Delrapport 2 augusti 2013

Transkript

1 Delrapport 2 augusti 2013

2 Sammanfattning Nybro kommun initierade en analys som visade på ett behov av regional samverkan för att utveckla effektivare metoder i arbetet med att minska utanförskapet. Arbetet resulterade i en ansökan till ESF. I januari 2011 startade projektet Ramp. Sex kommuner arbetar i samverkan med att hitta nya vägar att bekämpa utanförskapet. Målsättningen är att förbättra situationen för deltagarna. Parallellt med detta ska projektet utveckla metoden baserad på deltagarstyrning och samverkan på deltagarnivå, operativ nivå och strategisk nivå lokalt, regionalt och transnationellt. Projektinledningen var en skumpig resa. De som ansvarat för ansökningsprocessen flyttade, kommuner hoppade av och missförstånd och oklarheter skapade stora budgetproblem. Som lök på laxen brast engagemanget i styrgruppen och deltagandet på mötena sjönk successivt. Detta innebar att projektledningen begravdes i arbetet med att arbeta fram lösningar på dessa problem. För att klara de operativa delarna fick vägledarna i varje kommun stor frihet att anpassa Ramp till lokala förutsättningar med syfte att snabbt komma igång med arbete mot deltagare. Uppföljningen visar att projektet, trots projektinledningen, lyckats nå sina mål. Hittills har projektet arbetat med över fyra hundra deltagare. 85 % av dessa upplever att de kommit närmare arbetsmarknaden och 58 % har egenförsörjning. Dessutom beskriver många, via sina deltagarporträtt, att projektet gett dem helt nya verktyg och insikter som stärkt dem och utvecklat deras livskvalitet. Ramp har även tydliggjort och förankrat metoden i varje kommun. Under hösten presenteras metoden i en skrift där övergripande metodbeskrivning finns samt beskrivningar av de lokala anpassningarna i alla kommuner. Skriften innehåller även deltagarberättelser som ytterligare belyser metodarbetets effekter för deltagarna. Huvudfinansiären, ESF, har krav på att projektet ska behandla samtliga programkriterier såväl som de horisontella (jämställdhetsintegrering och tillgänglighet). Utvärderingen visar att även dessa krav är uppfyllda av projektet. European Minds kan, som utvärderare i projektet, konstatera att deltagarstyrning numer är ett etablerat och uppskattat arbetssätt i samtliga kommuner. För att säkra de långsiktiga effekter som detta har på deltagare, samverkan och metodutveckling är det viktigt med ett regionalt samarbete. Helst på alla tre nivåer (deltagare, operativt samt strategiskt) men framför allt på operativ nivå där dagens samarbete tillför de lokala delprojekten stora värden i form av utvecklingstryck, resurser och möjligheter att öka mobiliteten. 2 av 21

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1. Projektets bakgrund, syfte och mål 4 2. Projektets övergripande utveckling fram till Juni Deltagare Rampmetoden Samverkan Resultat utifrån ESF:s förväntningar Analys och utvärderarens reflektioner 16 European Minds utvärderingsansats i Ramp 17 Deltagarstatistik 3 av 21

4 1. Projektets bakgrund, syfte och mål Projektet Ramp startade och har slutdatum En uppgradering är inledd som gör att fyra av sex kommuner valt att fortsätta projektet fram till december Projektägare är Nybro kommun. Ramp är ett mobiliserings- och genomförandeprojekt inom programområde 2 ökat arbetskraftsutbud. Antal deltagare i projektet är satt till 240 kvinnor och 240 män och åldern på deltagarna kan vara från 16 år och upp till 64 år. Projektet avser att uppfylla ESF:s programkriterier: ü Lärande miljöer ü Samverkan ü Innovativ verksamhet ü Strategiskt påverkansarbete Mer om dessa hittar ni på rmationsdokument/projekthandledningar/faktablad%20om%20programkriterierna,% pdf De som deltar i projektet är: ü Helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fokus på personer med utländsk bakgrund ü Helt eller delvis sjukskrivna sedan minst 6 månader ü Personer med hel eller delvis sjuk- och aktivitetsersättning ü Personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning enligt lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar ü Unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetsliv. Målgruppen är enligt ansökan blandad och den gemensamma nämnaren är att deltagarna är arbetslösa i utanförskap. I projektet ska ej åldrar separeras utan det ses som en styrka med den gruppdynamik som skapas när deltagarna inte delas upp. Projektet föregicks av en undersökning i Nybro kommun. Finanskrisen hade kostat många jobb till kommunen och därmed såg Arbetsförmedlingen och socialförvaltningen ett ökat tryck på sina tjänster. Det visade sig då att flera av kommunerna omkring Nybro upplevde samma problematik. Arbetslösheten hade stigit i de grupper som stod längst ifrån arbetsmarknaden samtidigt som det krävdes mer utbildning för de kvalificerade jobben. Tre workshops genomfördes som hade som mål att skapa ett arbetsmarknadsprojekt som gick över kommun-, stads- och länsgränser. Det fanns en uppfattning att det är viktigt för samhället att titta på hur kunskap värderas och hur vi gör för att validera så att människor ska komma ut på arbetsmarknaden. Även Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, flera kommuner, Coompanion, OCN m.m. medverkade. Detta arbete ledde till att fyra fokusområden presenterades: ü Samhällsstruktur deltagarna på workshop efterlyser samverkan över myndighetsgränserna 4 av 21

