Grenverket Södertörn redovisar 2010-2. Orienteringskurs. Ett bra sätt att öka ungdomars lust att studera? Pernilla Unell Projektsamordnare

Grenverket Södertörn redovisar 2010-2 Orienteringskurs Ett bra sätt att öka ungdomars lust att studera? Pernilla Unell Projektsamordnare

2 Utgivare: Upplysningar: Samordningsförbundet Östra Södertörn Projekt Grenverket Södertörn Pernilla Unell 08-606 89 80 pernilla.unell@haninge.se www.samordningsforbundethaninge.se/grenverketsodertorn Grenverket Södertörn ger unga som behöver samhällets stöd nya möjligheter att få jobb eller börja studera. Projektet bygger på ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Stockholms läns landsting samt Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje kommuner. Det medfinansieras av Europeiska socialfonden (ESF) och har möjliggjorts av samordningsförbunden i de fyra kommunerna.

3 Innehåll Sammanfattning... 4 1. Inledning... 5 2. Orienteringskurser... 6 3. Utvärdering av Orienteringskursen... 7 3.1. Syfte... 7 3.2. Frågeställningar... 7 3.3. Metod... 7 4. Grenverket Södertörns förväntningar... 9 5. Kursens faktiska innehåll... 10 6. Individuella mål... 11 7. Deltagarnas närvaro... 12 8. Deltagarnas uppfattning om kursen... 14 8.1. Deltagarenkät... 14 8.2. Deltagarintervjuer... 14 8.3. Övriga kommentarer... 15 8.4. Utvärderingar som har gjorts av InfoKomp... 15 9. Personalens uppfattning om kursen... 16 9.1. Första intervjupersonen... 16 9.2. Andra intervjupersonen... 16 10. Kontaktpersonernas uppfattning om kursen... 18 10.1. Kursens kvalitet och innehåll... 18 10.2. Målgrupp... 18 10.3. Kontakmannaskapet... 19 10.4. Fortsatt planering... 19 11. Individuella resultat... 20 12. Diskussion... 21 Litteraturförteckning... 23 Appendix 1 Enkät till deltagare... 24 Appendix 2 Samtliga enkätsvar... 25 Appendix 3 Fritextkommentarer... 26 Appendix 4 Intervjufrågor till deltagare... 27 Appendix 5 Intervjufrågor till personal på Infokomp... 28 Appendix 6 Intevjufrågor till kontaktpersoner... 29

4 Sammanfattning I den här rapporten redovisas resultatet av den utvärdering som gjorts av Grenverket Södertörns Orienteringskurs våren 2010. Utvärderingen är genomförd av projektsamordnaren. Grenverket Södertörn upphandlade kurser av utbildningsanordnaren InfoKomp för fyra terminer med start våren 2010. Kursen skulle bedrivas på heltid med sex timmars schemalagd undervisning fem dagar i veckan i kärnämnen och andra tillvalsämnen under tjugo veckors tid. Det huvudsakliga syftet mer kursen var att öka ungdomars studiemotivation. Tjugo ungdomar påbörjade kursen i mars 2010 och sju av dessa slutförde hela kursen. Uppfattningarna bland deltagarna är blandade, men de tio som besvarade en deltagareenkät är relativt nöjda. Framförallt är man nöjda med personalen på kursen. Flertalet anser att deras studiemotivation har ökat och att de fått hjälp med sin fortsatta planering. Det finns skilda uppfattningar om kursen från personal som arbetat med ungdomarna och från kontaktpersonerna i delprojekten. Det förefaller ha varit något stökigt åtminstone inledningsvis och det tog lång tid att formulera individuella mål för kursen. Ett bekymmer under kursen har varit omfattande avhopp och låg närvaro. Hälften av deltagarna har inte besvarat den enkät som delades ut. För den fortsatta planeringen kan konstateras att det kan vara bra med ett ökat fokus på kärnämnen och med ett uttalat fokus på studieförberedande insatser. Individuella handlingsplaner bör också formuleras och användas aktivt i kursen och det bör vara möjligt att få pröva på kursen innan deltagaren bestämmer sig för att gå eller inte.

