Energieffektivisering av transportsektorn för att nå klimat- och försörjningsmål (KSLA 12-11-29) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se
Utsläpp av växthusgaser från svenska transporter år 2005 (CO 2 -ekvivalenter) Inrikes, direkta utsläpp (20 miljoner ton) Bil, kortväga Bil, långv. Lastbil Flyg, inrikes Övrigt
Källa: Åkerman, J., 2011. Transport systems meeting climate targets A backcasting approach including international aviation. Doctoral Thesis in Infrastructure. Environmental strategies research fms. KTH, Stockholm. Utsläpp av växthusgaser från svenska transporter år 2005 (CO 2 -ekvivalenter) Internationellt, direkta utsläpp (10.5 miljoner ton) Inrikes, direkta utsläpp (20 miljoner ton) Flyg, internationellt Bil, kortväga Bil, långv. Lastbil Sjötransport, internationellt Flyg, inrikes Övrigt
Källa: Åkerman, J., 2011. Transport systems meeting climate targets A backcasting approach including international aviation. Doctoral Thesis in Infrastructure. Environmental strategies research fms. KTH, Stockholm. Utsläpp av växthusgaser från svenska transporter år 2005 (CO 2 -ekvivalenter) Internationellt, direkta utsläpp (10,5 miljoner ton) Inrikes, direkta utsläpp (20 miljoner ton) Indirekta utsläpp (4-10 miljoner ton) Flyg, internationellt Bil, kortväga Bränsleproduktion Bil, långv. Lastbil Fordon, tillverkning & uh Sjötransport, internationellt Flyg, inrikes Övrigt Infrastruktur
Energieffektivisering av vad? Effektivisering av fordon: kwh/fordons-km Effektivisering av persontransporter: kwh/person-km Effektivisering av funktioner: kwh för att få tillgång till olika funktioner (få hem dagligvaror, kunna utföra sina arbetsuppgifter, få barnen passade)
Energieffektivare fordon - Är elbilar lösningen? Källa: Åkerman, J., 2012. Potential för ny fordonsteknik och förnybara drivmedel inom vägtransportsektorn. Bilaga 3 till Riksrevisionens rapport Infrastrukturplanering på väg mot klimatmålen? RIR 2012:7 http://www.riksrevisionen.se/rapporter/rapporter/eff/2012/infrastrukturpla nering--pa-vag-mot-klimatmalen/
Bränsleceller eller etanol eller laddhybrider Uppfattningen om vilken teknik som ska lösa Uppfattningen om vilken teknik som ska lösa klimatproblemet skiftar snabbt...
Framtiden år 2000 I Tyskland ska Daimler-Chrysler sälja A-klassbilar med vätgasteknik år 2004. Enligt pressreleaserna kommer priset för bilen att hamna på knappt 160 000 kronor. Sydsvenskan, 2000-05-07 Ford, GM och Daimler Chrysler har också utlovat bilar med bränslecell till 2004. Expressen, 2000-02-06
Direkta utsläpp vid körning för tre biltyper 2020 (g CO2/km) 120 100 80 60 40 20 0 Diesel 90 g/km Laddhybrid Batterielbil
Livscykelutsläpp av CO 2 från tre biltyper ca 2020 (vid 160 g CO2/kWh) (g CO2/km) 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Diesel 90 g/km Laddhybrid Batterielbil Tillverkning & UH Bränsleproduktion Körning Källa: Åkerman, J., 2012. Potential för ny fordonsteknik och förnybara drivmedel inom vägtransportsektorn. Bilaga 3 till Riksrevisionens rapport Infrastrukturplanering på väg mot klimatmålen? RIR 2012:7
Livscykelutsläpp av CO 2 från tre biltyper ca 2020 (vid 600 g CO2/kWh) (g CO2/km) 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Diesel 90 g/km Laddhybrid Batterielbil Tillverkning & UH Bränsleproduktion Körning
