Reducering av lustgasförbrukning i Norrbottens läns landsting

Slutrapport Reducering av lustgasförbrukning i Norrbottens läns landsting Foto: Karin Björkman

Sammanfattning Lustgas har använts länge inom sjukvården som smärtlindring vid förlossningar och som narkosmedel vid operationer. Lustgas är en mycket potent växthusgas. Utsläpp av ett kg lustgas motsvarar utsläpp av ca 300 kg koldioxid. En uppföljning under 2004 visade att lustgasanläggningarna hade betydande läckage. Projektets mål har varit att reducera lustgasförbrukningen genom att effektivisera lustgasanvändningen och att bygga bort potentiella läckagerisker. Resultatet av projektet är att Samtliga verksamheters behov av lustgas har kartlagts. Lustgasnäten vid sjukhus utan förlossning har avvecklats. Lustgasmängden per förlossning har kartlagts. Lustgasnäten vid sjukhusen med förlossning (Sunderbyn och Gällivare) har haft en omfattande översyn och i Gällivare har det centrala systemet reducerats till att enbart omfatta förlossningsverksamheterna. Övervakning och tätare kontroller av de centrala lustgasnäten i Gällivare och Sunderbyn har införts. Verksamheter med sporadiskt behov av lustgas använder lösa tuber. Läckagesökningsinstrument som bygger på ultraljudsteknik har införskaffats. Folktandvårdens samlade lustgasanvändning har haft en total översyn. Personalens arbetsmiljö i samband med lustgasanvändning har kartlagts och förbättringsåtgärder har vidtagits. Erfarenheter om lustgasens miljöproblematik, åtgärdsarbetet samt de resultat som åstadkommits har spridits genom olika samverkans- och informationsaktiviteter där det nationella Lustgaskonsortiet haft en central roll. Under projektperioden har landstingets samlade lustgasutsläpp minskat från 5200 kg till 3000 kg. När åtgärderna nått full effekt beräknas förbrukningen vara mindre än 2500 kg per år. Norrbottens läns landstings arbete med lustgasanläggningarna har uppmärksammats bland övriga landsting, vilket medfört att andra sjukhus genomfört liknande åtgärder. 1

Inledning Norrbottens läns landsting (NLL) har i miljöpolicyn från 2007 uttalat en hög ambitionsnivå inom klimatområdet. Klimat- och energiprogram har tagits fram i olika omgångar. Klimatinvesteringsbidrag (KLIMP-bidrag) söktes under de år det var tillgängligt. Klimatinvesteringsprogrammet från 2006 års ansökan resulterade i att landstinget erhöll en s k Guldklimp gällande reducering av lustgasförbrukning. Under 2010-2011 har en ny energistrategi, med koppling till det nationella klimatarbetet, tagits fram med utgångspunkt från Energimyndighetens krav. Bakgrund Lustgas är en kväveoxid med kemisk formel N 2 O. Lustgas är en mycket potent växthusgas. Utsläpp av ett kg lustgas motsvarar utsläpp av ca 300 kg koldioxid. De största källorna totalt sett i Sverige är avgång från jordbruks- och skogsmark, kemisk industri och olika förbränningsprocesser. Avgången från jordbruket, som står för ca hälften av det totala utsläppet, beror på att markens kväve kan oxideras eller reduceras i olika steg, och ibland blir resultatet lustgas. Sveriges totala utsläpp av lustgas uppskattas till ca 25 000 ton per år. Lustgas har använts länge inom sjukvården som smärtlindring vid förlossningar och som narkosmedel vid operationer. Med anledning av att nya smärtlindringsmedel tillkommit har lustgasanvändningen kunnat reduceras inom sjukvården till att nästan enbart användas som smärtlindring i samband med förlossningar och i mindre omfattning som smärtlindring för tandläkarrädda inom Folktandvården. Lustgasen introducerades i Folktandvården så sent som på 1980-talet. Även om sjukvårdens samlade lustgasanvändning minskat betydligt på senare år använde landstingen fortfarande mer än 100 ton lustgas år 2009. Vid NLL har lustgasförbrukningen minskat från mer än 10 ton i slutet på 90- talet till ca sex ton år 2004 främst på grund av att två äldre sjukhus ersattes med ett nybyggt. Under 2004 började Landstingsfastigheter inse att all lustgas som inköptes inte kom patienterna tillgodo. Vid en översiktlig beräkning kunde påvisas att nära 50 procent av inköpt mängd försvann på väg till patienten. I det läget var det angeläget att med högsta prioritet försöka komma åt de omfattande läckagen. NLL hade en ambition att från år 2004 till år 2011 minska förbrukningen av lustgas med ytterligare 50 procent. Projektets mål Projektets mål har varit att reducera lustgasförbrukningen genom att effektivisera lustgasanvändningen och att bygga bort potentiella läckagerisker. Aktivitetsmål har varit att: Kartlägga sjukhusens lustgasnät avseende utbredning, täthet och kondition. 2

