Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället



Relevanta dokument
Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Fler äldre-äldre i vården

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Falls and dizziness in frail older people

Multipla hälsoproblem bland personer över 60 år

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Åldrandet och äldreomsorgen

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Aborter i Sverige 2001 januari december

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Framtida utmaningar för äldrevården?

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Depression hos äldre

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Susanne Albrecht, RC Syd Karlskrona ÖGONDAGAR 2017 Stockholm Waterfront

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Vilka ska vi inte operera?

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Falls and dizziness in frail older people

Cannabis and the risk of adverse life course outcomes

EMG vid polio; varför det? Tankar från en rehabläkare

Äldre kvinnor och bröstcancer

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Läkemedelsanvändning hos äldre

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Aborter i Sverige 1998 januari - december

Maria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

Framtida utmaningar för äldrevården. Jan Marcusson professor, överläkare Geriatriska kliniken, US

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping

Data from the Swedish national quality register for ECT

Aborter i Sverige 2009 januari juni

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Samtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent

Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Multisjuklighet. Definitioner, epidemiologi och konsekvenser. Mats Thorslund. Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Automatisering inom Vården Hot och Möjligheter. Jonathan Borggren Konsult & Fil Dr i Kulturgeografi

Aborter i Sverige 2012 januari juni

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande Varför särskilda hänsyn till äldre?

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Diabetesjukdomens många ansiktensteg mot individualiserad behandling

Läkemedelsregistret hur använda det bäst? Hur använda registren för att få bäst information om läkemedel? Helle Kieler & Morten Andersen

Primärvård Hur blir den bäst?

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete med AstraZeneca AB

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral


Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

PFAS i dricksvattnet Reflexioner om riskbedömning och riskkommunikation

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS

CUSTOMER READERSHIP HARRODS MAGAZINE CUSTOMER OVERVIEW. 63% of Harrods Magazine readers are mostly interested in reading about beauty

Trombos under graviditetmortalitet

Framtidens utmaningar för vård och omsorg av de äldre Jan Marcusson överläkare, professor Linköpings Universitet

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Forskning om sjukfrånvaro

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

Barnkliniker Universitetskliniker

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Consumer attitudes regarding durability and labelling

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Klamydia ökar: Kan vi göra något bättre?

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Barns hälsa i en social och kulturell kontext

Hur påverkas jobben av Automatisering? LOs kunskapsseminarium 28 sept 2017 Jonathan Borggren Konsult & Fil Dr i Kulturgeografi

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

HPV-vaccinationsprogram: Vilka är de förväntade effekterna och när kommer vi att kunna se dem?

Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS

Fysisk aktivitet och hjärnan

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer

Transkript:

SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni

Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland personer över 60 år En systematisk litteraturöversikt om förekomst, konsekvenser och vård. SOU 2010:48 Marengoni et al. Multimorbidity. Aging Review, in press

Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Termen multisjuklighet omfattar många olika hälsotillstånd Det är speciellt komplicerat att mäta multisjuklighet Många specifika kriterier har använts beroende på vilket perspektiv man har inom forskning eller kliniskt arbete

Epidemiologiskt perspektiv behandlar vanligtvis multisjuklighet som samtidig förekomst av ett visst antal långvariga sjukdomar hos samma person Kliniskt perspektiv inkluderar ofta en indexsjukdom med samsjuklighet Vård- och omsorgsperspektiv inkluderar - utöver sjukdomar- ofta symptom som sensoriska svårigheter, kognitiva och fysiska dysfunktioner, smärta och sömnsvårigheter i definitionen av multisjuklighet

Prevalenssiffrorna för multisjuklighet Definition av multisjuklighet Kroniska sjukdomar Självrapporte ring Kliniska diagnoser 2+ samtidigt förekommande kroniska sjukdomar 3+ samtidigt förek.kroniska sjukdomar / 2+ sjukdomar med funktionsnedsättning 60-70 % 60-65 % 26 % 25 %

Prevalenssiffrorna för multisjuklighet i Sverige

Samband mellan antal sjukdomar och funktionsnedsättning mätt med justerad relativ risk (RR) Kungsholmsprojektet (KP) Established Population for Epidemiological St.of the Elderly (EPESE) Longitudinal Aging Study Amsterdam (LASA)

SLUTSATSER AKTUELLA KUNSKAPER OM MULTISJUKLIGHET ÄR BEGRÄNSADE Ljuspunkt för framtiden Medvetenheten om multisjuklighetens betydelse har ökat både nationellt och internationellt. För närvarande pågår redan flera stora populations-baserade studier. I Sverige, liksom i andra länder utprovas dessutom olika strategier för att förbättra och samordna vården för äldre multisjuka.

Äldreforskningens Ministry of Health Hus & Social Affairs Four County Councils Two Universities Four areas Nordanstig Kungsholmen-Stockholm Blekinge Skåne (5 municipalities) www.snac.org

Multimorbidity: Methodological issues Methodological in measurement issues Which diseases? Chronic only or also acute? From pre-specified list? Where does diagnosis come from? Self-report, from physician s exam, from medical records or registry? Are drug prescriptions, clinical and lab measurements accounted for? Count versus severity?

Definition of chronic disease A disease/condition* prolonged in duration and either: leaving residual disability (or worsening quality of life) requiring a long period of care/treatment/rehabilitation *Having residual disability after an acute disease event (e.g. Stroke, MI, childhood polio)

Age-specific prevalence per 100 for number of chronic diseases 60 50 40 30 20 10 0 % 60 66 72 78 81 84 87 90+ No diseases AGE 3+ 2 1 0

Prevalence of multimorbidity by age and gender % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Men Women 60 66 72 78 81 84 87 90+

ADL disability by multimorbidity status and age 50 40 % Disabled 30 20 10 2+ diseases 1 disease No diseases 0 60 66 72 78 81 84 87 90+

60+ years old population preliminary results No diseases 1-2 diseases 3+ diseases 0-1 ADL 20.0% 48.7% 26.0% 2-4 ADL 0.0% 0.9% 1.0% 5+ ADL 0.0% 1.1% 1.9%

60+ years old population preliminary results No diseases 1-2 diseases 3+ diseases 0-1 ADL 20.0% 48.7% 26.0% 2-4 ADL 0.0% 0.9% 1.0% 5+ ADL 0.0% 1.1% 1.9% How is your health? Mycket god God Någorlunda/dålig

60+ years old population preliminary results No diseases 1-2 diseases 3+ diseases 0-1 IADL 20.7% 44.7% 18.8% 2-4 IADL 0.7% 4.3% 4.5% 0.1% 2.3% 3.8% 5+ IADL How is your health? Mycket god God Någorlunda/dålig

60+ years old population preliminary results Relative probability -.4 -.3 -.2 -.1 0.1 Age group 60-69 Age group 70-79 Age group 80-89 Age group 90+ Subj. relative health Obj functional status Subj. absolute health Obj. illness Better vs worse than others Excellent vs. poor or fair 0 ADL vs. 1+ ADL No diseases vs 1+ diseases

Estimated prevalence of severely ill people in the community 80-89 years old 7% 90+ years old 26% Ulla Gurner ulla.gurner@aldrecentrum.se

www.aldrecentrum.se/snack SNAC-Kungsholmen