Resultat Uppföljning av Målgrupps- och intressentundersökning 2013-11-29
Vad var uppdraget? Våren 2012 genomfördes en målgrupps- och intressentundersökning för att användas som en av de strategiska grunderna i opinionsbildningsarbetet för dubbelspår Gävle-Härnösand. För att utvärdera strategin och projektet genomfördes under oktober-november 2013 en liknande undersökning. Upplägg: En undersökning bland allmänheten som fokuserar på de orter där ett aktivt opinionsbildningsarbete bedrivits Djupintervjuer med nationella beslutsfattare
Djupintervjuer med intressenter Sammanfattning av resultat
De som intervjuades Näringsdepartementet David Erixon, politiskt sakkunnig hos Catharina Elmsäter-Svärd, Hans Brändström, chef Näringsdepartementets Transportenhet Socialdemokraterna nationellt Anna Lansfjord, Politisk sekreterare Ekonomi/ Budget Socialdemokraterna Finansutskottet Per Åsling (C) Finanspolitisk talesperson Trafikutskottet Anders Åkesson (C) Lars Tysklind (Fp) Stina Bergström (Mp) Regionala riksdagsledamöter Ingemar Nilsson (S) Västernorrland Raimo Pärssinen (S) Gävleborg Näringsliv Karolina Boholm, Transportdirektör Skogsindustrierna & styrelseledamot Näringslivets Transportråd
Alla har hört talas om projektet, men kunskapen om vad det verkligen är varierar. Om jag säger Nya Ostkustbanan, vad säger du spontant då? Känner till projektet. Projektledaren eller vad han är, Hans Dunder, är flitig och ligger på mycket. Det är en sträcka med kapacitetsbrist och som fått radikalt längre restider. Nya??? Ostkustbanan. Märkligt begrepp. Här talar man bara om dubbelspår på Ostkustbanan. Den bana som går från Stockholm till Sundsvall, men det är frågor kring Gävle-Sundsvall framför allt om eventuell utbyggnad. Jag tänker söder och norr om Stockholm Stockholm neråt förbi Skavsta. Norr upp till Sundsvall Jag tänker dubbelspår hela vägen! Dubbelspår Stockholm-Sundsvall!
Nästan alla anser sig ha hög kännedom om projektet. Hur väl känner du till begreppet Nya Ostkustbanan? (hög/låg kännedom) Hög kännedom tror jag nog. Men Ostkustbanan är ett lurigt begrepp. Det kan ligga var som helst i landet. Känner mycket väl till Ostkustbanan inklusive kapacitetsproblemen. Det behandlas i Trafikverkets förslag till ny plan. Ja, medel skulle jag säga. Jag vet ju att den ingår i delar av den plan som Trafikverket har förslagit som åtgärdsplan med vissa mötesspår på vägen. Jag känner att jag har bra kännedom om projektet Jag har hög kännedom om projektet. Jag har fått bra info från såväl projektet som från regionen. Är ganska insatt. Har läst material och remisser bland annat.
Hälften tänker Gävle-Sundsvall, inte Gävle-Härnösand när de ska ange sträckan. Om vi säger Nya Ostkustbanan=dubbelspår vilket geografiskt område tänker du på då? Sträckan Stockholm och norrut. Gävle-Härnösand eller var det Uppsala- Härnösand? Gävle Härnösand Då tänker jag Gävle-Sundsvall Framförallt Gävle-Sundsvall, tror jag Gävle-Sundsvall Dubbelspår Gävle Härnösand
Ingen enskild aktivitet verkar ha gjort särskilt intryck. Många upprepar dock de argument som projektet för fram. Under året har infrastrukturfrågor diskuterats intensivt ; har du uppmärksammat Nya Ostkustbanan på något sätt? I så fall, är det något särskilt du har noterat? De är flitiga. De som fastnat mest är att det är mycket längre restid idag än för några år sedan. Alltså en stor kapacitetsbrist där mötesspår inte är tillräckligt. Det finns ju en massa projekt. Problemet är bara att det finns mer önskemål än pengar. Man har ju fått en hel del information om detta, men jag kan inte säga att jag har detaljstuderat det. Njae Ostkustbanan särskiljer sig inte från något annat infrastrukturprojekt. Det finns en stor diskussion om maximal nytta, men det är samma diskussion överallt. Jag har åkt på Ostkustbanan och tycker att den är väldigt kurvig och eländig. Annars inget speciellt. Den är en del av den Bottniska korridoren. Njae, det mest skarpa är väl att det funnits med i budgetförhandlingarna.