5 ü Ekonomi individens likväl som kommunernas resurser är begränsade och här ses nya metoder och insatser positivt för att minska kostnader ü Kunskap - individens utbildning för en bred arbetsmarknad måste säkras och här måste informell och formell kunskap valideras ü Utanförskap de som står långt från arbetsmarknaden måste inkluderas i samhället och här är sociala nätverk viktiga för att göra individen anställningsbar Efter den avslutande workshopen kom både risker och möjligheter fram och det underlag som sammanställdes utifrån genomförda workshops ledde fram till projektet Ramp. Projektet Ramp startade och ska, med förlängningen, pågå till och med Detta projekt tillhör programområde 2 ökat arbetskraftsutbud och genomförs i kommunerna: ü Borgholm (deltar ej i fördjupningen) ü Mörbylånga (deltar ej i fördjupningen) ü Emmaboda ü Kalmar ü Lessebo ü Nybro Lärande utvärderare är Lars Lindblom från företaget European Minds Sweden AB. Utvärderaren har följt projektet fr.o.m. februari Syftet och avsikten med projektet Ramp är att: ü De kvinnor och män som deltar och som står långt ifrån arbetsmarknaden i regionen ska få nya vägar att se sig själva som en resurs. ü Projektet ska stärka individen för en föränderlig arbetsmarknad. Relationen mellan individers framgång och samhällets insatser måste förstärkas. ü Ramp ska arbeta fram nya metoder ü Ramp ska skapa nya samverkansformer. Målsättning/effekt för projektet Ramp enligt ansökan är: ü Deltagarna individerna ska ha validerat informell och formell kunskap, närmat sig den lokala arbetsmarknaden genom ökad kännedom om företagande, entreprenörskap, sociala företag, olika branscher, praktik och utbildningsmöjligheter. ü Metod en metod som är skapad och accepterad av tjänstemän och målgrupp. Under metodarbetet är det viktigt att lyssna på privata aktörer, föreningar och andra intressenter för att få input. Metoden förväntas vara ett nytt verktyg som används och fungerar i samhället. ü Samverkan - Nya samverkansformer för arbete mellan statliga och kommunala verksamheter ska utvecklas. Detta för att individen ska få bästa service. Samverkan förväntas också ske på lokal nivå samt även fungera över kommun-, regions- och landsgränser. 5 av 21

6 Lärande ska ske för alla i projektet deltagare, anställda, handläggare i myndigheter samt för politikerna. I projektet Ramp ska de deltagande kommunerna skapa sina egna delprojekt efter målgruppens behov. Det finns även ett transnationellt perspektiv i Ramp i form av Learning networks som t.ex. kan förbereda för utlandspraktik, ge handledning under praktiktid och i efterarbetet validera ny kunskap. I detta projekt finns även jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv. 6 av 21

7 2. Projektets övergripande utveckling fram till Juni 2013 Projektcykeln i ESF-finansierade projekt brukar, i genomförandefasen, kännetecknas av tre faser: etablering, deltagarfokus och implementeringsarbete. Etableringsfasen handlar om att rekrytera personal, tydliggöra arbetsflöden, involvera intressenter, etablera en administration som säkrar projektekonomin samt rekrytera deltagare och styrgrupp. När detta är på plats kan mer resurser användas för att utveckla arbetet med målgruppen - deltagarfokus. Ett lärande där man ser vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Uppföljning och utvärdering resulterar i att projektets kultur och metodik etableras bland personal, styrgrupp, intressenter och deltagare. Den sista fasen implementeringsfasen - innebär att projektets samlade lärande ska fångas och utvärderas av intressenterna för att dess positiva resultat ska ge långsiktiga effekter. Rampprojektet hade en skumpig resa under etableringsfasen. Personalen som ledde ansökningsarbetet slutade innan projektet startade samtidigt som kommuner hoppade av. Dessutom skapade missförstånd och otydligheter stora budgetproblem. I den dåvarande styrgruppen fanns inte tillräckligt med förståelse för uppdraget. Detta bidrog ytterligare till osäkerheten. Som en konsekvens av allt detta höll projektet tillbaka på aktiviteter/kostnader för att känna att ekonomin kom på fast mark. I praktiken innebar det att kostnadsbudgeten nästan halverades. Under sommaren/hösten 2012 började dock projektet kunna övergå från etableringsfasen till att jobba med deltagarfokus. De lokala projektledarna jobbade intensivt med att etablera Ramp lokalt. Under försommaren 2013 genomfördes en intervjuserie med lokala samverkanspartners som samstämmigt menade att Ramp bidragit med att stötta deltagarnas utveckling och möjligheter på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. Ramps goda kännedom om lokala förutsättningar i kombination med det tydliga individfokuset och tron på deltagarstyrning hade bidragit inte bara till att utveckla deltagarnas möjligheter utan även påtagligt till förbättrad samverkan och nya arbetssätt hos de lokala aktörerna. Det var i detta läge väldigt tydligt att projektet fungerade relativt väl ute i kommunerna. På operativ nivå hade samverkan mellan de lokala projektledningarna och huvudprojektledningen även etablerats och stärkts. Vad som däremot fortfarande var problematiskt var engagemanget hos styrgruppen. Den skakiga etableringsfasen i kombination med en styrgruppsutbildning tydliggjorde ett gap mellan projektets förväntningar och många styrgruppsmedlemmars förmåga. Detta kan ha varit en anledning till att närvaron sjönk på styrgruppsmötena. Dessutom bytte AF, försäkringskassa, Kalmar, Lessebo, Emmaboda, Mörbylånga och Regionförbundet ut sina styrgruppsmedlemmar av orsaker som låg utanför projektet. Detta ökade ytterligare trycket på de deltagande styrgruppsmedlemmarnas insatser. Under våren 2013 när implementerings- och spridningsarbetet skulle startas blev det tydligt att styrgruppens engagemang var för svagt. Styrgruppen omstrukturerades på en mer 7 av 21