5 1. Inledning Grenverket Södertörn är ett treårigt projekt som medfinansieras av Europeiska Socialfonden. Det riktar sig till ungdomar 16-24 år i Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje som varken arbetar eller studerar. Ett viktigt mål med projektet är att utveckla nya metoder och myndighetssamarbeten som leder till arbete eller studier. Lyckosamma metoder ska sedan vävas in i ordinarie verksamhet och spridas till andra. Målsättningen är att skapa ökad samordning av insatserna och förebygga att ungdomar faller ur systemen. Dessutom är avsikten att skapa ett ökat utbud av insatser för de unga som har en diffus och/eller komplex problematik Projektet arbetar med några särskilda insatser för att förstärka arbetet. En av dessa insatser är Orienteringskurser. Kursernas huvudsakliga målsättning är att stärka ungdomars motivation till vidare studier. I Botkyrka, Haninge, Huddinge, och Södertälje bor cirka 35 000 ungdomar i åldern 16-24 år. I dessa kommuner finns socialt utsatta områden med fler arbetslösa ungdomar än i övriga länet och ett större antal lämnar grundskolan (20 %) och gymnasiet (20-25%) utan godkända betyg. 10-15 % står utanför både arbetsmarknaden och utbildningssystemet. Ungdomarna har ofta en diffus eller komplex problematik. Myndigheternas uppdrag, arbetssätt och insatser svarar inte mot behoven och det råder en brist på samverkan mellan kommuner och statliga arbetsmarknadsåtgärder. Även uppföljningen blir åsidosatt p.g.a. den oklara ansvarsfördelningen mellan statliga och kommunala arbetsmarknadsåtgärder. Detta leder till att många unga inte får det stöd de behöver för att komma igång med arbete eller studier och öka sitt oberoende och självförtroende. (Ansökan till ESF 2009-3010096) Grenverket Södertörn består av fem delprojekt: Paraplyprojektet i Botkyrka Ungdomsteamet i Haninge Spången i Södertälje Slussen och Lyra i Huddinge Av dessa fem har alla utom Lyra för avsikt att använda sig av orienteringskurser för sina deltagare. Exempel på andra insatser i Grenverket Södertörn är Supported Employment-handledning, och anpassade yrkesutbildningar inom komvux.

6 2. Orienteringskurser Grenverket Södertörn har planerat för att genomföra fyra kursstarter med orienteringskurser under perioden vårterminen 2010 till höstterminen 2011. I budgeten finns avsatt medel för 116 deltagare i dessa kurser. Utbildningsföretaget Infokomp utsågs i december 2009 leverantör av Orienteringskurser. Detta skedde efter en upphandling som gjordes i samarbete med Botkyrka kommuns upphandlingsenhet. Företaget utsågs med motiveringen att det var den mest ekonomiskt fördelaktiga leverantören. Detta föregicks av en utvärdering av samtliga inkomna anbud utifrån ett antal i förväg fastställda kriterier för kvalitet och pris. Infokomp är verksamt inom gymnasial friskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt inom arbetsmarknadsområdet. I upphandlingen ställdes många krav på den leverantör som skulle sälja kurserna till projektet. Några av de viktigaste som bör nämnas var att gruppstorlekarna inte skulle vara större än 15 deltagare, att studierna skulle omfatta minst sex timmar per dag fem dagar i veckan under tjugo veckors tid samt att projektet har rätt att ta del av företagets information om utbildningen och deltagarna. I det pris som offererades skulle också ingå SLkort för deltagarna samt luncher och läromedel. Infokomp uppfyllde i sitt anbud samtliga så kallade skall-krav som projekt hade på den leverantör som skulle utses. Företaget utlovade dessutom en högre lärartäthet med en lärare per tio deltagare. I januari 2010 tecknades sedan avtal med Infokomp om företaget som leverantör av Orienteringskurser. Priset per beställd utbildningsplats var 33 250 kronor. Avtalet är konstruerat på så sätt att projektet kan beställa valfritt antal platser per termin upp till 29 per termin. Projektet garanterar inte att köpa ett visst antal platser.

7 3. Utvärdering av Orienteringskursen Det visade sig efter hand som den första kursen startat att många deltagare hade låg närvaro och att ett antal deltagare också hoppade av kursen. Med bakgrund av detta så beslutade projektsamordnaren att genomföra en utvärdering av kursen efter det att den första kursen avslutats. 3.1. Syfte Det huvudsakliga syfte är att ta reda på om kursen motsvarade Grenverket Södertörns förväntningar. Med det menas de specificerade kraven projektet satte i upphandlingen. Resultatet av utvärderingen kommer också att fungera som grund för beslut om fortsatta kursstarter och som ett underlag för planeringen och upplägget av dessa. 3.2. Frågeställningar För att uppnå syftet med den här utvärderingen har följande frågeställningar använts: Vad är Grenverket Södertörns förväntningar på Orienteringskursen? Vilket innehåll och upplägg har Orienteringskursen haft? Vilka uppfattningar finns om kursens innehåll och upplägg från deltagare, lärare och från delprojekten? Har Orienteringskursen motsvarat projektets förväntningar? Vilka resultat har Orienteringskursen haft? 3.3. Metod Den metod som använts består av flera olika delar: litteraturgenomgång, enkäter, intervjuer. Dessutom har en sammanställning gjorts av deltagarredovisningar. 3.3.1. Litteraturgenomgång En litteraturgenomgång har genomförts som syftar till att kartlägga i första hand kursens syfte. Med det menas hur kursen beskrivs i den ansökan som lämnades in till Europeiska socialfonden (ESF). I ansökan beskrivs översiktligt tankarna med kursen och dess funktion i projektet. En mer detaljerad beskrivning av projektets avsikt med kursen står att finna i det underlag som togs fram inför upphandlingen av kursen förfrågningsunderlaget. I detta framgår vilka krav som projektet har på den leverantör/de leverantörer som ska få i uppdrag att genomföra kursen. För att ta reda på det faktiska innehållet i kursen har också litteraturgenomgången spelat en viktig roll. Skriftlig information har samlats in från Infokomp i form av sammanställning av kursinnehåll från de olika lärarna. Vid beskrivningen av innehållet har också intervjuerna (se nedan) med personal spelat en viktig roll. 3.3.2. Enkätundersökning En enkätundersökning har gjorts för att ta reda på deltagarnas uppfattning om kursen. Enkäten bestod av ett strukturerat frågeformulär med fastställda svarsalternativ. Enkäten skickades ut till delprojekten som sedan vid träffar med deltagarna bad dem att besvara enkäten. Totalt skickades 20 enkäter ut, varav tio besvarades. (Se appendix 1) 3.3.3. Intervjuer Ett antal intervjuer har också genomförts med personal på InfoKomp och kontaktpersonerna i delprojekten. Totalt har fem sådana intervjuer genomförts. Dessa gjordes utifrån två olika semistrukturerade frågeformulär (Se appendix 2). Två intervjuer har också gjorts med

