VERKSAMHETSPLAN ERICI FÖRSKOLA 2013-2014



Relevanta dokument
VERKSAMHETSPLAN ERICI FÖRSKOLA Pedagoger på Erici förskola Förskolechef Martina Nebrelius

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN ERICI FÖRSKOLA Pedagoger på Erici förskola Förskolechef Martina Nebrelius

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Arbetsplan. Killingens förskola

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA Pedagoger på Soldalens förskola Förskolechef Martina Nebrelius

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Verksamhetsplan

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Erici förskola. läsåret 2016/2017. Förskolechef: Martina Nebrelius

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan 2017

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Förskolan Sjöstjärnan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA Pedagoger på Soldalens förskola Förskolechef Martina Nebrelius

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Arbetsplan 2015/2016

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

2.1 Normer och värden

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Arbetsplan Skogssidan 2017/2018

Arbetsplan för Saffranets förskola

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

för Havgårdens förskola

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Förskolan Vindan. Förskolan Vindan. Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av:

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för TALLEN

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Senast ändrat

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Verksamhetsplan Duvans förskola

Tyck till om förskolans kvalitet!

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Transkript:

VERKSAMHETSPLAN ERICI FÖRSKOLA 2013-2014

Inflytande och samverkan Barn upplever att de har ett verkligt inflytande över sitt eget lärande. De deltar aktivt, efter förmåga och ålder, i planering och utvärdering av verksamheten. (Barn- och utbildningsplan för Ystad kommun 2010-2014, BUN-plan) Erici förskola för en aktiv dialog med vårdnadshavarna om verksamhetens mål och innehåll. (BUN-plan) Barnen upplever ett bra avslut av förskoleverksamheten och en trygg start i förskoleklassen. Stycke ur Läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010): Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. (s. 12) utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. (s. 12) Arbetslaget ska föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. (s. 13) Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. (s. 14) Vi arbetar och utvecklar verksamheten efter barnens tankar och idéer och tar tillvara på deras förslag och fullföljer dem. Vi låter barnen påverka sin verksamhet genom intervjuer, demokratiska röstningar och barnobservationer. Vi dokumenterar med hjälp av lärplattan, vår kalender och mind-map. Under hösten 2013 har vi börjat använda det dokumentationsprogrammet Pluttra, vilket är en digital portfolio över barnens utveckling. I Pluttra-verktyget finns också en avdelningsblogg. Vi har även kvar vår gemensamma blogg på förskolans hemsida och vi använder oss av den digitala fotoramen för att synliggöra verksamheten och hur vi arbetar. Vår samverkan med vårdnadshavarna sker i den dagliga kontakten där vi har en aktiv dialog om barnens utveckling, våra mål och val av arbetssätt. För att ge barn och vårdnadshavare inflytande i förskolan frågar vi vårdnadshavarna om barnens intressen redan under inskolningen. Ett exempel på vårdnadshavares önskemål och inflytande är vårt försök med frukost-drop-in, som en ny form av samverkan. Dialogen med hemmet utvecklas under förskolans föräldramöten och fördjupas i utvecklingssamtalen. Vi kommer att ytterligare öka vår samverkan genom dokumentationen i Pluttra. Erici förskola erbjuder dessutom ett samråd där vårdnadshavarna ges möjlighet till inflytande över utbildningen och där synpunkter kan diskuteras innan beslut fattas. Frågorna som