8 operativ nivå för att försöka finna möjligheter att slutföra projektet i enlighet med plan, finansiering och ambitioner. Taktiken har varit att rekrytera en person från varje deltagande kommun. Däremot har representanter för bl.a. AF och Försäkringskassan lämnat arbetet men hålls informerade via protokoll och nyhetsbrev. Under våren 2013 har den uppdaterade styrgruppen startat sitt arbete och närvaro/engagemang är bättre idag. Projektet har definierat mål på tre nivåer 1. deltagarnivå 2. metod 3. samverkan Nedan följer tre avsnitt som var för sig beskriver resultaten per delmål. 2.1 Deltagare Fungerar Ramp för deltagarna? Utvärderingen visar att så är fallet. Ser vi till rena siffror är följande tabell talande: Avslutade till egenförsörjning t o m mars 2013 Nybro 54 avslutade varav 18 till egenförsörjning= 33 % Kalmar 86 avslutade varav 65 till egenförsörjning= 76 % Emmaboda 47 avslutade varav 19 till egenförsörjning= 40 % Lessebo 52 avslutade varav 25 till egenförsörjning= 48 % Borgholm 42 avslutade varav 17 till egenförsörjning= 40 % Mörbylånga 42 avslutade varav 23 till egenförsörjning= 55 % Hela Ramp 323 avslutade varav 188 till egenförsörjning= 58 % Totalt har 428 individer deltagit i Ramp t o m mars Förutsättningarna är väldigt olika i de deltagande kommunerna, beroende på vilken del av målgruppen som deltagarna kommer från. Detta är en viktig förklaring till att siffrorna varierar lokalt från Nybro med 33 % till Kalmar med 76 %. Viktigt att komma ihåg är dock att projektet bör ha varit väldigt lönsamt för de deltagande kommunerna oavsett om det är 33 eller 76 %. Med dessa siffror så bör en samhällsekonomisk uppföljning visa på stora vinster för samhället generellt och kommunerna specifikt. Exakt hur detta ser ut är en del av fördjupningsarbetet och siffror kommer att arbetas fram under hösten av 21

9 Det stora är kanske ändå inte ekonomin i detta utan livskvaliteten för deltagarna. Min tydliga uppfattning är att inte bara de 188 som tagit sig till egenförsörjning har fått ett bättre liv. I uppföljningen säger 85 % av deltagarna att de kommit närmare arbetsmarknaden genom sitt deltagande. Dessutom beskriver många hur deras livskvalitet har ökat. De flesta mår bättre med en större förståelse för sin egen möjlighet att forma sin utveckling. Vi har samlat in ett trettiotal deltagarberättelser. Berättelser där deltagarna beskriver hur deras liv utvecklats fram till idag. Där ser vi tydligt de utmaningar som deltagarna brottas med och det hopp och den energi som kommer av att känna människovärdet växa. 2.2 Rampmetoden Projektet har formulerat mål för metodarbetet. Målet är beskrivet som Metoden ska bli tydliggjord och accepterad av tjänstemän såväl som målgrupp. Metoden förväntas vara ett verktyg som används och fungerar i samhället. Under hösten 2012 arbetade European Minds tillsammans med vägledarna i delprojekten med att tydliggöra metoden. Ganska snart stod det klart att det finns stora skillnader lokalt mellan projekten. Kartläggningen kom därför att handla om att hitta gemensamma utgångspunkter och framgångsnycklar. Syftet har varit att fånga erfarenheterna för att underlätta implementeringsarbetet. Tre grundbultar har utkristalliserats för Rampmetoden: 1. Deltagarstyrning byggd på frivillighet skapar engagemang, självkänsla och framtidstro 2. Lokal förankring och anpassning är en förutsättning 3. Dela lärande, operativa resurser och strategisk utvecklingsförmåga Deltagarstyrning byggd på frivillighet skapar engagemang, självkänsla och framtidstro En av utgångspunkterna var att utveckla arbetssätt som bygger på deltagarnas egen drivkraft. Att bygga från det som fungerar snarare än att identifiera och åtgärda brister. För att säkra detta har deltagarna ett stort inflytande över sin egen Rampprocess och även ett reellt inflytande över de flesta lokalprojektens utformning. På detta sätt vill man stärka deltagarnas självkänsla och tro på att de kan åstadkomma en bättre framtid. De olika kommunerna har arbetat enskilt, i grupp, med studiebesök och praktik för att nå detta resultat. Ju längre projektet gått desto mer har de lokala vägledarna delat med sig av verktyg och erfarenheter sinsemellan. På detta sätt har projektet snabbat upp den lokala metodutvecklingen när det gäller deltagarstyrning. Det finns en grundmurad tro bland lokala vägledare såväl som hos projektledning att deltagarstyrningen är en av de viktigaste faktorerna för framgång i projektet specifikt och i arbetet med målgruppen generellt. Dessa erfarenheter har redan tydliggjorts för lokala samverkansparter på operativ nivå. Det finns därmed goda förutsättningar att detta kommer att påverka förhållningssätt och arbetssätt positivt på lokal nivå under flera år framöver. 9 av 21

