Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär? Hälsopedagog, informatör, biståndshandläggare, distriktssköterska, arbetsterapeut? Ett eller flera besök?
Går det att rationalisera? Förebyggande hembesök tar tid, är kostnaden försvarbar? Hälsosamtal? Informationsmöten? Telefonsamtal? Informationsmaterial?
SoL och HSL Olika perspektiv om man utgår från SoL (tonvikt information, uppsökande): Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. eller HSL (tonvikt hälsofrämjande, prevention) Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada.
Kostnadseffektivt? Nästan alla projekt med förebyggande hembesök läggs ner, varför?
Rikta insatserna? Efter ålder? Alla i en viss åldersgrupp? Alla över viss ålder? I så fall vilken? De med största hälsoriskerna? Låg utbildning? Låg inkomst? Ensamboende? Äldre från andra länder?
Utfallsmått Utfallsmått olika om syftet är: Tidig upptäckt av hälsorisker Påverka livsstil/hälsofrämjande Öka den enskildes kunskap Öka samhällets kunskap Förhindra misär
Internationell forskning om förebyggande hembesök Livslängden ökar bland dem som får hembesök. (WHO, 2004). De positiva överlevnadseffekterna gäller i synnerhet de yngre-äldre. Men. under förutsättning att interventionen inkluderar flera uppföljande besök. Det finns resultat som tyder på att effekten försvinner när interventionen avslutas. (Sahlén 2006)
Andra effekter Några studier har rapporterat ökat kvarboende i det egna hemmet. Effekt på funktionsnedsättning (bara i de studier som använde flerdimensionella mått på fysisk funktion. Att olika studier har kommit till olika resultat kan bero på olika populationer av äldre och olika sorts interventioner.
Viktiga faktorer för att få effekt: hembesökarens professionella kunskap god kontakt mellan hembesökare och den äldre hembesöken bör vara strukturerade och innehålla sakkunnig information hembesöken bör vara minst två per år det bör ske uppföljningar av samtalen. (Cornelius och Wånell, 2005) De förebyggande hembesöken bör riktas till dem som ännu inte har ökad risk för sjukdom (Stuck 2008)
Kostnader Första året efter interventionen kan kostnaderna öka, men ge en besparing efter 3 år (Stuck, 2000) De direkta kostnaderna för de förebyggande hembesöken täcks i huvudsak av minskad efterfrågan på äldreomsorg och hälso- och sjukvård (Sahlén mfl 2006)
Vilka har mest nytta av förebyggande hembesök? Två olika strategier enligt Stuck, 2008: 1. Äldre utan omedelbar risk för sjukdom: preventiva insatser på flera olika plan (medicinskt, funktionsmässigt, psykologiskt och i omgivningen). 2. Äldre som redan är sjuka eller funktionsnedsatta: kan behöva speciellt riktade insatser. Enligt Sahlén, 2006 finns tendenser till att vissa grupper vinner mer på besöken, nämligen kvinnor och personer som lever ensamma.
Vilka tackar nej? När man kontaktade per post tackade de kognitivt nedsatta oftare nej 1. Alltför friska: mindre risk för sjukhem, men samma 5-års överlevnad som de som tackade ja 2. Alltför sjuka: ökad risk för sjukhem och död 3. Ointresse: ökad risk för dödlighet
Äldrecentrum och Centrum för Allmänmedicin gjorde en egen studie: Förebyggande hembesök till äldre 2005-2007
Exemplet Stockholms läns landsting Man valde 75 åringar. förhållandevis friska och förebyggande insatser kan vara relevanta börjar känna av att åldras, oroa sig för framtiden och vara intresserad att ett samtal Man valde 1 hembesök (+ ev. uppföljning på vårdcentralen)
790 st 75-åringar från 16 vårdcentraler i Stockholms län 2 0 0 6 (8 vårdcentraler) Distriktssköterskorna Fick en endagsutbildn Slumpmässig uppdelning i två grupper (8 vårdcentraler) 1:a postenkäten skickas ut till samtliga (Totalt antal besvarade enkäter = 583) Hälsosamtal erbjuds till alla 75-åringar i dessa vårdcentraler 220 deltog i samtal 159 tackade nej /uppgift saknas 6 avlidna Inga förebyggande hälsosamtal i dessa vårdcentraler? 2 0 0 7 2:a postenkäten skickas ut till 750 personer (Totalt antal besvarade enkäter = 561) (Sammanlagt 506 personer har svarat på både enkät1 och enkät2 och är alltså tillgängliga för före/efter-analyser)
Detta gjorde distriktssköterskorna: Gav information om vårdcentralen och kommunen Identifierade behov eller problem Erbjöd blodtrycksmätning Värderade hälsorisker Gav stöd till livsstilsförändring Hänvisade eller hjälpte till rätt instans Identifierade behov av åtgärder i närmiljön Allt i dialog med 75-åringen!