Alla samhällssektorer vill minska just sina utsläpp med bioenergi... Produktiv mark behövs för produktion av mat, fiber, byggnadsmaterial och ekosystemtjänster. Uppodling av naturmark för att producera biobränslen kan ge ökade CO 2 -utsläpp under de första decennierna. Skogsavfall är en bättre resursbas (när 2:a gen. blir mogen), men inte heller det ger nollutsläpp av CO 2. Betydligt högre klimatnytta om man använder bioenergi till att ersätta kol i kraftverk istället för att producera drivmedel för transportsektorn. (Men olika beskattning...) Sverige bör kunna bli nettoexportör av bioenergi. Bra för klimatet och Sveriges ekonomi! Slutsats: Bara rimligt ersätta en begränsad del av de svenska transporternas bränslen med biobränsle. Källor: Searchinger, T. et al.., 2008. Use of U.S. Croplands for Biofuels Increases Greenhouse Gases Through Emissions from Land Use Change. www.sciencexpress.org / 7 February 2008 / Page 1 / 10.1126/science.1151861. Fargione et al 2008. Land Clearing and the Biofuel Carbon Debt. www.sciencexpress.org / 7 February 2008 / Page 1 / 10.1126/science.1152747. Holmgren, K. et al. 2007. Biofuels and climate neutrality.
Olika pris på växthusgaser! (SEK/kg CO 2 -eq.) 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Sjötransporter Flyg Elprod./Industri Bensinbil
Olika pris på växthusgaser! Hur planera långsiktiga investeringar för bioenergi? i? (SEK/kg CO 2 -eq.) 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Sjötransporter Flyg Elprod./Industri Bensinbil
Räcker det med effektivisering på fordonsnivå och alternativa drivmedel för att nå tvågradersmålet?
Utsläpp av växthusgaser i Teknikscenario för 2050 (milj ton CO2-e) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2005 Teknikscenario 2050 Målnivå 2050 Källa: Åkerman, J, Isaksson, K, Johansson, J, Hedberg, L (2007), Tvågradersmålet i sikte? - Scenarier för det svenska energi- och transportsystemet till år 2050. Naturvårdsverket rapport 5754.
Det krävs också en effektivisering på systemnivå så att energianvändningen i för att nå tillgång till funktioner minskar. Möjliga åtgärder: Transportsnål (tät) stadsstruktur ger korta avstånd Förbättrad attraktivitet för gång, cykel och kollektivtrafik Decentraliserad lokalisering li i av mataffärer, skolor mm Internetköp med hemkörning Tillgänglighet via IT (Distansarbete, Virtuella möten) S ill ll l b l fö i Se till att alla transportslag betalar för sina externa effekter (utsläpp mm) samt betalar moms
Finns ingen Quick fix för stadens transporter Många olika åtgärder för yt-, energi- och klimateffektiva transporter
Hållbart resande 2050 Reslängd/person och dag Gång Spår, långväga 80 km Spår, kortväga Cykel Buss, långväga Buss, kortväga kwh/pkm Bil, långväga Gång Spår, långväga Spår, kortväga Cykel 40 km Buss, långväga Buss, kortväga Bil, långväga Flyg Flyg Gång Spår, långväga Spår, kortväga Cykel Buss, långväga Buss, kortväga Elbil Bil, långväga Bil, kortväga Bil, kortväga Flyg Färja 2000 Färja Ref. scenario 2050 med kraftig teknikeffektivisering Bil, kortväga Färja Hållbart 2050 Källa: Åkerman, Jonas & Höjer, Mattias, How much transport can the climate stand? Sweden on a sustainable path in 2050, Energy Policy 34 (2006) 1944-1957.