8 deltagare i kursen på liknande sätt (se appendix 4). Samtliga intervjuer är genomförda via telefon utom den med Ungdomsteamets kontaktperson. 3.3.4. Redovisning av deltagande En deskriptiv redovisning av kursens resultat har gjorts genom en sammanställning av närvarorapporter. InfoKomp har veckovis och månadsvis rapporterat deltagarnas närvaro i timmar samt frånvaro och anledning till denna. En sammanställning av dessa rapporter har gjorts för att få en bild av hur närvaron sett ut. En månad efter att kursen avslutats skickades också en förfrågan till delprojekten i syfte att kartlägga deltagarnas sysselsättning efter kursavslut. Delprojekten har i ett formulär fått svara på frågor om deltagarnas sysselsättning under vecka 34. Uppgifter om samtliga deltagare ligger till grund för denna redovisning.

9 4. Grenverket Södertörns förväntningar Det övergripande syftet med Orienteringskurserna är att öka ungdomars lust att studera. Det ska vara terminsvisa 20 veckorskurser med en särskild pedagogik där målet är att ungdomarna ska få lust till fortsatta studier. Utbildningen ska bedrivas på heltid, minst sex timmars planerad tid i skolan per dag, fem dagar i veckan. Utbildningen ska bestå av lärarledd undervisning i kärnämnen och andra ämnen samt relevanta tillvalsämnen såsom friskvård, social träning, musik, drama och datakunskap. Behörig personal ska finnas tillgänglig under skoltid. Vid varje kurs är kravet att det finnas minst en lärare eller motsvarande personal under den tid då eleverna vistas i kurslokalen. Innehållet i utbildningen och organisationen av verksamheten samt det pedagogiska upplägget ska vara anpassade efter de individer som går kursen. Utbildningsanordnaren ska föra närvarostatistik som ska lämnas till uppdragsgivaren månadsvis. Utbildningsanordnaren ska vidare bedriva utbildningen på så sätt att deltagaren ges reellt inflytande över utbildningen genom att bl.a. delta i planeringen av studiernas innehåll och upplägg och ges tillfälle att lämna synpunkter på undervisningen kvalitet. Målgruppen för orienteringskurserna är ungdomar 17-24 år med avbrutna studier som oftast har en ofullständig grundskola bakom sig. Orienteringskurserna ska organiseras i gruppstorlekar om maximalt 15 ungdomar per grupp. Utbildningsanordnaren ska tillhandahålla och bekosta den utrustning som behövs i kusen. Läromedel, lunch och annan förtäring samt ev. arbetskläder ska ingå i priset liksom elevernas resekostnader. Orienteringskurser ska vara studie- och/eller yrkesorienterande och syfta till att stärka individens motivation för studier samt öka självförtroendet. Kurserna ska också utgöra ett stöd för individens fortsatta planering och resultera i att mål och delmål formuleras i en individuell handlingsplan samt vara inriktad på viss repetition av kärnämnen på grundläggande nivå.

