Let s ACT. Att hjälpa istället för att stjälpa
|
|
- Gun Ivarsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Let s ACT Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Handledarutbildad
2 Litteraturtips! Harris, Russ. Lyckofällan (för behandlare: ACT helt enkelt) Titti Holmer: Lycka NU Fredrik Livheim m.fl. Tid att leva Rickard Wicksell. Att leva med smärta OBS!
3 ACT ACT utveckling inom KBT Acceptance and Commitment Therapy Handlar om att hjälpa människor att utveckla färdigheter att bli aktörer/chaufförer i sina egna liv. Leva ett mer meningsfullt liv. Många fastnar i beteenderepertoarer som är impuls- och situationsstyrda utifrån vad man känner och tänker. ACT utvecklar den del av hjärnan som kan lägga märke till saker.
4 Two minds in one brain (Kelly McGonigal) System 1(snabbt) och system 2 (långsamt) (D.Kahneman) Chaufför eller passagerare Agerande eller reagerande språk Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri
5 Biologisk förprogrammering Överleva hot Få belöning Spara energi När vi säger att vi agerat mänskligt har vi egentligen betett oss som djur
6 Lägga märke till? Det finns en del i hjärnan som kan observera allt. Det som händer inuti mig: tankar, känslor, impulser Det som händer utanför mig med hjälp av mina 5 sinnen. Att bli medveten är nyckeln till att kunna hantera sig själv och andra.
7 Acceptance and Commitment Therapy Acceptans: Det känns för att man lever. Ett mänskligt liv innehåller tankar, känslor, impulser och handlingar. Många människor blir kidnappade av det de inte vill känna och tänka. Acceptans handlar om att kunna ha sina tankar, känslor och impulser UTAN ATT VARA DEM
8 Acceptance and Commitment Therapy Commitment personligt åtagande: Mitt liv ser ut så som jag lever. Jag bestämmer vad jag fyller mitt liv med via mina handlingar. Handlingarna behöver en riktning det här vill jag UPPNÅ. För att nå dit jag vill behöver jag ha färdigheter beteenden som är i linje med det jag vill uppnå.
9 Stommen i personlig hållfasthet skapa och hålla riktning medveten närvaro färdigheter kunskap ETIK Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri
10 Riktning bidra till ökad hälsa och autonomi Om sjukvården ska bidra till ökad folkhälsa kan man inte fortsätta försöka behandla bort livsomständigheter och normala reaktioner.
11 Våra tankar lurar oss Exempel på hur hjärnan drar slutsatser (inlärning via association) Ohälsa = inte ha hälsa. Att inte ha hälsa då är man inte frisk. Om man inte är frisk då är man sjuk. Ohälsa = sjuk. Vilket inte är sant. Psykisk ohälsa = psykisk sjukdom
12 Frisk = symptomfri är en feltanke. Sätt inte upp mål som en död man gör bättre. - inte känna - inte tänka - inte reagera
13 ACT: Ett radikalt synsätt? Det mesta av hur vi mår är NORMALT. Problemet är att vi inte tycker om att må dåligt. Allt mående som aktiverar sympaticusreaktionen ger impuls till flykt/undvikande eller kamp man vill komma bort ifrån obehaget. Det är också normalt. Undvikandestrategier fungerar inte långsiktigt utan leder istället till det motsatt sensitisering (ökad känslighet för det man vill undvika) och i förlängningen utmattning, långdragen smärta.