behandlas i detta forum är viktiga för enhetens verksamhet och har betydelse för barnen och vårdnadshavarna. Vi arbetar för en god förskoleavslutning och en trygg övergång till förskoleklass för barnen genom ett gott samarbete med pedagogerna i de olika förskoleklasserna. Uppföljning och utvärdering: Barnen utvärderar förskolans aktiviteter efter sin egen förmåga och ålder. Genom intervjuer och daglig kommunikation låter vi barnen vara med och påverka verksamheten alltifrån t.ex. förändring av deras lek- och lärandemiljö till utgångspunkten i temat. Eftersom barnen vet att de är med och påverkar miljön och verksamheten är barnen mer delaktiga, aktiva och positiva i allt vi gör. Vårdnadshavarna ges möjligheter att uttrycka sina tankar kring förskolans arbetssätt och aktiviteter. Utöver den vardagliga kontakten med vårdnadshavarna har vi utvecklingssamtal, där det enskilda barnets utveckling diskuteras, samt föräldramöten, där vi belyser vår verksamhet och dess mål. Kontinuerligt går vi igenom och reflekterar över samtalen med barnen, barnobservationerna och våra samtal med vårdnadshavarna. Utifrån analysen arbetar vi vidare och ser över vad som fungerar och vad som kan förbättras. För att stödja och stärka barnens övergång till skolan besöker vi under vårterminen regelbundet de förskoleklasser våra blivande förskoleklassbarn valt samt förskoleklasspedagogerna besöker barnen här på Erici. Antal besökstillfälle i förskoleklassen utgår ifrån det enskilda barnets behov. Vi har även övergångssamtal där vårdnadshavare, barn, förskolepersonal och förskoleklasspersonal är med på. Liknande arbetssätt har vi då barn flyttar till ny avdelning på vår förskola. För att alla överflyttningar ska ge ett tryggt och positivt resultat ser vi en stor vinst med att verksamheten bemöter barnet med en succesiv förändringsprocess.

Arbets- och lärandemiljö Erici förskola har ett väl fungerande arbete kring en god arbets- och lärandemiljö. Barn och personal känner trygghet och trivsel i verksamheten. (BUN-plan) Vi bedriver en tillåtande verksamhet där barnen får möjlighet att vara nyfikna och intresserade. Vår verksamhet innefattar såväl lek som lärande och avkoppling. Stycke ur Lpfö 98: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. (s. 9) utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. (s. 9) känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. (s. 9) Vi anser att en trygg inskolning är grunden till fortsatt trygghet, utveckling och lärande. Vi använder oss av modellen tre-dagars inskolning, där föräldrarna får god inblick i vår verksamhet samtidigt som barnen har sin trygghet i sina föräldrar i tre hela dagar. Vi är lyhörda för barnens intresse och ger dem tid till att utforska och upptäcka i en miljö som inbjuder till lek och lärande. Genom att vi kontinuerligt tar tillvara på barnens tankar och funderingar skapas en stimulerande miljö. Med vårt temaarbete I sagans förtrollande värld presenterar verksamheten idéer, aktiviteter och möjligheter som väcker lust och nyfikenhet för utveckling och lärande. Med ökat antal lärplattor per avdelning har vi större möjlighet att använda den pedagogiska dokumentationen för att synliggöra barnens intresse, inflytande och utveckling. Barnen får utsträckt möjlighet till att reflektera över sitt eget lärande och påverka verksamhetens utveckling. Vi utmanar och stimulerar barnen till att uttrycka sig och sätta ord på sina känslor och handlingar. För att barnen ska utveckla sin identitet och känna trygghet i den arbetar vi kontinuerligt med arbetsmaterialen Start och Stegvis, både spontant och i en planerad verksamhet. Vi uppmuntrar barnen att våga och berömmer dem på vägen till att bli självständiga individer. Vi har även hittat ett spel på lärplattan som hjälper barnen att känna igen olika känslouttryck. Genom samtal, rollspel, seriesamtal och sociala berättelser utvecklar vi barnens förståelse för sambandet mellan handling och konsekvens. Vi firar våra svenska traditioner och tar tillvara på det mångkulturella samhället. De äldre barnen firar traditionsenligt högtiderna med boende på Bellevuehemmet. Vi är öppna och diskuterar med barnen om deras funderingar och tankar. Vi anser att det är viktigt med avkoppling för barnen och har därför kontinuerlig vila, yoga, avslappning eller sagostund, oftast efter lunchen.