10 5. Kursens faktiska innehåll Kursen har bestått av framförallt av träning i socialt samspel, studieteknik, hälsa och motion kommunikation genom drama och kärnämnesstudier. Ett antal olika personer har arbetat med ungdomarna bl.a. en samordnare som ansvarat för kursen under hela terminen, en dramapedagog som hållit i lektioner två dagar i veckan under större delen av kursen, en matematiklärare, en studie- och yrkesvägledare m.fl. Kommunikation genom drama har fokuserat på följande områden som varvades under kursen: - kreativitet och hälsa - kroppsspråk och kommunikation - mental träning - självkänsla/självförtroende - värderingsövningar I praktiken har det inneburit olika övningar i grupp eller i par, lekar och diskussioner. Det har även funnits inslag av bildövningar exempelvis tillsammans med musik och avslappningsövningar Socialt samspel och gruppkänsla har tränats i stor utsträckning. Det handlade om jag- och gruppstärkande övningar som utgick ifrån att det skulle vara roligt att vara där. Målträning genomfördes också. Studieteknik har varit en annan komponent och där har övningar skett bl.a. genom att träna på att anteckna fakta under en dokumentär. Stress och sömn är också något som har behandlats då flera deltagare hade en stressproblematik som inneburit sömnsvårigheter. Friskvårdsaktiviter har också varit stående inslag i kursen företrädesvis med besök på gym. En kärnämnesdag i veckan har ungdomarna haft, men ämnen som svenska och samhällskunskap har också integrerats i andra aktiviteter. Framförallt är det matematik som ungdomarna fokuserat på som enskilt ämne.

11 6. Individuella mål För var och en av deltagarna i kursen har en enkel handlingsplan formulerats. Dessa har projektet fått ta del av efter förfrågan. Planerna har tre huvudrubriker: Ämne, Jobb och Mål. Ungdomarna anger i planen vilka skolämnen de vill arbeta med, vad de har får plan vad gäller jobb och mer övergripande mål för kursen. De flesta deltagarna har flera av kärnämnena som de vill arbeta med under kursen och flertalet har mer eller mindre konkreta planer på fortsatta studier. Många av deltagarna söker också jobb under kursens gång. En enkel sammanställning av deltagarnas mål följer i nedanstående tabell. Deltagare Ämne Jobb Mål Kvinna Matematik grund, repetition av Vill skaffa sommarjobb och Få ordning på tillvaron. svenska och engelska ev. höst. Man Svenska A, Matte A, Engelska A Söker jobb Kock eller Polis Kvinna Svenska A, Matte A, Engelska A Nej Komma in på folkhögskola i höst Man Svenska A, Matte A, Engelska A Vill inte ha just nu Söka in till gymnasiet i höst Man Matematik A och Svenska Söker jobb Få rutiner och närvara regelbundet Man Matematik Grund, Engelska Grund och Svenska Grund Söker jobb Komma igång med skolan Kvinna Matematik Grund, Svenska Grund, Engelska Grund Vill ha jobb Komma igång med någonting Man Svenska A, Matte A, Engelska A Vill inte just nu Förbereda sig för att gå folkhögskola i höst Kvinna Matematik A Café eller Au-Pair Få ett jobb och klara sig själv Man Svenska Grund, Engelska A och Söker jobb Förbereda sig för komvux Matematik A Man Svenska A Söker jobb Göra klart gymnasiet för att få jobb Man Matematik A Söker jobb Göra klart gymnasiebetyg och komma in på högskola Man Svenska A, Matte A, Engelska A Vet inte Vill bli snickare eller rörmokare Kvinna Engelska Vill jobba på café Bli nagelteknolog Kvinna Matematik Grund Söker sommar/extra jobb Komma in på omvårdnadsprogrammet i höst Man Svenska A, Matte A, Engelska A Söker jobb Prova på studier igen Kvinna Samhällskunskap och historia Jobba med människor eller djur Läsa komvux eller folkhögskola Man Svenska och samhällskunskap Vill ha jobb Läsa komvux, svenska, samhällskunskap Kvinna Engelska, matte och svenska Vill få sommarjobb, folkhögskola i höst Få bättre självförtroende, bli volontär.