10 På strategisk nivå är dock dessa insikter inte lika väl förankrade. Jag tror därför att ytterligare aktiviteter bör till för att utveckla och tydliggöra deltagarstyrningens positiva effekter operativt såväl som strategiskt, lokalt såväl som regionalt. ESF har tagit fram ESF Empowerment Handbook: Den översätts just nu till svenska och skulle kunna vara en utgångspunkt för Ramp i att bidra till att utveckla regional kapacitet inom området deltagarstyrning. Lokal förankring och anpassning Projektet rekryterade starka lokala vägledare för att dra igång arbetet i varje kommun. De är alla vägledare med god lokalkännedom och god insikt i lokala förutsättningar och behov. Detta var en stor framgångsfaktor. Projektet kunde låna vägledarnas förankring för att snabbare komma igång och tillföra deltagarna en bättre service och en kortare väg till arbetsmarknaden. Samtliga delprojekt har skapat en lokal förankring som gör att de på operativ nivå kunnat effektivisera den lokala samverkan. Samarbetet med Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Individ och familj/socialförvaltningarna har stärkts. Detta har snabbat upp handläggningen av de enskilda deltagarnas ärenden i många fall, vilket vägledarna beskrivit som mycket viktigt för att korta perioder av väntan och passivitet. Även samverkan med lokala arbetsgivare har stärkts tack vare Ramp. Många av lokalprojekten har förbättrat kännedomen om arbetsgivarnas förutsättningar och behov och på detta sätt haft bättre förutsättningar att kombinera deltagare med praktikmöjligheter. Tankar finns om att stärka detta ytterligare genom att dela en praktikbank regionalt. Samtliga sex delprojekt talar om en brist på praktikplatser hos offentliga arbetsgivare. Kommunen är ofta den största lokala arbetsgivaren men den kommunala förmågan att fånga och utveckla framtida medarbetare via praktikanter från Ramp har varit dålig. En möjlig utveckling skulle kunna vara att utveckla en sådan kapacitet med hjälp av ett stärkt regionalt samarbete med hjälp av Rampresurser. Tanken var initialt att även engagera ideella lokala krafter. Föreningslivet är starkt på många platser. Ett närmare samarbete skulle ha potential att utveckla både föreningsliv och deltagarnas framtida möjligheter. Detta initiativ har dock fallit. Detta p.g.a. att det inte funnits någon erfarenhet av detta lokalt. Det blir därmed en samverkan som behöver byggas från grunden och som därmed kräver resurser som projektet inte kunnat uppbåda. 10 av 21

11 Dela lärande, operativa resurser och strategisk utvecklingsförmåga En av grundbultarna i projektidén har varit att utveckla samverkan. Lokalt, regionalt såväl som transnationellt på alla tre projektnivåer: deltagare, vägledare och strategiskt. Samverkansmatris Lokalt Regionalt Transnationellt Deltagare Etablerat Testat Testat Operativ nivå Etablerat Etablerat Testat Strategisk nivå Implementerat Saknas Saknas En av grundidéerna har varit att skapa plattformar för gemensamt lärande och resursuppbyggnad för alla enligt ovanstående matris. Här är det tydligt att arbetet varit framgångsrikt lokalt. Ramp har bidragit till en ökad servicenivå i alla kommuner. På regional nivå är bilden mer splittrad. På operativ nivå har samarbetet stärkts rejält. Med hjälp av regelbundna möten med de lokala vägledarna har erfarenheter delats, gemensamma aktiviteter för deltagare skapats samt verktyg och uppföljningsarbete utvecklats och delats. Nätverket är dessutom så starkt och framgångsrikt att min tro är att det kommer att bestå även efter projektet i en eller annan form. Samarbetet har effektiviserat det lokala arbetet på många sätt. Tydligast genom att: 1. Följa upp resultat för att se vad som funkar och inte Projektresultaten tydliggörs och diskuteras för att bli en grund till ständig förbättring. Dessutom kan träffarna ge inspiration till att testa nya verktyg, nya nätverk och nya samverkansformer. Även gemensamma studieresor och praktikplatser över kommungränser är exempel på hur gruppen jobbar. 2. Sprida erfarenheter och goda exempel Via den goda lokala förankringen har Ramp blivit en viktig del i arbetet med att bryta utanförskap i varje kommun. Frågan har dock inte existerat som en regional fråga tidigare. Detta har gjort det svårt för projektet att ta plats på den regionala arenan. Här finns stora möjligheter till utveckling. Mot bakgrund av den nya EU-strategin för 2020 så lyfts inkluderande tillväxt in som en av de tre viktigaste förutsättningarna för en bra utveckling. Detta bör ge arbetet med att minska utanförskapet en tydligare regional plattform. Ett exempel på denna utveckling är Regionförbundet i Kalmars engagemang i drop-outsproblematiken i form av delprojektägande i SKL:s projekt Plug In. Det är dock troligt att Ramp haft en positiv effekt för att utveckla en regional kapacitet i dessa frågor även om den regionala styrgruppen saknat det deltagande och engagemang som skulle behövts för att säkra långsiktiga effekter för den regionala samverkan. 11 av 21

