ÅRSREDOVISNING 2009 Barn- och familjenämnden Ordförande Lena Emilsson Förvaltningschef Lisa Bäck Hur vi når målen Medborgarinflytande och medborgarfokus Brukare inom Barn och Familjs verksamhet ska lätt kunna hitta de uppgifter de behöver på nätet och även kunna klara av mänga av sina enklare ärenden där. Uppföljning av brukarnas uppfattning om Barn och Familjs hemsidor och e-tjänster 2009 Målet är inte uppnått En övergripande enkät är inte gjord. Förvaltningen ser det som ett utvecklingsområde, att utveckla hur uppföljningen av brukarnas intryck av verksamheten ska ske och hur detta återkopplas till brukarna samt rapporteras till nämnden. Det behövs också ett samarbete över förvaltningsgränserna. Nämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att lyfta frågan på central nivå. Förskolan har genomfört brukarenkäter, men svarsfrekvensen var låg. Dock framgick att föräldrarna anser att förskolorna inte har levande hemsidor. Förskolornas pedagogiska inriktningar har nu publicerats på hemsidan för att ge föräldrarna mer information inför valet av förskola. Antalet inkomna ärenden till förskolans e-tjänster har ökat med 7 % jämfört med föregående år. Trots detta är det endast 20 % av anmälningarna till barnomsorgen som hanterats via kommunens hemsida. Förvaltningen arbetar med att införa e-legitimation, vilket troligen kommer att fungera under 2010 och därmed öka användningarna av tjänsterna. Mångfald Inom hela Barn och Familjs verksamhet ska det finnas ett mångfalds och ett jämställdhetsperspektiv. I likabehandlingsplanerna ska mångfald och jämställdhet särskilt lyftas fram och följas upp 2009. Förskolan och grundskolan har lämnat redogörelse för hur man aktivt och konkret arbetar med jämställdhetsfrågor. Fritidsgårdarnas besökare ska på årsbasis vara minst 40 % och högst 60 % av samma kön Målet är inte uppnått, men flickornas andel av besöken har ökat från vårens 30 % till höstens 32 %. Bemötande Alla ska alltid bemötas med respekt Lusten att gå till skolan följs upp via Mobbingindex och enkät. Årets utfall för Mobbingindex i årskurserna 3-6 låg på ett mer positivt värde än tidigare år. Agressionsindex låg på samma nivå som 2008. 1
Dock svarade eleverna på frågor om lusten att gå till skolan, som mäts i skolår 5, att de sällan eller aldrig hade lusten att gå till skolan 13 % (10 %) och i årskurs 7 14 % (17 %). Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att analysera hur man kan få eleverna motiverade att höja måluppfyllelsen. 95 % av de brukare som kommer i kontakt med Socialtjänstens utredningsenhet i samband med utredning och med Öppenvårdsenheten i samband med bistånd, ska uppleva att de har fått ett bra bemötande. De enkäter som genomförts har för låg svarsfrekvens för att svara på om målet är uppnått. God ekonomisk hushållning Kunskapsresultaten i skolan i form av genomsnittligt meritvärde, andel med godkända betyg, andel elever med behörighet till nationella program och andel godkända på nationella prov ska förbättras. Under planperioden ska resultaten lyftas upp till en nivå minst motsvarande riket i övrigt, men ambitionen är att nå längre än så. Målet är inte uppnått, trots en ökning av andelen elever som är behöriga till gymnasiet; 85, 9 % (83,7 %). Nämnden har gett skolorna i uppdrag att ständigt förbättra analysarbeten och framtida åtgärder. Våra medarbetare Vårt arbetssätt I samband med att förvaltningen certifierades enligt IiP-standarden i december 2008 identifierades följande förbättringsområden; Genomföra utvecklingssamtal och upprätta kompetensutvecklingsplaner på ett mer enhetligt sätt Upprätta tydligare individuella mål Utveckla ledarnas metoder för att ge konstruktiv återkoppling på medarbetarnas arbetsinsatser Få rutin i att utvärdera utvecklingsinsatsers effekt för individ, grupp och organisation Som ett led i det ständiga förbättringsarbetet har chefer och fackliga företrädare gått utbildningar i arbetsmiljö och arbetsrätt. Cheferna har också haft utbildningom utvecklingssamtal och lönesamtal. Vi ser till att vi har en bra arbetsmiljö Nya chefer och fackliga företrädare går arbetsmiljöutbildning efterhand. Förvaltningen har under året även förändrat rutinerna för det övergripande arbetsmiljöarbetet med syftet att förbättra genomförandet och dokumentationen av riskbedömningar samt få en tydligare uppföljning av åtgärder genom samverkanssystemets olika nivåer. Tillbud och arbetsskador domineras även i år av hot och våld, följt av akuta olycksfall. Sammanfattningsvis har tillbuden ökat och arbetsskadorna minskat. Förändringen kan betraktas som positiv då mer uppmärksamhet riktas mot det förebyggande arbetsmiljöarbetet. 2