14 Beteendemedicin Det är inte hur man har det utan hur man tar det. Framgång riktning UPPNÅ något J istället för UNDVIKA L
15 Det professionella mötet med respekt för autonomi (motiverande samtal) Vägledande SAMARBETE: kunna variera mellan att styra och följa, samtalsledaren tar ansvar för struktur och riktning i samtalet (agenda) Uppmärksamhet/personcentrering: hur är situationen för den andre? Utforska och lyssna nyfiket med den andres bästa som mål Förmedla egenmakt och locka fram egna goda skäl till förändring - Stimulera förändringsprat och få till ett samtal om egen förmåga ( väcka ) Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri Leg KBT-psykoterapeut
16 En bedömning baserad på helhetssyn och kunskap om förstärkning av beteenden Kropp: sjuk eller normala reaktioner? Där allting känns och tolkas av hjärnan Sympaticus/parasympaticus Mediciner, diagnoser Hälso/ohälsobeteenden Psykiatriskt syndrom Symptom diagnos Sjukdom? AUTONOM? Stressad, utmattad, värk, kan inte sova Socialt Miljön Uppväxt livshändelser Pågående stressorer Resurser Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri Personlighet Reaktivitet och färdigheter Tankemönster, känsloregister, Relationsmönster Impulskontroll copingstrategier
17 Språket igen Psyket när jag var ung Psyket hos unga idag Nervös Orolig Osäker Ledsen Olycklig Myror i byxorna Ointresserad Tonåring (utvecklingskris) Stressad Panik Prestationsångest Deppig, deprimerad Kränkt ADHD Koncentrationssvårigheter Utmattad Jag har psykisk ohälsa
18 Att göra bedömningar och ta beslut är inte att köra över någon Den som är behandlare det yttersta ansvaret för diagnostik och följande beslut/åtgärder. Det måsta förvaltas. Återgå till det basala vad är det jag ska göra här? Vad är det jag inte ska göra och varför. - Använda ändamålsenliga beteenden: Vad är det jag behandlar och kommer det bli bättre av min åtgärd? Om man aldrig har varit sjuk är det svårt att bli frisk det är den verkliga faran med medikalisering. Agerar jag utifrån kompetens eller impuls?
19 Ångest? Exempel på yttre eller inre trigger: Social fobi sociala sammanhang PTSD minnen, associationer, platser, människor PÅ inre sensationer Agorafobi platser/inte kunna ta sig därifrån GAD kontrollförlust (?) rädsla för framtiden OCD betingade eller obetingade stimuli enligt tema Specifik fobi blod, sprutor, spindlar
20 Ångest Automatisk respons - Katastroftankar - Negativt laddad affekt: rädsla, skam, nedstämdhet - Associationer till tidigare hot (triggers) eller möjliga förlopp i nuet - Minnesbilder - Sympaticuspåslag
21 Hotberedskap- vårt överlevnadssystem Det osympatiska sympaticussystemet (fight/flight): frånvarokänsla, minskad koncentration, yrsel, illamående, synpåverkan, tinnitus, torr i munnen, tryck runt halsen, andnöd, smärta, hjärtklappning, tryck i bröstet, orolig mage(lös-hård, buller/körningar), tyngdkänsla i benen, pirrningar, strålningar och domningar i extremiteterna, kalla händer och fötter mm.132 symptom rapporterade.
22 FIGHT/FLIGHT-impulser Blir beteenden med målat att säkra överlevnad och spara energi. Problemet är att detta automatiska system inte kan skilja på reella dödshot och egohot. Det används också vid all prestation Representerar passiv coping som fungerar kortsiktigt men vidmakthåller problematiken över tid. Säkerhetsbeteenden sensitiserar dessutom hjärnan för det som vill undvikas wind up
23 Exempel Säkerhetsbeteenden Social fobi höghalsat, halvfylld kopp, hålla med båda händerna OCD göra en gång till (spis, handtvätt, räkna, återförsäkringsfrågor) PÅ söka sjukvård för kroppslig undersökning, undvika stressorer/dra sig undan Agorafobi sitta ytterst, längst bak, gå eller cykla istället för att ta bussen PTSD ha någon med sig, titta bakåt, undvika vissa miljöer GAD älta tyst och öppet med andra
24 Ångestsyndromen Är inte sjukdomar utan resultatet av undvikande som strategi All beteendemedicinsk behandling av ångest, innebär förutom psykoedukation, exponering för det man brukar undvika=gör tvärt om! Det innebär initial symptomstegring det får kosta J (Hej ångest!)