Uppföljning och utvärdering: För att skapa en positiv grundläggande erfarenhet av verksamheten i förskolan lägger vi stor vikt på inskolningarna. Vi individanpassar inskolningarna t.ex. med tre-dagars modellen och den ansvariga pedagogen är en närvarande trygghet för barnet och föräldrarna, vilket upplevs positivt. För att skapa positiva överflyttningar mellan avdelningarna utgår vi ifrån barnen genom att ha ett gott samarbete mellan pedagogerna. En del inskolningar är med barn som kommer från andra förskolor och då samtalar vi mycket med vårdnadshavarna vid första samtalet, för att underlätta deras inskolning. För att fånga upp barnens intresse, öka deras nyfikenhet och lust att lära är vi närvarande i leken och observerar barnen. Vi tror på att upptäcka tillsammans utvecklar verksamheten och vår utgångspunkt är barnens tankar och idéer. Vi kommer att fortsätta arbeta i mindre grupper, där alla barn ges tillfälle att komma tals och pedagoger ges större möjlighet att uppmärksamma enskilda barn. Ytterligare positiva effekter av de mindre grupperna är att de skapar en lugn och harmonisk verksamhet. Start och Stegvis är bra arbetsverktyg för barnen att bättre förstå sina och andras känslor och som på ett enkelt sätt skapar goda diskussioner. Vi kommer även att fortsätta använda metoderna med seriesamtal och sociala berättelser. Metoderna hjälper barnen att förstå genom att se händelsen på bild. Bilden förstärker förståelsen. Vi upplever att metoderna ger barnen möjlighet till att utveckla sin förståelse kring olika känslor, sociala händelser, sammanhang och ökad insikt i att upptäcka sambandet orsak och verkan. Vi tycker att det är viktigt att våra traditioner förs vidare till kommande generationer och kommer därför att fortsätta fira dem på sedvanligt sätt. Vi ser positiv effekt av våra kontinuerliga avkopplingsmetoder. Vi hör även från föräldrar att barnen själva använder en del yogarörelser hemma för att komma till ro.

Hälsa och livsstil Erici förskola bedriver ett aktivt arbete med hälsa och livsstil. Vi har ett hälsomål. Barn förstår kostens/matens betydelse för hälsan. Barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten. (BUN-plan) Vi ger barnen utmaningar i deras motoriska utveckling. Stycke ur Lpfö98: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och välbefinnande. (s. 10) Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturlig miljö. (s. 7) Vi vuxna strävar efter att vara en god lyhörd vuxen förebild för barnen i vår verksamhet, som visar hänsyn och respekt för människan, natur och djur. Vår verksamhet erbjuder dagligen olika frukter och grönsaker och vi vuxna samtalar med barnen om vilken effekt de har för hälsan. Vi diskuterar matens fördelar, på vilket sätt maten påverkar kroppen och kroppens behov av energi. Vi arbetar aktivt för en hälsofrämjande livsstil genom att inspirera och aktivera barnen i olika fysiska aktiviteter som t.ex. Miniröris (F & S), yoga, lekar och ute verksamhet. Förskolan har tillgång till Ängaskolans gymnastiksal var tredje vecka, vilket ger oss ytterligare variation av aktiviteter. Vi står även inför nya möjligheter då vår gård får många nya lekredskap. Dessa är utvalda för att bl.a. stimulera barnens motoriska utveckling. Vi ger barnen tid till avkoppling och vila i olika rum och i mindre grupper t.ex. med yoga och massage. Uppföljning och utvärdering: Barnen blir erbjudna varierad kost med mycket frukt och grönt och vår kokerska lockar barnens smaklökar med såväl bekanta som nya grönsaker. Vi har skapat en lugn och harmonisk matsituation för barn och personal genom att vi kommunicerar en i taget vid det gemensamma bordet och inte stressar. Vi försöker att flytta ut verksamheten så mycket som möjligt eftersom vi upplever det positivt och att vi där naturligt rör på oss i olika miljöer. Barnen vill gärna visa att de kan klättra högt och att de kan springa fort etc. Barnens motorik utmanas även genom utomhuspedagogiken och temaarbetet då vi vistas på vår gård, olika lekplatser och i andra naturområde i vår närmiljö. Resultatet är ett större intresse för utomhusvistelse bland barn som tidigare föredragit inomhusaktiviteter.