Vi som jobbar här Antalet årsarbetare har minskat till 886 (903). Förändringen beror främst på att antalet anställda inom arbetslivsbefrämjande åtgärder minskat, men även volymförändringarna inom verksamheterna i egen regi påverkar antalet årsarbetare. Lärare per 100 elever har ökat från 8,3 2008 till 8,43 2009 (preliminär siffra). Skolorna har prioriterat att anställa lärare istället för annan kringpersonal. Personaltätheten inom förskolorna var i årsgenomsnitt 5,8 barn per personal exklusive modersmålsstöd och ekonomibiträden. Andelen förskollärare i förskolan ska enligt nämndens beslut, uppgå till 60 % av tjänsterna. Andelen tillsvidareanställda förskollärare motsvarar 59 % av förskolans personal. På grund av frånvaro sjunker andelen förskollärare i den dagliga verksamheten till 56 % då vikariat tillsätt med barnskötare. Förvaltningen har för de flesta yrkeskategorierna, kunnat rekrytera nya medarbetare även om det är svårare att rekrytera medarbetare med längre erfarenhet. Vår kompetens Under 2009 har personal inom Barn och Familj deltagit i mycket kompetensutveckling beroende på de krav som ställs på verksamheten. Detta har kunnat realiseras med tillskott av statsbidrag för att förbättra resultaten i grundskola och förskola. Lärarlyftet fortsatte och under året tillkom också en likartad satsning mot förskolan, Förskolelyftet. Trettiotalet lärare inom Barn- och Familj har inom Lärarlyftet fått utbildning inom svenska, svenska som andra språk, matematik och hållbar utveckling. Läsa-Skriva-Räkna, statsbidrag med 1 Mkr, med syfte att stärka basfärdigheterna i att läsa, skriva och räkna, företrädesvis i de lägre årskurserna. Där har Kompetenshöjande insatserna skett dels genom kommungemensamma förläsningar, och dels på respektive rektorsområde. men också finansierat den kommunala matematikutvecklaren i grundskolan. En mindre del har använts till att införskaffa kompensatoriska hjälpmedel. Tre s.k. implementeringsansvariga har haft till uppgift att stödja och kompetensutveckla lärarna i arbetet med IUP (Individuell utvecklingsplan) med skriftliga omdömen. Både lärare och rektorer har också genomgått en utbildning i ämnet som Kristianstad högskola gav. Matematiksatsning för elever i årskurs 4-6. 0,7 Mkr med syfte att stärka elevernas lust och lärande i matematik och på så sätt nå en ökad måluppfyllelse. Målet för projektet har varit att utveckla lärarnas kompetens att planera och genomföra en varierad och kreativ matematikundervisning utifrån mål och sträva mot, samt arbeta för att behålla och stärka positiva attityder och lust till matematik hos elever och vårdnadshavare. Skapande skola, statsbidrag om 0,4 Mkr har utbetalats. Syftet är att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt ska integreras i skolan med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag samt att öka den professionella kulturverksamheten för och med eleverna. Barn och Familj har i detta projekt samverkat med Kultur och Fritid. I projekt använder man sig av filmen som ett estetsikt verktyg för ett fördjupat lärande i skolans samtliga ämnen. Aktivteter som sker inom projektet är att eleverna arbetat med att göra film under ledning av en filmpedagog, filmfestival där elevernas filmer har visats och skolbio. Målet med projektet är att detta arbete ska integreras i undervisningen. 3