25 Depression är ofta understimulering (Trigger) Sympaticusreaktion (väldigt osympatisk) Automatiska negativa tankar som leder till ältanden, nedstämdhet, minskat intresse Negativt laddad affekt Aktiverar passiva copingstrategier (fly, undvika, kämpa emot= vill INTE, kan inte, orkar inte) Leder till färre aktiverande stimuli/minskad belöning Understimulering ökad nedstämdhet ökad passivitet
26 Beteendeaktivering Är den inlärningspsykologiska behandlingen av depression. Öka aktivitet för att få mer aktivering i hjärnan. Beteendena kommer först känslorna sedan och allra sist följer tankarna.
27 Långdragna smärttillstånd Fungerar inlärningspsykologiskt precis som en fobi All uppmärksamhet och energi går åt till att försöka minimera, kontrollera, undvika smärta Detta leder till sensitisering och försämring /wind up Parallellt utvecklas nedstämdhet pga låg kontakt med det som är meningsfullt i livet.
28 Stress Går att kartlägga på precis samma sätt genom uppdelning i Stressorer Stressrespons Stressbeteenden Stresskonsekvenser
29 En bedömning baserad på helhetssyn och kunskap om förstärkning av beteenden Kropp: sjuk eller normala reaktioner? Psykiatriskt syndrom Egentliga problemet? Socialt Personlighet Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri
30 Vi har inte tidsbrist utan beslutsbrist 4 livsområden att fördela sig mellan Arbete/sysselsättning Intressen/Lek Relationer Hälsa
31 En bedömning baserad på helhetssyn och kunskap om förstärkning av beteenden Kropp Medicinsk bedömning något som ska behandlas? Lära ut parasympaticusaktiverande beteenden ANDNING Dygnsrytm: äta, sova, träna Psykiatriskt syndrom Symptom sekundära till passiva copingstrategier? (kamp/undvikanden) Exponering Beteendeaktivering Egentliga problemet/åtgärd? Socialt Fylla livet med sådant som är värdefullt för dig och delta i det Och så finns det en del måsten Beslut mina 24 timmar Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri Personlighet KASAM: begripa, hantera, mening, gränser Träna medveten närvaro, acceptans, Emotionsreglering för att kunna göra egna val
32 Att få ta del av andras lidande och en kännande människa Det sliter och drar i bröstet. Det blir olust i hela kroppen; vill bara att de ska tycka om mig. Jag blir överväldigad, då är det lättast att börja leta diagnoser att hålla mig i. Jag gör det som går fortast. Smidigt.
33 Missat något kroppsligt L? Se bilden egentliga problemet Varje läkare och annan behandlare, har som uppgift att diagnosticera det egentliga problemet /det som är mest sannolikt anamnes/kroppsundersökning/lab Problemet är att det vanligaste ångestsyndromet idag är googleism och patienten ifrågasätter läkaren Kan du garantera mig att det inte är något kroppsligt fel?!? Och så drar medikaliseringsprocessen igång utifrån läkarens och andra vårdgivares felfobi och vården är med och skapar ett somatiseringssyndrom.
34 Hur ska vi få ihop det och vad kan individen ta kontroll över? Vi är både ock KONTAKT/medvetenhet Det känns för att du lever ge plats för det Ta ställning vad vill du använda din energi till - värden och ändamålsenliga beteenden OCH optimera för hjärnan öka hälsobeteenden (tar ca 10h/dygn) Ribban på rätt nivå (anpassa krav och förväntningar) 24h/dygn, fyra stora livsområden
35 Det känns för att man lever Best practice Bli bra på att känna Avstå medikalisering = sluta använda sjukskrivning som undvikande
Let s ACT. Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Handledarutbildad
Let s ACT Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Handledarutbildad www.lakaremedgranser.org www.viktigtpariktigt.nu Litteraturtips! Harris, Russ. ACT helt enkelt. McGonigal,
Läs merÅsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå
Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org
Läs merAtt hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki
Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu
Läs merAtt hjälpa istället för att stjälpa
Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu Kompetens För att bli
Läs merMedikaliserar vi sådant som hör livet till?
