Patienten och sjukskrivningsprocessen Från SSRI och sjukskrivning till acceptans och personligt åtagande att leva sitt liv



Relevanta dokument
Hur hjälper vi mångsökarna? Kunskap om kroppen och psyket med närvaro i nuet -verktyg för att komma vidare

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Att hjälpa istället för att stjälpa

Medikaliserar vi sådant som hör livet till?

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Let s ACT. Att hjälpa istället för att stjälpa

Att HJÄLPA utan att STJÄLPA Om ångest, avgränsningar och att våga stå för sina bedömningar

Håller vi på att förvandla livet till en sjukdom?

Att hjälpa långsiktigt istället för att stjälpa kortsiktigt Läkare med Gränser

Let s ACT. Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Handledarutbildad

Hälsa i arbetslivet Håller vi på att göra livet till sjukdom?

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Vad är psykisk ohälsa?

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

JAG? En curlingdoktor?

Hej Ångest. - ett utbildningsmaterial för att hantera. stress och undvika sjukskrivningar

Professionalism. att göra bedömningar av vad som är egentliga problemet och. Individens ansvar. och möjlighet att leva sitt liv

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Att bli av med smärtan-när lösningen blir problemet.

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

EN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Är det sjukdom eller är det livet? Om psykiatrisk diagnos8k, autonomi och mo8va8on 8ll förändring ur e> inlärningspsykologiskt (KBT) perspek8v

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 6. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?

SMART Utbildningscentrum

Hur mycket har du besvärats av:

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Konsten att gnälla. Stoppa gnäll hos andra och dig själv

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Schema meditationer och utvecklingsbok Här&Nu programmet

Empowerment Att bidra till andras motivation och utveckling verktyg för hållbarhet och hälsa

Medveten närvaro. "Medveten närvaro betyder att vara uppmärksam på ett särskilt sätt, avsiktligt, i nuet, och utan att värdera.

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Example - not for use

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Kompendium för seminarium : Prata om det Att möta den som inte ser möjligheter att kunna leva

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning

SMART Utbildningscentrum

Salutogen miljöterapi på Paloma

Till dig som är barn och lider av ångest

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

Louise. Louise försöker hantera ångesten. Ångest begränsar livet. STORK - beteendeanalys. Beteendeformeln

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö,

Psykosexuellt omhändertagande

Personlighetsstörningar

28-dagars Medveten andningsträning

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Agenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa?

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Transkript:

Patienten och sjukskrivningsprocessen Från SSRI och sjukskrivning till acceptans och personligt åtagande att leva sitt liv Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar www.lakaremedgranser.org

Att styra beteenden: Det enda man kan kontrollera är vad man gör själv (och ibland är man inte i form, tog inte striden ) Om jag ändrar mina beteenden ändras triggers och miljö för den andra detta kan stimulera beteendeförändring hos den andra För att ha kontroll måste man ha kontakt med nuet, tillåta/ge plats för automatiska responser och ha en värderiktning: Det här får man i min kiosk

Men det kan finnas faktorer i sammanhanget som gör att det har blivit rätt att göra fel. - Det sitter i väggarna. - Jag är helt maktlös när patienten vill ha och har rätt att bli nöjd - Samhället ser ut så här. Det är inte jag som styr över min penna. - Patienten gick till läkaren och sjukskrev sig

För att veta vad vi ska GÖRA måste förstå sambanden S O R K K Situation Organism Reaktion Konsekvenser Kort sikt Lång sikt Automatiska responser Valt beteende Vad är det jag gör när jag gör det jag gör? Funktionell beteendeanalys Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri

Mitt åtagande - salutogenes Bedöma enligt kunskap och erfarenhet: se på patienten med nyfikna ögon och ta reda på så mkt jag behöver använd alla sinnen/var NÄRVARANDE, för att kunna rekommendera behandling och följa upp resultatet Förmedla min bedömning och stå för den även om patienten inte håller med utreda/behandla/utvärdera=följa upp Ha tillit till patientens förmåga att leva sitt liv och min förmåga att utföra mitt arbete (om jag har tillräcklig kompetens ) Lära ut nya färdigheter: medveten närvaro lägga märke till, acceptans tillåta och andas igenom, medvetna val i värderad riktning det här vill jag uppnå

Funktionell beteendeanalys ickedömande analys av funktionen av det vi gör S situation/trigger patient som mår dåligt O organism: autonoma nervsystemen, automatiska tankar, känslor R reaktion:vad gör jag? Funktion av mitt beteenden; lättnad, belöning, hålla riktning K-konsekvens (kort sikt) klarar jag av att må dåligt? Eller är jag luststyrd? Eller vill jag komma undan/få lättnad? K-konsekvens (lång sikt) Når jag mina värden? Eller Orkar jag inte.