Kartlägga samtliga verksamheters behov av lustgas och hitta andra lösningar än centrala system där så är tillämpligt. Lustgas till operationsenheterna, tandvården eller andra användare tillhandahålls med lösa flaskor eller med mindre lokala tömningscentraler Lustgasnäten vid sjukhus utan förlossning avvecklas, d v s stängs av och konserveras. Lustgasnäten vid de två sjukhusen med förlossning reduceras till att i huvudsak omfatta förlossningsenheterna. Införa övervakning och tätare kontroller av de i drift varande centrala systemen. Personalens arbetsmiljö i samband med lustgasanvändning kartläggs och åtgärdas. Genom olika samverkans- och informationsaktiviteter sprida erfarenheter om lustgasens miljöproblematik, åtgärdsarbetet samt de resultat som åstadkommits. Projektledning Projektet har genomförts enligt gängse modell vid NLL med ledningsgrupp, styrgrupp och projektgrupp. Styrgruppen har letts av fastighetschefen Richard Lif. KLIMP-samordnare Bertil Frankkila och projektledare för lustgasprojektet Per Björkman har ingått i styrgruppen. I projektgruppen som letts av Per Björkman har det ingått representanter från den tekniska driften och för lustgasanvändarna inklusive en anestesiöverläkare. Genomförande, omfattning Projektet har påbörjats under hösten 2007 och avslutades våren 2011. Projektet har varit helt inriktat på att kvalitetssäkra distributionskedjan från leverantör till patient. En av de inledande aktiviteterna var att förankra projektet i landstingets gaskommitté. Gaskommittén består av personer som har medicinskt- och tekniskt totalansvar för landstingets gashantering. Gaskommittén var positiv till projektet. Då medicinska gaser är läkemedel har projektet också förankrats hos Läkemedelsverket. Vid det första styrgrupps- och projekteringsmötet fastslogs projektets omfattning och genomförande. En tidplan med aktiviteter togs fram. Folktandvården har haft en egen lustgasgrupp bestående av tandläkare som använder lustgas för tandläkarrädda patienter. I samband med de första projektmötena framhöll representanter för brukarna vikten av att arbetsmiljöfrågorna beaktades i projektet. Det var i det närmaste ett villkor för att komma vidare i projektet. 3

Kartläggning av lustgasanvändningen Kartläggningen av lustgasanvändningen vid de olika sjukhusen och tandvårdsklinikerna har skett genom: Uppföljning av förbrukningsstatistik sedan slutet av 90-talet relaterat till rådande vårdproduktion. Genomgång av befintliga centrala ledningssystem och gascentraler för lustgasdistribution med utgångspunkt från aktuella ritningar och beskrivningar. Besiktning och täthetskontroll av befintliga ledningsnät och gasuttag. Dialog med förlossningsenheterna och representanter för narkosläkarna om nuvarande och framtida behov av lustgas. Mätning (kontroll) av lustgasförbrukningen i samband med förlossningar. Kontroll av personalens lustgasexponering. Resultat av kartläggningen Sjukhusen Förlossningsverksamhen i länet koncentrerades 2001 till sjukhusen i Sunderbyn och Gällivare. Samtliga sjukhus utom Kiruna hade vid den tiden omfattande centrala distributionsnät för lustgas till operationsavdelningarna, förlossningsavdelningarna, polikliniker och ett antal vårdavdelningar. Dessa nät var fullt trycksatta flera år efter det att förlossningsverksamheten upphört. Kalix sjukhus Kalix sjukhus hade fram till 2003 i stort sett samma lustgasförbrukning som när förlossningsverksamheten var igång. Redan då hade operationsverksamheten minskat på lustgasanvändningen. I detta skede beslutade Landstingsfastigheter att genomföra omfattande läcksökning av hela det centrala systemet. Efter samråd med anestesiöverläkaren konstaterades att ingen verksamhet vid sjukhuset behövde använda lustgas från det centrala systemet. Därför togs beslut i den lokala gaskommittén att helt och hållet stänga av och konservera anläggningen. I samband med att lustgasen stängts av i Kalix lyfte Landstingsfastigheter frågan om lustgasanvändningen vid de övriga sjukhusen. Piteå älvdals sjukhus Diskussioner fördes med representanter för Piteå älvdals sjukhus om att stänga lustgasen men läkarna vid anestesiavdelningen ville ha lustgasen kvar av säkerhetsskäl. Trots att lustgas enligt uppgift inte användes förbrukades ändå en del lustgas vid sjukhuset. Först under 2005 gavs möjlighet efter beslut i den centrala gaskommittén att helt och hållet stänga av det centrala lustgassystemet. 4