Omvärldsorientering Aktiviteterna på förskolan ger en allsidig bild av hur arbetslivet fungerar genom att använda närsamhällets resurser och möjligheter. Barnen garanteras tillgång till kulturupplevelser. De ska också få kunskap om kulturarvet och olika kulturella uttrycksformer. Kultur integreras och ingår som en naturlig del i verksamheten så att barn inspireras till att själva skapa och uttrycka sig. (BUN-plan) Stycke ur Lpfö 98: Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. (s. 9) utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. s. 10) Personalen tar vara på varandras olika kompetenser, som inspirerar vidare i barngrupperna. Med våra digitala verktyg erbjuder vi barnen olika arbetssätt och erfarenheter till att möta och upptäcka sin omvärld. För att barnen ska få en inblick i hur barn lever i en annan del av världen har en avdelning påbörjat ett samarbete med en skola i Gambia. Vi använder och utforskar olika uttrycksformer i vår verksamhet genom sång, musik, drama, dans, teater och skapande verksamhet. Genom kulturgarantin har vi en större möjlighet att uppleva kulturupplevelser i kommunen. Vi tar tillvara på alla möjligheter som vi får genom kulturgarantin och bokar tidigt våra platser så vi inte går miste om dem. Vi tar även del av vad kommunen i övrigt erbjuder t.ex. teater, sång, kyrklig verksamhet, bibliotek, Bokbuss och andra aktiviteter i Ystad. Vid påsk och midsommar besöker vi de boende på Bellevuehemmet då vi sjunger och dansar traditionella sånger tillsammans. Uppföljning och utvärdering: Barn och personal uppskattar att ta del av olika kulturupplevelser, då de berikar vårt arbetssätt. Händelserna skapar samtal och reflektioner hos barnen, som visar sig i deras lekar. Upplägget av kulturgarantin med tilldelade platser tycker vi är positivt. Det säkerställer att alla barn (från 4 år) får ta del av kulturupplevelser oavsett hemmets möjligheter. Bokbussen, som kommer till förskolan, stimulerar barnens delaktighet då de själva kan välja böcker utifrån eget intresse. Vi ser positivt på alla möten med omvärlden. Våra lärarstuderande tillför barnen och verksamheten många upplevelser och erfarenheter. På Bellevuehemmet stimulerar vi kontakter med en annan generation som skapar inblick i hur deras liv har varit. Det nystartade samarbetet med Gambia utvidgar barnens omvärld än mer. Vi har skickat ner skrivmaterial och mjukisdjur till barnen och vi har fått teckningar från dem genom en kvinna som jobbar som volontär. Hon har varit hos oss och visat foton och gör likadant till de barnen i Gambia. Vi har också haft ett samarbete med en pedagog från en tysk förskola. Hon arbetade på en av våra avdelningar genom ett EU-projekt i en månad.