Kunskapen ökat efter hälsosamtalet! Vet vart man vänder sig om... 90 80 70 60 50 40 30 hjälpmedel hemtjänst fritidsaktiviteter där du bor 20 10 0 2006 2007 2006 2007 2006 2007 Ej tillgänglig/ Fått samtal Tackat nej Kontrollgrupp
Ingen förändring i livsstil 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 % % % % % % 2006 2007 2006 2007 2006 2007 Ej tillgänglig Fått samtal Tackat nej/ Kontrollgrupp Är du allmänt sett noga med vad du äter? (Ofta/alltid) Hur ofta ägnar du dig åt någon aktivitet? (Någon gång i veckan/dagligen) Hur ofta ägnar du dig åt någon fysisk aktivitet? (Någon gång i veckan/dagligen)
Hälsan efter ett år? 29,00 27,00 25,00 23,00 21,00 19,00 17,00 15,00 13,00 11,00 9,00 2006 2007 2006 2007 2006 2007 intervention tackat nej kontroll Hälsoindex, (9-36 poäng)
När det gällde trötthet, värk och smärta och rörlighet hade de som fått samtal oförändrade hälsoskattningar. De övriga uppgav försämringar*. 2,95 2,9 2,85 2,8 2,75 2,7 2,65 2,6 2006 2007 2006 2007 2006 2007 2,82 2,8 2,78 2,76 2,74 2,72 2,7 2,68 2,66 2,64 2006 2007 2006 2007 2006 2007 intervention tackat nej kontroll intervention tackat nej kontroll 3. Hur trött känner du dig? (1-4 ) 8. Besväras du av värk/smärta? (1-4) *Ju högre värden desto fördelaktigare svar 3,55 3,5 3,45 3,4 3,35 3,3 3,25 3,2 2006 2007 2006 2007 2006 2007 intervention tackat nej kontroll 9. Har du svårt att röra dig? (1-4 )
Procent Nyttan av samtalet 50 40 30 20 10 0 ingen nytta liten nytta ganska stor nytta stor nytta En majoritet tyckte att de fått nytta av samtalen. Det fanns en tendens att de som var ensamstående skattade nyttan av samtalet högre, (69 % av dessa var positiva, jämfört med 55 % av de sammanboende)
Äldrecentrum och Centrum för Allmänmedicin gjorde en ny undersökning: Hälsosamtal med 75-åringar i Stockholms läns landsting 2008-2009 Intervjuer med 75 åringar Intervjuer med 65-69 åringar (i områden med låg SES) Fokusgrupper med distriktssköterskor Journalgranskningar
Varför nytta? 75-åringar 75-åringen: Ökad trygghet och kunskap om vilken hjälp man kan få För några hade samtalet lett till livsstilsförändringar, tex viktnedgång, rökstopp och fysisk aktivitet Men, många hade redan bra kunskaper om kost, motion och andra hälsofaktorer Tillfälle att få ställa frågor: Tex om hörsel, syn, kost, yrsel, sömn, läkemedel, oro för framtiden och framtida boende. Distriktssköterskan: Att genom diskussion skapa medvetenhet om hälsa Bedömning av behov av hjälpmedel i hemmiljön och att hemmiljön var säker Ökad kännedom när det gällde 75-åringen och dennes livssituation Förbättrad kontakt för primärvården
Ingen av 75-åringarna hade haft uppföljande samtal i hemmet däremot erbjöds fortsatt kontakt på husläkarmottagningen. Det vanligaste skälet till att 75-åringen tackade nej var att de inte hade något behov då de ansåg sig vara friska och välinformerade.
Nyttan för 65-69 åringarna? Att få samtala kring åldrandet, sjukdomar och kost Vanliga frågor rörde fysisk aktivitet och kost Hälften av samtalen handlade om sociala träffpunkter, alkohol och tobak De flesta hade blivit mer medvetna om sin hälsa några påbörjat livsstilsförändringar tex promenader, bättre frukostvanor Det framkom att det ofta fanns problem i kontakten med vårdcentralen bl.a. beroende på språkproblem
dsk som träffat 65-69 åringarna berättar Hälsoproblemen kommer tidigt i dessa områden. Många är medvetna om livsstilsfrågor, men svårt att själva göra något åt det. Vanligt med riskbruk av alkohol, rökning, psykisk ohälsa och övervikt. Vid 20-30 procent av hälsosamtalen upptäcktes högt blodtryck. Fall av diabetes identifierades. Svårt att föra hälsosamtal när tolk behövdes.
Vad visar omvårdnadsdokumentationen? Att levnadsvanor såsom alkohol, tobak, kost och fysisk aktivitet tagits upp Att hälsoproblem identifierats, höga blodtryck, höga blodsockervärden Att några, ej tidigare kända, svårt sjuka patienter blev inskrivna i hemsjukvården Att hälften av hälsosamtalen ledde till någon åtgärd
Implementering Distriktssköterskorna är nöjda med stödet från CeFAMs vårdutvecklingsledare Utbildat drygt 700 dsk mellan 2006-2009 men Saknade stöd i verksamheten, ekonomin styr HLM med få eller inga distriktssköterskor 2008 - vårdval Stockholm 2009 nya influensan Under 2008 fick var fjärde listad 75-åring hälsosamtal. Under 2009 hade andelen ökat till 28 procent. Cirka 40 procent erbjöds hälsosamtal Implementering måste få ta tid!
Några slutsatser Hälsosamtal går att integrera i det ordinarie arbetet, men får inte nedprioriteras. Hälsosamtalen bör kombineras med en enklare hälsokontroll (tex blodtryck, blodsocker, läkemedelsgenomgång, nutritions bedömning, minneskontroll). 75 år kan vara lämplig ålder, men i socioekonomiskt svaga områden kan det finnas skäl att erbjuda hälsosamtal tidigare. Hälsosamtalen är ännu ej etablerade hos majoriteten av husläkarverksamheterna. Behov av fortbildning och stöd av vårdutvecklingsledare kvarstår. Fortbildningen måste inbegripa verksamhetscheferna för att bli verkningsfull.
Samverkan???