12 Projektet har via sina plattformar, nyhetsbrev, web och spridningsseminarier bidragit till att öka kunskapen om problematiken och om hur man framgångsrikt kan ge deltagare en möjlighet att skapa sig förutsättning för egenförsörjning. 3. Dela på utvecklingsresurser och utvecklingskostnader med syfte att förbättra projektets resultat och effekter Genom att arbeta tillsammans med utveckling och aktiviteter har Ramp visat att det går att höja servicenivån och därmed skapa fler möjligheter för deltagarna. Exempel på detta är gemensamma föreläsningsaktiviteter och studiebesök. Polenbesöket och den planerade resan till Danmark är båda goda exempel på aktiviteter som troligen inte hade blivit av utan en regional samverkan. Här finns fler idéer om hur samverkan skulle kunna skapa ännu mer med rimliga resurser. Exempel på sådana utvecklingsområden är: 1. Valideringsmodell OCN är testat och omtyckt. Tyvärr är byråkratin seg och stödet från OCN osäkert och långsamt. Det efterfrågas en enhetlig valideringsmodell som är enklare att hantera för den lokala nivån. Att utveckla detta är svårt för de enskilda kommunerna men antagligen möjligt i en gemensam satsning. 2. Transnationell samverkan på riktigt lokalt såväl som regionalt. EU 2020 kommer troligen att resultera i att det finns krav på transnationalitet i framtida projekt. Delar av Ramp har skaffat sig erfarenheter av detta. Möjligheter finns att utveckla för att vara beredd inför kommande utlysningar. 3. Spetsa operativa samarbetet Det operativa samarbetet fungerar redan idag bra på lokal nivå. Även på regional nivå är det levande. Att leta möjligheter att implementera denna plattform i löpande verksamhet är viktigt för att Ramp ska ge effekter på den regionala samverkansförmågan. 2.3 Samverkan Målet för utveckling av samverkan är formulerat som: Nya samverkansformer för arbete mellan statliga och kommunala verksamheter ska utvecklas. Detta för att individen ska få bästa service. Samverkan förväntas också ske på lokal nivå samt även fungera över kommun-, regions- och landsgränser. Utifrån detta har vi skapat en samverkansmatris enligt nedan. Samverkansmatris Lokalt Regionalt Transnationellt Deltagare Etablerat Testat Testat Operativ nivå Etablerat Etablerat Testat Strategisk nivå Implementerat Saknas Saknas Lokalt Uppföljningen visar att samverkan har stärkts och utvecklats på deltagarnivå, operativ nivå 12 av 21

13 såväl som strategisk nivå i varje kommun. Inte minst tydliggörs det i det faktum att Rampmetodens grunder implementerats i samtliga deltagande kommuners arbete. Det kan bara beskrivas som en succé. Detta påstående baserar jag på deltagarberättelserna, samtal med vägledare, såväl som på intervjuerna med projektets lokala samverkanspartners. Regionalt Projektledningen har skapat ett forum för regelbunden dialog med de lokala vägledarna. Detta har utvecklats till grundbulten för den regionala samverkan. Den skapar värde på många olika plan. Framförallt operativt i form av utbyten av erfarenheter, verktyg och som bollplank. Denna samverkan smittar även deltagarnivån i form av gemensamma aktiviteter, praktikplatser och utbildningsmöjligheter. Detta är dock endast i sin linda och på deltagarnivå brottas en fördjupad samverkan med flera kulturella och praktiska problem. Många deltagare drar sig för regionala nivån redan då de försöker lösa logistiken för en ev. praktik. Regionala persontransporter är ofta svåra att lösa. På strategisk nivå är dock resultatet en besvikelse då risken är uppenbar att Ramp inte kommer att skapa några långsiktiga effekter på detta område. Regionala aktiviteter som t ex styrgrupp och spridningsseminarier har ofta behövt ställas in p.g.a. bristande intresse. European Minds har gjort några intervjuer för att försöka hitta orsaken till detta. Mer arbete behöver göras för att skapa en mer nyanserad bild av problematiken men två problemområden för strategisk regional samverkan har utkristalliserats. Hur viktiga dessa är i det stora kan vi dock inte bedöma. De två områdena är: 1. Bristande strategiska resurser I samtal om den strategiska förmågan i projektet framkommer ofta att dessa personer är satta under stor press och att deras tid måste prioriteras hårt. Det leder ofta till att Rampengagemanget måste stryka på foten. Då projektet inte tillför resurser till styrgruppen, på grund av Socialfondens regelverk, ska deltagandet i styrgruppsarbetet ligga utöver det ordinarie arbetet. Det gör att deltagandet riskerar att utvecklas från att vara en energiinjektion för de ordinarie arbetsuppgifterna till att bli ytterligare ett dåligt samvete. Många kommuner är under stark ekonomisk press. Omorganisationer som följd av sparkrav är i fokus. Alla tillgängliga timmar behövs för detta. 2. Utanförskap har ingen historik som regional fråga Utanförskapet har under lång tid varit en lokal utmaning och en nationell. Den regionala nivån har endast arbetat med delar i denna problematik. Detta gör att det inte finns ett upparbetat regionalt nätverk eller regionala plattformar för detta. De krafter som vill verka för att utveckla detta måste därför börja bygga från grunden. 13 av 21