Personal Erici förskola upplevs som en stimulerande, trygg och utvecklande arbetsplats. (BUNplan) Stycke ur Lpfö 98: Arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. (s. 11) Att få ta del av olika föreläsningar och fortbildningar utvecklar vår verksamhet och ger oss en stimulerande arbetsplats, vilket påverkar arbetet med barngruppen. Ystad kommuns förskolor har under ett års tid ingått i en stor kompetenssatsning inom ämnena naturkunskap och teknik. All personal har under året gått på föreläsning och workshops som kopplat samman litteratur med praktiskt utövande. All personal har dessutom erbjudits fortbildning kring digitala verktyg i förskolan. Uppföljning, utvärdering och utveckling är viktigt och ligger till grund för förbättringsområden och den fortsatta planeringen. Förutom vår schemalagda reflektionstid har arbetslagen under hösten fått möjlighet vid fyra tillfällen att fördjupa olika ämnen. Vid dessa tillfällen har ett bestående avlösarteam ( implementeringsteam ) från Resursenheten haft pedagogisk verksamhet med barngruppen. Medarbetarsamtal, verksamhetsbesök och coachande samtal bidrar också till personalutveckling. Verksamhetsbesöken har varit både enskilda och gemensamma. Genom att ge personalen möjlighet till positiv och trygg personlig utveckling, ökar faktorer som kan påverka verksamhetens utveckling i positiv riktning. Vi tar stöd av Barn- och elevhälsan vid behov. Vi uppskattar möjligheten att öka trivseln hos personalen genom olika personalfrämjande insatser. Uppföljning och utvärdering: Upplägget och innehållet i den kommunövergripande kompetenssatsningen inom naturvetenskap och teknik har bidragit till ökad kunskap, utveckling och förhöjd kvalité i verksamheten. Arbetet med Tidig upptäckt har fortsatt genom att nyckelpersonerna träffats två gånger om året för att diskutera det fortsatta arbetet. Vårt systematiska kvalitetsarbete sker kontinuerligt med hjälp av våra arbetsverktyg Strävansmål, nuläge och arbetsprocess och Uppföljning, utvärdering och utveckling som vi använder vid våra reflektionstillfällen, i grupp och enskilt. Vi har även reflektionstid med personal från annan avdelning, då vi har tillfälle att inspirera varandra och vidareutveckla vårt arbete. Vi upplever det mycket positivt att vi åter haft

möjlighet att ha vikarier, avlösarteam, då vi på avdelningen haft reflektionstid. Det känns tryggt att det alltid är bekanta vikarier som kommer. Utöver avlösartemat har vi under höstterminen haft ett implementeringsteam som har avlöst oss vid fyra tillfällen. Tiden har skapat möjligheter att diskutera utvecklande områden i arbetslaget och vi har fokuserat på lärplattan, tidig upptäckt, revidering av verksamhetsplan och handfasta råd att arbeta med Mac. Det har varit ett extra plus att få avsatt tid under ordinarie arbetstid. Vi tycker att det har varit positivt att implementeringsteamet haft en egen planerad verksamhet med barnen men ser vinsten i att vi hade känt till planeringen i förtid för att förbereda barn och föräldrar. Mycket händer vid själva bytena och då försvåras den viktiga dialogen. Även utifrån aspekten uppföljning och utveckling hade det varit positivt med förbättrad insyn. För att underlätta vår dialog med föräldrarna hade t.ex. teamet kunnat skriva på whiteboarden vad de gjort med barnen. Våra utvärderings- och planeringsdagar är avgörande för att på djupet utvärdera och analysera verksamhetens resultat. Resultaten är basen vid revidering av Verksamhetsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid medarbetarsamtalen ges möjlighet att påverka sin egen utveckling. Vi behöver dock fortsätta tänka på hur vi ska ge, den personal som varit på föreläsning, tid att delge kollegerna. Stödet och samarbetet med Barn- och elevhälsan ger oss många bra verktyg att bemöta barn i behov av särskilt stöd. Möjligheten att t.ex. få handledning berikar hela arbetslaget med ny kompetens. Vi får även bra stöd med regelbunden coaching och uppföljning från sjukgymnast från Habiliteringen. Vi tycker att det är trevligt och positivt med möjligheten att köpa in arbetskläder eftersom det är behövligt. Vi uppskattar även att vi ska få gå på spa för att stärka samhörigheten på förskolan och få varva ner och njuta. Personalen på Erici förskola Förskolechef Martina Nebrelius