Specialpedagogiska skolmyndigheten har bidragit med 0,1 Mkr till att stärka språkutvecklingen för elever med annat modersmål än svenska i grundskola och förskola. Syftet är att vidareutveckla kunskaperna kring dessa elever och förbättra kommunens kartläggnings- och utredningsarbete där elevens hela språkutveckling finns med för att se var elevens språkliga svårighet ligger. Detta för att elever med annat modersmål och språkstörning/språkförsening ska få en utbildning som präglas av likvärdighet, lika bemötande, full delaktighet och gemenskap. En projektgrupp har arbetat med projektet och genomgått fortbildningar, seminarier och studiebesök för att vidareutveckla sin kompetens. Denna kompetens ska sedan föras vidare ut i verksamheten genom kommunens lokala språkutvecklare som finns på varje rektorsområde. Målet med projektet är att den personal som utreder och arbetar med elever med annat modersmål än svenska ska kunna genomföra kartläggningar och föreslå åtgärder som leder till att eleven får en gynnsam språkutveckling. Samtliga bidrag kommer att sökas även för 2010. Kommunens matematikutvecklare i grundskolan har under året arrangerat olika fortbildningssatsningar bl a en studiedag för alla pedagoger som arbetar med elevers lärande i matematik. Skolorna lokala matematikutvecklare deltog också årets Matematikbiennette i Malmö. Offensiva fritidshem. en fortbildningssatsning för alla fritidspedagogerna med syftet att stärka fritidshemmens inriktning och resultat, att uppvärdera fritidshemmens verksamhet, att tydliggöra och kommunicera med andra samt att utveckla fritidsverksamhetens innehåll och metoder. De två språkutvecklarna i grundskolan har under året arrangerat olika kompetensutvecklings aktiviteter som tex litteraturcirklar på rektorsområdena. Ett referensbibliotek för språk har skapats där alla pedagoger i kommunen har möjlighet att låna böcker. Syftet är att man ständigt ska ha aktuell litteratur inom språkområdet lättillgängligt. En elevrådsutbildning där deltagarna bestod av elevråden från kommunens tre högstadieskolor med syfte att eleverna skulle få större insikt i vad de har för möjligheter att var med och påverka saker på skolan, men också vad de inte kan påverka. Deltagarna fick också lära sig mer om hur en styrelse fungerar samt lära sig att samarbeta som grupp och fördela arbetet mellan varandra. De implementeringsansvariga i IUP med skriftliga omdömen har under året planerat de fortbildningssatsningar som getts till samtliga lärare och rektorer kring detta ämne. Föreläste gjorde representanter från Skolverket och Kristianstad högskola. Handledning riktad till rektorer ägde rum under hösten med ledning av föreläsare från Kristianstad högskola. All personal i förskolan har haft en gemensam fortbildning kring individuella utvecklingsplaner och kunskapssyn. Drygt 30 förskollärare har avslutat utbildningen i barnsamtal och ska utveckla arbetet med att ta till vara barnens upplevelser i verksamhetsutvecklingen. Under 2009 startade Barn och Familjs utbildning i praktisk IT- och mediekompetens, PIM. En kompetensutveckling i att hantera datorn. Skolverket står för material och utbildning av examinatorer som i sin tur handleder och examinerar pedagoger. Sex examinatorer har utbildats och har haft avsatt tid för förutom att svara på frågor, granskat och godkänt inlämningsuppgifter i PIM-portalen, även haft lokala workshops där de 4
individuellt kunna handleda pedagogerna i diverse moment. 390 pedagoger i både förskola och grundskola är i gång med fortbildningen detta första läsår. Resterandestartar nästa höst. Hur vi mår Den positiva utvecklingen av medarbetarnas hälsotal består. 2009 är hälsotalet 94,2 % (93,7 %), där långtidssjukledigheten igen har minskat. Ekonomi och verksamhet Nämndens budgetavvikelse, ett överskott på 4,4 Mkr, förklaras bland annat av att volymerna blivit lägre i särskolan och i fritidshemmen samt att öppenvårdskostnaderna hållits på en lägre nivå. Intäkterna har blivit mycket högre än budgeterats; statsbidrag står för hälften av avvikelsen. Samtidigt har också kostnadsposterna ökat så nämndens verksamheter har därmed använt de resurser som tillförts. I bokslutsprognos tre fick nämnden tilläggsanslag för tillkommande lokalkostnader och för ökade volymer i förskola och