12 7. Deltagarnas närvaro InfoKomp har i enlighet med överenskommelse månadsvis redovisat deltagarnas närvaro vid kursen. Närvarorapporteringen har skickats dels till projektsamordnaren, dels till delprojektens kontaktpersoner genom en excelfil. När kursen startade den 1 mars var 19 personer inskrivna på kursen. Efterhand avbröt vissa deltagare. En ny deltagare togs också in i mitten av maj. Under sista månaden var åtta deltagare inskrivna på kursen. Närvaron bland deltagarna har varierat kraftigt. En grupp med deltagare har haft närvaro motsvarande omkring 80 procent eller högre medan andra haft mycket lägre närvaro. Av nedanstående diagram kan utläsas närvaron mätt i andel timmar av totalt antal möjliga timmar i kursen. Sett till gruppen som helhet har närvaron legat på 40 procent. Nedanstående tar inte hänsyn till att vissa deltagare hoppade av kursen i förtid, men det säger ändå någonting om hur mycket undervisningstid som projektet fått för satsade pengar. Närvaro alla deltagare Andel närvarotimmar av samtliga 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Deltagare UT Deltagare UT Deltagare UT Deltagare UT Deltagare UT Deltagare UT Deltagare UT Deltagare UT Deltagare UT Deltagare UT Deltagare UT Deltagare PP Deltagare PP Deltagare SL Deltagare Slussen Deltagare SL Deltagare SL Deltagare från Ungdomsteamet, Paraplyprojektet, Slussen Deltagare SL Deltagare SL Deltagare SL Totalt Om man tittar endast på de deltagare som valde att följa kursens alla 20 veckor så blir bilden en annan. Det finns en grupp deltagare som deltog i en stor andel av kurstimmarna. Det finns vissa skillnader mellan de olika delprojektens deltagares närvaro. Av Slussen sex ursprungliga deltagare så slutförde tre deltagare kursen med närvaro mellan 80 och 91 procent. Även den deltagare som kom in mitt i kursen hade också hög närvaro. Av Ungdomsteamets elva deltagare, slutförde tre deltagare kursen med en närvaro mellan 62 och 80 procent. Paraplyprojektet anmälde två deltagare till kursen. Av dessa två var det en person som gick hela kursen med en närvaro motsvarande 62 %.

13 Närvaro för de som slutfört hela kursen Andel närvarotimmar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% DeltagareUT Deltagare PP Deltagare UT Deltagare SL Deltagare UT Deltagare SL Deltagare SL Deltagare från Ungdomsteamet, Paraplyprojektet, Slussen Avhoppsfrekvensen har vidare varit relativt hög. I mars månad var 18 deltagare minst en dag på kursen, i april och maj månad var antalet 12 och i juni och juli åtta. Det kan också vara värt att notera att merparten av frånvaron var ogiltig frånvaro. I några fall berodde frånvaron på sjukdom, arbete, semester eller annat men sådana anledningar utgör endast en mindre del av frånvaron.

14 8. Deltagarnas uppfattning om kursen 8.1. Deltagarenkät Det frågeformulär som skulle besvaras av deltagarna lämnades ut till 20 personer. Av dessa har hälften besvarats. Det innebär att resultatet av enkäten behöver tolkas med viss försiktighet. Svaren kan inte anses generaliserbara för hela gruppen. Framförallt så är det ungdomarna från Ungdomsteamet som svarat i liten utsträckning. Mest nöjda är deltagarna med lärarna och övrig personal på kursen. Alla tio som besvarat enkäten anser att den har varit bra. De flesta av deltagarna är nöjda med kursens innehåll. Sju av deltagarna anser att innehållet i kursen var bra, medan tre anser att det var dåligt. När det gäller uppfattningen om de olika delarna i kursen så skiljer sig uppfattningarna åt. Kommunikationsövningarna ansåg fem deltagare vara bra, två mindre bra och tre dåliga. Vad gäller kärnämnena så var det ingen som tyckte att de var dåliga, men sex som tyckte de var mindre bra och tre som svarade bra. Den viktigaste uppgiften som orienteringskursen hade var att öka ungdomarnas studiemotivatrion. Åtta av tio deltagare ansåg att kursen ökat deras lust att fortsätta att studera. Ett annat uppdrag har varit att ge stöd för ungdomarnas fortsatta planering och det anser sex av tio att de har fått. Många ungdomar kan ha behov av förbättrad studieteknik för att kunna fortsätta att studera och det anser sju av tio att de fått hjälp med. 8.2. Deltagarintervjuer Det fanns möjlighet för de som besvarade enkäten att lämna sitt namn och telefonnummer för en intervju, vilket fem ungdomar valde att göra. Bland dessa valdes två ungdomar ut, med vilka en enklare intervju gjordes. En av ungdomarna var generellt sett nöjd med kursen medan en var generellt sett missnöjd. Båda hade gått en större del av kursen. Jag utelämnar medvetet bakgrundsinformation om deltagarna för att de inte ska vara möjliga att identifiera. 8.2.1. Deltagare 1 Den första deltagaren som jag intervjuade hade deltagit till ungefär hälften av kursen. Deltagaren var överlag mycket nöjd med såväl innehåll som upplägg på kursen. Deltagaren uppskattade verkligen kommunikationsövningarna och såg alltid fram emot de tillfällena. När kommunikationspassen togs bort blev deltagaren besviken. Deltagaren tyckte mindre bra om kärnämneskurserna. Inte för att deltagaren inte var intresserad av skolämnen, men deltagaren ansåg inte att de fick så mycket hjälp med detta. Endast matematikundervisningen var bra. Deltagaren hade gärna sett mer vanlig skolundervisning och fler lärare i fler ämnen. Deltagaren tyckte att all personal på kursen var bra. Det fanns alltid stöd att få. Vidare kom deltagaren mycket bra överens med alla de andra deltagarna och tyckte att det var roligt att gå till skolan. Deltagaren tycker sig ha kommit igång bra med skolarbetet och har fått mycket hjälp med sina framtidsplaner. Till hösten väntar förhoppningsvis folkhögskola men annars hade deltagaren gärna gått en termin till på InfoKomp. 8.2.2. Deltagare 2 Den andra deltagaren som intervjuades deltog till mindre än hälften av kursen och hoppade av innan kursen var slut. Deltagaren var generellt sett inte särskilt nöjd med kursen. Det var egentligen ingenting i kursen som var roligt eller intressant. Deltagaren tyckte inte att det