Medikaliserar vi sådant som hör livet till? Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.lakaremedgranser.org
Läs merTillämpning/färdigheter att hantera mångsökare
Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG
Läs merPatienten och sjukskrivningsprocessen Från SSRI och sjukskrivning till acceptans och personligt åtagande att leva sitt liv
Patienten och sjukskrivningsprocessen Från SSRI och sjukskrivning till acceptans och personligt åtagande att leva sitt liv Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam
Läs merHälsa i arbetslivet Håller vi på att göra livet till sjukdom?
Hälsa i arbetslivet Håller vi på att göra livet till sjukdom? Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården Läkare med Gränser www.lakaremedgranser.org
Läs merHur hjälper vi mångsökarna? Kunskap om kroppen och psyket med närvaro i nuet -verktyg för att komma vidare
Hur hjälper vi mångsökarna? Kunskap om kroppen och psyket med närvaro i nuet -verktyg för att komma vidare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården:
Läs merAtt hjälpa långsiktigt istället för att stjälpa kortsiktigt Läkare med Gränser
Att hjälpa långsiktigt istället för att stjälpa kortsiktigt Läkare med Gränser Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården: 2nd opinions,
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merAtt HJÄLPA utan att STJÄLPA Om ångest, avgränsningar och att våga stå för sina bedömningar
Att HJÄLPA utan att STJÄLPA Om ångest, avgränsningar och att våga stå för sina bedömningar Karlstad 14-10-08 och 09 Åsa Kadowaki Leg. Läkare, Psykiater Leg. KBT-psykoterapeut och handledarutbildad Verksam
Läs merProfessionalism. att göra bedömningar av vad som är egentliga problemet och. Individens ansvar. och möjlighet att leva sitt liv
Professionalism att göra bedömningar av vad som är egentliga problemet och Individens ansvar och möjlighet att leva sitt liv Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad
Läs merÅngest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss
Läs merHåller vi på att förvandla livet till en sjukdom?
Håller vi på att förvandla livet till en sjukdom? Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Östergötland Läkare med Gränser www.lakaremedgranser.org
Läs merPanikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Läs merKognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla
Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla Kamp/flyktresponsen - vårt varningssystem Alla känner vi till den känsla vi kallar ångest. Det finns inte någon som inte har känt ångest exempelvis inför ett
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merAtt som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Läs merSocialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Läs merAtt bli av med smärtan-när lösningen blir problemet.
Att bli av med smärtan-när lösningen blir problemet. Smärtkongress Gbg 10-11-2017 Sally Marshall, leg sjukgymnast, leg psykoterapeut KBT Utbildad lärare/handledare KBT/ACT info@sallymarshall.se www.sallymarshall.se
Läs merBeteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender
Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merBemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog
Välkommen! Bemötande av patienter med särskilda behov Samarbete mellan tandsköterska och psykolog Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Katarina Edentorp Eriksson, tandsköterska Tandvårdspsykologi sida ki.se/dentmed/kbt
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merSMART Utbildningscentrum
Kognitiv Beteende Terapi Konsten att göra det som fungerar för patienten Historik och utveckling Fas 1 Beteendet i fokus (1920) Fas 2 Tankarna i fokus (1970) Fas 1 och 2 Blir KBT (1980) Fas 3 Känslor och
Läs merLångvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merS B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!
Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det
Läs merSMART Utbildningscentrum
Historik och utveckling Första vågen Beteendet i fokus (1920) Andra vågen Tankarna i fokus (1970) Våg ett och två Blir KBT (1980) Känslor och österländsk filosofi möter västerländsk psykoterapi (1990)
Läs merF2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp
F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt
Läs merIntroduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT
Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs mer2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling
Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar
Läs merPsykiska första hjälpen Ångestsyndrom
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.