Ingen tror egentligen att projektet ska realiseras i närtid. Hur troligt skulle du säga att projektet Nya Ostkustbanan, dubbelspår Gävle- Härnösand blir av? Det måste in oändligt mer pengar om projektet ska bli av. Finns knappast med redan i vår inte utan en uppfinningsrik finansieringsmodell. Det beror på valet i höst. Det finns ju inga stora utbyggnader i den nationella planen nu. Jag skulle väl bedöma att det byggs mer dubbelspår Gävle-Sundsvall, men innan det blir dubbelspår på hela sträckan tar tid. Den kommer att byggas, men är kanske färdig först när mina barnbarn blivit gamla.
Den kommer att byggas stegvis och kanske stå färdig runt 2030. Om inget görs. I så fall, när tror du Nya Ostkustbanan kommer att stå klar? Nackdelarna med att inte ha dubbelspår är påtagliga och tydliga så om man jobbar på med envishet: Ja, den kommer att byggas! Men man måste ligga på för det finns konkurrenter som är lika viktiga och angelägna. Det är krig om utrymmet. Jag gör inga gissningar när det skulle vara dubbelspår på hela sträckan. Däremot kommer det att byggas fler dubbelspår, men knappast på hela sträckningen. Det är enligt Trafikverkets plan byggstart 2016. Sedan är det oklart hur lång tid som behövs. Det beror på. Det hänger på pengarna. Med OPS skulle det gå fortare såklart. Vi är de enda som drivit på för projektet i budgetförhandlingarna. 2035 kanske, sedan kan det kanske göras åtgärder efter hand. Den kommer att byggas, men vara klar först 2030. Jag tror att medvetenheten om banans betydelse är större än projektet själva förstår. Det har definitivt funnits med i budgetförhandlingar.
Det finns en stor samstämmighet i att projektet är angeläget. Har du personligen någon åsikt om huruvida projektet ska prioriteras eller inte? Det vore fel av mig, men det finns bra underlag från Trafikverket och en stor kunskap om banans behov och betydelse. Jag tycker att det är ett angeläget projekt utifrån att situationen har försämrats så radikalt. Det är mycket gods och persontrafik som fraktas på sträckan. Den är viktig ur ett nationellt perspektiv. Projektet ska prioriteras framför byggen norrut. Man måste säkra denna först. Det är alldeles för mycket diskussion kring Norrbotniabanan. Det är en flaskhals, som är viktig att åtgärda både då det gäller gods och persontrafik. Restiderna är så långa. Längre än jämfört med för tio eller tjugo år sedan. Det tycker jag. Det är en viktig del i att bygga ihop landet. Både för person- och godstrafik. Ja självklart! Men vi //politiken// måste gå armkrok med näringslivet. De måste vara beredda att prata för varan. Den draghjälpen behöver vi.
Var uthållig, argumentera ur ett nationellt perspektiv och samarbeta med alla intressenter i regionen. I dina möten med företrädare för infrastrukturprojekt, vilka argument och aktiviteter tycker du fungerar bra? Att lyfta fram vilken effekt ett projekt har ur ett nationellt eller internationellt perspektiv. Erbjud en lösning på ett nationellt problem. Det krävs uthållighet, ihärdighet och tydlighet. Jag menar hur många trodde på Botniabanan för 20-30 år sedan? Tala om dragningen hela vägen ett helt stråk som fungerar. Det viktigaste argumentet är att satsa på sammanhängande stråk så att man får full utdelning för investeringar. Det måste byggas klart. Att man har en helhetssyn och inte är begränsad till en viss del. Det är bra om man enas om frågan i en större kontext; med näringslivet och andra intressenter. Att det inte bara är Sundsvalls kommun som talar för det. Idag händer det för lite. Ingen äger frågan och rätt sorts ledarskap saknas. Det skulle behövas ett starkt kommunalråd som driver frågan envist. Vi är för dåligt samordnade i Norrland. Bottniska Korridoren kan spela en stark och samlande roll. Vi måste avpolitisera frågan genom att engagera näringslivet. De måste orka komma ut på banan fullt ut.
Var ordentligt förberedd, tala inte bara om den lokala eller regionala betydelsen och använd inte rättviseargumentet. Och mindre bra? Lokalt fokus. Det är inte fel, men det är inte så verkningsfullt. Just denna snuttifiering att bara tala för en region eller ett område. Infrastrukturprojekt måste alltid ses ur ett större perspektiv och i ett framtidsperspektiv. Det är när man gör det för smått och inte ser helheten. När man bara vill bygga hos sig och missar att se till annat än den egna regionen. Det kan vara så att en åtgärd längre bort får mycket större effekt. Man måste analysera så att man gör saker i rätt ordning. Rättviseargumentet de har fått så då måste vi också få. Alltför många är dåligt förberedda och har inte med sig en ekonomisk kalkyl. Man måste visa på den krassa ekonomiska betydelsen för ett projekt.