Kiruna sjukhus Vid Kiruna Sjukhus finns fortfarande i drift ett begränsat centralt lustgassystem som endast betjänar operationsavdelningen. Systemet är för närvarande helt tätt och diskussioner pågår att helt och hållet avveckla detta. Gällivare Sjukhus Vid Gällivare sjukhus sker ca 400 förlossningar per år, varav 72 procent med lustgas. Efter 2004 har övriga verksamheters användning av lustgas successivt minskat. Utförda mätningar har visat att förlossningar med lustgas i genomsnitt använder ett kg lustgas per förlossning, vilket innebär att förlossningsrelaterad mängd är knappt 300 kg/år. Befintlig tömningscentral är utrustad med två flaskpaket om 12x37,5 kg vardera, d v s upp till 900 kg kan finnas i lager. 2006 inköptes 907,5 kg lustgas. Vid anestesi används ingen lustgas. Sunderby Sjukhus Vid Sunderby sjukhus genomförs ca 2000 förlossningar per år, varav 72 procent med lustgas. Utförda mätningar har visat att förlossningar med lustgas i genomsnitt använder ett kilo lustgas per förlossning, vilket innebär att förlossningsrelaterad mängd är ca 1 400 kg/år. Befintlig tömningscentral är utrustad med två flaskpaket om 12x37,5kg vardera, d v s upp till 900 kg. 2006 inköptes 2117 kg lustgas. Oralkirurgin och operation har fortfarande tillgång till lustgas. Folktandvården Vid Folktandvården använder ett tiotal kliniker lustgas för smärtlindring och vid behandling av tandläkarrädda personer. Folktandvården som har en begränsad användning av lustgas nyttjar i första hand lösa gasflaskor som finns i eller i anslutning till behandlingsrummet. Vid Folktandvårdens största klinik, Tandvårdscentralen i Luleå finns ett mindre centralt system som betjänar två behandlingsrum. Kartläggningen av lustgasanvändningen inom Folktandvården har inneburit en omfattande dialog inom tandläkarkåren i landstinget om lustgasens föroch nackdelar och de alternativ som finns. Folktandvården har i samband med projektet tillsatt en intern arbetsgrupp som arbetar med lustgasfrågan. Genomförda åtgärder Generellt Avtal har träffats med leverantören av lustgas där de förbinder sig att destruera den restgas som oundvikligen följer med vid återleverans av tömda gasflaskor. Läcksökning av samtliga system genomförs kontinuerligt och ultraljudsutrustning har införskaffats. Samtliga flexibla överföringar till så kallade operationspendlar har utbytts och genomgår fortsättningsvis täta kontroller. De i drift varande centrala systemen får daglig tillsyn och förbrukningsuppgifter loggas per dag. 5

Kalix Sjukhus Det centrala systemet är taget ur drift, läcksökt, tätat samt lagt i malpåse genom att trycksätta med andningsluft. Ingen lustgas används vid sjukhusets verksamheter. Tandvården är inrymd i sjukhuset och använder lustgas från lösa flaskor och i mycket ringa omfattning. Gällivare Sjukhus Tömningscentral har ombyggts och är utrustad med 2x37,5 kg flaskor på vardera sidan, d v s maximalt 150 kg i lager. För kontinuerlig kontroll av förbrukad mängd har vågar installerats. Det gamla omfattande centrala lustgassystemet har tagits ur drift och nermonterats. En ny ledning har dragits direkt från tömningscentralen till förlossningsavdelningen. De övriga verksamheter som sporadiskt kan behöva lustgas har tillgång till lösa flaskor. Sunderby Sjukhus Tömningscentralen för lustgas är fortsättningsvis bestyckad med ett flaskpaket rymmande 450 kg på driftsidan och två flaskor á 37,5 kg på reservsidan, d v s maximalt lager på 525 kg. Vågar med loggning har inmonterats varvid daglig förbrukning såväl som returnerade mängder kan dokumenteras. Bild 1: Driftledare Ove Röshagen har full kontroll på lustgasförbrukningen vid Sunderby sjukhus. Utöver detta har tre flödesmätare inmonterats, en vid tömningscentralen samt en vid vardera förgreningen till operation respektive till förlossningen. Befintligt ledningssystem inklusive uttag har läcksökts och tätats. Noteras kan dock att de läckage som förekommit främst härrör sig från utrustning som lämnats inkopplad även när den inte används. Dessa läckage förebyggs numera med bra rutiner (se bilaga 1). Piteå Älvdals Sjukhus Det centrala systemet är taget ur drift och ingen lustgas används vid sjukhusets verksamheter. 6