Läs merKBT. Kognitiv Beteendeterapi.
KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN
Läs merPsykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Läs merHur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom
Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos Adjunkt vid Lunds universitet Beteendemedicin Den teoretiska grunden
Läs merSCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA
OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA Innehåll FÖRORD NÄR DU VAKNAR FOKUSERA OMSORG
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merCFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti
CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå
Läs merJAG? En curlingdoktor?
JAG? En curlingdoktor? Det professionella mötet ur ett inlärningsteoretiskt perspektiv SFAM s Höstmöte Tema UTSIKT Åre 10-10-14 Åsa Kadowaki Bengtson Leg. Läkare Specialist i psykiatri Verksam på FK och
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merFixa studierna och må bra. Samtidigt.
Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk
Läs merNär huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?
När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? Ogu-dagarna i Helsingborg 2017 Katri Nieminen MD PhD, Öl KK VIN Disposition Bakgrund Rädsla- vad händer? Vad gör kvinnohälsovården?
Läs merUtmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS
Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS Giorgio Grossi Beteendevetare, leg psykoterapeut Docent i medicinsk psykologi www.stressmottagningen.com Stress Överlevnadsmekanism
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merAtt förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)
Att förebygga och hantera överbelastningsskador Henrik Gustafsson, docent i idrottsvetenskap Sveriges Olympiska Kommitté Karlstads universitet Norges idrettshøgskole Halmstad högskola Personlighetsfaktorer
Läs merTRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi
TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET
Läs merEN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY
EN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY Presenteras av Vad är ACT? ACT står för Acceptance and Commitment Therapy vilket också sammanfattar vad terapimetoden går ut på. I en ACT-behandling
Läs merAtt leva med smärta - ACT som livsstrategi
Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Rikard K Wicksell, med dr, psykolog Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Smärtcentrum Karolinska Universitetssjukhuset; Inst Klin Neurovet, Karolinska
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merMindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till
Mindfulness Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till sinnesnärvaro Uppmärksamhet medveten närvaro Mindfulness kan ses som en uppmärksamhetsträning
Läs merKarin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö Föreläsningens innehåll Känslors funktion Sambandet mellan tankar, känslor och beteende Strategier för att hantera och stå ut med starka känslor
Läs merKänsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet
Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet Med dr, studierektor Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Specialist i klinisk psykologi Kompetenscentrum för Psykoterapi, KCP Institutionen
Läs merAtt bita ihop om stress och utmattningssyndrom
Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Chatrin Andersson Leg. Fysioterapeut Bragée Rehab, Stockholm Jag kommer prata om Varför blir vi stressade? Vad blir konsekvenserna? Hur kan vi bryta stressen?
Läs mer1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Läs merVanliga reaktioner efter en svår händelse
Vanliga reaktioner efter en svår händelse En svår händelse är när man överväldigad av något som är bortom ens kontroll, man upplever stor kontrollförlust. Då slås den rationella, tänkande hjärnan ut och
Läs merNa#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning
Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i psykiatri Leg KBT- psykoterapeut Kliniskt verksam i primärvården
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merKonsten att gnälla. Stoppa gnäll hos andra och dig själv
Konsten att gnälla Stoppa gnäll hos andra och dig själv Liria Ortiz, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, utbildare i motiverande samtal (MINT). Liria.Ortiz@gmail.com 1 Liria Ortiz, leg psykolog, leg psykoterapeut
Läs merPanikångest. En föreläsning om förståelse och hantering av panikångest! Ola Olefeldt, Ola Olefeldt
Panikångest En föreläsning om förståelse och hantering av panikångest! Ola Olefeldt, ola.olefeldt@mau.se Ola Olefeldt 2018-11-26 Agenda Om ångest, panikattacker och panikångest Verktyg och strategier?