15 kändes som om det var riktigt på riktigt. Det var mest prat och ingen skola. Det kände som om man var på dagis. Trots detta så tror deltagaren sig vilja börja studera under hösten men det är inte tack vare orienteringskursen. Deltagaren har istället fått hjälp av sin handläggare med planering och att söka skola. Det enda som var positivt med kursen var enligt deltagaren lärarna som var roliga och duktiga. 8.3. Övriga kommentarer Några av deltagarna valde vid besvarande av enkäten att motivera sina svar i fritext. I dessa kommentarer återfinns framförallt många positiva kommentarer om lärarna i allmänhet och kursansvarige Mathias i synnerhet. Det framgår också tydligt att deltagarna tyckte att matematikundervisningen var mycket bra, men att det fanns behov av mer undervisning i andra kärnämnen. Samtliga kommentarer finns samlade i Appendix 3. 8.4. Utvärderingar som har gjorts av InfoKomp InfoKomp har efter projektets förfrågan delat med sig av de skriftliga enkäter som ungdomarna har lämnat under kursen. Något av det som nämndes i dessa enkäter är värt att nämnas även i denna rapport även om antalet svar på alla tre enkäterna var lågt (6-8 svar per enkät). En utvärdering handlade om de lektioner ungdomarna haft med inriktning på att söka arbete, studieteknik och livsstilsfrågor m.m. Flera ungdomar tycker att de har fått bra hjälp med att författa CV och personliga brev och hjälp med att söka arbete. En annan utvärdering gjordes av drama och bild-lektionerna. Bland det positiva som nämndes om dessa lektioner var att deltagarna lärde känna sig själva bättre, att det är roligt att få använda sin kreativitet och att lära känna varandra i gruppen. Vissa betonar att drama-delen kändes viktigare än bild och flera svarade att de tyckte att de här passen var viktiga delar av kursen. Någon nämner dock att passen inte varit så givande. En tredje utvärdering fokuserade på deltagarna själva och deras insatser. De flesta deltagare är nöjda med sin prestation, även om vissa nämner att de haft svårt att komma upp på morgnarna. Flera säger att det varit roligt och bra att träffa nya människor. Någon säger sig ha blivit piggare och en annan har fått ny inspiration.

16 9. Personalens uppfattning om kursen I huvudsak är det fem personer som har arbetat med ungdomarna: en samordnare, en skolchef, samt pedagoger med inriktning på drama, matematik och hälsa. Dessa fem personer fick en förfrågan om att ställa upp på en intervju för att berätta om sina intryck av kursen. Två personer ur personalen ställde upp på en intervju och det är förstås inte möjligt att generalisera utifrån dessa svar utan de får stå för dessa två personer. Inför intervjuerna hade ett frågeformulär tagits fram med fyra huvudområden: Kursens kvalitet och innehåll, Målgruppen, Samarbetet med projektet och Fortsatt planering. Intervjuerna genomfördes sedan semistrukturerat utifrån ett antal frågeställningar i den intervjuguide (se Appendix 5) som tagits fram. Intervjuerna blev mycket långa då båda intervjupersonerna hade mycket att framföra. Nedan följer en kort sammanfattning av det som framkom under intervjuerna. 9.1. Första intervjupersonen Den första personen som intervjuades arbetade med ungdomarna vid två tillfällen i veckan. Intervjupersonen hade intrycket att det var väldigt rörigt på kursen, framförallt i början. Det var dålig organisation på kursen, vilket också ungdomarna fick uppleva. Det var otydligt vart man skulle, det fanns ingen handledning för personalen på kursen och inget kollegium. Själva lektionerna ansåg intervjupersonen fungerade bra. Vissa deltagare tyckte att det var flummigt medan andra var positivt inställda till lektionerna. Det har varit en bra gemenskap i kursen och de övningar som genomförts har bidragit till personlig utveckling vilket i sin tur kan öka ungdomars studiemotivation. Intervjupersonen har inte haft så mycket kontakt med projektet eller med delprojekten, men har genom kursledningen uppfattat det som att det funnits otydligheter i uppdraget och att projektet inte förstår sig på målgruppen. Vilken målgrupp som kursen passar bäst för anser intervjupersonen vara de som varit borta från studier en tid och som kanske haft en svacka som de ändå är på väg ut ur. För framtida kurser så anser intervjupersonen att det är viktigt att man ser de små framstegen som ungdomarna gör och att effekter kan ta lång tid att uppnå. Kartläggningen som görs av ungdomarna i början behöver göras mycket mer proffsigt och inte genom oförberedda intervjuer som var fallet i våras. 9.2. Andra intervjupersonen Den andra personen som intervjuades arbetade med ungdomarna i stort sett dagligen. Intervjupersonen anser att kursen varit en fantastisk möjlighet för en viss typ av deltagare som vill gå vidare och prova på att studera igen. Kursen har stärkt ungdomarnas självkänsla och självförtroende och känslan av att klara av uppsatta mål. Detta i en miljö där resultat inte är det viktigaste. Det har varit svårt att motivera ungdomar när de inte kan få betyg för sina insatser. Det var mycket fokus på övningar och att stärka individer och gruppen, vissa hade velat börja med ämnesstudier tidigare. Intervjupersonen tror att ungdomarna haft mycket nytta av matematiklektionerna där läraren varit väldigt uppskattad. Även engelska och svenska har varit användbart. Andra delar som intervjupersonen anser ungdomarna haft mycket utbyte av är studie- och yrkesvägledning, friskvård och övningar för att stärka individerna. Då det funnits en rädsla och osäkerhet i gruppen anser intervjupersonen att dennes konstanta närvaro i gruppen varit bra och främjat lärandet genom att skapa trygghet. Intervjupersonen har hela tiden försökt fokusera på och ta upp sådant som intresserar och berör ungdomarna för att det är lättare och roligare att lära på det sättet. När det gäller samarbetet med projektet så finns det