Tandvården är inrymd i sjukhuset och använder lustgas från en tömningscentral bestyckad med en flaska på 15 kg. Tömningscentralen betjänar endast ett uttag i angränsande rum och är i drift endast när lustgasbehandling pågår. Folktandvården Folktandvårdens arbetsgrupp för lustgasfrågor har varit aktiva i projektet. De mest omfattande åtgärderna har genomförts vid Tandvårdscentralen i centrala Luleå där gasanläggningen genomgått en total renovering med nya kopplingar och gasuttag. Samtliga rutiner för lustgasanvändning har setts över. I samband med lustgasprojektet har detta med täthetskontroll med ultraljudsutrustning aktualiserats och kommer att läggas in i kontrollprogrammet. Arbetsmiljö och lustgas Arbetsmiljöfrågorna i anslutning till lustgasanvändning uppmärksammades redan i projektets inledningsskede. Förlossningsklinikerna i Sunderbyn och Gällivare samt Folktandvården ville få en kontroll av lustgasexponeringen för personalen. Vid Folktandvården har mätningar genomförts vid de två kliniker som har mest frekvent användning av lustgas. Mätmetoden har varit diffusionsprovtagning med absorbentrör. Analyserna har genomförts vid Arbetsmiljö- och miljömedicin i Örebro. Bild 2: Barnmorskan Monika Tegner värnar om personalens arbetsmiljö I samtliga mätningar har påvisats lustgasnivåer i arbetsmiljön men under gällande hygieniska gränsvärden. Åtgärder i form av bra instruktioner till berörd personal har tagits fram och bättre lokala utsug är på gång. Exempel på mätrapport och instruktion till personal finns i bilagematerialet. Samverkan NLL var bland de första landstingen att ansluta sig till landstingens nationella samverkan kring lustgas och miljö inom sjukvården. Efter det att Stockholms läns landsting hösten 2007 anordnade ett lustgasseminarium, med syfte att deltagarna skulle få en gemensam kunskapsbas gällande lustgasfrågan inom sjukvården, bildades på initiativ av miljöchefen i Stockholms läns landsting det nationella lustgaskonsortiet (www.lustgaskonsortiet.se). 7

Syftet med Lustgaskonsortiet är att landsting och regioner i hela Sverige ska kunna verka gemensamt för minskade utsläpp av lustgas. Ett av de första målen med lustgaskonsortiet från Stockholms läns landstings sida var att skapa ett intresse och underlag för destruktionsanläggningar av lustgas. Den destruktionsanläggning som Stockholms läns landsting köpte 2004 var länge den enda. Inledningsvis var det nationella åtgärdsarbetet i stor utsträckning fokuserat på reningsanläggningar men förvånansvärt få tänkte på lustgasanläggningarna som helhet, d v s från gascentral till patient och att anläggningarna sällan var helt täta. NLL:s bidrag till Lustgaskonsortiet har framförallt varit det viktiga i arbetet med anläggningskontroll, d v s att anläggningarna är täta och att det finns fungerande rutiner kring detta samt att anpassa anläggningarna till det rådande behovet av lustgas. NLL:s arbete med anläggningarna har uppmärksammats inom konsortiet och anläggningskontroller har prioriterats bland lustgaskonsortiets medlemmar. Landstinget har deltagit i de flesta av konsortiets möten och telefonkonferenser. Konkreta resultat från samverkan inom ramen för Lustgaskonsortiets är att Lustgasfrågan har lyfts inom landsting och regioner som tidigare inte arbetat aktivt med denna fråga. En nationell sammanställning över lustgasutsläppen har tagits fram och tillståndet med landstingens lustgasanläggningar har uppmärksammats. Problemen med bl a läckage i de utbredda allt mindre nyttjade lustgasnäten har uppmärksammats. Ompröva behovet av central lustgas. Arbetsmiljöfrågorna i anslutning till lustgasanvändningen har åter uppmärksammats och förbättringsåtgärder har blivit genomförda. Antalet aktörer på destruktionsanläggningssidan har ökat och priserna har påtagligt reducerats. Många politiker och beslutsfattare har fått ökad medvetenhet och kunskap i lustgasfrågan. Informationsåtgärder NLL:s aktiva deltagande i Lustgaskonsortiets arbete har inneburit att framtagandet av informationsmaterial och spridning av information har känts som en naturlig del av samverkansarbetet. Nationell information NLL har medverkat i framtagandet av nationella lustgaskonsortiets informationsbroschyr och som föreläsare vid de nationella lustgaskonferenserna och det nationella fastighetsrådet. Utöver detta deltagit i framtagandet av utbildningsmaterial inom ämnesområdet. Aktörer inom branschen som gas- och reningsanläggningsleverantörer är informerade om projektet. http://www.webbhotell.sll.se/lustgaskonsortiet/informationsmaterial/ 8

