ELSA S L U T E T Frågor & Litteratur



Relevanta dokument
Fackböcker sid 1-5 Berättelser och Skönlitteratur sid 5-7 Broschyrer annat material sid 7 Avhandlingar sid 7-9 Tidskrifter sid 9

Fackböcker sid 1 4 Berättelser och Skönlitteratur sid 4 6 Broschyrer annat material sid 6 Avhandlingar sid 7 8 Tidskrifter sid 8

Fackböcker sid 1-5 Berättelser och Skönlitteratur sid 5-7 Broschyrer annat material sid 7-8 Avhandlingar sid 8-10 Tidskrifter sid 10

Döendet. Palliativa rådet

God palliativ vård state of the art

Kommunikation och bemötande. Empati

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

När patienten känner meningslöshet om hoppets

Palliativ vård Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Vård i livets slutskede

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Samtal med den döende människan

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Livshjälp Dödshjälp. Gränslandet mellan liv och död. Medicinsk. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Konsten att hitta balans i tillvaron

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

Palliativ vård ett förhållningssätt

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik

Seminarieunderlag 2, PU3

Att ta avsked - handledning

Palliativregistret - värdegrund

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Palliativ vård. Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders)

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Palliativ vård Datum: maj 2013, Stockholm

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j Enkät tarmcancer, maj 2013

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Om barns och ungas rättigheter

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Vägledning för en god palliativ vård

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Värdighetsgarantier. inom Vård och omsorg

Orgelbyggaren. Uppgifter och diskussionsfrågor

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD

Hilma arbetsgrupp. palliativ workshop Palliativ vård Workshop 2010

Att få med läkarna på tåget

Temalista Sophiahemmet Högskola; Vård i livets slutskede VT 2005

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

När mamma eller pappa dör

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Döden: sorg, sorgearbete

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

Etikforum om Åldrandet och döden Aktiv livshjälp vid livets slut : en bok om palliativ vård Att leda en sorgegrupp /

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Monica Forsberg

Handlingsplan/ Krishantering

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Transkript:

ELSA S L U T E T Frågor & Litteratur

Frågor om ELSA om akutmottagningen och vårdcentralen > VARFÖR ställer läkaren på akutmottagningen inga frågor till Elsa? > HUR hade fortsättningen på Elsas väg genom vården blivit om han hade gjort det? > FINNS det andra yrkesgrupper som kan ha påverkat hur Elsas besök på akutmottagningen blev? I så fall vilka och på vilket sätt? > HUR borde det ideala besöket på akuten ha sett ut? > HUR kommer det sig att Elsa själv inte vill komma ihåg sin tidigare cancersjukdom? > HUR kommer det sig att flera distriksläkare i rad inte läser i hennes journal? Ge exempel på en exemplarisk konsultation på vårdcentralen och hur en sådan säkerställs. > HUR hade ett bra första besök sett ut? Vad hade kunnat göras bättre? > HUR fungerar samordningen mellan sjukhuset och vårdcentralen? > HUR hade uppföljningen från vårdcentralen sett ut om Elsa inte fått en propp? Om hon bara hade ramlat och vrickat foten till exempel? > VAD hade behövts för att Elsa skulle komma sig för att berätta om alla sina symtom? > HUR kommer det sig att de första läkarna Elsa träffar inte är särskilt intresserade av hennes historia? 2

Frågor om ELSA om vårdens kommunikation > BORDE Elsa själv ha agerat annorlunda under besöken? Hur i så fall? > VAD kan man från vårdens sida göra med patienter som inte vill vara till besvär? > HUR hade fortsättningen sett ut för Elsa om de första husläkarna hade fångat upp henne lyssnat bättre? > VAD har andra yrkesgrupper för funktion och ansvar vid Elsas besök? Är all kommunikation läkarens ansvar? > VARFÖR reagerar ingen i vården på Elsas viktnedgång i ett tidigare skede? > VILKEN information borde Elsa ha fått i samband med de undersökningar (ultraljudet av levern, tarmröntgen etc) som beställdes av doktor nummer tre? Varför förstår inte Elsa vad de letar efter? Var det rätt att erbjuda henne två nya cytostatikakurer? > VARFÖR tar hon inte upp frågan om sin ständiga smärta eller den enorma tröttheten med någon? > VARFÖR vågar hon inte be om starkare värktabletter? I vilket skede borde en smärtanalys ha gjorts? > VARFÖR frågar ingen doktor om vilka mediciner Elsa har fått utskrivna tidigare? Och om hon tar dem allihop? 3

