägen till det som skulle bli hennes yrke. Restaurangen bedömdes under 1990-talet tidvis vara bland de tio främsta i landet och en plantskola för framgångsrika kockar. Men Mischa Billings rum har inte i första hand varit köket utan matsalen och när hon lämnade Petri Pumpa var hon chef för både den och vinkällaren. Parallellt med arbetet på krogen i Lund utbildade hon sig till sommelier på Restaurangakademin i Stockholm. Efter egen sommelierutbildning i Malmö, TV-program, uppdrag som skribent och som Jag såg en möjlighet att få arbeta med att höja statusen på arbetet i matsalen, det är ett spännande rum där det händer mycket saker. ordförande i Svenska sommelierföreningen var det kanske inte konstigt att hon kring millennieskiftet fick frågan om att arbeta med dryckesprogrammet inom den dåvarande utbildningen till måltidskreatör vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan. Spännande möten Jag såg en möjlighet att få arbeta med att höja statusen på arbetet i matsalen, det är ett spännande rum där det händer mycket saker. Trots att det inte är en plats med hög status söker sig folk dit hela tiden, det sker spännande möten mellan människor och mellan smaker. Utbildningen i Grythyttan ska ge studenterna kunskaper om vad som händer i dessa möten, reflektera över vad som sker, skapa den intellektuella praktikern. Som lektor med kunskaper och erfarenheter som sommelier är undervisningen för blivande kolleger en huvudsak. Hon har varit med om att forma de kandidatprogram, som nu erbjuds vid universitetets Restaurang- och hotellhögskola: Sommelier och måltidskreatör, Kulinarisk kock och måltidskreatör samt Hotell och värdskap. Vi arbetar mycket med mötet i matsalen och för alla oss som arbetar med utbildningen här med olika expertområden handlar det också om att mötas. Man lär sig med åren och vi sätter oss in i varandras världar, det finns en dynamik i kollegiet, som gör att vi får till en spännande utbildning. ÖU magasin

20 REPORTAGE Expert med näsa för det goda Jag mötte min make tack vare vinet, inte över ett glas utan över Knyta ihop utbildning och forskning 2008 gick de första studenterna ut med kandidatexamen i sommellerie. Nu är det dags att börja arbetet med att göra nya utbildningsplaner och vi ska börja med en omvärldsanalys, undersöka var vi befinner oss i förhållande till annat, vad vi behöver ändra på, lägga till eller ta bort. Vi måste se till att studenterna kan landa och fungera i den marknad som finns. En utveckling är också att knyta ihop utbildningen med forskning. Det finns ett ganska nytt magisterprogram, som leder till masterexamen och fem doktorander, som Mischa Billing hoppas ska bli fler. Det är inte alltid vi passar in i den akademiska strukturen, vi kanske känner oss lite runda när vi ska passa in i akademiska fyrkanter. Men forskningen lär oss mer för att förstå hur vi gör och varför, vi är ett ungt ämne, som håller på att formas. Det är fortfarande outforskat och ändå så intressant för många. Det geografiska avståndet till resten av universitetet har både för- och nackdelar. Det är ju en fantastisk omgivning, Grythyttan är ett väldigt starkt varumärke på vårt område, alla vet vad det är. Avskildheten gör också att vi kan koncentrera oss på det vi gör och det blir en god sammanhållning bland studenterna. En svårighet är att vi är avsides från naturliga möten med andra 20 ÖU magasin