ett behov av att tydliggöra uppdraget och renodla rollerna. Det är bra att träffas och stämma av. Slussens aktiva deltagande i kursen genom kontaktpersonen upplevdes av intervjupersonen som positivt. Målgruppen för kursen anser intervjupersonen främst vara de som är inåtvända snarare än utåtagerande och de med lite mer diffusa problem. En annan grupp kan vara de som har mål, men svårt med motivationen och de som haft psykisk ohälsa som de är på väg ur. Ungdomar som inte vill gå kursen eller som har liv i kaos som försöker hålla sig utanför systemen har nog svårare att tillgodogöra sig kursen, menar intervjupersonen. För den fortsatta planeringen så tänker sig intervjupersonen att ämnesstudier bör komma in tidigare i kursen. Detta innebär i sin tur mindre fokus på drama och kommunikation. Vidare anser intervjupersonen att bättre dialog behövs mellan projektet och kursledningen och att de vill hitta former så att alla är nöjda. 17

18 10. Kontaktpersonernas uppfattning om kursen De tre delprojekt som hade deltagare vid orienteringskursen utsåg alla var sin kontaktperson för Orienteringskursen. Kontaktpersonen har haft kontakt med projektsamordnaren, InfoKomp och med deltagarna under kursens gång. Kontaktpersonen har också fått ta emot närvarorapportering veckovis från InfoKomp. I Ungdomsteamet och i Slussen har det varit Studie- och yrkesvägledare som haft den uppgiften, medan det i Paraplyprojektet har varit projektledaren. För att ta reda på kontaktpersonernas uppfattning om kursen så har det genomförts intervjuer med dessa. Inför intervjuerna hade ett frågeformulär tagits fram med fyra huvudområden: Kursens kvalitet och innehåll, Målgruppen, Kontaktmannaskapet och Fortsatt planering. Intervjuerna genomfördes sedan semistrukturerat utifrån ett antal frågeställningar i den intervjuguide (se Appendix 6) som tagits fram. Intervjuerna fick karaktären av ett samtal där frågor och följdfrågor ställdes beroende av hur samtalet utvecklade sig. 10.1. Kursens kvalitet och innehåll Den sammantagna uppfattningen om kursens innehåll och kvalitet skiljer sig åt mellan kontaktpersonerna. En av dem har ett gott intryck, en annan uppger att det fungerat dåligt och en tredje har lite svårare att bedöma kursen. En kontaktperson uppger att för de som från början hade uppfattat kursen som förberedande och som haft ett tydligt fokus på studier i framtiden har kursen fyllt sitt syfte och varit bra. Även för dem som haft behov av att komma igång och få rutiner och behov av grupptillhörighet har kursen fungerat bra. Däremot har kursen kanske inte varit lika lyckosam för dem som i första hand ville fylla på kunskapsluckor. Det som varit mindre bra har varit ett för tunt kvalitativt innehåll framförallt vad gäller kärnämnen. Det har också varit lite dåligt med information om kursen. Det har varit nyttigt för ungdomarna att få skolträning och social träning i en miljö där de blir sedda och bekräftade. Det har också varit individuell anpassning, vilket är positivt. En annan kontakpersons uppfattning är att det fungerat dåligt och att det finns bättre koncept för de här ungdomarna. Presentationen av kursen var bra, men sedan har inte kursen i sig hållit måttet. Många har hoppat av eftersom kursen inte var vad de hade tänkt sig. Det som har varit bra har varit det sociala engagemanget i ungdomarna, men kursen har inte väckt den lust och motivation som det var tänkt. En tredje kontaktperson tycker det är svårt att uttala sig utifrån så få deltagare. En av deltagarna var i alla fall mycket nöjd och för den deltagare har kursen haft ett bra upplägg som passat. En annan deltagare var mindre nöjd, den deltagaren hade velat läsa upp betyg och det fungerade inte. Det som varit bra är det individuella upplägget och de kommunikationsövningar som gjorts. Det var olyckligt att det var så bråttom att komma igång och få in deltagare innan vi visste vad som gällde. 10.2. Målgrupp Även när det gäller vilken målgrupp som orienteringskursen passar bäst för så finns det skiljda uppfattningar. Några olika målgrupper nämns nämligen de som har sikte på studier, men kanske svårt att klara av Komvux. En annan grupp är de som är skoltrötta och har svårt att komma igång efter ett avhopp. En tredje grupp är de som mått psykiskt dåligt tidigare och