Systemsyn viktig Rebound-effekter av effektivisering behöver beaktas Livscykelperspektiv nödvändigt för att undvika suboptimering (jfr elbilar) Allt större del av resande och transporter är internationella. Kan hamna utanför nationell statistik Tvärsektoriellt analys: I just vår sektor är det speciellt svårt att minska utsläppen av koldioxid Globalt perspektiv: Sverige som energiexportör Långsiktig utblick för långsiktiga investeringar i infrastruktur och energisystem: Identifiera robusta lösningar
Några slutsatser för policy, om tvågradersmålet ska nås Teknisk energieffektivisering av fordonen är viktigt men inte tillräckligt t Kä Krävs också kå energieffektivisering i i på systemnivå I städer kan, och behöver, bilresandet minska, medan bilen fortsatt kommer dominera på landsbygden. Flygets utsläpp ökar Provisoriska styrmedel behövs Biobränslen räcker inte till alla sektorers önskemål... Elbilar/laddhybrider är en viktig byggsten, men potentialen överskattas ofta Investeringar i infrastruktur behöver konsekvent inriktas mot IT-lösningar, cykel, kollektivtrafik och intermodala godstransporter.
Nybilsförsäljning och klimatvinst 12% 10% 8% 6% 4% 2020 Måttlig tillväxt 2020 Snabb tillväxt 2% 0% Andel elbilar i nybilsförs. Andel elbilar i bilflottan Andel km körda på el Minskade CO2 Källa: Åkerman, J., 2012. Potential för ny fordonsteknik och förnybara drivmedel inom vägtransportsektorn. Bilaga 3 till Riksrevisionens rapport Infrastrukturplanering på väg mot klimatmålen? RIR 2012:7
Slutsatser om elfordon Elfordon är en av flera viktiga komponenter för att nå klimatmålen. Enligt internationella studier kan elbilar år 2030 utgöra ca 15-35% av bilflottan. Detta skulle då ge 8-18% minskning av bilflottans utsläpp av CO 2.
Om styrmedel för att nå klimatmålen Bränslepriset för vägtrafiken kommer sannolikt att behöva höjas. MEN, det innebär problem för boende på landsbygden som är starkt beroende av bilen Därför viktigt att utnyttja andra styrmedel så långt det går, t ex: - Stadsplanering för korta avstånd och attraktiv cykel- och kollektivtrafik. - Hög prioritet it t för investeringar i i kollektivtrafik kti t i städer - Mycket begränsad utbyggnad av vägkapacitet i större städer - Ökad användning av trängsel- och miljöavgifter i stadsområden - Temporära styrmedel motsvarande klimatskatt och moms på flygresande (se t ex Storbritanniens Air Passenger Duty ) - Internalisering av lastbilars miljöpåverkan och vägslitage (se t ex Schweiz och Tyskland system)
Om styrmedel för att nå klimatmålen (forts) Det krävs en kombination av bättre klimatvänliga transportalternativ och ekonomiska styrmedel
Klimatåtgärder ger i många fall positiva synergieffekter Oljan blir allt dyrare Välfärdssjukdomar pga för lite fysisk aktivitet
Prognoser för andel laddhybrider och batterielbilar i nybilsförsäljningen 2020 (Andel elbilar i nybilsförs. 2020) 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 6% 20% 16% 7% 10% 5% 3% 45%
Svenskars resande i 5 scenarier för 2050, som alla når -85% växthusgaser och använder 40-50% mindre energi än idag (km per person och år) 30 000 25 000 20 000 15 000 Cykel Kollektivt Flyg Personbil 10 000 5000 0 2005 Trend 2050 1. Materiell / låg 2. Materiell/ hög 3. Tjänster/ låg 4. Tjänster/ hög /Bio- /Bio- /Bio- /Bio- 5. Fritid/Bio o-låg Källa: Naturvårdsverket/KTH (2007), Tvågradersmålet i sikte? - Scenarier för det svenska energi- och transportsystemet till år 2050. Naturvårdsverket rapport 5754.
Passagerare i utrikes flygtrafik (million passengers) 25 20 15 10 5 0