I denna redovisning framgår användningen av lustgas, dess miljöpåverkan samt kostnader för inköp av destruktionsaläggning.

Transkript

1 landstinget MILJÖENHETEN ~ : Anders Nordahl, chef Miljöenheten E-post: anders.nordahl@ltdalarna.se Diarienr: LD Till Landstingsstyrelsen LO Il1Iformatiol1l om rel1lid1lgsan1~äggl1lili1g för ius~gas (' Inledning Landstinget Dalarna har liksom övriga landsting miljömålkring utsläpp av lustgas. Under 2009 var Idimatpåverl<an från landstingets lustgasanvändning cirka ton G0 2 - ekvivalenter vilket ska jämföras med Idimatpåverl<an från landstingets transporter' som var cirl<a G0 2 -ekvivalenter. En redovisning av landstingets utsläpp av växthusgaser visar att klimatpåverkan från transporterna minskat betydligt sedan 2005 medan samma utveckling inte kan visas gällande lustgasanvändningen. I denna redovisning framgår användningen av lustgas, dess miljöpåverkan samt kostnader för inköp av destruktionsaläggning. Vad är lustgas? Lustgas är en färglös gas som har lugnande och smärtstillande effekt vid inandning. Gasen tas upp via lungorna, och andas sedan ut igen i oförändrad form och är stabil under normala förhållanden. Gasen är tyngre än luft, men blandar sig lätt med luft. Kemiskt är det en kväveoxid (N 2 0). Utöver produl<lion för medicinsk användning, uppl<ommer lustgas också vid tillverlming av kvävegödning, användning av gödsel i jordbruk, vid förbränning samt vid katalylisl< rening av bilavgaser. Lustgas bildas ocl<så av bakterier i marken genom nitrifil<ation respektive denitrifil<ation. Användning av lustgas inom vården På grund ' av dess smärtstillande och bedövande effekt har lustgasen använts Inom sjukvården sedan lång tid tillbaka. Användningsområden inom dagens vård är förlossning, operation, tandvård och ambulansvård. De största mängderna lustgas används inom ( I förlossningsvården. Stockholms läns 1.lI1dsting har exempelvis uppskattat att närmare 90 % av deras lustgasanvändning sker inom förlossningsvården (2007). Landstinget Dalarna förbrukade kg lustgas under 2009 enligt följande fördelning. Förbrukare Falu lasarett Mora lasarett Avesta lasarett Ludvika lasarett Ambulansen Vårdcentraler och folktandvården Summa hela LO Mängd ~g... _ kg 45 kg!5. k~. 5,81<g 30,2 kg 39211<g Tabell 1. Förbrulmlng av lustgas 2009 'tjänsteresor med leasingbil ocl1 privatbil, verl,saml1etsägda fordon, ambulanser samt lältambulanser