Sammanfattning Tack vare goda insatser från projektet finns det en hög kännedom om Nya Ostkustbanan. Nästan alla vet ungefär vilket geografiskt område Nya Ostkustbanan finns inom. Flera nämner dock inte den sista delen av banan (Sundsvall-Härnösand) när vi ber dem specificera sträckan. Många av de argument som förs fram av projektet upprepas av flera av de intervjuade, även om de inte i någon högre grad har noterat några specifika aktiviteter som gjorts under de två åren. Majoriteten är positiv till Nya Ostkustbanan och sympatiserar med den argumentation som projektet för fram. Dock tror majoriteten av de tillfrågade inte att Nya Ostkustbanan kommer att stå färdig inom överskådlig tid. Den strategi som projektet har, visar sig vara densamma som också rekommenderas av de tillfrågade; argumentera ur ett nationellt perspektiv och bygg breda allianser.
Undersökning allmänheten Resultat
Genomförande Undersökningen är gjord av Novus Målgrupp är allmänheten i närområdet, 18-65 år. Genomförandeperiod 5-12/11 2013 Webbintervjuer Totalt ca 500 intervjuer Svarsfrekvens är 55% När så är möjligt jämförs svaren med den undersökning som genomfördes 9-23 april 2012
Kännedomen om Nya Ostkustbanan som begrepp har möjligen minskat något. Vanligt att begrepp glöms bort.
De flesta tänker spontant på tåg eller dubbelspår när de tänker på Nya Ostkustbanan. Vad är det första du kommer tänka på när du hör Nya Ostkustbanan?
De allra flesta i närområdet vet vad Nya Ostkustbanan är.
Två av tre har hört talas om förslaget att bygga dubbelspår.
Tre procent har sett hemsidan eller Facebook-sidan.
Det är framförallt i nyhetsinslag och insändare/artiklar som man hört talas om Nya Ostkustbanan.
Fler tror idag att staten är beredd att investera i nytt dubbelspår.
En mycket stor majoritet tycker att staten ska investera i nytt dubbelspår. Andelen i majoritet har ökat något sedan 2012.
85 procent tycker att en ny investering i dubbelspår är viktig.
84 procent i närområdet tycker att regionen ska fortsätta driva frågan om dubbelspår.
Sammanfattning Kännedomen om Nya Ostkustbanan som begrepp har möjligen minskat något. Vanligt att begrepp glöms bort. När man ber dem helt öppet förklara begreppet Nya Ostkustbanan nämner många tåg, dubbelspåret och järnväg. Om de dessutom får några alternativ att välja på så gissar 84% på rätt alternativ. Två av tre har hört talas om dubbelspåret. Få har sett hemsidan eller Facebook-sidan, istället har man sett eller hört nyhetsinslag eller läst insändare och artiklar. Fler tror 2013 än 2012 att staten kommer att bygga dubbelspåret och något fler vill att de gör det. Mellan 82-85% tycker att dubbelspåret ska byggas, tycker att frågan är viktig och tycker att regionen och kommunerna ska driva frågan vidare.
Rekommendationer Tankar om framtiden
Uthållighet, ihärdighet och tydlighet Ni bör fortsätta med aktiviteter. För att få resultat inom infrastrukturprojekt krävs uthållighet. Det positiva gensvaret hos respondenterna visar tydligt att det kommer att löna sig att vara ihärdig och uthållig. Fortsätt håll argumentationen kring hela systemets betydelse. Ta den gärna ett steg till och betona Bottniska korridoren och det internationella perspektivet i ännu högre grad. Upprätthåll de breda allianserna, inom regionen, över partigränserna och mellan politik, näringsliv och akademi, men var ännu tydligare med avsändaren så att ingen behöver tvivla på att ni är många som vill detta. Fortsätt bygga den lokala opinionen, och var ännu mer proaktiv i att driva trafik till era arenor i sociala medier. Inkassera de små vinsterna både internt och externt men förklara samtidigt att vi nöjer oss inte med detta. På sikt krävs en eller högst två tydliga talespersoner för projektet. De personerna/den personen bör vara Folkvald Lokalt förankrad Ha, eller ha förmåga att få, ett brett nätverk nationellt Vid sidan om styrgruppen bör ni inrätta en formaliserad referensgrupp som består av engagerade riksdagsledamöter, företagsledare på hög nivå samt akademi. Gruppen ska agera rådgivare till styrgruppen, de bör träffas ett par gånger per år och de ska vara aktiva i påverkansarbetet när så krävs/passar.