14 Man får sällan något på köpet. I EU:s strategi för 2020 beskrivs dock inkluderande tillväxt som en av tre grundbultar för ett blomstrande Europa. Detta, tror jag, kommer att stimulera etableringen av regional strategisk kapacitet för utanförskapsfrågorna. Redan nu ser vi att ungdomars utanförskap allt oftare ses som en regional utmaning (likaväl som en lokal, svensk och europeisk utmaning). Regionförbundet Kalmar har bland annat valt att leda ett delprojekt i SKL:s Plug In-projekt riktat mot ungdomar som hoppar av skolan innan avslutat gymnasium. Förhoppningsvis är detta ett första steg mot att utveckla regional kapacitet för att se utanförskapet som en outnyttjad tillväxtpotential. Min bedömning är att detta även spiller över på den strategiska nivåns engagemang i Ramps transnationella aktiviteter. Jag tror dock att EU:s strategi även här kan påverka den framtida utvecklingen regionalt i Kalmar. Mycket tyder på att EU medel i framtiden kommer att kräva ett aktivt transnationellt arbete på flera nivåer. Transnationellt Det transnationella arbetet är det samverkansarbete som tagit mest stryk av den skumpiga etableringsfasen. Då transnationaliteten inte bidrar med medfinansiering krävs att övrig verksamhet har ett överskott på medfinansiering för att det transnationella arbetet ska vara fullt ut finansierat. Då det rådde osäkerhet kring detta sköts de transnationella ambitionerna initialt på framtiden. Vid budgetrevisionen var man dessutom tvungen att skära bort större delen av detta arbete för att rädda ekonomin i projektet som helhet. Emmaboda och Lessebo är de kommuner som främst har försökt prioritera det transnationella i arbetet med deltagare. De har dock haft en rejäl utmaning i att övertyga deltagarna om att engagera sig i detta. Problematiken liknar den som beskrivs under regional samverkan på deltagarnivå. Det som är genomfört är arbetet med att söka etablera nätverk och genomföra de första resorna. Deltagare och operativ personal har besökt liknande och kompletterande verksamheter i Polen och Danmark. Polenbesöket väckte tankar, positiva såväl som negativa, hos deltagarna från Ramp. Utvärderarens reflektion är att Ramp skickade en grupp av deltagare och operativ personal medan Polackerna tog emot på strategisk nivå. Detta medförde en besvikelse på bägge sidor. Polackerna har uttryckt en vilja att komma till Ramp i Sverige men Ramps ledning och styrgrupp har ännu inte beslutat om de vill gå vidare. Det är även genomfört aktiviteter mot Köpenhamnsområdet. Här har det klickat på ett helt annat sätt och en plan för fördjupat samarbete finns mellan flera parter för deltagarutbyten samt operativa utbyten. Även i det transnationella arbetet är det tydligt att det är svårt att attrahera deltagande från strategisk nivå i Ramp. Bristen på resurser anges som det stora problemet. Att satsa flera 14 av 21