2 LandsHnget Diariem: LD Klimatsmart förlossning MILJÖENl-IETEN Lustgas vid förlossning är en mycket uppskattad form av smärtlindring av såväl mödrar, som barnmorskor och läkare. Lustgasen har inte den hämmande effekt på värl<arbetet som epiduralkan ha, och inte samma negativa inverkan på barnet som andra anestesigaser och l<an ha. Det är därför svåli att hitta en bra farmakologisk ersättning för lustgas. De blivande mödrarna andas in en blandning av syrgas och lustgas just när värkarna är som värs!. Det är mödrarna själva som bestämmer hur mycket de använder lustgas. Lustgas inom tandvård används framför allt i lugnande och ångestdämpande syfte, men till en viss del också i smärthämmande syfte. Lustgas används både till barn och vuxna, men störst är användningen inom barn- och ungdomstandvården. Skäl till att behandla under lustgas kan vara tandvårdsrädsla, kväljningsbesvär, behandlingssvårigheter på grund av låg ålder eller psykisk utvecklingsstörning, vissa tandkirurgiska ingrepp m.m. cc I Miljö- och arbetsmiljöpåverkan Lustgas är förenad med stor miljöpåverkan. På grund av att lustgas (N20) är en källa till ozonpåverkande kväveoxider (NOx) i stratosfären har lustgas funnits ha negativ inverkan på ozonlagret. En annan miljöaspekt är att lustgasen har en starkt. klimatpåverkande effekt på grund av dess starka absorberande verkan på infraröd strålning i atmosfären. Lustgasens klimatpåverkan är cirka 300 gånger större än för motsvarande mängd koldioxid. Det vill säga 1 I<g lustgas motsvarar cirl<a 300 kg koldioxid. Lustgasen är stabil så den mängd som köps in och förbrukas är den mängd som utgör ett miljöpåverkande utsläpp. Under 2009 I<öptes det in kg lustgas till Landstinget Dalarna. Den förbrukade mängden lustgas motsvarar en miljöpåverkan motsvarande cirka ton koldioxid. Det kan jämföras med miljöpåverkan från Landstinget Dalarnas resor och transporter (tjänsteresor med leasingbil och privatbil, verksamhetsägda fordon, ambulanser samt lättambulanser) som uppgick till cirka ton koldioxid för Miljöpåverkan från landstingets resor och transporter har under senaste åren minskat med anledning av mindre bilåkande, bränslesnålare motorer och miljövänligare drivmedel. Miljöpåverkan från landstingets användning av lustgas har inte minskat i samma omfattning utan följer i stort sett variationerna i antalet förlossningar. Undantaget är Folktandvården som under fiertalet år aktivt arbetat för att minska förbrulmingen av lustgas. Redovisningen av lustgasförbrukningen ovan visar att vi har bra underlag över förbrukningen på respektive ort. Vi har dock inget bra underlag som visar vilka förbrukare som finns på orterna och hur mycket respektive verksamhet använder. Förlossningen är dock den enskilt största användaren. Enligt uppgifter från förlossningsavdelningen används lustgas vid 73 % (2009) av alla förlossningar. Arbete pågår med att identifiera alla användarna vid lasaretten samt ta fram medelvärden på hur mycket som används per förlossning. Uppgifter från några andra landsting, som är med i Lustgaslmnsortiet, visar att förbrukningen i snitt är cirka 1 kg lustgas/förlossning. Om så är fallet även för Dalarna får pågående arbete visa.

3 Landstinget MILJÖENHETEN Diarienr: LO Klimatsmart förlossning Utsläpp av växthusgaser från olika I<ällor (ton CO,-eIIVivalenter) , '-.~--- l ~ _..._-' ~_.-_. <: 3000 ~~;~. ~- I.E , ~.- ---~~ ~..~ Totalt koldioxidutsläpp -o- Utsläpp av koldioxid från landstingets fordon" -6- Koldioxidekvivalenter från Justgasulsläpp (GWP 310) Utsläpp av koldioxid från oljeuppvärrming 500 'l O Ar Figur 1. Diagram över Landstinget Dalarnas utsläpp av växthusgaser Vårdpersonalens arbetsmiljö påverkas också genom lustgasanvändningen. Dels på grund av eventuella läckor i doseringssystemen dels på grund av att patienternas utandningsluft innehåller lustgas. Höga koncentrationer av lustgas kan bland annat ge huvudvärk och trötthet Långvarig exponering av lustgas kan leda till minskad fertilitet och ökad förekomst av leversjukdomar. Atgärder för minskad miljö- och arbetsmiljöpåverkan En effektiv åtgärd för att minska förbrukningen av lustgas och med det få en minskad miljöpåverkan är övergång till andra metoder för smärtlindring. Möjligheten till detta ligger utanför Miljöenhetens kompetensområde och i resonemanget nedan förutsätts oförändrad användning. Egenkontroll Det första steget är att se till så att all använd gas kommer patienterna tillgodo. Risk för läckage förekommer i alla kopplingar samt i andningsmaskarna. För att minimera risken för läckage bör hela systemet provtryckas med jämna mellanrum. Fastighetsteknik inom Landstingsservice ansvarar för egenkontrollen vid Mora lasarett och Falu lasarett. Vid dessa två lasarett har vi större flaskpaket inkopplade på ett centralt lustgassystem. Övriga användare har lösa flaskor eftersom förbrukningen är lägre. För att kontrollera att centralgassystemen är täta genomförs ballongtest Två olika sorters testinstrument försedda med varsin liten ballong med nipplar motsvarande instrumenten som stoppas i uttagen används. Testinstrumenten stoppas i uttaget OCll vid läckage i uttaget blåses ballongen upp. Testinstrumentet stoppar det gasflöde som förbrukas vid normal användning så den gas som eventuellt bl åser upp ballongen kommer från läckand e uttag