fritidshem. Samtidigt återlämnade nämnden 2 Mkr av ramen på grund av att antalet barn i särskolan sjunkit. Volymerna i förskola och skola motsvarar budget, men i fritidshemmen har antalet barn inte uppgått fullt ut till den ökning som förvaltningen beräknade. I prognoserna har merkostnaderna kopplade till branden på Norrevångsskolan, förutsatts täckta av försäkringsersättningen. Då osäkerheten kring ersättningen fortfarande är stor, har merkostnaden på 1,6 Mkr för år 2009 belastat nämndens resultat. - 1,6 Mkr branden + 0,6 Mkr fritidshemmen volymer + 1,4 Mkr särskolan +1,6 Öppna insatser + 2,4 Reserven och övrigt Placeringarna på institution, men också på externa öppenvård hållits på en lägre nivå än budgeterat. Investeringsbudgetens överskott på 2,5 Mkr består av beställda men ej färdigställda arbeten. Inom förskolan har man klarat att erbjuda barnomsorgsplats inom de garanterade fyra månaderna. Antalet barn i förskolan har ökat under året med följd att fler avdelningar byggts. Trollets förskola har flyttat till Skytteskogen och samtidigt utökats med en avdelning. Trollets gamla lokaler har flyttats till Stehag som i februari öppnade den nya förskolan Trollhassel. Ängabos tredje avdelning öppnade i januari och den fjärde och sista avdelningen öppnade i april. Skogsgläntan öppnade för verksamhet i december. En utbyggnad av utbyggnad att förskolornas datanät har påbörjats som färdigställs under våren 2010, samtidigt har inköpts en datorterminal till varje förskoleavdelning. Barn och Familj fick ansvaret för de ensamkommande flyktingbarnen. Avtal med Migrationsverket om mottagande av 5 flyktingbarn har medfört att Resursavdelningen har utvecklat rutiner och höjt kompetensen inom området. Samarbetet med Region Skåne har nu utmynnat i ett avtal om en Familjecentral på Tåbelund där regionen och kommunens verksamheter samverkar kring barnfamiljer i Eslöv. 5
Tidigt under hösten kom information från bl.a. smittskydd Skåne att hela Sveriges befolkning skulle vaccineras med Panderix mot A(H1N1) influensan. För skolhälsovården innebar det att förbereda för vaccination av alla elever i grundskolan i samarbete med de olika vårdcentralerna Brahehälsan, Kärråkra och Tåbelunds vårdcentral. Skolsköterskorna hade också representant i kommunens pandemigrupp. Ett viktigt arbete var också att följa upp den information som olika myndigheter publicerade om vaccineringen. Inför vaccinering innebar arbetet konkret att skolhälsovården delade ut information om svininfluensan och medgivandeblanketter till alla elever samt samlade in den samme. Totalt handlade det om över 3600 elever. Under perioden har skolsköterskorna haft flera hundratals samtal från oroliga, frågande och osäkra föräldrar. Vaccineringen utfördes av personal från vårdcentralerna Under vecka 3 och 4 2010 kommer barn under 13 år erbjudas vaccinations dos 2. Statliga beslut om ökad valfrihet för föräldrar och större etableringsrätt med nya verksamheter som pedagogisk omsorg, har ställt krav på kommunala beslut under 2009. Kommunfullmäktige har beslutat om regelverk och kriterier för godkännande av enskilda anordnare inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Barn- och Familjenämnden har beslutat om bidragssystem, peng, för nämndens verksamheter. De statliga besluten medför större krav på administrativa rationaliseringar med hjälp av datasystemens utveckling. Under året har förvaltningen arbetet med att starta upp olika webbfunktioner, bl a frånvarorapportering som börjar tas i drift under februari 2010. Framtiden Implementering av ny skollag och nya läroplaner kommer att påverka de flesta verksamheterna inom förvaltningen. Statens riktade bidrag till fortbildning och annat kommer att nyttjas till de behov verksamheterna har. Allmän förskola för tre-åringar införs från 1 juli 2010. För att förbättra lärmiljöerna med färre elever på varje enhet kommer ytterligare en skola för årskurserna 7-9 i Eslöv; att tas i drift höstterminen 2010 för tre klasser med årskurs sju elever. En fortsatt utveckling mot e-tjänster inom förskola, fritidshem och skola kommer att ske. 6