Läs merHUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM
HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM -vad skall egentligen höra till psykiatrin och vad är vardagsproblem? Kersti Jormfeldt 11 maj 2011 www.psykologkersti.se kersti.jormfeldt@telia.com Tre problemområden
Läs merAtt (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merTill dig som är barn och lider av ångest
Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion
Läs merFrämjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013
Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro
Läs merLångvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?
Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra? Svensk barnsmärtförenings symposium 28-29 mars 2019 Catherine Aaro Jonsson Neuropsykolog, Fil dr Barn och Ungdomshabiliteringen Kliniska symtomgrupperingar
Läs merPsykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen
Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att
Läs merEnsamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation
Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merVad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot
Firma Margareta ivarsson Nedärvda stressreaktioner Work Shop i Örserum 5 oktober 2006 Tema stress Vid hot förbereder sig kroppen på antingen kamp, flykt eller genom att spela död beroende på vilken typ
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för
Läs merDifferentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik
Introduktionsutbildning 17.01.31 Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merMotivation till förändring
Motivation till förändring 2010 Kristoffer Bothelius Leg psykolog, leg psykoterapeut kristoffer.bothelius@akademiska.se Vad är motivation utifrån ett inlärningspsykologiskt synsätt? Operant inlärning att
Läs merHur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter 5 september 2019
Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter 5 september 2019 Måste komma ihåg att mejla till Det är väl klart att man fixar dubbla kurser Varför kan jag inte registrera mig på kurserna?
Läs merLouise. Louise försöker hantera ångesten. Ångest begränsar livet. STORK - beteendeanalys. Beteendeformeln
Ångestbesvär - och behandlingsmetoder Vänersborg 29 nov 2012 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet Marie.Soderstrom@kbtcentralen.se www.kbtcentralen.se Louise Sjukskriven för utmattning,
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merTankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden
Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i
Läs merAkut och långvarig smärta (JA)
Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt
Läs merUNDERMEDVETEN PROGRAMMERING
(Detta är en utskrift från PsykosyntesForums hemsida, web-adress: http://psykosyntesforum.se/svensk/tjanster_omprogrammering.htm) Kognitiv skript-terapi På PsykosyntesForum använder vi en specifik metodologi
Läs merBUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog
BUP VISBY Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog INNEHÅLL BUP Visby Självskador; definition och behandling hos oss Emotionell instabilitet och
Läs merHur ska jag hinna med allt?
Hur ska jag hinna med allt? Informationspass om att hantera stress 2018-09-13 Måste komma ihåg att maila till Det är väl klart att man fixar dubbla kurser Varför kan jag inte registrera mig på kurserna?
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merPeter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI
Peter Friberg Leg psykolog Peter.friberg@magelungen.com Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI ALLIANS VAD LEDER TILL FÖRÄNDRING? Tre faktorer skapar förändring inom behandling: Allians
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merStress! BellaStensnäs Leg. psykolog
Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog Dagens agenda Vad är stress? Vad är stressrelaterad ohälsa? Varningssignaler på ohälsosam stress Vad kan jag göra? Vad är stress? Hur använder du ordet stress? Vad är
Läs merStöd och behandling för barn som drabbats av våld
Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)
Läs merPassage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå
Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.
Läs merRätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins
Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.
Läs merHej Ångest. - ett utbildningsmaterial för att hantera. stress och undvika sjukskrivningar
Hej Ångest - ett utbildningsmaterial för att hantera stress och undvika sjukskrivningar Hej Ångest - ett utbildningsmaterial för att hantera stress och undvika sjukskrivningar Syftet med filmerna är att:
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Agenda Snabb introduktion i AT Vanligaste orsak till begäran av SS. Vad är en
Läs merAcceptans ett verktyg för att hantera stressen
Insidan Acceptans ett verktyg för att hantera stressen Publicerad 2017-01-19 I Psykologen och forskaren Fredrik Livheim blev tidigt intresserad av kopplingen mellan mindfulness och psykologisk behandling,
Läs mer