4 landstinget Diarienr: LD10/02286 K[imatsmart förlossning M[LJÖENHETEN eller ventil. Driftkontrollen utförs enligt vedertagen standard (S [S HB 370, utgåva 2). [ vissa fall anlitas extern entreprenör för utförande av [äckagekontrollerna. Ventilation God ventilation i exempelvis för[ossningssa[arna är viktigt ur arbetsmiljösynpunkt eftersom den inandande gasen andas ut kort därpå. Hygieniska gränsvärden finns framtagna för personalen. Vid förlossningen i Falun används en typ av så kallade dubbe[masker där ett utsug är påkopplat direkt på masken för att minimera mängden som sprids i rummet. Rätt användning av masken är dock avgörande för hur väl återförandet av den använda lustgasen fungerar. Uppsamling av den utandande gasen via ventilationen har ingen betydelse sett till miljöpåverkan men är nödvändig utifrån arbetsmiljösynpunkt. c ( Reningsanläggning Utvecklingen har gått snabbt framåt de senaste åren gällande möjligheterna att rena lustgas. Flertalet landsting har efterfrågat en reningsmetod för lustgas vilket drivit på utvecklingen. I dagsläget finns två inhemska ti[lverkare/[everantörer av reningsanläggningar för lustgas. Den första reningsanläggningen i Sverige levererades 2004 till Karolinska sjukhuset i Huddinge. Leverantören var en japansk tillver[<are men sedan 2008 har denna tillverkning tagits över av svenska QMT med säte i Kalmar. Den andra leverantören är Nordic Gas Cleaning AB (NGC) från Hedemora. Informationen nedan om reningsmetod, effektivitet och kostnader kommer från ett möte (100823) mel[an Anders Nordah[ och NGC. Destruktionen av den insamlade lustgasen sker genom att gasen passerar en katalysator som spjälkar lustgasen till kvävgas (N 2 ) och syrgas (0 2 ), En[igt en budgetoffert från NGC är inköpskostnaden för en reningsanläggning som är anpassad för 8-13 förlossningssalar 2,7 Mkr. [ priset ingår förutom reningsanläggningen, installation och igångkörning samt handhavandeinstruktion och material. Utrustning för insamling av gas, samt el- och dataans[utning ingår ej. Anordning för luftväx[ing av insta[[ationsutrymmet ingår ej heller. Garaniitiden för reningsanläggningen är ett år. Reningsgraden är garanterad till 95 % ± 5%. Den katalytiska reningen är behov av värme för att fungera. Energiförbrukningen för den offererade storleken på anläggning är cirka 2,5 kw/h vilket ger en årlig energiförbrukning på cirka kwh. Ett årligt serviceavta[ tecknas till en kostnad på kr per år. NGC har ingen egen servicepersonal utan utbildar driftpersonal på plats och betalar ti[lbaka en del av service avgiften genom köp av servicetjänster från landstingets driftspersonal. I den aktuella servicekostnaden ingår byte av katalytisk massa efter 3-5 år. (, Aktivitet Venti[ationsutrustnin ~ för insam[in,fl av gasen Driftkostnad energi Servicekostnad Kostnad kr Ej bedömt kr/år kr/år Tabell 2. Sammanställning av kostnader för reningsanläggning

5 Landstinget Diarienr: LD10/02286 Klimatsmart förlossning MILJÖENHETEN Figur 2. bild på reningsanläggning från Nordic Gas Cleaning AB Andra landsting Lustgaskonsortiet är ett nätverk, som drivs av Stockholms läns landsting, där merparten av landstingen finns representerade. Landstinget Dalarna finns representerade sedan januari 2010.,Flertalet landsting har tagit beslut om att vidta åtgärder för att minska miljöpåverkan från lustgasanvändningen. Uteslutande är det förlossningarna som är den största förbrukaren och där insatser behöver göras. En del landsting har kommit så pass långt att beslut fattats om installation av reningsanläggning. Som exempel kan nämnas Region Skåne som under 2010 har installerat/kornmer att installera reningsanläggningar vid samtliga fem förlossningar i regionen. Efter genomförd upphandling valde Region Skåne Nordic Gas Cleaning som leverantör. Uppsala Akademiska Sjukhus var först i landel med denna nya typ av reningsanläggning (2009). Idag marknadsför de sig genom att erbjuda klimalsmart förlossning. Region Skåne gick ut med ett pressmeddelande den 28 augusti 2010 om att Region Skåne är först i landet med att kunna genomföra miljövänliga förlossningar till alla.