För att veta vad vi ska GÖRA måste vi veta vad vi vill uppnå (KBT) S O R K K Mår dåligt Organism Reaktion Konsekvenser?? Rädd, ledsen Orkar inte längre Sympaticuspåslag Söker läkare Beror på vad läkaren gör. Vad är det jag gör när jag gör det jag gör? Funktionell beteendeanalys Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri

För att veta vad vi ska GÖRA måste vi veta vad vi vill uppnå (KBT) S O R K K Pat mår dåligt och säger så här kan jag inte ha det längre Organism Reaktion Konsekvenser Vill hjälpa Rädd missa något Påslag? Sjukskriver Ordinerar SSRI Kort sikt Lång sikt Vad är det jag gör när jag gör det jag gör? Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri Funktionell beteendeanalys

Diskutera med varandra Vad blir förstärkningarna för patienten av vald åtgärd? Vad blir förstärkningarna för läkaren?

Two minds in one brain (Kelly McGonigal) System 1(snabbt) och system 2 (långsamt) (D.Kahneman) Chaufför eller passagerare Agerande eller reagerande Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri

Hjärnan vill spara energi System 1 erbjuder energibjudande förslag Säga JA spar energi och man uppfattas som snäll/god System 2 väljer att följa förslaget OM man inte slår på reflektionsförmågan och noterar att den här lösningen är inte i linje med vad jag vill bidra med till andra människors hälsa

Det går att träna upp system 2 Även gamla hundar kan lära nytt! I WANT I WILL I WON T Locus of control Jag vill någonting med det jag gör. Det har ett värde (I want). Även när det tar emot så kan jag ge plats för den känslan och göra det jag ska (I will). Och så kan jag stoppa impulser som jag inte har nytta av (I won t).

Professionalism:Hur vet jag att jag gör rätt, särskilt om det känns fel? Att välja beteende (R) i stunden utifrån långsiktiga mål (K2) Improvisation via visshet/ intuition Medveten närvaro -en hjärnfunktion! -FEM sinnen! erfarenhet kunskap Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri

Hur vet man att man gör rätt? https://www.youtube.com/watch?v=bcpjl0mxrvs -känslan i förlängningen av ett beslut: visshet -kontakt med sina egna värden och generella etiska värden: VAD vill jag bidra till? -medvetenhet: sammanhangsfaktorer belönar andra beteenden; få folk nöjda (patient idag nöjd kund ) -kunskap, bedömningen som är det medicinska hantverket (obs: risktagande vi missar saker)

Bedömningen grunden för beslutet Kropp Fysisk sjukdom som påverkar psykiskt tillstånd. Ohälsobeteenden. OBS! Hälsobeteenden Autonoma nervsystemen HELHETSSYN Psykiatriskt syndrom Symptom diagnos-behandling Psykosocial belastning OBS! Inlärningshistoria personliga färdigheter och grundantaganden om livet Modellinlärning Svåra livshändelser Pågående stressorer Personlighet Mönster av beteenden som hållit i sig över tid. Inbegriper tankar, känslor, relationsmönster och impulskontroll Reaktivitet triggerkänslighet Färdighetsbrister? Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri Bio-psyko-social modell

TID? Vi har inte tid för bedömningen. DÅ behövs det en radikal förändring i organisationen ELLER i era beteenden. Vad använder ni er tid till? Att tänka på att ni inte har tid och agera på impuls från andra?

Bedömningen mångsökare VAD är egentligen problemet? Kroppen Kan finnas medicinskt behandlingsbart somatiskt tillstånd. Vanligast är symptomdiagnoser: smärta/värk, trötthet, orolig mage (EDS, fibromyalgi, utmattningssyndrom, kronisk trötthet) MÅNGA SYMPTOM Sympaticusreaktivitet lättväckt hotberedskap, som triggas av tidigare eller pågående stressorer Smärtbeteenden: undvikanden/kontroll Intercostal andning istället för diafragmaandning. Aktiverar ofta parasympaticus genom att äta (övervikt) eller att vila/vara passiv. Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri Bio-psyko-social modell

Det KÄNNS på riktigt! (Sitter inte bara i huvudet ) Det osympatiska sympaticussystemet (fight/flight): frånvarokänsla, minskad koncentration, yrsel, illamående, synpåverkan, tinnitus, torr i munnen, tryck runt halsen, andnöd, smärta, hjärtklappning, tryck i bröstet, orolig mage(lös-hård, buller/körningar), tyngdkänsla i benen, pirrningar, strålningar och domningar i extremiteterna, kalla händer och fötter mm.132 symptom rapporterade.ger också

Bedömningen mångsökare VAD är egentligen problemet? Psykosocialt Alla varianter från belastad uppväxt med otrygga förhållanden till stabila. Inlärningshistora med alltifrån duga=prestera till att inte varit sedd öht. Kan finnas svåra livshändelser trauman till mobbad i skolan till det fanns inga problem. Vanligt med längre period av flera stressorer jobb, familj/barn, ekonomi, åtaganden Sverige=vänta tills det känns bra igen Undvik konflikt, dvs passiv coping är normalt Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri Bio-psyko-social modell

LIVET Det känns för att man lever = normalt Det vore sjukt att inte reagera i belastande situationer Bästa sättet att läka i en kris är att leva enligt rutin OCH tillåta känslor/reaktioner i de sammanhang man ingår i istället för att man måste gömma sig hemma Man koncentrerar sig hela tiden på det man tycker är viktigast