19 som är sköra och inte klarar alltför höga krav. Kursen anses däremot inte passa för ungdomar som är målmedvetna och har sikte på något annat, de som absolut inte vill studera eller för dem som behöver sysselsättning i form av daglig verksamhet. 10.3. Kontaktmannaskapet Kontaktpersonerna har arbetat på olika sätt. En av dem har varit på skolan ungefär en gång per vecka för att stämma av med ungdomarna hur det går, prata med kursledningen, svara på frågor från ungdomarna och fungera som en länk mellan ungdomarna och andra medarbetare i projektet. En annan kontaktperson har varit med på två möten med kursledning och projektsamordnare och haft mail och telefonkontakt med kursledningen, men mycket litet kontakt med ungdomarna. Inte heller övrig personal i delprojektet har haft så mycket kontakt med ungdomarna under kurstiden. En tredje kontaktperson har träffat kursledningen vid ett tillfälle och haft viss kontakt via telefon. Medarbetarna i projektet har däremot haft mer kontakt med ungdomarna som gått kursen och varit på skolan någon enstaka gång. Kontaktpersonerna tror att det kan ha betydelse för ungdomens resultat vilken kontakt som delprojekten har med dem under kursen. En säger att det är bättre ju fler som ser och bekräftar ungdomarna och följer upp. Dessutom finns det ofta en hel del praktiska frågor att hjälpa till med. En annan menar att delprojektet behöver ha kontakt med dem under aktiviteter, men att det också är upp till varje ungdom att ta kontakt. En tredje tycker att det är svårt att veta om det har betydelse. 10.4. Fortsatt planering Inför kommande kursstarter så finns det några önskemål från kontaktpersonerna. Det behövs större tydlighet i vad kursen innehåller och hur upplägget är så att ungdomarna kan göra sig en uppfattning om det är vad de vill ha. Det behövs informationstillfällen, gärna på skolan så ungdomarna får se lokalerna. Det behöver vara tydligare för ungdomarna vilka krav som ställs på dem vad gäller närvaro. Frågan om möjlighet att studiehjälp behöver också redas ut.

20 11. Individuella resultat Ett mått på hur lyckosam kursen har varit för deltagarna kan vara att titta på vilken sysselsättning som deltagarna har efter avslutad kurs. Om det finns något direkt samband mellan kursen och sysselsättningen kan vi förstås inte uttala oss om då vi omöjligt kan veta vad deltagaren hade gjort om inte han eller hon deltagit i kursen. Av nedanstående sammanställning kan utläsas vad 20 deltagare i orienteringskursen gjorde vecka 34. Tre av Ungdomsteamets deltagare påbörjar studier under vecka 36. De studier som är aktuella för ungdomarna är i första hand komvux eller folkhögskola. Av Slussens deltagare så planerar deltagarna som angetts med inget eller annat att studera men väntar på besked eller kursstart under hösten, så är även fallet med en av Ungdomsteamets deltagare som planerar att börja praktisera. Skulle vi göra en uppföljning om ytterligare någon månad är det därför möjligt att resultatet skulle se bättre ut. Projekt Studier Arbete Inget Annat Okänt Ungdomsteamet 4 1 4 1 1 Paraply- 1 1 Projektet Slussen 3 1 1 2 0 Totalt 8 2 6 3 1 Även när det gäller de individuella resultaten så kan det vara lämpligt att titta särskilt på de deltagare som valde att fullfölja hela kursen. Av dessa har två gått till studier, fyra har ingen sysselsättning och en börjar studera senare i höst.