Frågor om ELSA om vårdplaneringen och hemtjänsten > HUR ser Elsas vårdplanering ut? > HUR fungerar samarbetet mellan vårdcentralen och hemtjänsten? Vad är det som inte fungerar? Vad fattas? Hur skulle ett idealiskt samarbete se ut? Vems ansvar är det att utveckla ett sådant samarbete? > VEMS ansvar är det att Elsa får tillräckligt många timmars hemtjänst i veckan? > VEMS ansvar är det att hon inte får någon hjälp på helgerna?? > HAR primärvården eller hemtjänsten något ansvar för Mauritz? Hur borde frågan om Mauritz hanteras av respektive organisation? Hur ser reglerna ut för att hantera husdjur? Hur gör ni? > VILKA alternativ finns det till meningen Det finns inget mer att göra? > VARFÖR erbjuds Elsa aldrig ett så kallat brytpunkts-samtal? När, hur och med vem borde det i så fall ett sådant ha genomförts? > PÅ VILKET SÄTT hade Elsa kunnat få hjälp med sin ångest och sina existentiella frågeställningar? Vem i vårdapparaten har ansvar för sådana frågor? Hur borde till exempel distriktssköterskan ha agerat? När (och vem) ska erbjudas samtal med präst och/eller kurator? > VILKA krav kan man ställa på närstående? Hur har döttrarna Karin och Helena skött sin uppgift? Borde de ha gjort mer för sin mamma? I så fall vad? 4

> HUR borde Elsas mathållning skötas? Finns det något alternativ till matlådorna? Vem har ansvar för att slå larm om hon aldrig äter upp den mat som beställts åt henne? Och att hon börjar bli lite förvirrad? > NÄR pratar hemtjänstpersonalen och personalen från vårdcentralen med varandra? Hur kan Elsa fås att förstå vem som gör vad i hennes hem? Vem ser Elsa under den långa och svåra tiden fram till slutet? > HAR Elsa fått all den service och hjälp/hjälpmedel hon behöver? Vad kunde ha gjorts bättre? > VARFÖR är det egentligen ingen som frågar vad Elsa själv vill? Var hon vill bo och vilken vård/hjälp hon skulle vilja ha? Varför vill hon först inte flytta till ett äldreboende? > HUR hade Elsas slutberättelse sett ut om hon fått plats på ett äldreboende? > VAD är livskvalitet för Elsa under loppet av hennes sjukdomsperiod? > VILKA roller har andra professioner som finns runt vården av Elsa? > HUR har frågan om näringsdropp skötts? Var det till exempel rätt av doktorn att ge efter för döttrarnas krav och sätta in ett så kallat anhörigdropp? Hur bör denna fråga hanteras? > VAD är den främsta orsaken till att Elsa mot slutet skickas hem utan att någon från sjukhuset meddelar vårdcentralen eller hemtjänsten? Hur kan sådant förhindras? Vem bär ansvaret? > VAR det rätt att tillmötesgå döttrarnas krav och i slutskedet flytta Elsa till en annan stad, ett annat sjukhus? Hur kommer det sig att ingen informerade döttrarna om hennes dåliga tillstånd tidigare? > VILKA roller har olika professioner (t ex sjuksköterskor, undersköterskor) för att förebygga symtom och lidande för Elsa i olika skeden av hennes sjukdom? Konkretisera och ge exempel. 5

Frågor om ELSA om Rättigheter för den döende människan > Koppla ihop Elsas berättelse med Rättigheter för den döende människan. Hur har Elsa behandlats i enlighet med de 16 punkterna? > JAG HAR RÄTT att bli behandlad som en levande människa fram till min död att upprätthålla hoppet oavsett om målet för detta förändrar sig till vård och omsorg från dem som upprätthåller mitt hopp även om det förändrar sig att ge uttryck för mina känslor om min förestående död på mitt eget sätt att delta i avgöranden som gäller min egen vård att förvänta fortsatt medicinsk behandling och vård även om målet inte längre är bot utan välbefinnande att inte dö ensam att vara fri från smärta att få ärliga svar på mina frågor att inte bli förd bakom ljuset att få hjälp av och för min familj att acceptera min död att få dö i frid och med värdighet att behålla min individualitet och inte fördömas för mina avgöranden om de går emot andras uppfattningar att samtala om och ge uttryck åt mina religiösa och/eller andliga upplevelser oavsett vad de betyder för andra att förvänta att den mänskliga kroppens okränkbarhet respekteras efter döden att bli vårdad av omsorgsfulla, medkännande, kunniga människor som försöker förstå mina behov och som upplever det givande att hjälpa mig till att möta min död. Rättigheter för den döende människan är hämtade ur PALLIATIV MEDICIN, Liber 2005, kapitel 8: Om konsten att dö etiska aspekter, Daniel Brattgård. 6