Intern information Alltifrån projektstart till slutredovisningsarbetet har lustgasprojektet tagits upp i olika sammanhang som chefsutbildningar, miljöutbildningar, årsredovisningar, nyhetsbrev, miljönätverksmöten. Bild 3: Per Björkman och Bertil Frankkila föreläser om lustgas och miljö på landstingets miljödag 2011. Massmediakontakter Det nationella lustgaskonsortiets arbete uppmärksammades tidigt i riksmedia. NLL:s arbete har uppmärksammats av länstidningarna och Radio Norrbotten. Sammanfattande resultat Målet med KLIMP-projektet har i huvudsak uppnåtts genom att lustgasfrågan har hamnat i fokus i landstingets miljöarbete. Med hjälp av KLIMPmedlen har ett systematiskt åtgärdsarbete med stort engagemang kunnat genomföras med syfte att effektivisera lustgasanvändningen och minimera läckaget. Detta har inneburit att Samtliga verksamheters behov av lustgas har kartlagts. Lustgasnäten vid sjukhus utan förlossning har avvecklats. Lustgasmängden per förlossning har kartlagts. Lustgasnäten vid sjukhusen med förlossning (Sunderbyn och Gällivare) har haft en omfattande översyn och i Gällivare har det centrala systemet reducerats till att enbart omfatta förlossningsverksamheterna. Övervakning och tätare kontroller av de centrala lustgasnäten i Gällivare och Sunderbyn har införts. 9

Verksamheter med sporadiskt behov av lustgas använder lösa tuber. Läckagesökningsinstrument som bygger på ultraljudsteknik har införskaffats. Folktandvårdens samlade lustgasanvändning har haft en total översyn. Personalens arbetsmiljö i samband med lustgasanvändning har kartlagts och förbättringsåtgärder har vidtagits. Erfarenheter om lustgasens miljöproblematik, åtgärdsarbetet samt de resultat som åstadkommits har spridits genom olika samverkans- och informationsaktiviteter där det nationella Lustgaskonsortiet haft en central roll. Lustgasutsläpp i siffror Under projektperioden har landstingets samlade lustgasutsläpp minskat från 5200 till 3000 kg. När åtgärderna nått full effekt beräknas utsläppen vara mindre än 2500 kg. Fortsatt arbete Under de år som detta projekt har pågått har utvecklingen av reningsanläggningar för lustgas gått i en rasande fart. Numera finns ett flertal aktörer som kan tillhandahålla utrustning för lustgasrening i varierande storlek. En naturlig fortsättning på detta arbete är att på sikt installera reningsanläggningar på de två berörda sjukhusen och tandvårdscentralen i Luleå. Vid Sunderby sjukhus är infångningen av lustgas redan löst med hjälp av det lokala utsugssystemet. Bilagor: Bilaga 1: Utdrag ur Landstingsfastigheters kvalitetshandbok Bilaga 2: Utdrag ur Barn- och kvinnohusets kvalitetshandbok Gällivare sjukhus 10

Kvalitetssystem Rutinbeskrivning av installationer Upprättad/Reviderad Datum 2011-06-28 Dan Sundén Version 1 Fastställd 2011-06-28 Av Per Björkman Signatur: Rutinbeskrivning för hantering av lustgas Lag, förordning, föreskrift, råd: Enligt kvalitetshandbok för medicinska gaser vid Norrbottens läns landsting. Åliggande: Brukaren av lustgas som ansluter apparatur/utrustning till det centrala gasnätet ska alltid när apparater inte används koppla lös dessa från uttag i vägg/gaspendel. Åtgärder och omfattning: Enligt kvalitetshandbok för medicinska gaser. Intervaller: Enligt kvalitetshandbok för medicinska gaser.