15 dagar utan att man ser omedelbar nytta gör att annat arbete måste prioriteras. Detta gäller politisk och tjänstemannanivå i lika grad. 2.4 Resultat utifrån ESF:s förväntningar Projektet har angett att det kommer att arbeta med samtliga programkriterier enligt ESF. rmationsdokument/projekthandledningar/faktablad%20om%20programkriterierna,% pdf Lärande miljöer: Vi kunde, redan i den tidigare delrapporten, konstatera att Ramp på ett aktivt och tydligt sätt bidrar till att utveckla lärande miljöer. Lärande sker på och mellan alla nivåer i projektet. Detta beskrivs i delrapporter till ESF såväl som i de nyhetsbrev som projektet distribuerar. På deltagarnivå skapar Ramp dessutom bra möjligheter till lärande och personlig utveckling. Läs gärna deltagarberättelserna. Dessa tydliggör graden av förändring som detta lärande skapar för deltagarna. Samverkan: Läs om samverkan tidigare i kapitlet Innovativ verksamhet: Även här kan vi konstatera att projektet har fortsatt att utveckla sin innovativa kapacitet. Främst gäller detta i arbetet med att ta deltagarstyrningen till nästa nivå. Deltagarnas initiativ bejakas vilket gör att verksamheten hela tiden vågar testa nya vägar. Även intrycken från det transnationella utbytet har skapat möjligheter till nya synsätt på vad som prioriteras såväl som hur. Strategiskt påverkansarbete: Ramps ledning, tillsammans med de lokala vägledarna, har arbetat med området. Tidningsartiklar, nyhetsbrev, deltagande i lokala aktiviteter är alla exempel på detta. Framgången för detta syns även tydligt i kommunernas intresse och handlingskraft i implementeringsarbetet på lokal nivå. Det finns dock även motgångar i detta. Styrgruppen ville t ex driva genomförande av spridningsseminarier. Det är dock tydligt att här har det brustit i resurser. Intresseförfrågningar har skickats sent och fått ljumt mottagande varför samtliga försök till gemensamma spridningsseminarier, arrangerade av styrgruppen, ställts in. Jämställdhet och tillgänglighet: Vi har genom hela projektet kunna konstatera att frågan om tillgänglighet är central. Handisams inledande utbildning var starten på ett kapacitetsbyggande som gjort detta till en helt naturlig del i det dagliga arbetet. Projektet har även starkt bidragit till jämställdhetsintegrationen. Förståelsen för området har ökat i alla delar av Ramp. Detta underströks i den enkät som genomfördes under våren av 21

16 3. Analys och utvärderarens reflektioner Ramp har efter en skumpig inledning lyckats nå målsättningarna inom alla tre delområden: deltagare, metod och samverkan. Detta trots en halverad budget. Den enda större plumpen i protokollet är att samverkan och engagemang på strategisk nivå inte nått upp till förväntningarna. Styrgruppen kunde inte skapa de resurser och det engagemang som hade krävts för detta. Frågan om utanförskapet har inte varit en regional fråga historiskt varför inga stigar fanns upptrampade. Det gör att varje aktivitet inom detta område varit svårare än planerat. Min tro är dock att EU 2020 kommer att bidra till att mer resurser skapas för detta arbete på regional nivå. Detta p.g.a. att inkluderande tillväxt är en av de stora möjligheterna för Sverige och Europa att fortsätta utvecklas. Ett exempel på det är regionförbundets engagemang som delprojektägare i SKL:s Plug In-projekt riktat mot att motverka avhopp från gymnasieskolan. Ska vi se till de stora framgångarna så vill jag lyfta fram alla de otroliga förändringar som skett hos många deltagare. Att höra deras berättelser ökar förståelsen för den bedrift som ligger i att börja resan från ett långvarigt utanförskap till en egen försörjning. Skälet till att Ramp lyckats med detta arbete lokalt är tron på att deltagarstyrning och kraften i egen vilja är det viktigaste verktyget för att lyckas. Det kräver dock en struktur som stöttar deltagarna och ser deras talang. Med detta som bas kan mycket bra hända. Att Ramp så tydligt ställt individen i fokus har tillfört den lokala samverkan en dimension som gjort att Rampmetodiken blivit etablerad. För att säkra lokal och regional kapacitet inom deltagarstyrning är det viktigt att vägledarforumet fortlever och utvecklas. Det är i vägledarnas dagliga arbete som verktygen utvecklats och testats men genom vägledarträffarna har de fått spridning samtidigt som kvaliteten på utvecklingsarbetet blivit bättre och bättre. För framtiden är det därför viktigt att forumet får fortleva både som träffar och på nätet. När det gäller verktygen som testats så är den stora besvikelsen OCN. Alla har uttryckt att OCN som idé, metod och verktygsmässigt är mycket bra. Tyvärr är servicenivån för låg varför de så kallade OCN-poängen är svåra att få ut. Detta gör att själva beviset på lärandet uteblivit för deltagare. Dessutom är poängen inte allmänt accepterade. Ett fungerande OCN-liknande system skulle dock vara bra för att stärka deltagarna och tydliggöra deras kompetens för framtida arbetsgivare. 16 av 21