Bedömningen mångsökare VAD är egentligen problemet? Psykiatriskt syndrom Kan uppfylla kriterierna för somatiseringssyndrom (övertygelse om att vara sjuk trots frånvaro av patologiska fynd), hypokondri (rädsla för att bli sjuk och tolkar kroppsliga symptom som tecken på insjuknande) Alla patienterna är hyperuppmärksamma på inre sensationer och tolkar dem som tecken på att något är fel i kroppen. En del patienter uppfyller kriterierna för andra syndrom: autismspektrum(tolkar kroppsligt obehag), ADHD(kör slut på sig), Tvångssyndrom (överpresterar) Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri Bio-psyko-social modell De flesta nedstämda. Ångest som triggar undvikanden

Bedömningen mångsökare VAD är egentligen problemet? Personlighet Uthålliga, kraftfulla (men beskriver sig ofta som oförmögna) Olika temperamentstyper tvångsmässiga, fobiska, osjälvständiga, dramatiska, antisociala, emotionellt instabila drag Ofta svårigheter i samspelet med andra svårt ta perspektiv, dömer andra, bristande samarbetsförmåga, lågt ansvarstagande ( offer ) och passiva copingstrategier Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri OBS! Förstärks ofta i samspelet med vården som är rädda för att missa något och ha missnöjda patienter Bio-psyko-social modell

RÄDSLA Aktiverar fight/flight impulser Triggar katastroftankar samt tolkningar utifrån hur det känns Aktiverar ibland andra känslor som triggar andra beteenden - sorg/ledsen tårar, hjälpsökande - ilska går på den andra( anfall bästa försvar ) - skam dra sig undan stanna hemma BLIR ÅNGEST när vi använder passiv coping!

MEDIKALISERING Ibland är vi vårdpersonal och våra behov det största problemet - Avstår bedömningen om det rör sig om ett somatiseringssyndrom (eller rörelserädsla eller falskspel) vill inte missa något somatiskt - Vill hjälpa använder de verktyg som ligger närmast =medicinska åtgärder (recept, remisser, sjukskrivning etc)

Det måste inte gå så snabbt! Stanna upp förankra fötter, andning, handflator och ansiktsuttryck Luta dig framåt närma dig det som är problemet: tillåt/ge plats Gör det som tål granskning och ligger i linje med det du vill bidra till. https://www.youtube.com/watch?v=an18wq3asmw

Mr Ramesh peur (fear) https://www.youtube.com/watch?v=an18wq3asmw Sammanfattar de psykologiska färdigheter som vi behöver träna allihop (rättvist ;) Medveten närvaro lägga märke till vad som triggats kontakt med nuet/förankring Acceptans tillåta och ge plats för det som triggats, andas igenom känslan, expandera, vara öppen Hålla riktningen det här är jag engagerad i och tacksam över det som är VIKTIGT på RIKTIGT

För att veta vad vi ska GÖRA måste vi veta vad vi vill uppnå (KBT) Psykologiska verktyg S O R K K Koll på läget Organism Reaktion Konsekvenser Får kosta W Bidra till hälsa/autonomi Acceptans för Automatiska responser Åtgärd och behandling Utifrån egna bedömningen Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri

Om vi vänder på myntet Aaron Antonosky: Hälsans mysterium Känsla av sammanhang KASAM-begreppet Begripa, hantera, meningsfullhet och ribban på rimlig nivå Hayes, Strosahl, Wilson och Robinson Psykologisk flexibilitet medveten närvaro (kontakt med nuet-lägga märke till), acceptans (att kunna ha sina upplevelser utan att vara demtillåta, andas igenom), tydliga värden/riktning/engaemang med ändamålsenliga beteenden

Det professionella mötet vad ska vi ha det till egentligen? Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri Differentiera mellan samtalet som medel och mål! Hjälpa på RIKTIGT - psykologisk empowerment

Alternativ till SSRI och sjukskrivning Bedömningen NORMALT benämna/utbilda (psykoedukation sympaticus) Aktivera parasympaticus parallellt med acceptans ANDNING; långsam, medveten, diafragmal Träna närvaro följ ett sinne och benämn utan att etikettera bra/dåligt, fint/fult Värden : patienten kan inte vänta på att göra det som är viktigt Vad får kosta

Alternativ till SSRI och sjukskrivning Tankar är tankar (och hjärnan fiser mer än tarmen) lägga märke till tankar utan att vara dem Släpp kampen med det som inte går att förändra och träna uppmärksamhetsstyrning Powerposing (testosteronfrigivande) Sitt på händerna och tillåt hjärtklappningen

Litteraturtips! Wadström, Olle. Sluta grubbla och älta Psykologinsats Strosahl, Robinson..Real behavior change in primary care Wicksell, Rickard Att leva med smärta Harris, Russ. ACT helt enkelt. Kärlekens ACT. Lyckofällan. (3 böcker) fr.a. The confidence gap Kadowaki, Åsa. Svensk sjukvård till vanvett om patienten bestämmer. Psykologinsats. McGonigal, Kelly The willpower instinct Kahneman, Daniel Tänka snabbt och långsamt OCH använd det som finns på www.viktigtpariktigt.nu