BARN OCH KVINNOHUSET GÄLLIVARE SJUKHUS Dokumentnamn Ansvarig Rutiner för hantering av lustgas HELMUT PSCHERA Version Arbetsplats Datum Gäller t.o.m. Dok nr Sida 1 Kvinnosjukvården Gällivare 081128 111127 038 1 (2) Ersätter Upprättat av Godkänt av Utgiven av Anna-Karin och Anne Melin Anna-Karin Lindmark Monika Sannelind Rutiner för hantering av lustgas Bakgrund: Anestesigaser tillförs normalt i överskott i förhållande till vad patienten kan andas in. Studier visar att daglig exponering för anestesigaser är förenade med hälsorisker. AFS 2001:7, Arbetsmiljöverkets rapport 2008:4 Arbetssätt: Täthetskontrollera systemet (I dagsläge endast okulär besiktning) Ha punktutsug vid alla utsläpp Ha punktutsugets funktion påkopplad innan anestesigas ges Inte tillföra patienten anestesigas innan mask tätar mot patienten och överskottsutsuget är i funktion Om masken avlägsnas först när överskottsgas ventilerats ut minskar risken för utsläpp av gas i rummet AFS 2001:7 Material: Som ett led i att minimera exponering av gaser använder vi dubbelmask samt punktutsug. Tillbehör Benämning Placering Kommentar Pris Mask Laerdal adult 4-5+ Förråd finns på Förlossnings sal 3 Ansvarsförhållanden Moment Ansvarig Beslut om behandling Läkare/barnmorska Funktionskontroll samt dokumentation vid uppstart Barnmorska Övervakning samt dokumentation under drift Barnmorska Beslut om avveckling Läkare/Barnmorska Rengöring Barnmorska/barnsköterska Avvikelserapporter Samtliga Årliga ventilationskontroller Landstingsfastigheter Årliga medicintekniska kontroller MT Ventilation i förlossningssalar:

BARN OCH KVINNOHUSET GÄLLIVARE SJUKHUS Dokumentnamn Ansvarig Rutiner för hantering av lustgas HELMUT PSCHERA Version Arbetsplats Datum Gäller t.o.m. Dok nr Sida 1 Kvinnosjukvården Gällivare 081128 111127 038 2 (2) Ersätter Upprättat av Godkänt av Utgiven av Anna-Karin och Anne Melin Anna-Karin Lindmark Monika Sannelind 1. Det är vanlig ventilation med tilluft och frånluft. Drifttider 04:30-18:00 vardagar övriga tider styrs det med närvarogivare. Ventilationen går för fullt 04:30-18:00 på vardagar och när någon är i rummet oavsett tid, annars så går det på grundläge. 2. Det finns olika tillsyn som utförs på ventilationen. Riksbyggen har tillsyn och skötsel av aggregaten (fläktarna) en ggr i månaden. OVK (obligatorisk ventilationskontroll) utförs vart annat år. Om något havererar så finns det ett antal larmpunkter som då går vidare till en driftdator, så att ett eventuellt fel kan upptäckas. Utbildning/träning Syftet med utbildning/träning är att säkerställa kompetensutveckling och praktiskt handhavande. Skall finnas med på enhetens apparatkörkort. Instruktion till patienten Påbörja inandningen så tidigt som möjligt i anslutning till värken. Lustgasmasken placeras över näsa och mun så att den blir tättslutande om masken ej sluter tätt avlägsna ev. glasögon Andas långa djupa andetag i masken. När värken är slut andas ut, avlägsna därefter masken Teknikrond/uppföljning Kontroll av apparatur och tillbehör samt ventilation genomförs årligen. Kontroll av utsläpp av gaser pågår i form av ett länsprojekt Kontroll av apparatur genom Medicin teknik Kontroll av tillbehör genom MT ansvarig barnmorska och barnsköterska. Förvaring av dokumentationen Bruksanvisning finns på barnmorskeexp. Teknisk manual på MTA. Rutiner finns som kvalitetsdokument på kvinnosjukvårdens insida under rutiner. Speciella kvalitetsaspekter, tips, etc. Det pågår ett projekt om lustgas i länet

www.nll.se