17 European Minds utvärderingsansats i Ramp Bilaga 1 Ramp syfte och mål Rampprojektet drivs av Nybro kommun. Projektet drivs i samverkan med ytterligare fem kommuner; Borgholm, Mörbylånga, Kalmar, Lessebo och Emmaboda. Även Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är intressenter. Projektet utgår i arbetet ifrån samtliga fyra programkriterier: lärande miljöer, innovativ verksamhet, främja samverkan och strategiskt påverkansarbete. Syftet med projektet är att de kvinnor och män som står långt ifrån arbetsmarknaden i regionen ska få nya vägar att se sig själva som en resurs. Ramp vill stärka individen för en föränderlig arbetsmarknad. För gruppen arbetslösa kommer projektet att arbeta med innovativa aktiviteter för att nå resultat för individen. Relationen mellan individens framgång och samhällets insatser ska stärkas. Därför kommer Ramp att utforma nya metoder och skapa nya samverkansformer. Lärande och förändringsarbete ska inte bara ske på deltagarnivå i projektet utan också hos de anställda i projektet, handläggare från myndigheter och för de som i slutändan äger projektet: våra politiker. Målen är formulerade utifrån deltagare, metod och slutligen samverkan: 1. Deltagarna - Individerna i projektet ska ha närmat sig den lokala arbetsmarknaden. 2. Metod - En metod ska tydliggöras, som är skapad och accepterad av tjänstemän och målgrupp. 3. Samverkan - Vi lever i ett samhälle som finns inom räckhåll, projektets uppgift är att korta vägarna för dem som befinner sig i utanförskap. Nya samverkansformer för arbete mellan statliga och kommunala verksamheter ska utvecklas. Förutom samverkan på lokal nivå siktar Ramp på nya samverkansformer över kommun-, region och landsgränser. Delaktighet European Minds utgår alltid från ett visionsorienterat och inkluderande arbetssätt för deltagare, ansvariga och mottagare. Det betyder att utvärderingen ska stötta projektledning och deltagare och beskriva möjligheter framåt snarare än problem bakåt i tid. Dessutom vill vi skapa en bild av projektet som system, med tydliga processer, roller och ansvar. Fokus är på kvalitativa metoder, med vissa kvantitativa inslag. Metod European Minds egen utvärderingsmodell, 3U, kombinerar kvalitativa och kvantitativa insatser: UPPFÖLJNING utvärderaren tillsammans med projektledningen upprättar en struktur för löpande uppföljning och utvärdering på olika nivåer. UTVÄRDERING av både resultaten och processen. Utvärderaren följer upp hur väl målen nåtts utifrån syfte, mål, delmål och indikatorer. Målgrupp är projektets målgrupp samt de aktörer som bidrar till projektet. Resultatutvärderingen ska berätta VAD projektet levererar, medan det kontinuerliga deltagandet ska berätta HUR det görs, dvs. vilka processer som får saker att hända. 17 av 21

18 UTVECKLING ska bidra till projektets lärande och kontinuerliga utveckling på samtliga nivåer. Utvärderaren deltar aktivt under projektets genomförandefas på möten och seminarier. Förhållningssättet är både betraktande, ifrågasättande och stöttande. Denna löpande insats lyfter fram tendenser till projektaktörerna för att skapa kollektivt lärande, samverkan och utveckling. Nivåerna kompletterar varandra och måste finnas på plats under större delen av projektet för att fungera. Vår erfarenhet visar att utvärderingsinsatserna bidrar till att stärka projektets kvalitet. Vi utvärderar även horisontella kriterier och mål samt hur Socialfondens programkriterier följs. Slutligen identifierar vi möjligheter att långsiktigt ta till vara projektresultaten. LFA som utgångspunkt European Minds använder metoden Logiskt ramverk (Logical Framework Approach, LFA) för att ge god uppföljning och en lärande utvärdering. Vår erfarenhet visar att det är ett bra system för kontinuerligt lärande, och strategisk påverkan, under hela projekttiden. LFA tydliggör eventuella brister i kopplingen mellan mål och syften/effekter. Genom att nyckelelementen klargörs tidigt kan man utveckla projektplan och aktiviteter. Kombinerat med löpande intressentbevakning och överenskommelser om rutiner för information, kommunikation och dokumentation ger det ett bra system för uppföljning. Ett kontinuerligt lärande skapas genom att återföring sker från uppföljningsprocessen till aktörer och intressenter. Utvärderingsinsatsen följer de riktlinjer för lärande utvärdering/följeforskning som bl.a. anges i Tillväxtverkets vägledning Nytta med följeforskning (NUTEK 2008) och rekommendationerna i Handledning för uppföljning och utvärdering inom Socialfonden utgiven av Svenska ESF-rådet 2008/2009. I korthet bygger detta på en kontinuerlig, nära relation mellan utvärderaren/följeforskaren och projektledningen. Utvärderaren bistår kontinuerligt med kunskap som bidrar till handling och strategiska val. Utvärderingsaktiviteterna Mot bakgrund av vår metod kommer främst fem utvärderingsinsatser att genomföras: 1. Stötta projektgruppens arbete med uppföljningsprocesser i enlighet med projektlogiken, identifierade utmaningar och viktiga teman samt genomgång av projektets dokumentation. 2. Delta i möten med projektgruppen, styrgruppen och koordinatorerna. 3. Intervjuer med representanter för ledning, koordinatorer och medarbetare. 4. Delta vid nyckelaktiviteter. 5. Genomföra lärseminarier/framåtsyftande workshops, där delresultat av utvärderingen redovisas och projektaktörer, ledning och projektägare tillsammans diskuterar utmaningar, ansvar och möjligheter. Under projektets gång kommer utvärderaren också att presentera en handfull artiklar på olika ämnen vilka tillsammans bildar själva slutrapporten. 18 av 21

19 Avslutade deltagare i Ramp tom mars Män Kvinnor Genomsnittlig tid i projektet för de som avslutat (månader) Män Kvinnor 19 av 21

20 Avslutade till arbete och studier M/arbete M/studier K/arbete K/studier 0 Andel unga vuxna i projektet (födda 1987 och senare) Unga vuxna Vuxna 0 Ovan: varav Emmaboda 15 st. unga vuxna inskrivna 1 månad i specialprojekt med AF 20 av 21

21 Fördelning deltagare/myndighet tom mars AF IFO FK 2 mynd av 21