6 landstinget Oiarienr: L010/02286 Klimatsmart förlossning MILJÖENHETEN Sammanfattning En anläggning för destruktion av lustgas ger en stor positiv miljöpåverkan i form av minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser. Reningen ger en positiv miljöpåverkan såväl lokalt som globalt. Med tillhörande utrustning för insamling av gasen påverkas även arbetsmiljön positivt. Investeringskostnaden för en reningsanläggning uppgår till cirka 2,7 Mkr utöver utrustning för insamling av gasen. Till detta kommer årlig drilt- och servicekostnader ( på cirka kr. ( Bilaga Miljöbedömning inför beslut,-,

7 "'SsML~... ~~.~.-. Oofruin3rlti~1 ltq.ru~~3~eir.n i l'::'" h'i.)~~' -- i ' -l!a~~rnk( r~t Mn~jcöb~ ]Öbn61ira~ UrDVÖr b~$~l~~ 2OfR,i«'05o~2 i'!~~;n ~~nd$ting~~ ~~~J!,! DfiJ.fi rt'~ --:,.. ~ttadev Fa~WEll! ~.. SSärUJ. Do![ U~l Sk1a (av) ld Mgljörådei LGR~~J) ~~ i (2) UhO: Hållmarks& Politisk nlnrand I FONsltning I enhet: Miljöenheien, Landstingsservice Upprättad av: Anders Nordahl, chef I\r1i1jöenheten AnS\faiig: Anders Nord81hl, chef Miljöenheten Datum: ~~.:z:::l.,\.\.1" /..,, Äve81debeskrhflli~nPJ MiHj6bedömmmnnng bnm~ besbbjlt om bnköp mv lrennnngsanlägglllling mir lusti!8s vid ttirhossll1ibllageo fi FaRoo Inför alla beslut görs (dar det är relevant), en analys avseende nedanstående miljöpå\ferkansområden Migöpåverkans omfattning graderas enligt: o = Ej relevantlingen,1 =: Liten, 2 = Måttlig, 3::: Stor, 4 = M~cket stor Förändring av På detta sitt minskar På detta sitt ökar miij6påverrkan miljöpåverkan Grad mlfj6påverkan Grad Transporter.. O.. O Energiförbrukning - O Reningsanläggningen medför 1 en öl<ad energiförbrukning med cirka kwh/år. Den värmeenergi som alstras i anläggningen ar så lågvärdig att det inte finns några el(onomiska incitament att återvinna den. En ökning med k~ motsvarar en Okning av elförbrukningen med 0,1 % sett till 2009 års förbrukning vid Falu lasarett. Kemikalier ~h läkemedel.. O - O Utsläpp till luft Med en reningsanläggning för 4.. O lustgas minskas utslippen av klimatpåverkande gaser. En förlossning motsvarar I medel cirka 150 mils biikorning. Om afilustgas som används vid forfossnlngama (ca 2800 st) I Dalarna kan destrueras minsl<sr miljöpåverkan ll10tsvarande cjri(t'l mils bilköring. UlsläpD till mark.. O - O Utsla~p till vatten.. O - O BuJJar - O - O Avfall.. O..,- O Pavei'l(S1n ev' annen miljöfaidor ~.llrj'iiijfiilik.~ "~ '''' ~4 c..o..._.., I D I.Jr<::. O - I ~: ~ ; I ,,... r t.~_.. t.~_... ~~~, - i ", ,.,_... ~ fol -$'",,;"'10---""'-, r -i l _~ J

8 200~12 lgr-ld (2) Ulf H'llmarker SRasmaw FöreDag till besruti Rekommendation En destruktionsanläggning för lustgas medför en,ninsftad migöpåverkan. Utåfrån den pqsitiva effekten av miljöpåverl(an rekommenderas LS atf ta beslut om installation av reningsanläggning för lustgas i samband med byggandet av nya förlossningen vid Falu lasarett l' / I'! ( ~~~~..- "--- --!.....,---..."""... _".. : t...,......,_ ",.,._... ~~«_ o#-'4#._".",_.,.,... ~.~~... I"."'--',...,...,.. --.~_-...,... u~... "...,_..-..,.. 1 ~~~