Bakgrund. Syfte. Mål. Projektorganisation

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bakgrund. Syfte. Mål. Projektorganisation"

Jan-Erik Lundberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Norrlandstingens Energi- och miljösamverkan

2 Bakgrund Norrlandstingen har länge haft en målsättning att hushålla med resurser både miljömässigt och ekonomiskt. Genom åren har landstingen minskat energianvändningen med hjälp av energieffektivare fastighetsutrustning. Trots att landstingen har satsat på energieffektivisering av fastigheterna har inte elanvändningen minskat så mycket som väntat eftersom verksamheten ökat sin elanvändning med mer energikrävande teknik. Vid ett möte i Söråker i november 2004 möttes norrlandstingens energi- och miljöhandläggare för att diskutera energieffektiviseringsläget. Ett samarbete inleddes mellan de fyra nordligaste landstingen för att utbyta erfarenheter och tillsammans ta fram informationsmaterial för brukarmedverkan. Syfte Syftet med samarbetet mellan lanstingen har varit att minska energianvändningen bl a genom erfarenhetsutbyte, framtagande av gemensamt informationsmaterial och aktiviteter för brukarmedverkan. Mål Målet har varit att informationsinsatser och kampanjer ska bidra till en sänkning av mediaanvändningen 1 med 5 % på hela fastighetsbeståndet fram t o m 2010 jämfört med 2004 års nivå. Projektorganisation Projektägare/Styrgrupp Fastighetschefer eller likvärdig nivå i respektive landsting. Projektledare Ett s.k. rullande projektledarskap har tillämpats. Det landsting som svarade för det aktuella projektmötet svarade för och efterarbetet i anslutning till respektive projektmöte. På så sätt drevs projektet vidare i samförstånd. Nuvarande projektgrupp Jan Lindberg Linda Knutar Olle Bertilsson Keneth Westlund Stefan Östlund Åsa Paletun Jakob Odeblad Karin Modig Susanne Bergström Västernorrland (LVN) Västernorrland (LVN) Västernorrland (LVN) Jämtland (JLL) Jämtland (JLL) Jämtland (JLL) Västerbotten (VLL) Västerbotten (VLL) Västerbootten (VLL) 1 Med mediaanvändningen avses här el, värme och vatten. 1

3 Per Björkman Peter Töyrä Bertil Frankkila Norrbotten (NLL) Norrbotten (NLL) Norrbotten (NLL) Genomförande Möten Möten har genomförts två gånger per år med rullande värdskap. Mellan de fysiska mötena har telefonkonferenser genomförts. Det gemensamma arbetet har haft mycket fokus på att ta fram material för att informera och stimulera brukarna så att de får motivation till att minska energianvändningen. Det har också varit värdefullt med erfarenhetsutbyte mellan landstingen. Energitips Arbete med brukarmedverkan inleddes med att en broschyr med tips på hur verksamheten kan minska energianvändningen togs fram gemensamt under Broschyren har spridits i respektive organisation via bl a lanstingens miljöombud, på utbildningar och informationsträffar. Energismart i Norr Under perioden pågick kampanjen Energismart i Norr. Innan kampanjen drogs igång framställdes materialet för kampanjen. Materialet bestod av Energismartbroschyren som även översatts till engelska, bordspratarna, rollups och energismartfilmen. Även annat material som checklista för energirond togs fram. Materialet gjordes tillgängliga på en webbsida, Kampanjens mål var att minska elanvändningen med 5 %. Kampanjen var också en tävling mellan landstingen. Kampanjen blev mycket lyckad tack vare att Västernorrlands läns landsting hade möjlighet att anställa en projektledare, Monika Sundström, för att arbeta som projektledare under åren för framtagande av material och för kampanjen. Uppföljning av elanvändningen gjordes tertialsvis och resultatet skickades ut som pressmeddelanden. Norrlandstingens samarbete inom energi- och miljöområdet samt kampanjen Energismart i norr har fått både nationell och internationell uppmärksamhet. Nationellt har Energismartmaterialet använts i flera kommuner. 2

4 Resultat Eftersom insatserna fokuserat på landstingens värme och elanvändning har uppföljningen inte inkluderat vattenanvändningen, se figur 1 nedan. Samtliga landsting visar på minskande energianvändning under uppdragsperioden mellan Figur 1. Landstingens energianvändning under uppdragsperioden Den minskade energianvändningen finns presenterad för respektive landsting i tabellerna 1, 2, och 3 nedan. 3

5 Elanvändning [kwh/m 2 ] Jämtlands läns landsting ,9% Landstinget Västernorrland ,9% Norrbottens läns landsting ,9% Västerbottens läns landsting ,1% Tabell 1. Norrlandstingens elanvändning under uppdragsperioden Korrigerad värmeanvändning [kwh/m 2 ] Jämtlands läns landsting ,3% Landstinget Västernorrland ,4% Norrbottens läns landsting ,3% Västerbottens läns landsting ,3% Tabell 2. Norrlandstingens värmeanvändning under uppdragsperioden 4

6 Korrigerad energianvändning [kwh/m 2 ] Jämtlands läns landsting ,6% Landstinget Västernorrland ,7% Norrbottens läns landsting ,1% Västerbottens läns landsting ,7% Tabell 3. Norrlandstingens energianvändning under uppdragsperioden. Slutsatser Energianvändningen har minskat betydligt för alla norrlandstingen. Det är tydligt att det är viktigt att arbeta med brukarmedverkan som ett komplement till fastighetsåtgärder för att minska energianvändningen. Samarbetet mellan norrlandstingen har varit framgångsrikt tack vare ett öppet arbetsklimat där vi utbyter erfarenheter och delar på arbetsbördan. Det är angeläget att energi- och miljösamarbetet mellan norrlandstingen permanentas därför att det ger positiva synergieffekter och är ett mycket effektivt arbetssätt. 5

Relevanta dokument

i Norr Energismart Energitips från norrlandstingen

i Norr Energismart Energitips från norrlandstingen Version 2009-01-08 Klimathotet Mänskligheten står inför sin största utmaning; att begränsa den globala uppvärmningen. Enligt FNs klimatpanel och Svenska