> KONKRETISERA hur Elsas vård ska vara för att en god vård enligt den döendes rättigheter ska tillgodoses. > HUR ser ansvarsfrågan ut när det gäller Elsas vård? > KUNSKAP vilken betydelse har det om personalen har kunskap i palliativ vård? T ex vilka fysiska tecken som varslar om döden? Smärtbehandling? Biverkningar till morfin etc. > VILKEN samordning mellan olika vårdnadshavare skulle förbättra vården av Elsa? > NÅGONSTANS i vårdkedjan finns du och din verksamhet vilket är ditt ansvar för Elsa? 7

Exempel på böcker om palliativ vård på svenska DET SISTA KAPITLET ett samtalsmaterial för dig som vårdar svårt sjuka och döende Andersson Margareta, Sjöling Lisbeth Inspira Förlag, 2002 DÖDEN OCH DÖENDET etiska, existentiella och psykologiska aspekter Arlebrink Jan Studentlitteratur 1999 PALLIATIV MEDICIN Beck-Friis Barbro, Strang Peter Liber 2005 MODET ATT INGENTING GÖRA Björklund Lars Libris 2003 NÄRA DÖDEN NÄRA LIVET en bok om mod och livsvilja Falk Kathy Wahlström och Widstrand 1999 PALLIATIV VÅRD Fridegren Inger, Lyckander Susanne Liber 2001 HUR MAN MÖTER MÄNNISKOR I SORG Fyrh Gurli Natur och Kultur 2003 ETISKA DILEMMAN I SJUKVÅRDEN hur skulle du ha gjort Jansson Anna, Blom Agneta, Forslind Elisabeth Gothia 2005 TVÄRKULTURELL VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE DeMarinis Valerie Studentlitteratur 1998 REKOMMENDATION REC (2003) 24 av medlemsstaternas ministerkommitté till medlemsstaterna om organisation av palliativ vård Europarådets rekommendationer för palliativ vård Stockholms Sjukhem, 2004 DET PROFESSIONELLA SAMTALET om samspel och kommunikation iomvårdnadsprocessen Faulkner Ann Liber 1998 PALLIATIV BEHANDLING OCH VÅRD Kaasa Stein Studentlitteratur 2001 DÖDEN ANGÅR OSS ALLA. Värdig vård vid livets slut, slutbetänkande Kommittén om vård i livets slutskede Fritzes 2001 DEN UTMÄTTA TIDEN Palliativ medicin i modern sjukvård Läkardagarna i Örebro Gothia nr 73, 2003 TRADITIONELLT, MODERNT OCH POSTMODERNT KRING DÖDEN Magnusson Jan Studentlitteratur 2000, finns att köpa som e-bok sedan 2005 på: http://www.btj.se/btjcgi/ebook/ewbo ok.cgi?bnr=4715354 8 ELSA SLUTET Litteratur

ATT FÖLJA MED TILL SLUTET omatt vaka vid en dödsbädd von Otter Birgitta Liber 1996 DEN KREATIVA ILLUSIONEN om cancersjukdom och anhöriga om utsatthet och bemötande Salander Pär Studentlitteratur 2003 GOD PALLIATIV VÅRD etiska och filosofiska aspekter Sandman Lars, Woods Simon (red) Studentlitteratur 2003 GOD VÅRD I LIVETS SLUT En kunskapsöversikt om vård och omsorg och äldre Socialstyrelsen 2004 LIVET PÅGÅR om vård av döende Ternestedt Britt-Marie Vårdförbundet 1998 PALLIATIV VÅRD Twycross Robert Studentlitteratur 1998 ATT FÅ HJÄLP ATT DÖ synsätt, erfarenheter, kritiska frågor Westrin Claes-Göran, Nilstun Tore (red) Studentlitteratur 2005 Berättelser och skönlitteratur om palliativ vård SLUTORD Delblanc Sven Bonniers 1991 RO UTAN ÅROR Lindquist Ulla-Carin Norstedts 2004 HEJ DÅ, ALLIHOPA Palmkvist Conny Forum 2005 DU ÄR HOS MIG ÄNDÅ Sjökvist Suzanne (red) Wahlström och Widstrand 2005 I TAKET LYSER STJÄRNORNA Thydell Johanna Natur och Kultur 2004 NÅD Ullman Liv Norstedts 2003 ATT FÖRLORA EN ANHÖRIG IHJÄRNTUMÖR Van der Valk Heli (red) 2005 Beställs gratis på www.termodal.nu LINDRANDE VÅRD Vård i livets slutskede Widell Margareta Bonniers 2003 LINDRAT LIDANDE Att vara i en fristad, berättelser från palliativ vård Öhlén Joakim Nya Doxa 2001 9 ELSA SLUTET Litteratur